Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1971:115 gjorda framställning rörande de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken jämte motioner

Finansutskottets betänkande nr 30 år 1971 FiU 1971:30

Nr 30

Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i proposi­ tionen 1 9 7 1 :1 1 5 gjorda framställning rörande de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1971: 115 h a r Kungl. M a j:t u n d er åberopande av u t­ drag av statsrådsprotokollet över finansärenden fö r den 23 april 1971 föreslagit riksdagen att

1) antaga förslag till förordning om ändring i förordningen (1970: 99) om investeringsavgift fö r vissa byggnadsarbeten,

2) g odkänna de allm änna riktlinjer fö r den ekonom iska politiken som fö ro rd ats i statsrådsprotokollet,

3) till A vskrivn in g av nya kapitalinvesteringar fö r budgetåret 1971/ 72 anvisa vissa reservationsanslag,

4) godkänna departem entschefens beräkning av fö rän d rin g arn a i a n ­ slagsbehållningarna fö r b u dgetåret 1971/72,

5) g o dkänna departem entschefens beräkning av fö rän d rin g arn a i dis­ positionen av rörliga k red iter fö r bud g etåret 1971/72,

6) besluta a tt statlig inkom stskatt fö r skattskyldig, som avses i 10 § 1 m om . förordningen (1947: 576) om statlig inkom stskatt, skall för b u d ­ g etåret 1971/72 ingå i p relim inär skatt m ed 100 °/o av grundbeloppet,

7) g o dkänna departem entschefens beräkning av driftbudgetens in­ kom ster fö r b u dgetåret 1971/72 enligt den vid statsrådsprotokollet fo ­ gade specifikationen,

8) g odkänna förslaget till investeringsplan och investeringsstater fö r budgetåret 1971/72,

9) p å kapitalbudgeten b eräk n a den m o t investeringsplanen svarande inkom sttiteln lånem edel till 4 483 018 000 kr.

Till statsrådsprotokollet i d etta ärende h a r fogats som Bilaga 1: R eviderad nationalbudget fö r år 1971 Bilaga 2: L ångtidsbudget för perioden 1971/72— 1975/76 Bilaga 3: 1970 års långtidsutredning och rem issinstanserna Bilaga 4: R iksrevisionsverkets approxim ativa beräkning rörande b u d ­

getutfallet fö r 1970/71 Bilaga 5: Riksrevisionsverkets förnyade inkom stberäkning för budget­

året 1971/72

Bilaga 6: Specifikation av inkom sterna p å d riftbudgeten fö r budget­

året 1971/72 Bilaga 7: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till stats­

verkspropositionen fö r b u dgetåret 1971/72 Bilaga 8: F örslag till investeringsplan och investeringsstater fö r b u d ­

getåret 1971/72 Bilaga 9: F ö rä n d rin g a r i riksstatsförslaget fö r bud g etåret 1971/72 se­

dan statsverkspropositionen Bilaga 10: F örslag till fö rordning om ändring i förordningen (1970: 99)

om investeringsavgift fö r vissa byggnadsarbeten

P ropositionen h a r i vad avser m om enten 1 och 6 i hem ställan h ä n ­ visats till skatteutskottet och i övrigt till finansutskottet. F inansutskottet kom m er a tt behandla m om ent 3 i hem ställan i sitt betänkande i anled­ ning av Kungl. M ajrts förslag om anslag för b u d g etåret 1971/72 till av­ skrivning av nya kapitalinvesteringar, m. m., sam t m om enten 4, 5 och 7— 9 i sitt betänkande angående statsregleringen fö r bud g etåret 1971/72.

I d etta betänkande b eh an d lar utsk o ttet den u n d e r 2 gjo rd a hem stäl­ lan om godkännande av de allm änna riktlinjer fö r den ekonom iska p o ­ litiken som förordats i statsrådsprotokollet. U nderlaget för den n a hem ­ ställan redovisas i propositionen u nder rubriken R eviderad finansplan 1971 (s. 2— 41) m ed därtill h ö ran d e bilagor 1— 3. I fö rra delen av den reviderade finansplanen behandlas den ekonom iska politiken p å k o rta­ re sikt m ot bakgrund av den aktuella sam hällsekonom iska utvecklingen. D ä re fte r behandlas — i anslutning till en redovisning av långtidsutred­ ningens resultat — den ekonom iska politikens m er långsiktiga avvägningsproblem .

1. K o n ju n ktu rer och ek o n o m isk politik. I frå g a om den n u gjorda be­ d öm ningen av de internationella konju n k tu ru tsik tern a fram h åller de­ partem entschefen a tt den inte på något avgörande sätt skiljer sig från den som redovisades i den ursprungliga finansplanen. I F ö re n ta staterna h a r den expansiva ekonom iska politiken m edverkat till ett begynnande konjunkturuppsving. D en västeuropeiska k o n ju n k tu ren karakteriseras av vissa avm attningstendenser, som d ock bedöm s bli av förhållandevis k o rt­ varig natur. O säkerheten k nyter sig främ st till styrkan och varaktigheten av den nuvarande uppbrom sningen i V ästtyskland. I sum m a ä r d et tro ­ ligt a tt den ekonom iska tillväxten fö r O E C D -om rådet som h elh et blir någ o t högre 1971 än u n d er fjolåret. V ärldshandelns volym beräknas ö k a m ed ca 5 %>•

N ä r det gäller utvecklingen inom Sveriges ekonom i u n d er den h it­ tills fö rflu tn a delen av 1971 fra m h åller departem entschefen a tt den i huvudsak m otsvarat dc bedöm ningar som lades fra m i årets finansplan. P roduktion, investering, konsum tion och utrikeshandel h a r i sto rt sett utvecklats enligt ritningarna. U tvecklingen inom ekonom in u n d er den

närm aste tiden inrym m er dock vissa osäkerhetsm om ent. E n oväntat kraftig däm pning av den inhem ska efte rfråg an h a r registrerats u n d er årets fö rsta m ånader. Sam tidigt h a r det skett en relativt betydande u p p ­ gång av arbetslösheten. A ntalet arbetslösa var i april 1971 drygt 64 000 — ca 25 000 fler än e tt år tidigare. D en inhem ska konju n k tu rd äm p ningen k an enligt departem entschefen otvivelaktigt sättas i sam band m ed vissa tillfälliga faktorer. H an p ek a r h ä r särskilt p å den u td rag n a avtalsrörelsen och konflikten p å tjän stem an n ao m råd et, vilka inverkat däm pande inte b lo tt p å den privata konsum tionen u ta n också p å fö re ­ tagens investeringsverksam het. S am tidigt un d erstry k er departem ents­ chefen a tt fjolårets restriktiva ekonom iska politik fö rb ä ttra t den sam ­ hällsekonom iska balansen, vilket resu lterat i a tt priserna stabiliserats, u trikeshandeln planenligt fö rb ä ttrats och ett tillskott skett till v alu ta­ reserven.

A vgörande fö r den ekonom iska politikens utform ning p å k o rt sikt blir de b edöm ningar som n u k an göras av den ekonom iska utvecklingen u n d er an d ra halv året 1971. H äro m sägs a tt en fo rtsa tt kraftig exp o rt­ ökning synes trolig. O m ett omslag i den västeuropeiska lagerk o n ju n k ­ tu ren k o m m er till stånd i höst, b ör exporten k u n n a bli en än expansi­ vare fa k to r i den svenska ekonom in. E n allm än efterfrågestim ulans to rd e vidare erhållas n ä r avtalsrörelsen avslutas och de högre lönerna b ö rjar betalas ut. D en privata konsum tionen k an d ärfö r beräknas öka något i volym m ellan halvåren. A vskaffandet av den tillfälliga investeringsavgiften kom m er självfallet att p åverka kom m unernas och handelns investeringar.

G enom a tt efterfrågetrycket i den svenska ekonom in däm pats u n d er fö rsta halv året 1971 h a r efter h an d en viss uppm jukning av den eko­ nom iska politiken genom förts. D en i ja n u ari i finansplanen aviserade lättn ad en i kreditpolitiken m ed särskild inriktning p å industrins inves­ teringar h a r fullföljts. F ö r finansiering h ära v få r även långfristig u p p ­ låning i u tla n d et ske. D et svenska diskontot h a r sänkts i två om gångar från 7 till 6 % . A rbetsm arknadspolitiken h a r intensifierats n ä r det gäller om skolnings- och utbildningsverksam het och beredskapsarbeten. P rak tisk t taget hela 1971 års bostadsbyggnadsprogram h a r red a n fö r­ delats, vilket bör p åskynda igångsättningen och öka sysselsättningen. E tt särskilt 10-procentigt avdrag h a r införts fö r a tt stim ulera m askinoch lagerinvesteringar u n d er 1971.

S am m anfattningsvis p ek a r departem entschefen p å att utvecklingen inom ekonom in och p å arbetsm arknaden inrym m er vissa osäkerhets­ m om ent. M o t b akgrund av u tsikterna in fö r an d ra h alvåret 1971 och b ö rjan av 1972 ä r enligt hans bedöm ning en generell efterfrågeexpansion varken p åkallad eller tillrådlig. D en ekonom iska politiken b ör i d etta läge i stället arb eta m ed selektiva m edel. D en förstärkning av arbetsm arknadspolitiken som redan vidtagits kan vid behov föras vidare.

Inom den offentliga sektorn kan vidare angelägna investeringsobjekt aktiveras, fra m fö r allt investeringar fö r a tt främ ja den industriella verk­ sam heten.

A tt skapa balans i de utrikes betalningarna ä r en huvuduppgift för den ekonom iska politiken. E tt väsentligt steg i den riktningen h a r tagits genom den senaste tidens förbättring i handelsbalans och valu taställ­ ning även om denna fö rb ättrin g h a r ett stark t sam band m ed om slaget i lagerinvesteringarna.

R egeringen h a r fö ro rd n a t a tt det nu gällande p artiella prisstoppet fö r­ längs till utgången av septem ber i år. E nligt departem entschefen m åste fö ru tsättn in g arn a för en avtalsuppgörelse på arbetsm arknaden kunna överblickas innan ställning tas till prisstoppets avveckling.

2. D e ekonom iska perspektiven på längre sikt. I anslutning till lång­ tidsutredningen och rem issyttrandena häröver ta r departem entschefen upp vissa långsiktiga problem och utvecklingslinjer i den svenska ek o ­ nom in.

L ångtidsutredningarna bygger på nationalräkenskapssystem et, d är brutto n atio n alp ro d u k ten (BN P) u tg ö r e tt centralt begrepp. I d etta ligger enligt departem entschefen den styrkan a tt det är hela ekonom in som belyses. Sam tidigt k o n staterar h an m ed hänvisning till vissa av rem iss­ y ttra n d en a a tt det naturligtvis är riktigt a tt B N P -beräkningarna är o full­ ständiga och icke helt exak ta sam t vidare avspeglar endast en del av välståndsutvecklingen. Ä ven om de v aro r och tjänster som om fattas av B N P -m åttet endast utgör en del av det totala välståndet m åste dock den ekonom iska politiken föras så a tt resursefterfrågan inte överstiger vad som finns tillgängligt i fråg a om arbetskraft och p ro duktionsm öj­ ligheter. Tilläggas bö r dock att överväganden av en vidare välfärdspolitisk a rt spelar en m ycket fra m träd a n d e roll vid utform ningen av den ekonom iska politiken.

A tt balansen i utrikesbetalningarna återställs är enligt departem ents­ chefen e tt ofrånkom ligt villkor fö r a tt vi skall k u n n a genom föra våra m ål fö r den interna ekonom in. H an delar långtidsutredningens b ed ö m ­ ning a tt den eftersträvade förb ättrin g en m åste åstadkom m as genom en positiv förskjutning av handelsbalansen. Vi m åste näm ligen realis­ tiskt rä k n a m ed en fo rtsatt försvagning p å tjänstesidan. U tvecklingen p å d e tta o m råd e tillsam m ans m ed de krav som följer av uppställda mål fö r utvecklingsbiståndet nödvändiggör en om svängning av h an d elsb a­ lansens saldo frå n ett und ersk o tt som genom snittligt rö r sig om ca 1 m iljard kr. till ett överskott om 2 å 3 m iljarder fö r e tt genom snittsår.

