Finansutskottets betänkande i anledning av motioner rörande investeringsfonderna

Finansutskottets betänkande nr 27 år 1971

Nr 27

F in an su tsk ottets betänkande i anledning av m otion er rörande investe­ ringsfonderna.

M otionerna

I m o t i o n e n 1 9 7 1 :2 9 7 av h err Helén m. fl. (f p ) h a r h e m s tä l lts a tt riksd agen m å t te u tt a la , a tt in v es terin g sfo n d e rn a b ö r frisläppas fö r investe­ ringar u t a n f ö r de expansiva s t o r s ta d s o m r å d e n a , m e d hänvis nin g till vad s o m a n f ö r ts i m o t io n e n 1 9 7 1 :446.

I m o t i o n e n 1 9 7 1 :5 6 7 av h e r r a r H e d lu n d (c ) o c h Helén ( f p ) har h e m s tä l lt s a tt riksd agen beslutar, a tt i skrivelse till Kungl. Maj:t so m sin m e n in g u tt a la , a tt m e d e l u r fö retag en s in v es terin g sfo n d e r fö r k o n j u n k t u r ­ u tjä m n in g b ö r frisläppas i vidgad o m f a tt n in g fö r in veste ringar u t a n f ö r sto r s ta d s o m r å d e n a , i enlighet m e d vad som h a r a n f ö r ts i m o t io n e n 1 971:565.

I m o t io n e n 1 9 7 1 :5 7 2 av h err N o rd g ren m. fl. ( m ) h a r h e m s tä llt s a tt ri ksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t m å t te som sin m e n in g ge till kä n n a a t t st ö rre krav ställes på etab lerin g i n o m s t ö d o m r å d e t när de stö rre in d u s trifö re ta g e n u t n y t t j a r avsatta investe ringsfondsm edel.

U t s k o t t e t h a r in h ä m ta t y t t r a n d e ö v er m o t i o n e r n a från f u llm ä k tig e i ri k s b a n k e n , a r b e ts m a rk n a d s s ty re ls e n (AMS), L an d s o rg a n is a tio n e n i Sveri­ ge (L O ), T jä n s te m ä n n e n s ce n tr a lo r g a n isa tio n (T C O ), Sveriges a k a d e m i­ kers ce n tr a lo r g a n isa tio n (SA C O ), Sveriges in d u s t r i f ö r b u n d o c h Svenska arbetsgiv a reföreningen (S I /S A F ) , K o o p erativ a f ö r b u n d e t ( K F ) sam t L a n t­ b r u k a r n a s rik s fö r b u n d ( L R F ) .

Gällande bestäm m elser

S y s te m e t m e d in ves terin g sfo n d e r in n e b ä r enligt f ö r o r d n in g e n om in vesteringsfonde r f ö r k o n ju n k t u r u t jä m n in g (S F S 1 9 5 5 :2 5 6 , ä n d r a d se­ nast 1 9 6 7 :7 5 4 ) i k o r t h e t a t t ak tieb o lag o c h vissa a n d ra ju r id is k a p e rs o n e r h a r r ä t t a tt göra s k a tte fr ia av sättn in g ar till in v es terin g sfo n d e r m e d i regel högst 4 0 p r o c e n t av sin vinst fö re skatt. Härvid skall e t t b e lo p p m o ts v a ra n d e fö r a k tie b o la g 46 p r o c e n t o c h fö r övriga 4 0 p r o c e n t av fo n d a v s ä ttn i n g e n insättas på e tt spä r ra t, icke r ä n t e b ä r a n d e k o n t o i r ik sb a n k e n . F ö r a tt f o n d e r n a skall få ta s i a nspråk krävs särskilt tillstånd. F ö re ta g e n ha r, då s å d a n t tillstånd lämnas, r ä t t till e t t e x tr a avdrag vid i n k o m s tta x e r in g e n m o ts v a ra n d e 10 p r o c e n t av ian s p råk ta g n a f o n d m e d e l.

Enligt f ö r o rd n in g e n få r Kungl. Maj.t eller e f t e r Kungl. Maj:ts b e m y n d i­ gande a r b e ts m a rk n a d s s ty re ls e n b eslu ta a tt investeringsfo nd u n d e r d e n tid o c h u n d e r de villkor i övrigt, som läget på a r b e t s m a r k n a d e n påk allar, skall eller få r tas i an sp r å k f ö r sitt än d am å l.

