Finansutskottets betänkande i anledning av motion om en sedel av valören 500 kronor
Finansutskottets betänkanden nr 35— 36 år 1971
Nr 35
Finansutskottets betänkande i anledning av motion om en sedel av valören 500 kronor.
Motionen
I m otionen 1971: 298 av h err H jo rth (s) hem ställs a tt riksdagen hos K ungl. M a j:t anh åller om utredning och förslag om en ny sedelvalör i storleken 500 kronor.
I m otionen anförs att liksom fö r den år 1970 genom förda m y n tre fo r m en kan p raktiska och funktionsm ässiga skäl anföras för en ändring av riksbankens sedelserie. M otionären anser a tt ett om vittnat behov vuxit fram av en sedelvalör m ellan 100 och 1 000 kronor. E n sådan sedel skulle u n d erlä tta m ånga penningtransaktioner och affärsuppgörelser hos posten, i b an k e r och i butiker. G enom en enklare sedelhantering skulle också riskerna för felräkningar m inska.
Remissyttrande
U tskottet h a r in h äm tat yttrande över m otionen från fullm äktige i riksbanken.
F ullm äktige i riksbanken an fö r a tt den hittillsvarande utvecklingen av sedelutgivningen och de fö rän d rin g ar som p å senare tid skett på betalningsom rådet i övrigt, särskilt i vad gäller den stark t ökade a n v ä n d ningen av checkar även vid allm änhetens betalningar, icke ger stöd åt antagandet a tt ett behov föreligger a tt u tö k a den nuvarande sedelserien m ed en 500-kronorssedel. V ad sedelutgivningen b eträ ffar är främ st att notera den allt större roll som 1 000-kronorssedeln kom m it a tt spela. Dess andel i sedelom loppet h ar successivt stigit. Av penninginstituten och posten bekräftas a tt 1 000-kronorssedeln h a r få tt ökad användning även vid allm änhetens betalningar avseende större belopp. Sam tidigt h ar u nder 1960-talet checken vid sidan av post- och bankgiro kom m it a tt i allt högre grad utnyttjas även vid allm änhetens betalningar. Ä ven den ökade förekom sten av s. k. köpkort b ö r noteras i d etta sam m anhang. M an to rd e böra räk n a m ed a tt utvecklingen m ot vidgad användning av privata checkkonton, post- och bankgiro sam t i viss m ån k ö pkort i stäl let fö r k o ntantbetalning kom m er a tt fo rtsätta trots a tt — i vad gäller checkbetalningar — den snabba utvecklingen m ed fö rt m issbruk, som åt- 1 Riksdagen 1971. 5 sami. N r 35—36
m instone tills vidare fö ra n lett vissa inskränkningar i användningen av checkar som betalningsm edel i detaljhandeln.
1 dagens läge fyller det nuvarande sedelsystem et kom pletterat m ed de m öjligheter som post- och bankgiro sam t innehav av checkkonto inne bär enligt fullm äktiges m ening väl de krav som frå n näringsliv och all m änhet kan ställas p å tillgång till e tt sm idigt betalningssystem . In fö ran d e av en sedel av en så relativt hög valör som 500 k ro n o r skulle fö r m odligen h a till följd a tt den nya sedeln skulle kom m a a tt i någon u t sträckning ersätta 1 000-kronorssedeln vid allm änhetens betalningar av större belopp u n d er det a tt 100-kronorssedeln i sto rt sett i o fö rän d rad om fattning skulle kom m a a tt brukas vid allm änhetens p enningtransak tioner. O m därtill — såsom synes väl m öjligt — förekom sten av en 500-kronorssedel skulle kom m a a tt u n d erlä tta sedelham string i syfte att un d an d rag a värden frå n beskattning, skulle införandet av en sådan sedel få en u r sam hällelig synpunkt rent negativ effekt, an fö r fullm äktige.
I sedeldistributionsledet och vid h andhavandet av större sedelbehåll ningar ävensom vid arb etet i kassor skulle en utökning av sedelsortim en tet snarast innebära en belastning, och det kan i sam m anhanget noteras a tt m an från penninginstitutens och postens sida p å denna grund och d å m an icke anser att en 500-kronorssedel skulle m otsvara ett fö re fin t ligt behov ställer sig negativ till infö ran d et av en sedel å denna valör.
S am m anfattningsvis u tta la r fullm äktige, att det enligt fullm äktiges m ening icke föreligger något verkligt behov av en sedel av 500-kronorsvalören, som m otiverar de kostnader och det m erarbete utgivandet av en dylik sedel skulle m edföra. F ullm äktige hem ställer d ärfö r att y rk a n det i m otionen läm nas u ta n bifall.
Utskottet
E nligt m otionären skulle en sedel av 500 kronors valör fylla ett o m vittnat behov. F ullm äktige i riksbanken å sin sida anser inte a tt det föreligger något verkligt behov av en sådan sedel. F ullm äktige o m vitt nar att m an även från penninginstitutens och postens sida ställer sig negativ till a tt införa en sedel av denna valör.
F ullm äktige räk n a r m ed a tt utvecklingen m ot vidgad användning av post- och bankgiro, k ö p k o rt och privata checkkonton i stället fö r k o n tantbetalning skall fortsätta. I fråg a om privata checkkonton vill u tsk o t tet n o te ra a tt användningen f. n. ä r avsevärt begränsad. O m an v ä n d ningen i fram tiden m åste begränsas i nuvarande utsträckning kan d etta kom m a a tt påverka bedöm ningen huru v id a en sedel av valören 500 k ro n o r bö r k u n n a kom m a i fråga. D et bö r ankom m a på fullm äktige i rik s banken a tt fö lja utvecklingen. F ö r närv aran d e finner utskottet inte b e hov föreligga av en sedel av valören 500 kronor.
U tsk o ttet hem ställer
a tt m otionen 1971: 298 ej fö ran led er någon riksdagens åtgärd.
S tockholm den 19 oktober 1971 P å finansutskottets vägnar SVEN E K ST R Ö M
N ärvarande: h e rra r Ekström (s), W eden (fp), K n u t Johansson i S tock holm (s), F ran zén (s), Burenstam L inder (m ), Larsson i K arlskoga (s), Jansson (s), L öfgren (fp), Josefsson i H alm stad (s), G add (s), Fågelsbo (c), L indahl (s) och M agnusson i B orås (m).