K rav en p å en ökad exp o rt fö ru tsä tte r en fo rtsatt sta rk utbyggnad av industrins p roduktion och kapacitet. A tt tveka in fö r a tt söka frä m ja ökade industriinvesteringar vore att äventyra den långsiktiga inkom st­

fördelningspolitiken, eftersom alternativet eljest kan bli av betalnings­ balanssvårigheter fram kallade p roblem m ed sysselsättningen.

B eträffande sysselsättningsm ålet h a r det skett en vidgning och diffe­ rentiering vad b e trä ffa r h andikappade och äldre sam tidigt som en ökad u ppm ärksam het ägnats åt a tt söka ge de gifta kvinnorna m er likvärdiga m öjligheter till förvärvsarbete.

N ä r det gäller inkom stfördelningen föreligger enligt d epartem ents­ chefen en svårighet som h ar sin gru n d i att m ålen om jäm n are inkom st­ fördelning och ö kad jäm likhet inte kan preciseras i form er som gör att resultaten av strävandena för deras realiserande kan fångas in i sam ­ m anfattande, m era exakta m ått. M ålen kan endast anges som en fä rd ­ riktning i stort.

Sysselsättnings- och inkom stfördelningsm ålen h a r efter h an d vidgats och få tt fler dim ensioner. Regionalpolitiken kan sägas utg ö ra en sam ­ m an fattan d e beteckning för de intensifierade strävandena a tt elim inera sysselsättnings- och inkom stdifferenser m ellan olika regioner i landet. U n d er 1960-talets senare h älft h a r genom regionalpolitiken skapats 8 400 nya arbetstillfällen inom stödom rådet.

I v å r ö ppna typ av ekonom i g äller a tt våra m öjligheter a tt själva fo r­ m a den ekonom iska tillväxtprocessen m ed nödvändighet är begränsade. S tarka im pulser som bestäm m er teknisk utveckling, stru k tu rfö rän d rin g ar o ch produktval förs in i ekonom in utifrån. A tt avstänga oss från dessa inflytelser och k o n ta k ter vore en orealistisk och på sikt ogynnsam väg.

D epartem entschefen ta r också upp m iljöproblem en i vid bem ärkelse. D et ä r enligt hans m ening viktigt m ed en aktiv politik fö r a tt fö rb ä ttra m iljön p å arbetsplatserna. R efo rm er p å arbetslivets om råde fram står över huvud taget som en av de viktigaste arbetsuppgifterna u nder de kom m ande åren, inte b ara fö r statsm akterna u tan även fö r organisa­ tionerna p å arbetsm arknaden. A tt m otverka och reparera de skade­ v erkningar på den y ttre m iljön som uppstår i tillväxtprocessen h a r bli­ vit en allt viktigare uppgift. B etydande ytterligare insatser än de av långtidsutredningen redovisade p lan ern a p å investeringar i m iljövår­ dan d e syfte skulle enligt departem entschefen behövas fö r att kom m a till rä tta m ed m iljöproblem en.

F ö r att belysa avvägningsproblem en h a r långtidsutredningen angett n åg ra olika alternativ för utvecklingen 1970— 1975. D epartem entsche­ fen fö ro rd ar a tt tidpunkten fö r en eftersträvad balans i utrikesbetalningarna skjuts fram till något eller någ ra å r efter 1973. H an är inte beredd att fö ro rd a a tt politiken inriktas p å utrikesbaians redan 1973, då d etta skulle betyda en alltför stark begränsning i m öjligheterna a tt full­ följa angelägna arbetsuppgifter inom det offentliga om rådet och att skapa de lugna förhållanden p å arbets- och lönem arknaden som i ett an strän g t bytesbalansläge m er än eljest är nödvändiga.

P å investeringssidan håller departem entschefen det för troligt a tt den

relativa investeringsökningen inom den offentliga sektorn inte blir lika sta rk som tidigare. V ad bostadsbyggandet b eträ ffa r gäller m ålet om en nybyggnation av 1 m iljon lägenheter u n d er 10-årsperioden fram till 1974/75. M ed den nivå som byggandet nu n å tt torde m ålet k u n n a re a ­ liseras m ed i sto rt sett o fö rä n d ra d investeringsaktivitet. I sum m a b ed ö ­ m er departem entschefen a tt det ä r realistiskt a tt räk n a m ed en p å längre sikt o fö rä n d ra d total investeringskvot i den svenska ekonom in. D etta skulle innebära en delvis ny situation då denna kvot tidigare u nder e fte r­ krigstiden visat en långsam stegring. I sam tliga av långtidsutredningens alternativ h a r m an räk n a t m ed sam m a investeringsökning u n d er den k om m ande fem årsperioden. V ariationen i alternativen b e rö r resursför­ delningen m ellan privat och offentlig konsum tion, d ä r m an i det ena fallet lagt den erforderliga återhållsam heten helt på den privata sektorn och i d et an d ra fallet p å den offentliga sektorn. D epartem entschefen fin n er a tt inget av de illustrerande alternativen helt kan anges som en rik tp u n k t fö r den ekonom iska politiken. Å tstram ningskravet kan inte ensidigt läggas p å den ena eller den an d ra sidan u ta n m åste fördelas m ed hänsyn till de fö rhållanden som k o m m er a tt gälla u n d e r olika år.

Motionerna

I d etta sam m anhang h a r u tsk o ttet beh an d lat följande m otioner:

1971: 1480 av h e rr B ohm an m. fl. (m) vari såvitt n u ä r i fråga h em ­ ställts a tt riksdagen i skrivelse till K ungl. M a j:t hem ställer, a tt K ungl. M a j:t vid tar åtgärder i enlighet m ed i m otionen punktvis uppställda krav, in n efattande

1. stabiliseringspolitisk konferens,

2. åtgärder p å d et näringspolitiska planet sam t

3. frisläppande av investeringsfonderna.

1971: 1483 av h e rra r H elén (fp) och H edlund (c) vari såvitt n u ä r i frå g a hem ställts a tt riksdagen vid behandlingen av K ungl. M aj:ts p ro ­ position n r 115 beslutar a tt som sin m ening uttala vad som i m otionen anförts b eträ ffan d e den ekonom iska politiken.

1971: 1484 av h e rr H erm ansson i Stockholm m. fl. (vpk) vari såvitt nu ä r i fråg a hem ställts

a tt riksdagen i skrivelse till regeringen beg är en ny långtidsutredning avseende svensk ekonom i 1971— 1975 varvid ett socialt välfärdsbegrepp lägges såsom grund och utredningen utform as så att den kan användas fö r en dem okratisk långtidsplanering, sam t

att riksdagen i skrivelse till regeringen b egär fram läggandet av en långsiktig p lan fö r statliga industriinvesteringar särskilt i skogslänen och övriga industriellt m indre utvecklade regioner m ed u tn y ttjan d e av m e­ del u r A P-fonderna.

I m otionen 1971: 1480 konstateras a tt uppsvinget i den am erikanska ekonom in inte kom m it i gång så snabbt som m an rä k n a t m ed. Inom O E C D h a r m a n n ärm ast den uppfattn in g en a tt en vänd p u n k t i k o n ju n k ­ tu ren kom m er fö rst u nder 1972 och en konjunktu ru p p g ån g u n d e r 1973. D et är m ot den bakgrunden som utvecklingen i Sverige skall ses, anser m otio n ärern a, som m enar att en överdriven optim ism p räg la r den revi­ derade finansplanen. Intry ck et av a tt sam hällsekonom isk balans uppnåtts och nu skall bevaras torde inte delas av m ånga u ta n fö r finan sd ep arte­ m entet, h eter det i m otionen. V isserligen h a r handelsbalansen u tveck­ lats gynnsam m are och prisnivån visat sig stabilare än vad m o tio n ärern a förutsåg i sin m otion 1971: 562 i jan u ari, m en d etta k an inte krediteras den fö rd a ekonom iska politiken. D en till synes positiva utvecklingen av de utrikes betalningarna h a r enligt m o tio n ärern a vunnits p å bekostnad av en rekordhög arbetslöshet och otillräcklig investeringsnivå i närings­ livet. A rbetslösheten h a r d äm p at konsum tionsutvecklingen och därige­ nom också im portbehovet av u tlän d sk a konsum tionsvaror.

M o tio n ärern a anser att konjunk tu rp o litik en v arit föga fram gångsrik. E n fram gångsrik konjunktu rp o litik in n eb är a tt ko n ju n k tu rv ariatio n ern a inom landet blir m indre än i om världen. G enom a tt stim ulera efterfrågan u n d er en lågkon ju n k tu r få r m an rä k n a m ed en fö rsä m rad betalningsba­ lans. En fram gångsrik åtstram ningspolitik u n d er en h ö g k o n ju n k tu r le­ d e r till en förbättring. U n d er den senaste högko n ju n k tu ren försäm rades em ellertid betalningsbalansen och en u ttöm ning av valutareserven ägde rum . I den n u in träd d a lågko n ju n k tu ren h a r regeringen fu n n it sig fö ran låten a tt fö ra en restriktiv politik m ed negativa fö ljd e r fö r syssel­ sättning och investeringsutveckling. E n sådan politik ä r enligt m o tio n ä­ rernas uppfattn in g snarare ägnad a tt accen tu era än m inska den lång­ siktiga, stru k tu rella obalansen i v å r ekonom i.

D e problem den svenska ekonom in bro ttas m ed är av långsiktig n a ­ tur. P rim ära orsaker till den n a grundläggande balansrubbning är den fö rd a skattepolitiken och den alltfö r snabba expansionen av den o ffe n t­ liga sektorn. I den fram lagda långtidsbudgeten talas om ett betydande utgiftstryck bud g etåret 1972/73. O m vän d p u n k ten i den nu v aran d e låg­ k onju n k tu ren kom m er 1972 och nästa h ö g k o n ju n k tu r u n d e r 1973 skulle alltså konjunkturuppgången sam m anfalla m ed ett betydligt ö k at o ffe n t­ ligt utgiftsbehov. Sam tidigt konstateras i m otionen a tt en otillräcklig in ­ vesteringsutveckling skapat ett u p p d äm t investeringsbehov inför en k o m ­ m ande konjunkturuppgång. E n ny uppgång av lagerinvesteringarna kan också väntas. Sam m antaget k an d etta förväntas leda till en m ycket högt uppdriven efterfrågan i den svenska ekonom in u nder 1972/73 m ed ex tra­ o rd in ära konsekvenser fö r pris- och kostnadsutvecklingen och för u t­ vecklingen av de utrikes betalningarna.

D et är m otionärernas övertygelse a tt de alltm er fra m träd a n d e sp än ­ ningarna i det svenska sam hället ä r en konsekvens av den fö rd a ekono­

m iska politiken, ö v e rd riv n a am bitioner k n u tn a till den offentliga sek­ to rn h a r skapat de ekonom iska problem en. D e svårigheter som fö r n ä r­ varan d e p räg la r den svenska arb etsm ark n ad en sam m anhänger också m ed dem fö rd a ekonom iska politiken, direkt m ed skattepolitiken och indirekt m ed den ekonom iska politiken, som givit en otillräcklig tillväxt.