O m d e t m ed h ä n s y n till läget på a r b e t s m a r k n a d e n o c h övriga f ö r e k o m ­ m a n d e o m s tä n d i g h e te r är av synnerlig vikt f ö r d e t a llm ä n n a a t t en viss

1 - R ik s d a g e n 1 9 7 1 .5 sami. N r 2 7

inves tering s ä tts i gång h a r Kungl. Maj:t r ä tt a tt även u n d e r längre tid än enligt h u v udregeln på a n sö k a n medge a tt investeringsfond få r ta s i a nspråk (9 § 3 m orn.). Beslutet få r avse högst 75 p r o c e n t av k v ars tåen d e f o n d m e d e l. U n d e r s a m m a f ö r u ts ä ttn i n g får Kungl. Maj:t även m edge a tt investe ringsfond, so m fr am deles k o m m e r a tt avsä ttas, får tas i an sp råk. S å d a n t b eslu t får avse högst 75 p ro c e n t av f r a m tid a avsättn ingar. F o n d m e d e l få r i dessa fall tas i a n s p r å k med e t t b e lo p p som m o ts v a ra r högst 75 p r o c e n t av k o s t n a d e r n a fö r investeringen i fråga. Det e x tr a ska tte a v d r a g e t på 10 p r o c e n t av ian s p råk ta g n a f o n d m e d e l utg å r inte.

Avsättningar till investeringsfonder m. m.

Enligt arb e ts m a rk n a d s s ty re ls e n s registreringar baserad e på 1970 års taxering var de sa m m a n la g d a kvarstå ende a v sättn in g arn a till in vesterings­ fo n d e r 3 6 0 4 ,6 milj. kr. vid utg ången av b e s k a ttn in g s å re t 1969. J ä m f ö r t med läget vid u tg å n g e n av b es k a ttn in g s å re t 19 6 8 in n e b a r d e t en n e t t o ­ ö k n in g med 3 0 3 ,3 milj. kr.

I n e d a n s tå e n d e tabell redovisas utv ecklin gen

Samtliga fonder Nya avsättningar Ianspråktaganden

Beskatt­ Antal

A n ta le t fö r etag m e d fo n d a v s ä ttn i n g a r vid u tg å n g e n av b e s k a ttn in g s å re t 1969 var s ålu n d a 3 235 . B o rtå t 2 0 0 0 av dessa var fö r e ta g m e d m i n d r e än 50 an ställda. Av de to ta la avsättningarna o m 3,6 m iljarder kr. svarar em ellertid 120 fö r e ta g m e d m e r än 1 0 0 0 an ställda fö r m e r än hälften.

Av a v s ä ttn in g a rn a o m 3,6 m iljarder kr. h ä n f ö r sig 2,5 m ilja rd e r kr. till ti llverk ningsindustri, varav 1,5 m iljarder kr. till verk s tad sin d u stri.

Vid en regional fördeln in g av f o n d e r n a e f te r d e t län där f o n d e n är registrerad faller 2,3 m iljard er kr. på de tre s to rsta d slä n e n . E n d a s t d ry g t 3 0 0 milj. kr. ä r registrera de på företa g i skogslänen.

G enere lla frisläpp fö r ian s p råk ta g an d e av investeringsfonde r ägde ru m 1 9 6 7 - 1 9 6 9 .

1 o k t o b e r 1967 b e m y n d ig a d e s a r b e ts m a rk n a d s s ty re ls e n a tt medge ia n s p rå k ta g a n d e av in ves terin g sfo n d e r f ö r överföring till lagerinvesteringsk o n t o . F ö r e ta g e n fick härvid r ä tt till inves teringsavdrag med tio p r o c e n t av d e t b e lo p p va rm e d vä rd e t av lagret ö k a t u n d e r b e s k a ttn in g så re t. Ia n s p rå k ta g a n d e f ö r ö v erf ö rin g ar o m 142 milj. kr. beviljades.

I april 1968 b e m y n d i g a d e s AMS a tt släppa in v es terin g sfo n d e rn a fria fö r tid e n före den 31 m ars 1969 i fråga o m byggn ad sin v esterin g ar o c h

s k o g s b ru k o c h f ö r m as kininvesteringar o m beställn in g arn a lades u t före den 30 se p te m b e r 1968. P ro j e k t m e d en b e r ä k n a d in ves terin g sk o stn ad om 8 8 0 milj. kr. bifölls. Ca 4 0 % härav avsåg sto rs ta d s lä n e n o c h ca 15 % skogs länen.

