Finansutskottets betänkande i anledning av motion angående skattesystemets fördelningspolitiska effekter
Finansutskottets betänkande nr 37 år 1971 FiU 1971: 37
Nr 37
Finansutskottets betänkande i anledning av motion angående skatte systemets fördelningspolitiska effekter.
Motionen
I m otionen 1971: 457 av h e rra r G ad d (s) och H ellström (s) h a r yrkats a tt riksdagen i skrivelse till K ungl. M a j:t begär en utredning om det totala skattesystem ets fördelningspolitiska effekter m ed sikte p å a tt ska p a m öjligheter a tt m er ingående k u n n a bedöm a de fördelningspolitiska effekterna av varje års statsverksproposition.
Remissyttrandena
U tskottet h a r in h äm tat yttrande över m otionen frå n k o n ju n k tu rin stitutet, riksrevisionsverket, L andsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SA F), Sveriges akadem ikers centralorganisation (SACO) sam t T jänstem ännens centralorganisation (TC O ).
R em issinstanserna ställer sig täm ligen genom gående positiva till att de problem som m otionärerna b erö rt utredes. F lera av dem vill vidga u t redningsuppdraget till a tt inte b ara avse skatternas fördelningspolitiska effekt u ta n även transfereringarnas verkningar p å inkom stfördelning och välfärd.
E nligt konjunkturinstitutets uppfattning finns d et all anledning att understryka den stora betydelsen av a tt det to tala skattesystem ets fö r delningspolitiska effekter b lir k artlagda p å ett sam m anhängande och relativt detaljerat sätt. 1 sam band m ed låginkom stutredningen och lång tidsutredningen h ar ett om fattan d e m aterial p å d etta o m råde insam lats och bearbetats. Den övergripande och system atiska behandlingen av den problem atik som m o tio n ärern a vill h a belyst saknas dock enligt institu tet fortfarande. D et skulle behövas en ny och helst ” rullande” u tre d ning på d etta om råde. E nligt institutets uppfattning ligger det närm ast till hands att tilldela långtidsutredningarna denna uppgift. Institutet fö ru tsätter em ellertid att hela denna fråg a kom m er att prövas inom r a m en för det fortsatta arbetet m ed låginkom stproblem atiken.
R iksrevisionsverket fra m h åller i sitt yttrande att det to tala skatte system ets fördelningspolitiska effekter — h u r vidlyftig denna fråg a än kan synas — likväl endast ä r en del av den större frå g an om vilken fördelningspolitisk effekt som beskattning och socialpolitik m. fl. sam-
1 Riksdagen 1971. 5 sami. N r 37
hälleliga åtgärder tillsam m antagna resulterar i. N ä r det gäller skattesidan hänvisar riksrevisionsverket till två större undersökningar som ver ket initierat u nder senare år: datainsam ling av taxeringsstatistiskt m a terial och m om sundersökningen. D en fö rra undersökningen är av spe ciellt intresse i d e tta sam m anhang. R iksrevisionsverket h ar sedan 1968 insam lat uppgifter u r d eklarationerna frå n ca 16 000 slum pvis utvalda individer. D etta m aterial h a r hittills i första h a n d använts som underlag för verkets prognoser över statsinkom sternas utveckling under ko m m an de budgetår. M ed anledning av finansutskottets remiss h a r em ellertid riksrevisionsverket g jort en specialbearbetning av d etta m aterial avse ende taxeringsåret 1970 som visar de direkta skatternas effekt i olika inkom stklasser. E n redovisning av denna bearbetnings resultat ges i en särskild bilaga till yttrandet.
LO anser den föreslagna m otionen väl m otiverad men vill dock fra m hålla a tt även om det ä r värdefullt m ed en utredning som söker reda ut vilka fördelningspolitiska effekter n u varande skattesystem h a r bö r det vara ännu angelägnare att genom teoretisk analys och genom skapandet av bättre statistiska inform ationer lägga grunden till b ättre fördelnings analyser i fram tiden. Till sådana analyser m åste d å hänföras in fo rm a tioner om alla de olika delarna av välfärden — inte bara de i kronor m ä tb ara som taxeringsstatistiken bygger på. E tt sådant bredare an greppssätt bö r vara möjligt tack vare det utvecklingsarbete som utförts inom låginkom stutredningen.
