Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1971:108 om fortsatt tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956:236) jämte motioner
Finansutskottets betänkande nr 26 år 1971 FiU 1971:26
Nr 26
Finansutskottets betänkande i anledning av Kongl. Maj:ts proposition 1971:108 om fortsatt tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956:236) jämte motioner.
Propositionen
Kungl. M aj:t har i propositionen 1971: 108 under åberopande av ut drag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 16 april 1971 föreslagit riksdagen att godkänna Kungl. Maj ris förordnande den 26 mars 1971 om fortsatt tillämpning av allmänna prisregleringslagen.
Motionerna
Utskottet har i detta sammanhang behandlat
dels de i anledning av propositionen 1971: 108 väckta motionerna
1971: 1470 av herr Möller i Göteborg m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen måtte besluta att i anledning av propositionen 1971: 108 i skrivelse ge Kungl. M ajri till känna vad som i motionen anförts,
1971: 1473 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen avslår propositionen 1971: 108 om fortsatt tillämpning av allmänna prisregleringslagen,
dels den i anledning av propositionen 1971: 115 väckta motionen 1971:1484 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk), vari såvitt nu är i fråga hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen begär att prisstoppet skall strikt tillämpas och att inga uppmjukningar sker.
Gällande rätt m. m.
Allmänna prisregleringslagen är en fullmaktslag som ger Kungl. Majri möjlighet att under vissa förutsättningar införa olika form er av prisreglering. Förutsättningarna för tillämpning av lagen anges i dess 1 §. Första och andra styckena av denna paragraf avser krig eller krigs fara. I paragrafens tredje stycke föreskrivs att Kungl. M ajri äger för ordna om tillämpning av lagens bestämmelser om prisreglering även i det fall att av annan orsak än krig eller krigsfara ”uppkommit betydan de fara för allvarlig stegring av allmänna prisläget inom riket”. Sådant förordnande skall gälla för viss tid, högst ett år varje gång. Förordnan det skall underställas riksdagen inom en månad eller, om riksdagsses- 1 Riksdagen 1971. 5 sami. Nr 26
sion ej pågår, inom en månad från början av nästkommande session. Om underställning ej sker eller om riksdagen inte inom två månader från det underställningen skedde gillar förordnandet, är detta förfallet.
Den 28 augusti 1970 utfärdade Kungl. M aj:t kungörelse (1970: 511) om tillämpning av allmänna prisregleringslagen. I kungörelsen förord nades, med stöd av 1 § tredje stycket allmänna prisregleringslagen, att 2-9 §§ samma lag skulle äga tillämpning till utgången av år 1970. G e nom kungörelse den 9 oktober 1970 (1970: 553) förlängdes tillämpningstiden till utgången av mars 1971. Dessa förordnanden underställ des riksdagen genom propositionen 1970: 187 och godkändes av riks dagen den 10 december 1970 (BaU 1970: 75, rskr. 1970: 468).
Med stöd av prisregleringslagen utfärdade Kungl. M aj:t dels den 28 augusti 1970 kungörelse (1970: 512) om prisstopp på viktigare livs medel, dels den 9 oktober 1970 kungörelse (1970: 552) om allmänt prisstopp (ändrad 1970: 562).
Den 5 februari 1971 (1971: 18) begränsades prisstoppet till vissa an givna varor och tjänster, i första hand sådana som är av direkt bety delse för de enskilda konsumenterna. Samma dag meddelade Kungl. M aj:t nya riktlinjer för prisstoppets tillämpning.
Den 26 mars 1971 utfärdade Kungl. M aj:t kungörelse (1971: 58) om fortsatt tillämpning av allmänna prisregleringslagen till utgången av år 1971. Som fram går av de inledningsvis berörda bestämmelserna i pris regleringslagen skall detta förordnande underställas riksdagen.
Tidigare riksdagsbehandling m. m.