In v es terin g sfo n d ern as an v ä n d n in g i lokalis eringspolitiskt s y f te

U n d e r p e rio d e n 1 . 7 . 1 9 6 3 - 3 0 . 6 . 1 9 6 5 h a d e a r b e ts m a rk n a d s s ty re ls e n b e m y n d ig a n d e a tt m edge a tt fo n d m e d e l fick tas i an sp r å k f ö r lokalise­ ringspolitiskt m o tiv e r a d e inves teringar in o m d e t s. k. s t ö d o m r å d e t . De tillstånd som gavs u n d e r d e n n a period avsåg inves teringar, fö r vilka k o s t n a d e r n a b e r ä k n a t s till 4 6 0 milj. kr. o c h b e r ö r d e ca 120 arbetsställen. In veste ringarna förlädes i b e t y d a n d e u ts tr ä c k n in g till de stö rsta stä d e rn a i d e t n o rr lä n d s k a k u s t o m r å d e t sam t till K iruna o c h Malmberget.

I de fall då Kungl. Majit enligt 9 § 3 m o m . fö r o r d n in g e n om inves terin g sfo n d e r medgivit a tt f o n d e r f å tt tas i an s p r å k har tillstå n d e n i regel avsett in vesteringar såväl in o m ex pansiva re g io n e r som i skogslänen. H ärigenom h a r lokalis eringspolitiska ö n s k e m å l b e a k ta ts sam tid ig t som a n d ra sy ften k u n n a t främjas. U n d e r p e rio d e n 1 .6 . 1 9 6 2 —2 8 . 3 . 1 9 6 9 läm­ n a d e s — enligt b e rä k n in g a r av e x p e r t g r u p p e n f ö r regional u tr e d n in g s ­ v e rk s a m h e t ( E R U ) - tillstånd som b e rö r d e ca 180 arbetsställen o c h avsåg inves teringar till en b e r ä k n a d k o s t n a d av 2 6 4 0 milj. kr. Härav h ä n fö r d e sig o m k r in g 8 7 0 milj. kr. till skogs länen. Dessa senare investeringar har u t f ö r t s huvudsakligen in o m N o rrla n d s k u s to m r å d e . De s k a t t e f ö r m å n e r som fö retag en erhöll g e n o m dessa b eslut u p p s k a t t a s till 2 53 milj. kr., varav 96 milj. kr. i skogs länen.

De m edgivanden o m ia n s p rå k ta g a n d e av f o n d e r som enligt fö r o r d ­ nin gens 9 § 3 m o m . s k e tt åren 1969 o c h 1 9 7 0 h a r in n e b u r it a tt investeringarn a till huvudsaklig del s k e tt u t a n f ö r s to r s ta d s o m r å d e n a . De sam m an lag d a k o s tn a d e r n a f ö r de investeringar till vilka medgivande lä m n a ts var år 1969 ca 1 160 milj. kr. o c h år 19 7 0 ca 1 7 5 0 milj. kr. De fö r d e la r sig regionalt enligt följande.

Y t tr a n d e n

R ik s b a n k s fu llm ä k tig e p å p e k a r a tt de tillstån d a tt u t n y t t j a inves terings­ f o n d e r som m e d d e l a ts u n d e r de senaste två åren p r a k tis k t taget u te s lu t a n ­ de synes ha h a ft lokalis eringspolitiskt sy fte. In v es terin g sb elo p p en enligt dessa tillstånd i lokalis eringspolitiskt syfte h a r stigit m y c k e t kraftigt de senaste åre n, k o n s t a te r a r fullm äktige, o c h s tö rre de le n har avse tt investe­ ringar u t a n f ö r de ren a s tö d o m r å d e n a .

1 * - R ik s d a g e n 1 9 7 1 .5 sam i. N r 2 7

F ullm äktige säger sig i o c h fö r sig k u n n a in s tä m m a i a tt d e n n a del bör begränsas, inte m inst u n d e r h ö g k o n ju n k t u r å r lik n a n d e 1969 o c h 1970. Det synes em ellertid finnas anled n in g a tt a n ta , m e n a r fu llm äk tig e, a tt alla ansträngninga r i d e n n a rik tn in g har gjorts o c h görs. A tt fö retag en f å tt tillstån d a tt an v än d a en b e t y d a n d e del av sina f o n d m e d e l u ta n f ö r s t ö d o m r å d e n a to r d e ha varit en n ö dvändig f ö r u t s ä t tn i n g fö r a t t de skulle investera i s t ö d o m r å d e n a i d en o m f a tt n in g som faktiskt skett.

Även o m sålunda en re lativt begrä nsad del av de p r o j e k t för vilka ti ll stånd om ia n s p rå k ta g a n d e av investeringsfonde r beviljats i lokaliseringssyfte avsett investeringar i de ren a s t ö d o m r å d e n a , h a r de ändå i överv äg an de u ts tr ä c k n in g legat u t a n f ö r s t o r s ta d s o m r å d e n a S t o c k h o l m — G ö t e b o r g —Malmö k o n s t a te r a r fullm äktige. Av de b e r ä k n a d e k o s tn a d e rn a fö r de p ro je k t f ö r vilka tillstånd gavs 1970 avsåg så lunda e n d a s t k n a p p t 15 p ro c e n t investeringar i s t o r s t a d s o m r å d e n a m o t cirka en tr edjedel 1969.