Sedan 1950 h a r d e offentliga inkom sternas andel av de sam lade eko­ nom iska resurserna fördubblats — frå n 2 6 ,2 % 1950 till 50,1 % 1970. D en del av inkom stökningen som in k om sttagarna själva få tt förfoga över h a r blivit allt m indre. I ökande u tsträckning h a r m edborgarna p å grund av den höga beskattningen blivit alltm er beroende av olika fo rm e r av sam hälleliga stödåtgärder. D en n a politik k om m er u nder år 1971 enligt m o tio n ärern a a tt m edföra att någon ökning av hushållens genom snittliga rea la inkom st e fte r sk att inte kan kom m a till stånd. D en beräknade ök­ ningen av hushållens disponibla realinkom st åstadkom m es genom ökade inkom stöverföringar. L ö ntagarnas självklara krav är a tt ök ad e arbets­ insatser och e tt h ård a re arbetstem po skall ge fö rb ä ttrin g ar eller åtm ins­ to n e bibehållen sta n d ard i utbyte. D en fö rd a ekonom iska politiken och skattepolitiken ger i stället stora lö n tag arg ru p p er direkta stan d ard sän k ­ ningar. M o t d en bakgrunden ä r d et inte äg n at a tt förvåna a tt det är fö r­ en at m ed sto ra svårigheter a tt n å fra m till en överenskom m else p å a r­ b etsm arknaden.

S am m anfattningsvis hävdas i m otionen 1971: 1480 att den ekonom iska politiken ger anledning till oro i fy ra avseenden.

D en k an led a till social oro och oro p å arbetsm arknaden. D en är dåligt konjunkturanpassad.

D en få r genom sin utform ning av skattepolitiken svåra konsekvenser fö r den ekonom iska utvecklingen.

D en d ra r m ed sig en dålig tillväxttakt i den svenska ekonom in. K raven p å den ekonom iska politiken sam m anfattas i 10 punkter. 1. Stabiliseringspolitisk konferens 2. M arginalskattesänkningar 3. S parstim ulerande åtgärder 4. Indexreglering av skattesystem et 5. N y tt skattesystem 6. Begränsning av den offentliga sektorns tillväxt

7. R ationaliseringar och besparingar inom den offentliga verksam he­ ten.

8. Begränsning av den k om m unala utgiftsexpansionen

9. N äringspolitiska åtg ärd er ägnade a tt u n d erlä tta de enskilda fö re­ tagens verksam het

10. F risläppande av investeringsfonderna, särskilt i om råden m ed hög arbetslöshet.

A v dessa h a r p u n k te rn a 2— 5 hänvisats till skatteutskottet. P u nkterna 6— 8 behandlas i F iU 1971: 29.

I m otionen 1971: 1483 åberopas inledningsvis m otionärernas bedöm ­ ning av konjunkturutvecklingen i m otionen 1971: 565 i ja n u ari i år. E n någ o t expansivare politik fö ro rd ad es d är än vad som fö rutsattes i finansplanen. U tvecklingen u n d er den gångna delen av åre t h a r i stort sett b ek räftat, m enar m otio n ärern a, a tt deras bedöm ning v ar riktig. D e lä ttn a d er som regeringen g enom fört i den ekonom iska politiken h a r dock inte v arit tillräckliga fö r a tt h in d ra konjunkturnedgången frå n att slå igenom . A rbetslösheten h a r ö k at k raftigt och produktionsökningen h a r påtagligt saktat av.

I den reviderade finansplanen tillskrivs den o v än tat sto ra nedgången i den to ta la efterfråg an u n d er 1971 fra m fö r allt vissa tillfälliga fa k to ­ rer, frä m st den u td rag n a avtalsrörelsen och konflikten p å arb etsm ark ­ naden. Ä ven m otio n ärern a tillskriver de n äm n d a fa k to re rn a en viktig roll. E nligt deras bedöm ning m otiverar dock det nu v aran d e ekonom iska läget icke oväsentliga ytterligare stim ulanser fö r a tt frä m ja investeringar och sysselsättning. D et ä r enligt m otio n ärern a angeläget a tt den ekono­ m iska politiken u n d er de närm aste m ån ad ern a få r en m era sysselsättningsvänlig inriktning än vad som h a r förutsatts i den reviderade fi­ nansplanen. V ad som i fö rsta h an d b ö r kom m a i frå g a ä r ö k ad stim u­ lans fö r a tt p å sikt ö k a v åra exportm öjligheter. D en ekonom iska poli­ tiken h a r det senaste året m era m edvetet inriktats p å a tt öka in d u stri­ investeringarna. D essa h a r dock varken u n d er 1970 eller u n d er de h it­ tills gångna m ån ad ern a av 1971 n å tt upp till den i förväg b eräknade n i­ vån. U n d e r 1970 häm m ades investeringarna av bristande lånem öjligheter. A llra h å rd a st träffad es de m indre och m edelstora företagen. U n d er innevarande år h a r k reditrestriktionerna lä tta t något. Inte m inst p å grund av de brister som finns i själva kreditsystem et föreligger dock fo rtfa ra n ­ de svårigheter fö r m ånga företag a tt skaffa erforderligt kapital.

U n d e r 1971 h a r em ellertid sam tidigt osäkerheten om lönsam heten kom m it att spela en allt större roll fö r företagens investeringsvilja. D et 10-procentiga investeringsavdraget bö r h ä r k unna ge en viss stim ulans. R äntenivån ligger fo rtfa ra n d e h ögt och den sänkning av diskontot som skett h a r uppenbarligen h a ft m ycket begränsade verkningar p å fö re­ tagens kreditkostnader. Y tterligare stim ulansåtgärder erfo rd ras enligt m o tio n ärern a fö r a tt en tillfredsställande investeringsökning skall kom ­ m a till stånd i år. D e m öjligheter som finns att inom regionalpolitikens ram stim ulera till ökade investeringar m åste givetvis utnyttjas. V idare b ö r frisläpp u r företagens investeringsfonder u ta n fö r storstadsom rådena göras i ö kad om fattning. M ånga tecken tyder p å a tt det ovan n äm nda 10-procentiga investeringsavdraget inte h aft tillräcklig effekt p å investe­ ringarna. E ffek tern a av investeringsbeslut d rö jer o fta relativt länge. R egeringen b ö r d ä rfö r ta liknande initiativ till ytterligare tem p o rära stim ulansåtgärder fö r a tt påskynda industrins investeringar.

M o tio n ärern a anser att utvecklingen p å arbetsm arknaden inger sär­

skild oro. B ortsett frå n de rent säsongm ässiga variatio n ern a kan någon ljusning i arbetsm arknadsläget knap p ast väntas fö re nästa vinter. U t­ över de åtg ärd er som vidtagits eller aviserats i den ekonom iska p oliti­ ken och i sysselsättningspolitiken p ek a r m otionärerna särskilt p å m ö j­ ligheterna a tt u tn y ttja den s. k. konjunkturreserven i fråg a om bostads­ byggande. T idigareläggning av statliga och k om m unala beställningar b ö r också k u n n a kom m a i fråg a fö r a tt u tn y ttja den lediga kapaciteten. U r sysselsättningssynpunkt kan det v ara m otiverat a tt undersöka vilka m öjligheter t. ex. fö rsv aret h a r a tt nu snabbt lägga u t beställning rö ra n d e tillverkning av p ro d u k te r och anläggningar särskilt inom stödom rådet. D en låga produktionstillväxten u n d er innevarande å r u tg ö r enligt m o ­ tion ärern a den grundläggande fa k to rn d å det gäller a tt fö rk la ra de p å ­ tagliga svårigheterna a tt kom m a fra m till ett resu ltat i årets avtalsrö­ relse. E n förutsättning fö r att en uppgörelse slutligen skall kom m a till stånd utan nya uppslitande konflikter ä r att statsm akterna k an skapa tilltro till sin vilja a tt förebygga en hög inflationstakt. Inflationsskyddade skatteskalor och avdrag skulle enligt m otio n ärern a verksam t k u n n a bi­ dra härtill. I frå g a om prisstoppet hävdas a tt d etta knappast h a ft någon avg ö ran ­ de betydelse fö r prisutvecklingen som helhet u n d er det senaste halv­ året. E n successiv uppluckring h a r skett. E n total avveckling b ö r genom ­ föras u n d er de närm aste m ånaderna. B eträffande den ekonom iska politiken på längre sikt anser m o tio n ä­ rerna det v ara värd efu llt a tt så sto r enighet synes rå d a om de cen trala m ålen fö r sam hällsekonom ins utveckling, så som de angetts i den senas­ te långtidsutredningen. I m otionen påtalas vikten av a tt m an så långt det ä r m öjligt fö rb ä tt­ r a r m ätm eto d ern a i frå g a om välståndsutvecklingen. I anslutning till i m otionen 1971: 565 fra m fö rd a synpunkter fram hävs behovet av en u t­ byggd ekonom isk planering och större långsiktighet i statsm akternas ekonom isk-politiska handlande. M an kan enligt m otio n ärern a t. ex. tän k a sig att långtidsutredningarna genom förs p å ett så d an t sätt att riksdagen årligen vid sidan av finansplanen ta r ställning till en rullande fem årig plan fö r den ekonom iska politiken. Ä ven denna långtidsutredning avslöjar, h eter det, a tt u ta n en hög ekonom isk resurstillväxt få r m ycket av den aktuella diskussionen om nya enskilda och kollektiva önskem ål en utopisk k ara k tär. U trik esh a n ­ deln ä r och fö rb lir av central betydelse fö r a tt få fra m dessa resurser. Balans i u trik e saffä re m a kom m er a tt kräv a avsevärda insatser i u p p ­ byggandet av e tt k o n k urrenskraftigt näringsliv, som dels fö rm å r att hävda sig p å exportm arknaden, dels k an skapa en sta rk hem m am arknadsindustri. En m edveten satsning p å näringsliv och prod u k tio n kom m er a tt stäl­ la ökade k rav p å kredit- och finansieringsresurserna. I fråga om u t­ ländsk upplåning anser m otionärerna a tt n u varande kortsiktiga u p p lå ­

ning b ör konverteras till långsiktiga lån. E n organiserad, väl kontrollerad långsiktig utländsk upplåning b ö r ske.

E tt av de viktigaste p roblem en inom den ekonom iska politiken är verkningarna av en fortgående hög inflation i kom bination m ed nuva­ ran d e brister i inkom stskattesystem et. F ö r de inkom stsvaga grupperna, såsom bl. a. b arnfam iljer och pensionärer, h a r enligt m otionärerna en kraftig penningvärdeförsäm ring ytterst negativa verkningar.

I fråg a om sysselsättningspolitiken m enar m o tio n ärern a att konjunk­ tu rcy k larn a u n d er relativt lång tid v arit täm ligen regelbundna m ed klart sk ö n jb ara intervaller. Regeringens ekonom iska politik m åste fo rtsätt­ ningsvis m er inriktas p å att i tid m ö ta svängningarna i den ekonom iska aktiviteten.

M otio n ärern a m e n ar att folkhushållet h a r allt a tt vinna p å a tt u nder­ lä tta fö r k vinnorna a tt välja förvärvsarbete. S tatliga och kom m unala insatser som kan u n d erlä tta d etta ä r ” lönsam m a” . D et m åste vidare v a ra en förstahandsuppgift fö r en aktiv arbetsm arknadspolitik att öka sysselsättningschansem a p å o rte r m ed sto r la te n t arbetskraftsreserv. M o tio n ärern a p o än g terar a tt sam hälle och näringsliv tillsam m ans m åste fö rsö k a m öta tendensen till m inskad rekrytering till industrin av fra m ­ fö r allt den unga arbetskraften, bl. a. genom a tt snabbt angripa p ro ­ blem inom arbetsm iljö och arbetarskydd.

L ångtidsutredningen anger a tt efterfråg an p å arb etsk raft u n d er den kom m ande fem årsperioden vid a kan väntas överstiga tillgången. S är­ skilt sto ra anspråk reses frå n den offentliga sektorn. M o tio n ärern a ifrå ­ gasätter om snabbheten och styrkan i tillväxten av arbetskraftsbehovet fö r offentliga tjän ster verkligen stå r i överensstäm m else m ed kraven på bästa m öjliga utveckling av h ela sam hällsekonom in. D e föreslår en p arla­ m entarisk beredning fö r a tt undersöka d etta problem .