Vid 1970 års riksdagsbehandling av proposition 1970: 187 om tilllämpning av allmänna prisregleringslagen förklarade sig bankoutskottet (BaU 1970: 75) inte ha någon erinran m ot Kungl. M aj:ts godkännande av förordnandena av den 28 augusti 1970 och den 9 oktober 1970. Inte heller hade utskottet någon erinran mot bedömningen om att betydande fara uppkommit för allvarlig stegring av det allmänna prisläget inom riket.
I anledning av propositionen väcktes likalydande motioner (/.• 1364 och II: 1583) vari bl. a. rekommenderades en flexibel tillämpning av prisregleringen i syfte att undvika ett stort antal dispensansökningar som rör sådana prisändringar för vilka övertygande skäl kan åberopas, t. ex. ändrade importpriser och inhemska indirekta skatter. Vidare an såg m otionärerna att Kungl. M aj:t borde utfärda sådana direktiv för den prisreglerande verksamheten att den kan utövas smidigt. Mot bl. a. bakgrund av vidtagna åtgärder avstyrkte utskottet motionerna. Detta godkändes av riksdagen. Tre av utskottets ledamöter (samtliga m) re serverade sig.
Vidare togs i de likalydande motionerna (1:1365 och II: 1582) upp frågan om form erna för riksdagens medverkan vid beslut om prisreglerande åtgärder. Olika skäl gjorde det enligt m otionärerna angeläget att riksdagen gavs möjlighet att i förväg ta ställning till frågan om even tuella åtgärder av prisreglerande karaktär för tiden efter den 31 mars 1971. Den allmänna prisregleringslagen är — anförde bankoutskottet — en fullmaktslag som ger Kungl. M aj:t möjligheter att under vissa i la gen angivna förutsättningar besluta om prisreglerande åtgärder. Om fattningen av denna fullmakt torde inte kunna begränsas annorledes än genom ändring av lagen. Vid införande av nu gällande prisregleringslag anfördes av chefen för finansdepartementet att lagens konstruktion inte hindrar Kungl. M aj:t från att inhämta riksdagens medgivande redan innan prisreglerande åtgärder vidtas. Det torde få ankomma på Kungl. M aj:t att bedöma om förhållandena medger att så sker i det av motio närerna avsedda fallet. Motionerna, av utskottet avstyrkta, avslogs av riksdagen. Särskilt yttrande avgavs med anledning härav av åtta leda möter (c, fp, m).
Konstitutionsutskottet har i sitt betänkande i anledning av gransk ning av statsrådens ämbetsutövning och regeringsärendenas handlägg ning under år 1970 (KU 1971:34) bl. a. studerat bakgrunden till be sluten om införande av prisstopp beträffande varor och tjänster år 1970. Utskottets granskning har inte gett anledning till särskilt utta lande.
I anslutning till redogörelsen för prisstoppet avgavs reservation av herrar Hernelius och W erner i Malmö (båda m).
Utskottet
Allmänna prisregleringslagen ger Kungl. M aj:t under vissa förut sättningar möjlighet att införa olika former av prisreglering. Enligt la gens 1 § 3 st. kan Kungl. M aj:t om av annan orsak än krig eller krigs fara fara uppkommit för allvarlig stegring av det allmänna prisläget inom riket förordna att lagen skall tillämpas. Förordnande om tillämp ning av lagens bestämmelser skall inom viss tid underställas riksdagen. Kungl. M aj:t har genom beslut den 28 augusti år 1970 förordnat om tillämpning av lagen till utgången av år 1970. Genom beslut den 9 okto ber år 1970 förlängdes tillämpningstiden till utgången av mars månad år 1971. Dessa förordnanden underställdes och godkändes av riksdagen den 10 december 1970 (BaU 1970: 75, rskr. 1970: 468).
Den 26 mars 1971 utfärdade Kungl. M aj:t kungörelse (1971: 58) om fortsatt tillämpning av allmänna prisregleringslagen till utgången av år 1971. Genom proposition 1971: 108 underställdes detta förordnande riksdagen för godkännande.