J ä m f ö r t m e d e t t genere llt frisläppande beg rän s at till o m r å d e n u t a n f ö r sto rs ta d s re g io n e rn a sy nes enligt rik sb an k sfu llm äk tig e e tt bib eh ållan d e av n u v aran d e sy s te m ha vissa fö rdelar. Möjlighetern a a tt sam tid ig t få ta in v es terin g sfo n d e rn a i a nspråk även för investeringar i s to rstad sreg io n ern a kan i vissa fall vara e tt in c i ta m e n t till investeringar u t a n f ö r d e t t a om r å d e o c h d e t kan d e s s u to m k a n sk e ge större m ö jlig h eter a t t styra inves teringar­ na till de rena s t ö d o m r å d e n a .

I p r a k t ik e n to r d e de olika m öjlig h etern a a tt u t n y t t j a in veste ringsfon­ d e rn a i lokalis eringspolitiskt syfte in te behöva ge några sinse mellan alltför avvikande r e s u lta t, a n f ö r fullm äktige.

En m in o r ite t av fullm äktige a n f ö r i en res erv atio n a tt de a n ser m o t io n ä ­ rern a ha f ö r e t e t t ö v e rty g a n d e skäl fö r a tt in v e s te rin g sfo n d e rn a i dagens läge b ö r släppas fria u t a n f ö r s to r s ta d s o m r å d e n a .

A M S a n f ö r följande tablå ö v e r de särskilda m e d g iv a n d e n Kungl. Majit lä m n a t enligt 9 § 3 m o m . i fö r o rd n in g e n o m in ves terin g sfo n d e r för k o n ju n k t u r u t jä m n in g .

* T. o. ni. 19 mars.

S tyrelsen hänvisar i övrigt till sin b e d ö m n in g av a rb e tsm a rk n a d slä g e t i

skrivelse av d e n 2 .4 .1 9 7 1 till K o nungen.

L O b e t o n a r a tt investeringsfonde rnas huvudsaklig a syfte b ö r vara a tt m o t v e r k a k o n j u n k tu r v a r ia ti o n e r . D e n n a k o n ju n k t u r m ä s s ig a sty r n in g m å s ­ te d o c k ses in o m r a m e n f ö r en långsiktig näringspolitisk m ålsättn in g . E t t generellt frisläp p an d e av fo n d e r n a kan — även o m det skulle begränsas till inves teringar u t a n f ö r s to r s t a d s o m r å d e n a — enligt LO:s åsikt m o t v e rk a strävan a t t å s t a d k o m m a en b a lan s eran d e regional o c h branschmässig styrning på lång sikt. Den o balans som f ö r n ä rv a r a n d e r å d e r m e lla n skilda regioner o c h skilda s e k to r e r b ö r d ä r f ö r angripas m e d selektiva medel. LO hänvisar vidare till sitt y t t r a n d e i fjol ö v er b e t ä n k a n d e t ” Lokaliseringso ch re g io n a lp o l itik ” . I y t t r a n d e t fr am h ö lls bl. a. a tt s ta te n i avsevärt större u ts t r ä c k n i n g än vad som varit fallet b o r d e ta lokaliseringspolitiska h ä n s y n vid f r islä p p a n d e t av företa gens investeringsfonder.

Enligt LO:s m e n i n g ä r det m e d h ä n s y n till ö n s k v ä r d h e te n a tt stödja sy ssels ättningen nästa v in te r ö n sk v ä r t m e d en ök ad selektiv frisläppning av in ves terin g sfo n d s m ed el in om ra m e n för långs iktig näringspolitisk målsä ttning.

TC O å b e r o p a r tidigare u tta la n d e n från o rg an isatio n en a t t sam hällets stöd i fö r s ta h a n d b ö r inrik tas på a tt f ö r b ä t tr a den in dustriella m iljön i vid b e m ä r k e ls e o ch i m in d r e u ts tr ä c k n in g på individuella f ö r m å n e r till ensk ilda företag.

TCO:s principiella inställning är a tt in v es terin g sfo n d e rn a e n d a st b ö r användas i hän d els e av en allmän k o n ju n k tu r n e d g å n g . Skall m e d e l även användas i regionalpolitisk! syfte b ö r s ta ts m a k t e r n a se till a tt investering­ arn a görs i de o r te r /r e g io n e r som m an h a r f ö r avsikt a tt sk apa som altern ativ till st o rs ta d s o m r å d e n a . F o n d f r is l ä p p f ö r a tt investera i re d a n ö v e r h e t ta d e re g io n er b ö r undvikas.