I m otionen 1971: 1484 beklagas a tt riksdagen inte fö rst beretts till­ fälle a tt i särskild behandling ta ställning till alla de fråg o r som h ö r sam ­ m an m ed långtidsutredningen. E tt såd an t ställningstagande b orde vara d en grundval p å vilken beslut rö ra n d e den m er kortsiktiga politiken b a­ seras.

M otio n ärern a an fö r i fråg a om de ekon o m iska perspektiven på lång sikt a tt 1970 års långtidsutredning utsatts fö r en m ycket h å rd kritik. Bl. a. refereras den kritik som u tfö rts i skriften ” Sociala m ål i sam ­ hällsplaneringen” . M o tio n ärern a m e n ar a tt v arken lång tid su tred arn a el­ ler fö rfa tta rn a till propositionen 115 tycks vilja inse innebörden i den kritiska diskussionen och tillbakavisar den lösningen a tt B N P-kalkylen kom pletteras m ed en redovisning av kvalitativa välfärdskategorier. K ri­ tikens k ä rn a anges i stället v a ra a tt det n u v ara n d e produktionssättet p å o lika sätt h a r negativa v erkningar fö r och d irek t sk ad ar m änniskans väl­ färd.

M o tio n ärern a fin n er a tt långtidsutredningen u tg å r frå n och accepte­ ra r såsom bestående inte endast det kapitalistiska p roduktionssättet som sådant m ed p ro fitm axim ering som m ålsättning och driv k raft u ta n även den n u varande stru k tu ren in o m d etta produktionssätt. D ärm ed h a r lång­ tidsutredningen g jort e tt b estäm t politiskt ställningstagande som blir ett hinder fö r a tt ens diskutera alternativa lösningar.

Regeringens ställningstagande till dessa frå g o r in n eb är enligt m o tio ­ n äre rn a a tt den g jort ett politiskt val av innebörd a tt kapitalets s. k. lönsam hetskrav, dvs. p rofitkrav, även i fo rtsättningen skall få vara avgö­ rande. D ärm e d ta r regeringen öppet ställning m o t den växande kritiken som förs fra m m ot de n orm er, v ärderingar och utvecklingslagar vilka h a r sin gru n d i det kapitalistiska system et. A llt fler inser, m enar m o­ tionärerna, a tt det inte räc k e r m ed att satsa p å så sto r prod u k tio n som m öjligt, m a n m åste också granska vad p ro d u k tio n en består av. V ad gäller enskilda delar av långtidsutredningen an fö r m otio n ärern a a tt u t­ redningens analys och slutsatser om arbetskraftsproblem en och de r e ­ gionala problem en också h a r ifrågasatts.

D en sta rk a kritiken m o t långtidsutredningen in n eb är enligt m otionä­ re rn a a tt den inte rim ligen b ö r läggas till gru n d fö r avgörande beslut. E n n y utred n in g avseende svensk ekonom i 1971— 1975 m åste företas. E n sådan ny u tredning m åste lägga ett socialt välfärdsbegrepp som grund för analysen och plan ern a. I levnadsstandardbegreppet m åste så­ lu n d a ingå u n d e r vilka förh ållan d en m än n isk o rn a fö rv ä rv a r sina in ­ kom ster och vidare m åste välfärdsbegreppet vidgas till a tt innefatta kollektiv sta n d ard i vid m ening. I den m å n e tt index av typ B N P även i fo rtsättningen ä r nödvändigt så b ö r d e t enligt m o tio n ärern a endast spela rollen av e tt planerings- och k o n trollinstrum ent f ö r den externa balansen.

I fråg a o m de aktuella ekonom iska uppg iftern a angavs enligt m otio­ n äre rn a i finansplanen tv å krav, avsättning av större andel v aro r och tjän ster utom lands och hö g investeringsverksam het inom den utlandsk o n k u rreran d e industrin. D essa m ålsättningar tycks också i betydande grad h a uppfyllts m en effekten h a r sam tidigt blivit betydande syssel­ sättningsproblem . D et ä r enligt m otionärerna obestridligt a tt statsm ak­ ternas ekonom iska politik spelat en väsentlig roll fö r de negativa u t­ vecklingstendenser som n u anses p rägla den svenska ekonom in. L ö n ­ arbetarnas reallöner och levnadsstandard h a r pressats ned genom k o m ­ binationen uteblivna avtalsförbättringar och h ö jd a priser. Enligt m otio­ n ärern a m åste sysselsättningsproblem en ges en central plats i den a k ­ tu ella politiken. D e i d en reviderade n ationalbudgeten föreslagna å t­ g ärd ern a fö refaller m o tio n ärern a helt otillräckliga.

I m otionen krävs a tt m ervärdeskatten p å livsm edel snarast avskaffas. D en kom pensation i an d ra sk atteintäkter som kan bedöm as nödvändig bö r vinnas genom skärpningar av skatterna p å sto ra förm ögenheter och arv.

Utskottet

D en ekonom iska politiken m åste alltid u tfo rm as m o t bakgrunden av en fram tidsbedöm ning. V arje sådan bedöm ning rym m er e tt betydande m å tt av osäkerhet. D en reviderade finansplanens bedöm ning av k o n ­ junktu ru tsik t e rn a och u tform ning av rik tlin jer fö r d en ekonom iska p o ­ litiken ta r i fö rsta h an d sikte p å tolvm ånadersperioden juli 1971— juni 1972.

N ä r det g äller de internationella ko n ju n ktu ru tsiktern a skiljer sig den bedöm ning som n u k an göras fö r det k om m ande b u d g etåret enligt utskottets up p fattn in g inte i n åg o t m e ra väsentligt avseende frå n den fram tidsbild vi h a d e i b ö rjan av 1971. I frå g a om den ekonom iska u t­ vecklingen hittills i år vill u tsk o ttet em ellertid erin ra om vad som anförs p å s. 5 i den reviderade nationalbudgeten fö r 1971. D e t heter d är a tt uppgången i S torbritannien och F ö re n ta sta te rn a g å tt n åg o t trögare än väntat, sam tidigt som avm attningstendenserna i V ästtyskland varit m era påtagliga än v ad som tidigare förutsågs. B eträffan d e F ö re n ta staterna fram hålls a tt tillgängliga k o n ju n k tu rin d ik ato rer ty d e r p å a tt e tt uppsving efter stagnationen 1970 n u ä r om edelbart förestående. D e t väntade k o n ­ junkturuppsvinget i U SA ko p p lat m ed bedöm ningen a tt avm attningstendensem a i vissa västeuropeiska länder — och d å fra m fö r allt i V ästtysk­ land — skall bli av förhållandevis kortvarig n atu r, ligger som red a n n äm nts bakom departem entschefens prognos a tt handelsbalansen m ellan 1970 och 1971 skall fö rb ä ttras m ed drygt 1 3/4 m iljard er kr. U tveck­ lingen u n d er fö rsta k v artalet i år då handelsbalansen visade ett över­ skott p å över 300 milj. kr. m o t ett und ersk o tt p å över 1 m iljard kr. u n ­ d er sam m a tid i fjol stöder enligt utskottets up p fattn in g den n a prognos. D e nyligen genom förda, om än begränsade h ö jn in g arn a av D -m arkens och de schweiziska och österrikiska valu to rn as växelkurser bö r vidare m edföra en viss fö rb ättrin g av v å rt konkurrensläge. Å an d ra sidan bö r m an enligt utskottets m ening inte överskatta effekten av e tt n o rd am e ri­ kanskt konjunkturuppsving p å den svenska ekonom in. U SA tog 1969 endast ca 6 % av den to ta la svenska exporten, m edan t. ex. D an m a rk och N orge svarade fö r 10 °/o v ar och E ngland för hela 13 % .

B eträffande den svenska ekonom iska utvecklingen k a n k onstateras a tt en oväntat k raftig däm pning av den inhem ska efte rfråg an registrerats u nder årets fö rsta m ånader. Som redan näm n ts m en ar departem entsche­ fen att den inhem ska konjunkturdäm pningen i b etydande utsträckning b ero r p å den u td rag n a avtalsrörelsen och konflikten p å tjänstem annaom ­ rådet. Ä ven u tsk o ttet ä r av den u p pfattningen a tt d en ovisshet i olika avseenden som blivit en fö ljd av denna utveckling otvivelaktigt h a r spelat en viktig ro ll i sam m anhanget. In te m inst gäller d e tta f ö r k o nsu­

m en tern as efterfrågan. M ervärdeskattens ökning vid årsskiftet ledde till en inte obetydlig höjning av konsum entpriserna, sam tidigt som lönerna tills v idare låg k v ar p å 1970 års nivå. D etta höll tillbaka efterfrågan. M en sam tidigt k a n d et inte uteslutas a tt efterfrågedäm pningen u nder fö rsta halv året i å r till en del ä r a tt se som en eftersläpande effekt av 1970 års sta rk t restriktiva penningpolitik. D e tta gäller såväl efter­ frå g an p å v araktiga konsum tionsvaror som investeringsverksam heten på olika om råden.

E rfa re n h ete n visar a tt effekten av flertalet ekonom isk-politiska m edel fö rst gör sig gällande m ed en viss eftersläpning. N ä r d et g äller penning­ politiska åtgärder h a r m an p å basis av de em piriska stu d ier som gjorts utom lands anledning a tt rä k n a m ed a tt det ta r avsevärd tid innan vid­ ta g n a åtg ärd er få r sin fulla verkan. B eträffande finanspolitiken torde gälla a tt det ta r ä n n u längre tid innan en åtg ärd slår igenom p å den slutliga efterfrågan.

U tsk o ttet h a r p å basis av den reviderade finansplanen och nationalbudgeten och genom ”hearings” m ed fö re träd are fö r k o n ju n k tu rin stitu ­ tet och finansdepartem entets ekonom iska avdelning sökt bilda sig en u p p fattn in g om den m est sannolika utvecklingen av den svenska eko­ nom in. D en bild som d ärvid utkristalliserats k an sta rk t schem atiskt sam m anfattas sålunda. A n d ra halv året 1971 kom m er — tro ts den ex­ pansiva effekten av den avtalsuppgörelse som n u synes p å väg — a tt präglas av en relativt m åttlig efterfråge- och produktionsökning. U nder 1972 k a n ett fö rstä rk t och alltm er u tb rett in te rnationellt uppsving vän­ tas ge oss nya expansiva im pulser. R isker fö r en ny överhettning av ekonom in k an d å ånyo aktualiseras.

I d en reviderade finansplanen liksom i de m otioner som väckts i an­ slutning därtill diskuteras den ekonom iska politiken fra m fö r allt m ed hän sy n till dess effekt p å följande om råden:

1. U trikesbalansen

2. P risutvecklingen

3. Sysselsättningsläget

4. Investeringsutvecklingen

D e flesta to rd e enligt utskottets uppfattning v ara överens om a tt den i fjol och i å r fö rd a politiken h a ft en m ycket gynnsam verkan p å balan­ sen i v å ra utrikes betalningar. Bytesbalansen h a r som red a n näm n ts fö r­ b ättrats sta rk t i å r och riksbankens totala guld- och v alutainnehav ä r i dag i ru n t tal 1 m iljard kr. stö rre än vad d et v ar vid ingången av 1970. A tt den inhem ska efterfrågedäm pningen spelat en stor roll fö r denna utveckling lä r ej k u n n a bestridas m en u tsk o ttet vill liksom d ep arte­ m entschefen också fram hålla a tt den ringa im portökning som m an nu v ä n ta r sig fö r 1971 frä m st ä r en fö ljd av om svängningen i lagerinveste­ ringarna. D et ligger d ä rfö r enligt utskottets m ening vikt p å a tt vi ej slår oss till ro u ta n fo rtsätter a tt så snabbt som m öjligt bygga upp den

utlan d sk o n k u rreran d e industrins p roduktionskapacitet fö r a tt åstad k o m ­ m a en bestående fö rb ä ttrin g av utrikesbalansen.