I propositionen framhålls att konsumentprisindex under perioden ok tober 1970— februari 1971 sjunkit med 0,3 °/o. Härvid bortses såväl från indirekta skatter som från bostadsposten. Handelsministern drar i pro positionen slutsatsen att prisstoppet haft avsedd effekt men konstaterar samtidigt att det samhällsekonomiska läget under vintern förändrats mot en mer balanserad situation. Enligt departementschefens åsikt kan frå gan om prisstoppets avveckling avgöras först när förutsättningarna för en allmän uppgörelse om lönerna kan överblickas.
Utskottet instämmer med departementschefen i de gjorda bedöm ningarna.
Utskottet har i sitt betänkande 1971: 30 behandlat bl. a. den senaste tidens prisutveckling.
I motionen 1971: 1473 hemställs att riksdagen måtte avslå proposi tionen. Som skäl härför anförs dels att en fortsatt priskontroll är skad lig för ekonomin, dels att det ekonomiska krisläge som allmänna pris regleringslagen förutsätter inte föreligger. Som angivits i det föregående delar utskottet departementschefens bedömning av behovet av fortsatt tillämpning av allmänna prisregleringslagen, i följd varav yrkandet i motionen 1971: 1473 avstyrks.
I motionen 1971: 1470 hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen måtte ge Kungl. M aj:t till känna vad som i motionen an förts. I motionen framhålls att prisregleringens effekter på såväl kort som lång sikt av flera skäl är ogynnsamma. Bl. a. anförs att ett större antal dispenser än hittills bör beviljas. Enligt vad utskottet erfarit har statens pris- och kartellnämnd under år 1970 och under första kvartalet å r 1971 helt eller delvis bifallit dispenser i prisstoppsfrågor i hälften av alla till nämnden inkomna avslutade ärenden. Vidare anförs i motionen att direktiv bör ges till nämnden att omgående ta upp diskussioner med näringslivets huvudorganisationer för att kartlägga spänningar i pris sättningen som har uppkommit till följd av prisstoppet och avtalsupp görelsen. Pris- och kartellnämnden har redan nu kontakt med närings livets organisationer rörande tillämpning av prisregleringen och enligt vad utskottet erfarit kommer nämnden även i fortsättningen att diskutera dessa problem med företrädare för dessa. Utskottet förutsätter att de i övrigt i motionen berörda problemen löses så smidigt som möjligt. H är för talar bl. a. redan vidtagna åtgärder. Ett tillkännagivande synes därför inte påkallat.
I motionen 1971: 1484 hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t begär att prisstoppet skall strikt tillämpas och att inga uppmjukningar sker. Utskottet anser de givna riktlinjerna för prisregleringen väl avfattade och förutsätter att Kungl. M aj:t vidtar de åtgärder för en fortsatt reglering som befinns erforderliga. Yrkandet i motionen avstyrks.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till Kungl. M aj:ts förslag i propositionen
1971: 108 och med avslag å motionen 1971: 1473 godkänner
Kungl. M aj:ts förordnande den 26 mars 1971 om fortsatt till-
lämpning av allmänna prisregleringslagen 2. att riksdagen avslår motionen 1971: 1470 3. att riksdagen avslår motionen 1971: 1484 såvitt nu är i fråga.
Stockholm den 18 maj 1971
På finansutskottets vägnar
SVEN EKSTRÖM
Närvarande: herrar Ekström (s), W edén (fp), K nut Johansson i Stock holm (s), Fälldin (c), Franzén (s), Burenstam Linder (m), Larsson i Karlskoga (s), Kristiansson i Harplinge (c), Jansson s), Löfgren fp). Jo sefsson i Halmstad (s), Arne Pettersson i Malmö (s), Gadd (s), Fågels bo (c) och Bohman (m).