S A C O a n ser a tt det m o t b a k g ru n d e n av d en a llm ä n n a k o n j u n k t u r n e d ­ gången o c h d e n ö k a d e arb e ts lö s h e te n på sistone n u fi n n s skäl a t t överväga e tt frisläp p an d e av in v es terin g sfo n d e rn a u t a n f ö r s to r s ta d s o m r å d e n a . E fte r so m fö r e ta g e n e n d a s t till ringa del u t n y t t j a t inves teringsfonds m edel fö r in vesteringar in o m sysselsättningssvaga o m r å d e n fin n er SACO det rimligt a t t d e t ställs krav på a tt fö r e ta g e n u t n y t t j a r stö rre andel av frisläppta in veste ringsfondsm edel fö r in vesteringar in o m s t ö d o m r å d e t .

S A F / S I p å ta la r i e t t g e m e n s a m t y t t r a n d e d e t enligt org a n isa tio n e rn a princip iellt betänklig a i a tt använda in v es terin g sfo n d e rn a som e tt selek­ tivt v e rk a n d e medel i regionalp olitik en. De b e to n a r a tt de f o r tf a r a n d e ser f o n d e r n a s huvudsaklig a u p p g if t vara a t t u tj ä m n a k o n ju n k t u r s v ä n g n in g a r ­ na. I u n d a n ta g s fa ll k an det d o ck vara m o tiv e r a t m e d e t t p artiellt frisläppande av investeringsfo ndern a.

O rg a n is a tio n e rn a m e n a r a tt det läge som legat till g ru n d f ö r m o t i o n ä ­ rernas ö n s k e m å l fö r ä n d r a ts o ch a tt flerta let k o n ju n k t u r i n d i k a t o r e r nu p ek ar på en relativt kra ftig k o n ju n k t u r d ä m p n in g u n d e r 1971. Org an isa­ ti o n e rn a f ö r o r d a r d ä r f ö r a tt in v es terin g sfo n d e rn a frisläpps i hela la n d e t och u n d e r s t r y k e r b e ty d e ls e n av a tt f r islä p p a n d e t k o m m e r i god tid.

L R F p o ä n g te r a r a tt i e t t effektivt r e g i o n a lp o l i t is k pro g ram m å s te alla till b u d s stå e n d e m edel u tn y t tj a s . Bland de in s tr u m e n t som sa m h ä lle t kan u t n y t t j a fö r att främ ja en b ä ttr e regional balans finns också investerings­ fo n d e r n a .

E n s tim u la n s till ö k a d e industriin veste ringar kan å s t a d k o m m a s bl. a. g e n o m frisläppande av investe ringsfonde rna. O m f a ttn in g e n få r d o c k självfallet prövas f o r t lö p a n d e o c h e t t ö k a t frisläpp b ö r e n d a s t avse investeringar u t a n f ö r sto rsta d sre g io n e rn a . R ik s f ö r b u n d e t b it r ä d e r sålunda i p rin c ip de förslag som f r a m f ö r ts i m o tio n e r n a .

K F m e d d e l a r a tt f ö r b u n d e t av olika anledningar u n d e r se nare år inte fu n n i t läm pligt a tt verkställa avsättningar till in veste ringsfonde r. F ö r ­ b u n d e t b e rö r s sålunda in te d ir e k t av frågan m en vill in te m o t s ä t t a sig de fr am ställn in g ar som görs b e tr ä f f a n d e beslut o m fr isläppande av investe­ ri n g s fo n d e r i o m r å d e n u t a n f ö r s to r s ta d s o m r å d e n eller a tt in veste ringsfon­ der a n v ä n d s i lokalis eringspolitiskt syfte. R e m is s y t tr a n d e n a är d a te r a d e tid e n 5 april — 21 april 1971.