D en tidigare sta rk a stegringen av konsum entpriserna h ar p å senare tid däm pats. V isserligen steg konsum entprisindex m ed 4,8 °/o frå n o k to ­ ber 1970 — d å allm änt prisstopp infördes — till m ars 1971. M en drygt 4 p ro cen ten h eter av den n a uppgång k an återföras p å hö jd a indirekta skatter, i fö rsta h a n d m ervärdeskattens höjning frå n 10 till 15 % vid senaste årsskifte. R esten av index’ uppgång b eror huvudsakligen p å den om räkning av bostadsposten som p å sedvanligt sätt genom fördes i de­ cem ber. I övrigt h a r prisrörelserna v arit obetydliga eller tagit u t v a r­ andra. E nligt utskottets m ening h a r det allm änna prisstoppet även efter sin uppm jukning i feb ru ari i å r verksam t bidragit till den lugnare p ris­ utvecklingen i konsum entledet. A tt i dag, innan konsekvenserna av den alltjäm t pågående avtalsrörelsen kan överblickas, avveckla prisstoppet anser u tsk o ttet inte försvarligt. F ö rst sedan avtalsrörelsens resultat fö re ­ ligger och jordbruksuppgörelsens och de senaste växelkurshöjningarnas effekt p å prisern a kan bedöm as är d e t enligt utskottets m ening m öjligt a tt avgöra n ä r och p å vilket sätt prisstoppet kan avvecklas. U tsk o ttet h a r i sitt b etänkande 1971: 26 hem ställt a tt riksdagen godkänner K ungl. M aj:ts fö ro rd n an d e om fo rtsatt tilläm pning av allm änna prisreglerings­ lagen till utgången av 1971.

I sitt b etänkande 1971: 1 betonade utskottet a tt konjunk tu ru tsik tern a rym de m ån g a ovissa drag. In te m inst gällde d etta utvecklingen p å a r­ betsm arknaden. E n hög beredskap v ar nödvändig och utvecklingen b o r­ de följas m ed stö rsta uppm ärksam het. In o m byggnadsverksam heten och sådana indu strib ran sch er m ed n ä ra anknytning till investeringsverksam ­ heten kom avm attningen a tt fö rdjupas u n d e r fö rsta kvartalet. V id m å ­ nadsskiftet m ars— april vidtog d ä rfö r regeringen en ra d åtgärder som syftade till a tt selektivt p åv erk a efte rfråg an och begränsa arbetslösheten. D ispens frå n investeringsavgift gavs sålunda fö r e tt antal större k o m ­ m unala investeringar och investeringar inom handeln. T idpu n k ten fö r investeringsavgiftens slopande tidigarelades tv å m ån ad er till utgången av m aj. In o m det arbetsm arknadspolitiska o m råd et h a r arb etsm ark ­ nadsutbildningen intensifierats och ra m a rn a fö r beredskapsarbeten v id ­ gats.

A rbetslösheten ä r tro ts d etta hög. V id m itten av m aj m ånad regist­ rerades ca 53 500 personer som arbetslösa vid arbetsförm edlingarna, ca 20 000 fler än i m aj m ån ad de senaste åren. A n talet lediga p latser är alltjäm t relativt högt, ca 50 000. D en bedöm ning som kan göras m ed utgångspunkt frå n dessa siffror är n ärm a st a tt ytterligare sysselsättningspolitiska insatser ä r erforderliga. Situationen m åste em ellertid som anges i propositionen bedöm as m ot b ak grund av den avvaktande attityd som m an intag it p å m ånga håll in fö r d en ovissa avtalssituationen. U t­ skottet vill erin ra om a tt en situation som den n a inte endast påv erk ar

F iU ll9 7 1 : 30

&

företagarna. O ckså k onsum enterna in ta r en försiktig hållning till ko n ­ sum tionsutgifter och inköp av n y a kapitalvaror. E ffe k tern a h ä ra v på den to ta la efterfrågan kan bedöm as v ara inte obetydliga. V id en avtals­ uppgörelse frigörs b etydande belopp fö r konsum tion. S torleken härav och en avtalsuppgörelses allm änt stim ulerande effekt p å konsum tion och investeringar kan inte nu bedöm as. D et är y tte rst betydelsefullt att en m er definitiv bedöm ning av läget som kan ge u nderlag fö r åtgärder inför hösten och nästa vinter inte behöver anstå n ågon längre tid. Som utsk o ttet an fö rt i d et föregående ligger den fulla effekten av vissa av de åtg ärd er som k an kom m a i frå g a långt fra m i tiden och utsk o ttet vidhåller sin tidigare u ttry c k ta u ppfattning a tt de åtg ärd er som vidtas bö r v ara väl avgränsade i tid och rum . E n o k o n tro llerb ar expansion m åste m ot bakgrunden av bl. a. det långsiktiga m ålet om en fö rb ä ttrad bytesbalans undvikas. U tsk o ttet fö ru tsätter att förberedelser p åg å r som gör det m öjligt a tt snabbt han d la n ä r situationen n ärm a re kan bedöm as.

U tsk o ttet vill i sam m anhanget k o rt vid rö ra en tankegång som fra m ­ fö rts i m otionen 1971: 1480. D ä r ges u ttry c k för d en förm odan, a tt den gynnsam m a utvecklingen av handelsbalansen u n d er årets fö rsta kvartal jä m fö rt m ed i fjol skulle vara en effek t bland a n n a t av a tt den ökade arbetslösheten däm pat konsum tionsutvecklingen och därigenom också im portbehovet av u tländska konsum tionsvaror.

D e t ä r en förklaring som to rd e h a föga fog fö r sig. F ö r d e t första är den sociala tryggheten i v å rt la n d utbyggd d ärh ä n a tt m änniskor som drabbas av arbetslöshet k an leva k v ar p å i huvudsak sam m a konsum tionsnivå. F ö r det an d ra h a r tro ts den högre arbetslösheten an talet sysselsatta enligt arbetskraftsundersökningarna varit ca 50 000 fler u nder fö rsta k vartalet i år än vid m otsvarande tid i fjol. D e t innebär a tt vi u n d er denna tid i å r h a ft en arbetsm arknad som fö rm å tt sysselsätta långt fler än vid sam m a tid i fjol, d å kulm en p å högko n ju n k tu ren synes h a in träffat.

Såväl i den reviderade finansplanen som i m otio n ern a 1971: 1480 och 1971: 1483 understryks betydelsen av a tt industriinvesteringarna okar. I m otionerna fram förs en rad förslag till åtgärder fö r a tt stim ulera in­ vesteringarna, bl. a. i fo rm av y tterligare lä ttn a d er i kreditpolitiken och ökade frisläpp u r investeringsfonderna. U tskottet h a r b eh an d lat dessa och liknande yrkanden i sina sam tidigt avgivna betän k an d en n r 27 i anledning av m otioner rö ra n d e investeringsfonderna och n r 28 i anled­ ning av m otioner rö ra n d e lättn ad er i k reditrestriktionerna fö r m indre och m edelstora företag. U tsk o ttet få r hänvisa till dessa betän k an d en liksom till avsnittet om kreditpolitiken och näringslivets investeringar p å s. 12 i F iU 1971: 1.

I d etta sam m anhang vill u tsk o ttet ta upp industrins investeringsutveckling u r ett någ o t vidare perspektiv. D et kan konstateras a tt in d u ­ strins fasta investeringar i regel v arie ra r relativt m åttlig t frå n å r till år.

V ad som v ållar m est bekym m er u r stabiliseringssynpunkt ä r de m ycket k raftig a v ariatio n ern a i lagerinvesteringarna. D e senaste årens k o n ju n k ­ turv ariatio n er synes h a förstärkts fö r a tt inte säga vuxit fra m u r en kraftig lageruppbyggnad resp. lageravveckling. I den p relim inära nationalbudgeten anförs a tt den slutliga inhem ska efterfrågan, dvs. efte rfrå ­ g an b o rtsett frå n lagerförändringar, k an beräknas variera m ycket litet m ellan d e t ” ex trem a” h ö g k o n ju n k tu råret 1970 och året 1971 m ed dess m er däm p ad e efterfrågeutveckling. I b åd a fallen skulle ökningen frå n föregående å r bli ca 3 °/o. In k lu d erar m a n d äre m o t lagerfö rän d rin g arn a blir d en to ta la inhem ska efterfrågeökningen ca 5 °/o 1970 m o t b eräk n at ca 1 »/o 1971. V ariatio n er i lag erfö rän d rin g arn a få r sålunda m ycket sto­ r a v erkningar fö r prod u k tio n och sysselsättning. D et ä r u p p en b a rt a tt fö rä n d rin g ar av den n a storleksordning ä r svåra a tt b alansera m ed en ­ b a rt finanspolitiska åtgärder. In te ens den m ycket stram a k reditpoliti­ ken u n d e r år 1970 förm ådde d äm p a den lageruppbyggnad som fra m ­ står som den stark ast pådrivande fa k to rn i fjolårets överefterfrågan. Storleken av fjolårets lageruppbyggnad v a r exceptionell och få r ses m ot b akgrunden av a tt d et d å fö r fö rsta gången p å länge in trä ffad e en snabb uppgång av prisern a i världshandeln. E n sådan snabb uppgång kan em ellertid återkom m a och det är enligt utskottets m ening angeläget att m an söker fin n a ytterligare m edel fö r a tt i fram tid en bem ästra liknande situationer.

S tatsm akternas register av ekonom isk-politiska m edel h a r successivt utvidgats. E n am bitiös sysselsättningspolitik h a r em ellertid sam tidigt in n eb u rit a tt m arginalen m ellan u n d ere fte rfråg a n och ö v erefterfrågan blivit allt m indre. K raven p å snabbhet och precision i de stabiliseringspolitiska åtg ärd ern a ö k ar m ed an m a n inom alla de sektorer som p å ­ verkas av besluten upplever dessa ingrepp i sin planering som svåra att acceptera. D en senaste 5-årsperioden h a r inom alla sam hällssektorer in neburit en utveckling av långtidsplaneringen. E n lång rad beslut ligger kedjade i v ara n d ra och ingrepp av till synes begränsad a rt få r o fta stora konsekvenser sedda u r en enskild sektors synpunkt. D enna utveckling m o t en ökad bu n d en h et av såväl planering som resurser k an iakttas både i frå g a om investeringar och konsum tion.

P å investeringssidan h a r vid skilda tillfällen m ed k raft hävdats a tt det ä r oläm pligt a tt k o n ju n k tu rv ariera bostadsbyggandet. Inom den statliga sektorn består investeringarna till huvudsaklig del av m ilitära investe­ ringar och investeringar i affärsverken, d ä r utvecklingen m o t b u n d en ­ h et till långtidsplaner och principbeslut ä r lä tt a tt iaktta. D e kom m unala investeringarna är stark t k n u tn a till befolkningsutveckling, bostads­ byggande och allm än expansion. M ed fog ställs kravet frå n kom m unalt håll a tt inte åläggas tyngre b ö rd a än a n d ra sektorer i stabiliseringspolitiken.