S A F fram h åller i sitt y ttrande a tt de problem m otionärerna tagit upp faller inom m ycket svåra om råden av ekonom i och statistik, ö v e ra llt i världen studeras dessa frågor och det vore ett allm änt intresse att söka sam m anfatta hittills kän d a m etoder och erfaren h eter av dessa studier. Inom O E C D förberedes en sådan jäm fö ran d e studie. Även SA F u n d er stryker att transfereringarna m åste inkluderas i en undersökning av d en na art. D et fram hålls vidare a tt m o tio n ärern a h a r förenklat frågeställ ningen genom att inte b eröra sam bandet m ellan skatte- och avgiftssys tem ets verkningar u n d er olika konjunkturfaser. E n statlig kom m itté äi enligt SA F inte rä tt forum fö r en sam m anställning och än m indre för en utveckling av de vetenskapliga m etoder som erfordras för att belysa de verkningar m otionärerna är intresserade av. Föreningen avstyrker d ärfö r m otionen m en anser att det kunde h a sitt värde a tt lå ta någon vetenskapsm an sam m an fatta dagens kunskap p å d etta om råde, gärna under ledning av det tilläm nade nordiska institutet för skatterättslig forskning.
S A C O fram fö r i sitt yttrande några synpunkter på skattesystem ets fördelningspolitiska effekter vilka inte tagits upp i m otionen eller vilka skiljer sig från de synpunkter som d är fram förts. Sålunda delar SACO
inte uppfattningen a tt avdragsm öjligheterna vid inkom stbeskattningen m issgynnar de lägre inkom sttagarna. Enligt SACO är vidare progrcssivitcten i skatteskalorna e tt trubbigt och föga ändam ålsenligt instrum ent för ekonom isk utjäm ning. Likväl anser organisationen det önskvärt m ed en kartläggning av det totala skattesystem ets fördclningspolitiska effekter och tillstyrker d ä rfö r a tt en utredning h äro m kom m er till stånd. I den n a utredning bör enligt SACO ingå fö re träd are för arb etsm ark nadsorganisationerna.
TCO anser det angeläget att den föreslagna utredningen kom m er till stånd och önskar i sam m anhanget fram hålla följande frågeställningar som intressanta a tt få belysta:
— V ilken effekt h a r den ändrade kostnadsfördelningen m ellan stat och kom m un haft på skattetrycket i allm änhet och skattesystem ets inkom stutjäm nande verkningar i synnerhet?
— H u r h a r fördelningen av beskattningen av företag respektive en skilda personer utvecklats u nder efterkrigstiden och vilka fördelningspolitiska effekter h ar den n a utveckling m edfört?
— H u r påverkas v årt skattesystem av en kontinuerlig inflation och vilken inverkan h a r inflationen p å de fördclningspolitiska m ålsättningar som eftersträvas m edelst beskattningen?
— I vilken utsträckning leder e tt skattesystem m ed stark progression till ökad bruttolönespridning?
— V ilka fördelningseffekter h a r arvs-, gåvo- och förm ögenhetsbe skattningen i vårt n u varande skattesystem ?
Liksom SACO anser T C O det önskvärt att arbetsm arknadsorganisa tionerna blir representerade i den föreslagna utredningen.
Utskottet
U tsk o ttet vill fö rst erin ra om att frågan om en utredning rörande skattesystem ets verkningar i olika hänseenden, fra m fö r allt dock med avseende på sam hällsekonom in var uppe vid 1969 års riksdag. U nder hänvisning till N ordiska rådets rekom m endation till regeringarna all undersöka m öjligheterna a tt u p p rätta ett nordiskt skattcvetenskapligt forskningsråd avstyrkte bevillningsutskottet m otionerna i d etta ärende och de avslogs av riksdagen (BeU 1969: 50, s. 33).
Liksom flertalet rem issinstanser anser finansutskottet det angeläget a tt ett b ättre underlag skapas fö r en bedöm ning av det totala skatte system ets fördclningspolitiska effekter. Intresset fö r frågor, som har m ed inkom st- och förm ögenhetsfördelningen a tt göra, h a r ytterligare ökat u nder senare å r såväl i vårt land som ute i världen. D etsam m a gäl ler fråg an om skatternas inverkan p å produktivitet och ekonom isk till växt. Sam tidigt som forskningen kring dessa svåra och viktiga problem
intensifierats h a r m an b ö rjat ta fram ett utvidgat och m er system atiskt faktam aterial p å d etta fält. M otio n ärern a h ar i det senare fallet h ä n visat till låginkom stutredningens och riksrevisionsverkets insatser.
Sedan m otionen avläm nades h ar vidare publicerats två arbeten av b e tydelse i d etta sam m anhang näm ligen dels centralbyråns ”H ushållsbudgetundersökningen 1969” (Statistiska m eddelanden P 1971: 19) dels låg inkom stutredningens ” D en svenska köpkraftsfördelningen 1967” (SOU 1971: 39). D en fö rra undersökningen belyser den privata k onsum tio nens fördelning efter sam m anräknad nettoinkom st resp. disponibel in kom st, hushållets typ och storlek, hushållsföreståndarens ålder och yrke m. m. D en ger bl. a. e tt färskt grundm aterial för beräkning av de in direkta skatternas betydelse för olika hushållstyper. D en andra u n d e r sökningen, som a rb e tar m ed individen i stället för hushållet som enhet, redovisar i en tabellbilaga på över 250 sidor ett m ycket d etaljerat m a terial över inkom stspridningen och de ekonom iska och sociala fö rh å l landena fö r olika g ru p p er av befolkningen.