U t s k o t t e t

De tre m o t io n e r n a är sinse mellan av delvis skiljaktig i n n e b ö r d . I m o t io n e n 197 1 :2 9 7 h a r h e m s tä l lts a tt fo n d e r n a b ö r släppas fria för in vesteringar u t a n f ö r de expansiva sto rs ta d s o m r å d e n a . Här avses sålunda e tt genere llt frisläpp m ed viss regional begränsning. I m o t io n e n 197 1 :5 6 7 h a r h e m s tä l lts a tt m edel u r investe ringsfonde rna b ö r släppas fria i vidgad o m f a tt n in g f ö r in vesteringar u t a n f ö r sto rs ta d s o m r å d e n a . M o tio n ä re r n a to r d e h ä r avse en fo r t s ä t tn i n g av nu tilläm pade system m e d selektiva b eslut m e n m e d vidgad regional tillämpning. I m o t io n e n 1 9 7 1 :5 7 2 vill m o t io n ä r e r n a å s t a d k o m m a a tt de m e d e l som ta s i an sp r å k u r investe­ r in g sfo n d e r n a i större u t s tr ä c k n in g h a m n a r i s t ö d o m r å d e t . T ätortsreg io n ern a u ta n f ö r s t ö d o m r å d e t skulle därvid a llm ä n t få m i n d r e an d e l av fr isläppta in vesteringsfondsm edel.

Kungl. Maj:ts ti lläm pning av 9 § 3 m o m . i f ö r o rd n in g e n o m inves te­ ri n g s fo n d e r för k o n ju n k t u r u t jä m n in g har in n e b u r it att fo n d e r n a u n d e r senare tid e f te r prö v n in g i varje särskilt fall k u n n a t an v än d as för investeringar i s t ö d o m r å d e t sam t i vissa regioner m e d särskilda p r o b le m i an dra d elar av la n d e t ( O s k a rs h a m n , N o rrköping, Borås). Som re dovisats i det fö reg åen d e har också — särskilt u n d e r år 1970 — b eslut o m m y c k e t b e ty d a n d e inves teringar k o m m it till stånd i s t ö d o m r å d e t m e d u t n y t t j a n ­ de av in vesteringsfondsm edel. Det finns d ä rf ö r an led n in g a tt i li k h et med fu llm äk tig e i rik s b a n k e n a n ta a tt alla ansträ ngningar gjo rts o c h görs för att f ö r m å fö r etag a tt in vestera i s t ö d o m r å d e t . E t t u tt a l a n d e från riksd a­ gens sida i d e n n a riktning, v a ro m hem s tällts i m o t io n e n 1 9 7 1 :5 7 2 , är sålunda in te erfo rd erligt.

I m o t i o n e n 197 1 :5 6 7 vill m o t io n ä r e r n a a tt in ves terin g sfo n d s m ed el i vidgad o m f a tt n in g skall släp pas fria f ö r inves teringar u t a n f ö r s t o r s t a d s o m ­ rå dena. E fte r so m fo n d e r n a varit fria f ö r investeringar i s t ö d o m r å d e t o c h i vissa re gioner m ed särskilda p ro b le m u t a n f ö r s t ö d o m r å d e t t o r d e m o t i o n ä ­ re rna avse a tt frisläpp i ytterlig are o m r å d e n b ö r medges. E n ä r h u v u d ­

s y f te t m e d in v es terin g sfo n d e rn a är a t t de skall verk a k o n j u n k t u r u t jä m n a n d e to r d e d e t o m vi m ö t e r en v ik a n d e k o n j u n k t u r sa n n o lik t bli n ö d v ä n d ig t a tt tillfö ra fler o m r å d e n inves teringar g enom e tt fr isläppande av investeringsfonde r. Kungl. Maj:t h a r red an an v ä n t sig av d e n n a fo r m fö r a t t s t ö tt a u n d e r re gioner m e d svag utv ecklin g, v arfö r n å g o t u tt a la n d e från riksdagens sida fö r a t t f ö r m å Kungl. Maj:t a tt fullfölja d e n linjen enligt u t s k o t t e t s m ening in te behövs.