D en skisserade utvecklingen inn eb är sam m anfattningsvis a tt m an

också i frå g a om näringslivets investeringar m åste ställa specifika krav p å långsiktig planering och anpassning till det sam hällsekonom iska u t­ rym m et vid varje tidpunkt. I m otionen 1971: 1480 tecknas bilden så att om inte de b eräknade industriinvesteringarna kom m er till stånd i å r så kom m er ett upp d äm t behov a tt m ed desto större k raft göra sig gällande 1972/1973 d å dessutom näringslivets lager behöver en ny påfyllnad. E nligt utskottets m ening k an den p rioritering av industrins investeringar som statsm ak tern a u tta la t sig fö r knappast tolkas p å d e tta sätt. I den m ån rea la resurser fö r näringslivets investeringar föreligger ett visst år och dessa sedan inte utnyttjas så finns de inte u ta n v idare kvar vid ett senare tillfälle. T illäm pat p å den aktuella situationen ä r det ingalunda säkert a tt de resurser fö r investeringar inom näringslivet som nu fö re ­ ligger k om m er a tt stå till fö rfogande n ä r den internationella k o n ju n k ­ tu ren fö rstärk s och påv erk ar v å rt lands ekonom i.

D e senaste årens expansiva exportutveckling h a r visat a tt svensk in ­ dustri h a r sta rk konkurrenskraft. Investeringsbesluten inom denna sektor b ö r d ä rfö r enligt utskottets u ppfattning inte göras beroende av kortsiktiga fö rväntningar u ta n baseras p å en långsiktig bedöm ning av m ark n ad er och säljförm åga. I den m ån p la n er hastigt m åste fö rän d ras i den riktningen a tt m an inte anser sig k u n n a fullfölja planerade in ­ vesteringar ä r d et nödvändigt a tt d etta snabbt ges till kän n a så att an d ra investeringsprojekt i stället k an släppas fram .

U tsk o ttet vill i fråga o m det aktuella finanspolitiska läget anknyta till vad utskottet anförde i sitt betän k an d e 1971: 1 vid riksdagens början. D ä r inskärptes nödvändigheten av a tt riksdagens utgiftsprövning ägde ru m u n d er b eaktande av behovet av en stram finanspolitik. U tskottet u n d erströ k a tt om det vid en sam lad bedöm ning av riksdagens beh an d ­ ling av riksstatsförslaget visade sig a tt besluten innebär en försvagning av finanspolitiken, som icke ä r ett övervägt led i en sam hällsekonom isk avvägning, så skulle d etta fö ran led a kom penserande åtgärder, som vid­ m akthåller stram heten i statsbudgeten.

U tsk o ttet h a r i sina egna b etän k a n d en fö ljt dessa riktlinjer. Ä ven i övrigt synes riksdagsbehandlingen av riksstatsförslaget h a inneburit a tt utgiftsprövningen varit restriktiv. N å g ra kom penserande åtg ärd er är inte erforderliga.

D e statsfinansiella perspektiven p å n åg o t längre sikt belyses i den långtidsbudget som bilagts kom pletteringspropositionen (bilaga 3). B e­ räkningarna, som u tg å r frå n den am bitionsnivå som kom m it till uttry ck i red an fattad e beslut, visar p å betydande utgiftsökningar fö r budgetåret 1972/73 sam tidigt som enligt föreliggande kalkyler inkom sterna skulle ö k a långsam m are än de senaste budgetåren. D epartem entschefen k o n ­ staterar också a tt i d etta perspektiv m åste synnerligen h öga krav ställas p å angelägenhetsgraden av nya u tgiftsanspråk som förs fram . A nvis­ ningar h äro m h a r gått u t till m yndigheterna inför arb etet m ed anslags­

fram ställningarna fö r bud g etåret 1972/73. U tsk o ttet instäm m er m ed d e­ partem entschefen.

U tsk o ttet övergår nu till a tt behandla de ekonom iska problem en på längre sikt. L ångtidsutredningen h a r i sin h u v u d rap p o rt och bilagor lagt fra m ett o m fattan d e m aterial som belyser viktiga aspekter av den lång­ siktiga utvecklingsproblem atiken i v årt land. D epartem entschefen disku­ te ra r p å basis h ära v denna p roblem atik i senare delen av den reviderade finansplanen. U tsk o ttet vill i d e tta sam m anhang inskränka sig till a tt b e­ rö ra någ ra av de fråg o r som d e t anser v ara av betydelse fö r ett ställ­ ningstagande till de allm änna riktlin jern a fö r den ekonom iska politiken.

V ad fö rst b eträ ffar utredningens allm änna m etodik och d en centrala roll som b ru tto n a tio n alp ro d u k ten (BNP) spelar i d etta sam m anhang to r­ de u tsk o ttet h a anledning återkom m a till dessa spörsm ål vid sin b e­ handling av vissa m otioner rö ra n d e välfärdsbedöm ningar. U tsk o ttet vill em ellertid redan n u u tta la att d et liksom departem entschefen anser a tt b ru tto n a tio n alp ro d u k ten — tro ts dess k la ra brister som v älfä rd sm ått — ä r ett ce ntralt begrepp n ä r m an h a r a tt bed ö m a fråg o r som h a r a tt göra m ed resursavvägningen i sam hället. U ta n ett resonem ang i n ationalräkenskapsterm er to rd e det knap p ast v ara m öjligt a tt diskutera de balans­ problem som u p p står n är efte rfråg an te n d erar a tt överstiga resurstill­ växten. O m m a n b ortser frå n de restrik tio n er b eträ ffan d e resurstill­ gången, som b ruttonationalbegreppet sam m anfattar, skulle d etta som departem entschefen fram h åller k u n n a leda till a tt de sociala och fördelningspolitiska strävandena äventyrades. E tt fo rtsatt arbete p å a tt söka k o n stru era s. k. sociala in d ik ato rer och över huvud taget fö rb ä ttra m e­ to d e rn a fö r välfärdsm ätning är enligt utskottets m ening betydelsefullt. N åg o t behov av en ny långtidsutredning avseende svensk ekonom i 1971— 75, vilket h a r fra m fö rts i m otionen 1971: 1484, föreligger enligt utskottets m ening därem ot ej.

I fråg a om m ålen för den ekonom iska politiken p å längre sikt fra m fö r e tt flertal rem issinstanser a tt m ålen så som de form ulerats i långtidsut­ redningen ä r så allm änna a tt en m er preciserad analys inte ä r möjlig. U tskottet kan instäm m a häri. E n d ast m ålen om balans i utrikesbetaln ingarna och rim lig prisstabilitet, dvs. inte snabbare prisstegring i vårt la n d än i an d ra länder, är så pass precisa till sin form ulering a tt de k an tjä n a som underlag fö r en grundligare diskussion. I frå g a om in nebör­ d en av full-sysselsättningsm ålet k a n en intensiv och ständigt fortgående d ebatt sägas påg å i an d ra sam m anhang. V ad utredningen n ärm a st h a r h a ft att ta ställning till ä r i vilken utsträckning denna fo rtsa tta vidgning av full-sysselsättningsm ålet leder till nya sam hällsåtgärder som kan antas m edföra nytillskott till arbetsm arknaden.

I fråg a om de tv å återstående m ålen som form ulerats i långtidsutred­ ningen, snabb ekonom isk tillväxt och jä m n are inkom stfördelning, b ö r sägas att en anslutning till så allm än t form ulerade m ål inte b o rg ar för

någon allm än enighet n är m ålen skall om sättas i praktisk politik. D en tidigare — och i m otionen 1971: 1480 u p prepade — kritiken m o t den offentliga sektorns expansion ty d e r p å a tt uppslutningen kring ekono­ m iska tillväxtm ål som innebär en ö kad v älfärd också i form av o ffent­ liga tjän ster inte är allm änt o m fattad. Särskilt sta rk t kom m er skiftande m eningar till u ttry c k vid tolkningen av m ålet jäm nare inkom stfördel­ ning. G ån g n a års m eningsbrytningar tyder enligt utskottets åsikt ej p å en allm än uppslutning kring en jä m n are inkom stfördelning. Å sikterna h a r skurit sig sta rk t i fråga om båd e den ta k t och den grad m ed vilken m an bör n ä rm a sig denna m ålsättning. D iskussionerna i sam band m ed ställningstagandena om fö rlängda kollektivavtal är likaså u ttry c k fö r att skiljaktiga m eningar uppenbarligen rå d e r n ä r m a n n ärm are söker k o n ­ kretisera vad den n a m ålsättning kräver.

F rå g a n om arbetskraftstillgångarna u n d e r fem årsperioden 1971— 1975 h a r utförligt belysts i långtidsutredningen och i en bilaga till den­ na. U tredningen konstaterar a tt avsevärt stö rre anspråk i frå g a om ny personal reses än vad som kan beräknas stå till förfogande u tifrån rim ­ liga antag an d en om bl. a. invandringens storlek och gifta kvinnors in­ trä d e p å arbetsm arknaden. K ritik h a r frå n n åg ra rem issinstanser riktats m o t a tt u tredningen inte g jort n åg ra antag an d en om h u r fö rän d rin g ar i politiken k an p åv erk a utvecklingen. F le ra rem issinstanser anser a tt till­ gången p å arb e tsk raft kan bli avsevärt gynnsam m are om m an fö ru tsät­ te r am bitiösa insatser fö r a tt avveckla den ” d o ld a” arbetslösheten. N åg ­ ra rem issyttranden g år å an d ra sidan u t p å a tt långtidsutredningen varit alltfö r optim istisk i sina antaganden om nytillström ningen till arbets­ m arknaden.

I såväl propositionen som m otionen 1971: 1483 understryks vikten av att alla m öjligheter tas till v ara a tt erbjuda förvärvsarbete för dem som n u sak n ar såd an t och som vill söka sig u t p å arbetsm arknaden. P ersoner som h a r deltidsarbete och som ön sk ar heltidsarbete m åste p å sam m a sätt ges m öjlighet a tt öka sin förvärvsinsats. E n m ålsättning av denna innebörd ställer ökade krav p å sam hällsinsatser, både inom ram en för arbetsm arknadspolitiken och i fo rm av bl. a. vidgad barntillsyn.

Som påpekas i den reviderade finansplanen finns det em ellertid också tendenser till m inskad förvärvsfrekvens inom vissa grupper. V id en sam ­ lad bedöm ning b ö r m an d ärfö r enligt utskottets m ening inte undersk atta svårigheterna a tt m ed även m ycket betydande stim ulanser n å väsentligt högre tal fö r förvärvsintensitet än vad långtidsutredningen kalkylerat med. U tredningens prognos grundas p å bedöm ningen a tt en fo rtsatt sta rk ström ning av gifta kvinnor u t p å arbetsm arknaden ä r a tt vänta. D et b ö r i sam m anhanget fram hävas, vilket departem entschefen också gör, a tt ett fram gångsrikt hävdande av full-sysselsättningsm ålet innebär a tt nya insatser ständigt m åste göras i syfte a tt förverkliga m ålsättningen såväl regionalt som för m änniskor i skilda ålderskategorier. D e vidgade

insatserna fö r a tt trygga äld re arbetstagares sysselsättning ä r exem pel på sådana särskilda åtg ärd er som tid e fte r annan k a n erfordras. Ä ven inom regionalpolitiken och näringspolitiken i sto rt b ö r långsiktiga sysselsättningspolitiska m ål ständigt beaktas. I anledning av vad som fram förs i m otionen 1971: 1484 om en långsiktig plan fö r statliga industriinveste­ rin g ar i industriellt m indre utvecklade regioner b ö r d etta krav enligt u t­ skottets m ening bedöm as i sitt näringspolitiska sam m anhang m ed be­ aktande av de särskilda sysselsättningsproblem en i skogslänen. E tt lång­ siktigt näringspolitiskt planeringsarbete p åg å r k ontinuerligt inom Kungl. M aj:ts kansli.