Reservationer
1. av herrar Burenstam Linder (m) och Bohman (m) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskot tet instämmer” och slutar med ”motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:
”Prisstopp bör endast tillgripas under extraordinära ekonomiska för hållanden. D å ett sådant påtagligt krisläge inte föreligger, skall even tuella prisstegringstendenser motverkas med övriga, ordinära ekonomisk politiska instrument. Denna uppfattning har tidigare hävdats av 1954 års priskontrollutredning, av stabiliseringsutredningen, av den inom handelsdepartementet tillsatta arbetsgruppen för prisövervakningsfrågor och så sent som våren 1970 av riksdagens bankoutskott. Det är inte u t skottets uppfattning, att ett sådant krisläge är för handen. Det finns tvärt om anledning att befara, att förekomsten av ett prisstopp under rådande konjunkturläge förhindrar prissänkningar, som annars skulle ha kommit till stånd och således verkar prisuppehållande. Utskottet vill också peka på de ytterligare nackdelar ett förlängt prisstopp kan be faras medfara: risken för minskad konkurrens, lägre utvecklingstakt, snedvridning i varuförsörjningen, sämre kvalitet och sämre service, sned vridande verkan på distributionens struktur, möjligheten att svenska
företag får sämre konsolideringsmöjligheter på den svenska marknaden än utländska företag samt de administrativa kostnader, som är förenade med övervakningen av prisstoppet. Utskottet anser vidare, att det finns anledning att peka på, att en mycket betydande del av varusortimentet redan undantagits prisstoppet, vilket ytterligare försvagar argumenten för en förlängning. Vid denna bedömning finns inte anledning att sakpröva motionerna 1971: 1470 och 1971: 1484, den sistnämnda såvitt nu är i fråga.”
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
” l . a t t riksdagen med bifall till motionen 1971: 1473 avslår propo
sitionen 1971: 108,”
2. av herrar W edén (fp), Fälldin (c), Kristiansson i Harplinge (c), Löfgren (fp) och Fågelsbo (c) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”1 mo tionen 1971: 1470” och slutar med ”inte påkallat” bort ha följande lydelse:
”1 motionen 1971: 1470 framhålles de allvarliga olägenheter för en sund ekonomisk utveckling som en allmän prisreglering medför och som vid många tillfällen understrukits av ledande företrädare för såväl alla de demokratiska partierna som arbetsmarknadsorganisationer, däribland LO. I motionen förutsättes vidare att frågan om formen och tidpunkten för det nuvarande prisstoppets avveckling tas upp senare under året samt att under tiden erforderliga dispenser beviljas för att undvika eljest inträffande sysselsättningsstörningar. U nder sådana förutsättningar bor de en fullständig avveckling kunna ske senast den 1 oktober innevarande år även om propositionen avser en förlängning av prisregleringslagens tillämpning till den 31 december. Utskottet ansluter sig till dessa i mo tionen 1971: 1470 uttryckta uppfattningar. Utskottet vill vidare i an ledning av motionen fram hålla följande. N är resultatet av avtalsrörel serna kan överblickas kommer också de spänningar som framkallas av prisstoppets verkningar och avtalsuppgörelsernas konsekvenser att kunna kartläggas och mätas. Det är då av vikt att statens pris- och kartell nämnd under sina fortlöpande diskussioner med näringslivets huvud organisationer söker finna metoder och regler för att dessa spänningar i samband med ett upphörande av prisregleringen skall kunna avvecklas och oskäliga prisstegringar förebyggas. Utskottet erinrar, liksom motio närerna, om att nämnden har många värdefulla prisdata insamlade och att nämnden särskilt noga följt prisutvecklingen t. ex. vid förändringar av indirekt beskattning.”
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
”2. att riksdagen i anledning av motionen 1971: 1470 som sin me
ning ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet anfört”
M A R C U S B O K T R . STH LM 1971 7 1 0 0 2 5