Kravet i m o t i o n e n 1 9 7 1 :297 är a t t f o n d e r n a generellt skall släp pas fria f ö r in vesteringar u t a n f ö r de expansiva sto rs ta d s o m r å d e n a . U ts k o t t e t k o n s t a te r a r a tt d e t alltjämt finns re gioner u t a n f ö r s to r s ta d s o m r å d e n a med avsevärd efte rfr å g a n på a r b e ts k r a f t, vilket fr am går av d e t relativt höga a n ta l e t o b e s a t ta p la ts e r o c h d e n o jä m n a regionala fö rd eln in g e n härav. A t t i dessa o m r å d e n m ed re lativt stark efterfrågan på a rb e ts k ra f t m edge u t n y t t j a n d e av in ves terin g sfo n d s m ed el skulle in n e b ä r a e n u t ­ tu n n i n g av m ö jlig h e te r n a a tt fö r m å fö r etag till investeringar i s t ö d o m ­ r å d e t o c h de a n d ra re gioner i vårt land d ä r indus trisyss elsättningen långsiktigt b e h ö v e r stärkas. E t t genere llt frisläpp av in veste ringsfonds­ m edel in n e b ä r regelmässigt a tt in veste ringarna i första h a n d s ö k e r sig till de o m r å d e n d ä r in d u s trin red an är s t a r k t etab lerad . D e t generella fr isläppet u n d e r tid e n april 1 9 6 8 —m ars 1969 m e d f ö r d e så lu n d a a t t ca 4 0 % av in vesteringarna h a m n a d e i s to rsta d slä n e n o ch e n d a s t ca 15 % i skogs länen. I m o t s a t s härtill avsåg de selektiva m e dgivandena u n d e r år 1970 e n d a s t till ca 1 5 % sto rs ta d s lä n e n o c h till hela 5 0 % skogslänen. Även o m e t t genere llt frisläpp skulle be grä nsas till o m r å d e n u t a n f ö r sto rs ta d s re g io n e rn a så m in s k a r därvid m ö jlig h eter n a a tt sty ra inves te­ ringarna till s t ö d o m r å d e t o c h a n d ra o m r å d e n m e d särskilda p ro b le m . I flera r e m is s y ttr a n d e n som tidigare refererats tillstyrk s e t t ö k a t selektivt u t n y t t j a n d e av in veste ringsfondsm edel o c h av styrks sålunda generella frisläpp.

I s a m m a n h a n g e t vill u t s k o t t e t e rin ra om de y tterlig are lä t t n a d e r i k r e d itp o l itik e n so m k o m m i t till stå n d u n d e r vå re n och d e n sänk n in g av rä n ta n m e d 1 % som skett. Det särskilda investeringsavdrag o m 10 % som medges fö r e ta g e n f ö r inves teringar i m a s k in e r o c h in v e n ta rie r u n d e r år 1971 b ö r oc kså verka stim u le ra n d e på in d u s tri n s investeringsa ktivitet. Svensk in d u s tr i h a r h ö g in t e r n a tio n e ll k o n k u r r e n s k r a f t o c h d e t bö r, som u t s k o t t e t erin ra d e o m i sitt b e t ä n k a n d e 1 9 7 1 :1, n u a n k o m m a p å in d u s trin a tt u t n y t t j a föreliggande m ö jlig h eter till u tb y g g n a d av p r o d u k t i o n s a p p a ­ ra te n . De långsiktiga u ts ik te r n a f ö r en ö k a d e x p o rt fö rs ä ljn in g te r sig m y c k e t go d a, v arf ö r det är angeläget a tt m a n i n u v a ra n d e k o n ju n k tu r l ä g e b ö rjar bygga u p p k a p a c ite t so m m öjliggör en fr a m tid a e x p o r tö k n in g . I a n n a t fall t o r d e d e t re a l e k o n o m is k a u t r y m m e t k o m m a a t t i viss u ts t r ä c k ­ ning tas i an sp r å k på andra in ves teringsom råden. Mot b a k g r u n d av en sådan långsiktig b e d ö m n i n g kan d e t in te an fö r a s bä ra n d e m o tiv för a t t s k a tte lin d ri n g som så dan e rf o rd ra s f ö r a t t dessa ö n sk a d e in d u s triin v e s te ­ ringar skall k o m m a till stån d.

U n d e r e rin ran o m de p å ta la d e e f f e k t e r n a av generella frisläpp av in v es terin g sfo n d e rn a an se r u t s k o t t e t a tt d e t b ö r a n k o m m a på Kungl.

Maj:t a tt i an s lu tn in g till en f o r tlö p a n d e a n a ly s av syssels ättn in g su tv eck ­ lingen göra de ytterlig are regionalp olitisk! o c h k o n ju n k t u r e l it m o tiv e r a d e frisläp p av f o n d e r n a som erfo rd ras. U n d e r dessa o m s tä n d i g h e te r a v s ty rk e r u t s k o t t e t m o t i o n e n 1 971:297.

U t s k o t t e t hem ställer

a tt riksdagen

a. avslår m o t i o n e n 1 9 7 1 :2 9 7 ,

b. avslår m o t i o n e n 1 9 7 1 :5 6 7 ,

c. avslår m o t io n e n 1 9 7 1 :5 7 2 .

S to c k h o l m d e n 18 maj 1971 På f i n a n s u ts k o tt e ts vägnar SV EN E K S T R Ö M

N ärvarande: h e r r a r E k s tr ö m (s), Wedén (f p ), F älldin (c), F r a n z é n (s), B u re n s ta m L in d e r (m ), Larsson i Karlskoga (s), Kristiansson i Harplinge (c), J a n s s o n (s), Löfgren (fp), Jos efsso n i H a lm s ta d (s), A rn e P e tte rss o n i Malmö (s), fru T h o rs s o n (s), h e r r a r G ad d (s), Fågels bo (c) o c h M agnusson i Borås (m ).