V ad b eträ ffa r vissa särskilda arb etsk raftsfråg o r som tas upp i p ro p o ­ sitionen vill utsk o ttet behan d la frå g an om industrins rekryteringsproblem. P roblem et berörs också i m otionen 1971: 1483. F rå n m ånga håll redovisas stora svårigheter a tt rek ry tera till industriarbete. F ra m fö r allt synes ungdom en i allt m indre utsträckning överväga in dustriarbete som utkom stm öjlighet. E nligt utskottets bedöm ning ä r det viktigt a tt vända p å denna utveckling. F ö r det fö rsta k räv e r ett realiserande av den eko­ nom iska tillväxt som vi eftersträv ar a tt de varu p ro d u ceran d e sektorerna av v å rt näringsliv k an fullfö lja expansionen u ta n a tt brom sas av rekryteringsproblem . F ö r det an d ra finns red a n genom industrins relativt sett krym pande arb etsk raftsefterfråg an en tendens till h ö jd m edelålder bland de anställda. O m inte en rekrytering av även yngre p ersoner till in ­ dustrin kom m er till stånd riskerar m an a tt i e tt senare skede stå inför m ycket sto ra om ställningsproblem . A tt hela industribranscher skulle k la ra sin nyrekrytering endast genom im p o rt av arb etsk raft ä r i ett långsiktigt perspektiv oacceptabelt. Skilda åtg ärd er ä r enligt utskottets m ening nödvändiga i d etta sam m anhang. Särskilt viktigt ä r självfallet att industrin k an erbjuda arb e tsuppgifter som upplevs som m eningsfulla och en arbetsm iljö som ä r likvärdig m ed vad som erbjuds inom an d ra sektorer av vårt näringsliv. Social jäm ställdhet i arbetslivet och vidgade m öjligheter att påverka den egna arbetssituationen anser u tsk o ttet sär­ skilt betydelsefulla. F rå n sam hällets sida m åste insatserna koncentreras till utbildningsväsendet och arbetsm arknadspolitiken. Sam spelet skola— arbetsliv ä r ett viktigt led i d etta sam m anhang.

U tsk o ttet h a r m ed utgångspunkt i finansplanens problem ställningar tagit upp det yttre balansproblem et till relativt u tförlig behandling såväl i sitt betänkande 1971: 1 som i föreliggande betänkande. N åg o n ytterli­ gare diskussion h äro m är d ärfö r inte erforderlig. M öjligen k an d e t i an ­ ledning av vad som sägs i m otionen 1971: 1483 v ara befogat a tt beröra den u tländska upplåningen. D en bör, som anförs i propositionen, ses m ot b akgrunden av a tt vi behöver tid p å oss fö r a tt återställa balansen i de utrikes betalningarna. P å längre sikt b ö r vi enligt utskottets u p p fa tt­ ning sträva efter a tt själva svara fö r h ela v å r kapitalförsörjning.

U tskottet h a r slutligen in te t a tt erin ra m ot vad departem entschefen

an fö rt beträffan d e regionalpolitiken och den inre och yttre m iljöpoliti­ ken.

B eträffande övriga i m otionerna fra m fö rd a synpunkter och k rav vill utskottet i frå g a om kreditpolitiska åtg ärd er hänvisa till sitt betänkande 1971: 28 och i fråg a om det i m otionen 1971: 1480 fra m fö rd a kravet p å frisläppta investeringsfonder till utförliga m otiveringar i betänkandet 1971: 27. D essa krav b ö r enligt u tsk o ttet inte fö ra n led a någon rik sd a­ gens vidare åtgärd. I fråg a om stabiliseringspolitisk konferens m . m. hänvisar u tsk o ttet till riksdagens beslut i anledning av utskottets b etän ­ kande 1971: 1. U tsk o ttet h a r ej än d ra t u ppfattning i frågan. V ad gäller det i m otionen 1971: 1480 fra m fö rd a kravet p å åtg ärd er ägnade a tt u n ­ d erlätta de enskilda företagens verksam het ä r k ravet alltför allm änt fo r­ m ulerat fö r a tt k u n n a fö ran led a någon åtgärd.

U n d er åb eropande av vad sålunda an fö rts hem ställer utskottet

1. att riksdagen m ed bifall till K ungl. M aj:ts förslag och m ed av­

slag å m otionerna 1971: 1480 och 1971: 1483, båda såvitt n u är

i fråga, godk än n er de allm änna riktlinjer fö r den ekonom iska

politiken som fö ro rd ats i statsrådsprotokollet och som sin m ening

ger K ungl. M a j:t till känna vad u tsk o ttet anfö rt,

2. a tt riksdagen avslår m otionen 1971: 1484 såvitt nu är i fråga. Stockholm den 19 m aj 1971 P å finansutskottets vägnar SVEN EK STR Ö M

Närvarande: h e rra r E k strö m (s), W edén (fp), K n u t Johansson i S tock­ holm (s), F älldin (c), F ran zén (s), B urenstam L inder (m), Larsson i K arlskoga (s), K ristiansson i H arplinge (c), Jansson (s), L öfgren (fp), Josefsson i H alm stad (s), A rne Pettersson i M alm ö (s), G ad d (s), F ågels­ bo (c) och B ohm an (m).

Reservation

av h e rra r W edén (fp), F älldin (c), B urenstam L in d er (m), K ristiansson i H arplinge (c), L öfgren (fp), F ågelsbo (c) och B ohm an (m) som anser att utskottets y ttra n d e och hem ställan b o rt h a följande lydelse:

” D en avm attning i konju n k tu ren som p å vissa om råden gjorde sig gällande redan u n d er hösten h ar fö rstärk ts u n d er vintern. U tvecklingen h a r bl. a. påverkats av a tt uppsvinget i den am erikanska ekonom in inte kom m it i gång så snabbt som m an tidigare räk n a t m ed och av a tt avm attningstendenserna i V ästtyskland blivit m era påtagliga än v ad som tidigare förutsetts. N edgången i den ekonom iska aktiviteten i Sverige h a r dock fra m fö r allt sin grund i en m a tta d efte rfråg an inom landet.

K o n ju n k tu rfö rä n d rin g a rn a h a r fra m fö r allt gett utslag på arbetsm ark­

n aden m en också resulterat i m inskad orderingång, lägre lönsam het och långsam m are produktionstillväxt inom viktiga sektorer. B rutto n atio n al­ p ro d u k ten väntas nu — enligt u ppskattningarna i den reviderade finans­ planen — öka m ed blo tt 2,5 p ro ce n t m ot n ärm are 5 pro cen t u n d er fö re ­ g ående år. I fråga om industriproduktionen väntas ökningstakten sjunka frå n 7,5 p rocent 1970 till 3,5 pro cen t 1971. A n talet arbetslösa v ar i m it­ te n av m aj m ån ad ca 53 500 p ersoner — vilket ä r den högsta siffran som n o terats för m aj m å n ad sedan nuvarande statistik påbörjades 1955 — eller ca 20 000 fler än vid m otsvarande tid i fjol. A ntalet lediga platser ä r väsentligt lägre än tidigare m edan om skolningsverksam heten och a n d ra arb etsm ark n ad såtg ärd er de senaste m å n ad e rn a h a ft större o m ­ fattn in g än någon gång tidigare.

Som fram hålls i p artim o tio n ern a från m o d e ra ta sam lingspartiet sam t frå n centerpartiet och folkpartiet, 1971: 1480 resp. 1971: 1483, u n d er­ skattades uppenbarligen riskerna fö r en kraftig are avm attning i den finansplan, som lades fra m i jan u ari. I m o tio n er frå n n äm n d a p artier u n d er allm änna m otionstiden, 1971: 562 resp. 1971: 565, förordades också en något m era expansiv ekonom isk politik u n d er 1971 än vad som fö ru tsattes i finansplanen. U tsk o ttet k o n staterar a tt utvecklingen u nder den gångna delen av 1971 i stort sett b ek rä fta t riktigheten i den be­ döm ning, som gjordes i dessa m otioner.

V ad som n u frä m st o ro ar ä r ökningen av arbetslösheten. M ed hänsyn till de säsongm ässiga v ariatio n ern a i arbetsk raftsefterfråg an kan m an b efa ra a tt arbetslösheten blir m ycket om fattande u n d er vintern 1971/72, om inga särskilda åtg ärd er vidtas.

D en oväntat sto ra nedgången i den to ta la efterfrågan inom landet tillskrivs i den reviderade finansplanen fra m fö r allt vissa tillfälliga fak ­ torer. Särskild betydelse tillm äts den u td rag n a avtalsrörelsen och k o n ­ flikten p å arbetsm arknaden. Till d etta kom m er den verkan p å konsum tionsutvecklingen, som höjningen av m ervärdeskatten m edfört. Också fö rä n d rin g arn a i lagerutvecklingen tillm äts stor betydelse.

D e n äm nda fak to rern a spelar också enligt utskottets m ening stor roll. D et finns em ellertid sam tidigt u n d er alla förh ållan d en anledning att rä k n a m ed en ganska långvarig avm attning i den ekonom iska aktivite­ ten, om ytterligare lä ttn a d er inte vidtas i den ekonom iska politiken. U t­ skottet finner det d ä rfö r angeläget, a tt den ekonom iska politiken under de närm aste m å n ad e rn a få r en m era sysselsättningsfräm jande inriktning än vad som fö ru tsatts i den reviderade finansplanen.

V ad som därvid i fö rsta h an d b ö r kom m a ifråga är stim ulansåtgärder, som utöver sysselsättningseffekten också gör det m öjligt a tt p å sikt öka exportkapaciteten. Ä ven om balansen i utrik esb etaln in g am a h a r fö r­ b ättrats u nder innevarande år, ä r det alltjäm t en viktig m ålsättning att h ö ja kapaciteten och stärka ko n k u rren sk raften inom näringslivet, särskilt inom den u tla ndskonkurrerande industrin. U tskottet instäm m er i d ep a r­

tem entschefens uttalan d e a tt förbättringen i bytesbalansen i stor u tsträ ck ­ ning få r tillskrivas fak to rer, som bara h a r tem p o rär verkan. U tskottet vill också understry k a angelägenheten av a tt åtg ärd ern a sätts in i så god tid att de h in n e r få verkan u nder hösten och vintern.

U tskottet vill erin ra om a tt regeringen u pprepade gånger betonat n ö d ­ vändigheten av en jäm n och hög investeringsuppgång. D en faktiska ö k ­ ningen h a r em ellertid gått långsam t och de uppsatta m ålen h ar inte infriats. Både u n d er 1969, 1970 och den gångna delen av 1971 h a r u t­ fallet blivit betydligt lägre än vad man räk n at m ed i resp. års finanspla­ ner. I den reviderade finansplanen förutses nu en investeringsuppgång i industrin m ed 9 p rocent u n d er 1971 m ot tidigare b eräknade 12 p ro ­ cent. Skulle den p lanerade investeringsuppgången u n d er 1971 inte kom ­ m a till stånd b lir anspråken p å resurser i ett kom m ande skede m ed u p p ­ åtgående k o n ju n k tu r m ycket stora inte b ara genom det uppdäm da in­ vesteringsbehovet utan också p å grund av sto r efterfrågan för privat konsum tion, offentliga behov och lageruppbyggnad. R isken för en stark press på p riser och k ostnader i ett sådant läge blir betydande.

M ot denna b akgrund vill utskottet särskilt betona följande b eträ ffan ­ de den ekonom iska politiken u n d er innevarande år.

U töver de åtgärder p å det ekonom isk-politiska om rådet och i fråga om arbetsm arknads- och lokaliseringspolitiken, som redan vidtagits eller som aviserats i den reviderade finansplanen, finner u tsk o ttet det m oti­ verat att generellt frisläppa företagens investeringsfonder fö r investering­ a r som påbörjas u n d er innevarande år i om råden u ta n fö r storstadsregio­ nerna. U tsk o ttet hänvisar p å denna p unkt också till sitt betänkande n r 27.

E n ökad igångsättning av bostadsbyggande relativt tidigt u n d er året kan få avsevärd betydelse fö r sysselsättningen under kom m ande vinter­ halvår. E n ökad igångsättning b ör d ärfö r ske utan dröjsm ål med an li­ tande av den s. k. konjunkturreserven. Statliga beställningar bör tidigareläggas, fra m fö r allt till företag inom stödom rådet.

E n grundläggande förutsättning för en ökning av industrins investe­ ringar är tillgången p å krediter. U nder innevarande år h a r kreditsituatio­ nen lättat något. D et kreditutrym m e som h a r frigjorts h a r i första h and reserverats fö r industrin. Inte m inst på grund av de brister som finns på k reditm arknaden föreligger dock fo rtfaran d e svårigheter fö r m ånga fö re­ tag att skaffa sig erforderligt kapital. D etta gäller fram fö r allt de m indre och m edelstora företagen. D en n a situation skulle kunna fö rb ä ttras bl. a. genom att tillfö ra hantverks- och industrilånefonden ökade utlåningsresurser. D en n a fråg a h a r tidigare behandlats av riksdagen. Ifråga om olika kreditpolitiska åtg ärd er vill utskottet också hänvisa till sitt be­ tänkande n r 28.

R äntenivån ligger fo rtfa ra n d e högt och den sänkning av diskontot som skett h a r uppenbarligen hittills endast h aft begränsade verkningar

p å företagens kreditkostnader. D et fra m stå r d ä rfö r som betydelsefullt a tt m an särskilt observerar företagens m öjligheter att i ö kad utsträckning få tillgång till den del av k apitalm arknaden, som kan erbjuda långfris­ tig kredit till fördelaktigast m öjliga räntevillkor.

De aktuella fö rh å lla n d en a p å avtalsm arknaden sätter självfallet sin prägel p å den ekonom iska situationen i m ånga avseenden. U tskottet anser att de ak u ta svårigheterna främ st få r tillskrivas det m inskade to ta ­ la löneutrym m e som fö ljt m ed den långsam m are produktionstillväxten sam t den kraftiga inflationen u nder 1970. En av förutsättn in g arn a för a tt nya uppslitande m otsättningar skall k u n n a undvikas ä r d ärfö r att statsm akterna kan skapa tilltro till sin vilja a tt förebygga en fo rtsatt hög inflation. Y tterligare kon k u rren sfö rsäm ran d e prisstegringar skulle också få allvarliga konsekvenser fö r v årt internationella kostnadsläge och därm ed påverka våra exportm öjligheter negativt. K ravet på inkallan­ de av stabiliseringskonferenser, som förs fra m i m otionerna 1971: 1480 och 1971: 1483, och som tidigare behandlats av riksdagen h a r fo rtfa ra n ­ de aktualitet.

I detta sam m anhang spelar också skattesystem et en viktig roll. En reform i enlighet m ed de i m otionerna 1971: 1480 och 1971: 1483 fra m ­ förda kraven på inflationsskyddade skatteskalor och avdrag skulle k u n ­ n a verksam t bid ra till att skapa tilltro till statsm akternas förm åga att vidm akthålla prisstabilitet. D e n äm nda m otionerna behandlas i denna del av skatteutskottet.

U tskottet vill i fråg a om det aktuella finanspolitiska läget anknyta till vad utsk o ttet an fö rd e i sitt betänkande 1971: 1 vid riksdagens början. D ä r inskärptes nödvändigheten av a tt riksdagens utgiftsprövning ägde rum u nder beaktande av behovet av en stram finanspolitik. U tskottet u n ­ derströk a tt om det vid en sam lad bedöm ning av riksdagens behandling av riksstatsförslaget visade sig a tt besluten innebär en försvagning av fi­ nanspolitiken, som icke är ett övervägt led i en sam hällsekonom isk av­ vägning, så skulle d etta föran led a kom penserande åtgärder, som vid­ m akthåller stram heten i statsbudgeten.

U tskottet h a r i sina egna betänkanden fö ljt dessa riktlinjer. Ä ven i övrigt synes riksdagsbehandlingen av riksstatsförslaget h a inneburit att utgiftsprövningen varit restriktiv. N åg ra kom penserande åtgärder är inte erforderliga.

D e statsfinansiella perspektiven p å något längre sikt belyses i den långtidsbudget som bilagts kom pletteringspropositionen (bilaga 3). Be­ räk n in g arn a som u tgår frå n den am bitionsnivå som kom m it till uttryck i redan fattad e beslut, visar p å betydande utgiftsökningar fö r budget­ åre t 1972/73 sam tidigt som enligt föreliggande kalkyler inkom sterna skulle öka långsam m are än de senaste budgetåren. D epartem entschefen konstaterar också a tt i d etta perspektiv m åste synnerligen höga krav ställas p å angelägenhetsgraden av nya u tgiftsanspråk som förs fram .

A nvisningar h äro m h a r gått u t till m yndigheterna inför arb e tet m ed an ­ slagsfram ställningarna fö r b u dgetåret 1972/73. U tsk o ttet instäm m er på den n a p unkt m ed departem entschefen. V ad b eträ ffa r de ekonom iska problem en p å längre sikt vill utskottet i d etta sam m anhang inskränka sig till att b erö ra n åg ra av de frågor, som det anser vara av betydelse fö r ett ställningstagande till de allm än­ n a riktlin jern a fö r den ekonom iska politiken. V ad först b e trä ffa r långtidsutredningens allm änna m etodik och den ce n trala roll som m ätm etoderna spelar i detta sam m anhang få r utskottet anledning att återkom m a till d etta spörsm ål vid sin bedöm ning av vissa m otioner rö ra n d e välfärdsbedöm ningar. U tsk o ttet vill dock redan nu u n d erstryka a tt tillväxten av ekonom in m ä tt i traditionella ekono­ m iska term er lä tt u n d ersk a tta r förslitningar av m iljövärden och up p ­ offrin g ar av m änskliga kvalitativa värden såsom psykisk och fysisk hälsa. E konom isk tillväxt h a r i sig ett pris och k an skapa nya problem . S am tidigt stå r det k la rt att tillväxt av de ren t ekonom iska resurserna o fta är en förutsättning fö r a tt m ed fram gång k u n n a tillgodose re n t kva­ litativa välståndskrav. S tor enighet synes råd a om de centrala m ålen fö r den ekonom iska utvecklingen p å längre sikt. I långtidsutredningen anges dessa v ara full sysselsättning, snabb ekonom isk tillväxt, rim lig prisstabilitet och balans i utrikesbetalningarna. T ill dessa m ål m åste enligt utskottets m ening också fogas regional balans. K raven p å balans i u trik e saffä re rn a utgör en restriktion i den ekono­ m iska politiken och b egränsar därm ed handlingsfriheten. D et h a r med r ä tta fram hållits a tt svagheter i d etta avseende in n eb är ett allvarligt h o t m ot de ekonom iska och sociala m ålen. D et ak u ta behovet av att försöka fö rb ä ttra bytesbalans och tjänstenetto ä r sålunda en avgörande förutsättning fö r a tt k u n n a u p p n å an d ra mål. F ö ru tsättn in g arn a fö r att u p p n å balans i u trik e saffä re rn a inom den av långtidsutredningen och departem entschefen angivna perioden — senast 1975 — sam m anhänger i fö rsta h and m ed m öjligheterna att sty­ ra de tillgängliga resurserna så a tt det b lir m öjligt a tt bygga upp ett k o n kurrenskraftigt näringsliv som kan hävda sig såväl p å hem m am ark ­ n aden som p å ex portm arknaderna. Å tg ärd ern a b ö r em ellertid också ta sikte p å att försöka begränsa den fortgående försäm ringen av tjänsteoch turistbalansen. E n sådan m edveten satsning p å näringsliv och p ro d u k tio n kom m er bl. a. a tt m edföra sto ra krav p å kreditförsörjningen. I d etta sam m an­ h ang spelar bl. a. m öjligheterna till upplåning p å den internationella kreditm arknaden en viktig roll. E n ökad utlandsupplåning kan, som fram hålls i m otionerna 1971: 1480 och 1971: 1483, ge m öjligheter till en snabbare utbyggnad av produktionskapaciteten u n d er en övergångs­ period. I första h an d m åste den inriktas p å a tt om vandla de k o rtfris­

tiga k rediter som red an tagits upp till m era långfristiga krediter. I lik­ het m ed flera av de rem issinstanser, som y ttra t sig över långtidsutred­ ningens betänkande, finner utskottet det angeläget a tt m an också p rö ­ var nya m öjligheter att öka m ängden riskvilligt kapital och öka det privata sparandet.

E n sådan prioritering få r också konsekvenser fö r den offentliga verk­ sam heten. D et fram står sålunda som nödvändigt a tt statsm akterna sä r­ skilt u n d er de närm aste åren visar återhållsam het m ed nya offentliga utgiftsökningar. D etta gäller såväl beslut om statens egna u tgifter som beslut som m edför ökade utgifter fö r kom m unerna. Som fram hålls i m o ­ tionerna 1971: 1480 och 1971: 1483 blir det d ä rfö r allt viktigare att u n dersöka m öjligheterna till besparingar inom den verksam het som nu bedrivs av stat och kom m un för a tt p å så sätt skapa ökat utrym m e för nya verksam hetsgrenar. Sam tidigt m åste effektivitetsutvecklingen inom statlig och kom m unal förvaltning sam t inom an n a n verksam het i o ffe n t­ lig regi ägnas ökad uppm ärksam het. Y rk a n d en a i de n äm nda m o tio ­ n ern a om utred n in g ar om kostnads- och produktivitetsutveckling inom den offentliga sektorn behandlas n ärm a re i utskottets u tlåtande 1971: 29.

F råg an om arbetskraftstillgångarna u n d er fem årsperioden 1971— 1975 h a r utförligt belysts i långtidsutredningen. U tredningen k o n state­ r a r a tt avsevärt större anspråk i fråga om ny personal reses än vad som k an beräknas stå till förfogande u tifrån rim liga antaganden om bl. a. invandringens storlek och gifta kvinnors in träd e på arbetsm arknaden. Som understryks bl. a. i m otionen 1971: 1483 ä r det d ärfö r viktigt, att alla m öjligheter tas tillvara att erb ju d a förvärvsarbete fö r dem som nu saknar sådant och som vill söka sig u t på arbetsm arknaden. Särskilda åtgärder behöver därvid bl. a. sättas in fö r a tt trygga äldre arbetstagares och handikappades sysselsättning.

F rå n m ånga håll redovisas sto ra svårigheter a tt rek ry tera arb etsk raft till industriarbete. F ra m fö r allt synes ungdom en i allt m indre u tsträ ck ­ ning överväga industriarbete som utkom stm öjlighet. D essa tendenser kan väntas bli ytterligare m arkerade. Industrins m öjligheter a tt öka sin k apacitet ä r som utskottet red an fram hållit å an d ra sidan den avgörande fak to rn fö r att de uppställda m ålen n ä r det gäller balans i utrikesaffärerna, snabb ekonom isk tillväxt, prisstabiliteten och fo rtsatt sta n d a rd ­ höjning skall k unna realiseras. Särskilda åtg ärd er ä r enligt utskottets m ening d ä rfö r nödvändiga i detta sam m anhang.

U tsk o ttet vill också instäm m a i de krav p å b ättre ekonom isk p la n e­ ring, som förs fram både i m otionerna 1971: 1480 och 1971: 1483 sam t i långtidsutredningen och rem issyttrandena över denna. K ravet på b ä tt­ re beslutsunderlag i form av planer och översikter kan m ycket väl fö r­ enas m ed kravet p å flexibilitet i den ekonom iska politiken.

U n d er åberopande av vad sålunda anförts h em ställer utskottet,

1. a tt riksdagen i anledning av K ungl. M aj:ts förslag och m otioner­

n a 1971: 1480 och 1971: 1483, båda såvitt nu är i fråga, som

sin m ening ger K ungl. M a j:t till känna vad utskottet an fö rt om

de allm änna rik tlin jern a fö r den ekonom iska politiken, 2. att riksdagen avslår m otionen 1971: 1484 såvitt nu är i frå g a.”

H A R C U S B O K T R . STH LM 1971 7 1 0 0 2 5