R eservation

av h e rr a r Wedén (fp), Fälldin (c), B u re n sta m L in d e r ( m ), K ristiansson i H arp linge (c), Löfgren (f p ), Fågels bo (c ) o c h Magnusso n i Borå s ( m ) som a n ser a tt u t s k o t t e t s y t t r a n d e o c h h e m s tä l la n b o r t h a följande lydelse:

” Samtliga de tre m o t io n e r n a 1 9 7 1 :2 9 7 , 1 9 7 1 :5 6 7 o c h 1 9 7 1 :572 s y f ta r till e t t ö k a t frisläp p av inves teringsfonds m edel. Vid sitt ställningstagande till m o t i o n e r n a h a r u t s k o t t e t bl. a. vägletts av a t t flera t u n g t vägande rem issinstanser i n s tä m m e r i d e t t a syfte. U ts k o t t e t h a r även u t g å t t ifrån a t t s t a ts m a k te r n a s in ställning till in ves teringsfonde rnas a n v ä n d n in g u n d e r s to r enighet präglas av a tt sådan an v än d n in g skall tjäna två olika än d am å l. D et ena är a ll m ä n t k o n ju n k t u r u t jä m n a n d e . Det a n d ra är re gionalp olitisk!. U n d e r u tp r ä g la d e h ö g k o n ju n k t u r e r m e d ö v e r h e t tn i n g s s y m p to m in o m b e t y d a n d e re g io n e r tr ä d e r d e t lokaliseringspolitiska ä n d a m å le t i f ö r g r u n ­ d e n vid b e d ö m n i n g e n av frisläpp. U n d e r lå g k o n j u n k tu r p r ä g la d e f ö r h å lla n ­ d e n få r d e t allm ä n t k o n ju n k t u r u t j ä m n a n d e ä n d a m å le t särskilt s to r tyngd.

D et n u v a r a n d e läget präglas otvivelaktigt, som vi i a n n a t s a m m a n h a n g u tv e c k l a t, av en b e ty d lig t kraftiga re k o n ju n k t u r n e d g å n g än vad re gering­ en vid årets b ö rja n , då m o t io n e r n a v äckte s, r ä k n a d e m e d o c h so m den all tjä m t sy n es o b e n ä g e n a t t vidtaga tillräckliga å tg ä r d e r fö r a t t i tid m o tv e rk a . S a m tid igt fr a m s t å r d e t all tjäm t på lång sikt s o m an geläget a t t även m o t v e r k a en fo rtg åen d e k o n c e n tr a ti o n av v e r k s a m h e te r o c h b e f o l k ­ ning till de tr e storstad sreg io n ern a.

I e t t s å d a n t läge är d e t enligt u t s k o t t e t s m ening en läm plig avvägning a tt m ed o m e d e l b a r v erkan g enerellt frisläppa in v e s te rin g sfo n d e rn a fö r an v ändning i o m r å d e n u t a n f ö r s t o r sta d sre g io n e rn a fö r p r o j e k t som k o m m e r a t t påbörjas före åre ts utgång. Dagens a rb e ts m a rk n a d s lä g e o c h de allvarliga farhågor, som t. ex. L a n d so rg a n isa tio n e n u tt a la r f ö r en ytt erlig are försäm ring — e f t e r en möjlig säsongmässig f ö r b ä t tr in g u n d e r s o m m a r m å n a d e r n a — i h ö s t o c h k o m m a n d e vin ter ta lar st a rk t f ö r d e tta . E tt ytterlig are skäl är d en sto ra an g elä g en h eten av a t t sta rk a re stim u le ra in veste ringarn a in o m indus trin.

Vid e t t så d a n t f ö r fa ra n d e k a n en f o r t s a t t d ä m p n in g av in v es terin g sfo n ­ dernas an v ä n d n in g i s t o r s t a d s o m r å d e n a väl fö r en as m e d ö k a d e frisläpp avsedda f ö r a n v ändning in o m s t ö d o m r å d e t . H ärig en o m kan s y f te t m e d m o t io n e n 1 9 7 1 :572 i b e ty d a n d e u ts trä c k n in g tillgodoses.

U ts k o t t e t hem ställer

a t t riksd agen i a n le d n in g av m o t io n e r n a 1 9 7 1 : 2 9 7 , 1 9 7 1 :5 6 7 och

1 9 7 1 :5 7 2 i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till k ä n n a vad u ts k o t t e t

a n f ö r t . ”

G ö t e b o r g s O f f s e t t r y c k e r i A B , S t h l m 7 1 . 2 5 0 S

I

I