U tskottet vill d äru tö v e r peka p å det arbete p å inkom st- och transfereringsstatistikens förbättring som p ågår eller planeras inom statistiska centralbyrån. Som fra m g år av statistiska centralbyråns anslagsfram ställ ning fö r bud g etåret 1972/73 (s. 12) h a r verket sedan ett p a r år ö nskat utvidga sin verksam het n är det gäller statistik för att belysa fördelningsfrågor i sam hället. E n arbetsgrupp i vilken även ingår representanter för statistikkonsum enterna på d etta o m råde a rb e tar m ed dessa frå g o r inom centralbyrån. V erket h ar redan erhållit m edel fö r deltagande i en jäm förande internationell inkom stfördelningsstudie avseende år 1972. V idare p lan erar m an — fö ru tsatt a tt m edel h ä rfö r beviljas — a tt frå n och m ed 1973 genom föra årliga urvalsundersökningar över inkom stför delningen efter skatter och transfereringar.
Vid Stockholm s universitet påg år sedan något år ett forskningsprojekt rörande budgetpolitikens innebörd för inkom st- och förm ögenhetsfördelningen. P ro jek tet leds av professor L ars W erin och h ar finansierats av R iksbankens jubileum sfond. E tt av delprojekten häri utgörs av en allm än studie av skatternas och transfereringarnas verkningar p å in kom sternas fördelning efter storlek, fam iljetyp etc., dvs. just något som m otionärerna efterfrågat. E tt an n at delprojekt är in rik ta t på a tt u n d e r söka den offentliga verksam hetens fördelningsaspekter och skall i första h and avse en beräkning av vilka u tgifter stat och kom m un h a ft för olika grupper av m edborgare. E tt tredje delprojekt analyserar k ap ital skatternas effekter och ett fjärd e ägnas åt analys av de kom m unala b u d getproblem en. Studien beräknas vara k la r om ett och e tt halvt å två år.
S am m anfattande kan konstateras a tt betydelsefullt statistiskt g ru n d m aterial fö r belysning av de frågor, som m otionärerna tagit upp, fra m kom m it sedan m otionen väcktes. V idare p ågår p å flera håll forskningsoch utvecklingsarbete p å d etta fält. V ad som enligt utskottets m ening
fra m stå r som angeläget i den n a situation är inte a tt någon ytterligare utredning tillsätts m en väl a tt forsknings- och utvecklingsarbetet rö ra n de budgetpolitikens verkningar p å inkom st- och förm ögenhetsfördelningen drivs vidare och ytterligare utvecklas. A v intresse är också att skattesystem ets effekt p å produktivitet och tillväxt blir belyst. Enligt vad utskottet in h äm tat kom m er det senare problem et i vad gäller fö re tagsbeskattningen att behandlas av 1970 års företagsskatteberedning. Själva analysen av och forskningen kring de nu b erö rd a problem en kan tänkas organiserad p å o lika sätt. U tsk o ttet vill i sam m anhanget erin ra om h u r m an i N orge h a n te ra r m otsvarande analys. D ä r h a r m an än d a sedan början av 1950-talet h a ft en p erm a n en t skatteforskningsgrupp. G o d a skäl kan enligt u tsk o ttet anföras fö r a tt m an även i Sverige ger forskningen om dessa problem en m er perm an en t k ara k tär och en fastare institutionell förankring. U tskottet delar m otionärernas u ppfattning a tt de fördelningspolitiska effekterna av budgetpolitiken fö rtjän a r a tt bli m e r ingående belysta i statsverkspropositionen. H u r d etta läm pligast b ö r ske to rd e få ankom m a p å Kungl. M a j:t a tt avgöra. U tskottet hem ställer att riksdagen i anledning av m otionen 1971: 457 som sin m ening ger K ungl. M a j:t till k än n a vad utskottet anfört.
Stockholm den 26 oktober 1971
P å finansutskottets vägnar SV EN EK STR Ö M
Närvarande: h e rra r E kström (s), W edén (fp), F ran zén (s), B urenstam L inder (m), L arsson i K arlskoga (s), K ristiansson i H arplinge (c), L öf gren (fp), Josefsson i H alm stad (s), A rne P ettersson i M alm ö (s), Åsling (c), G ad d (s), G ustavsson i E skilstuna (s), L indahl (s), M agnusson i Borås (m) och G ustafsson i Byske (c).
M A R C U S B O K T R . S T H L M 1971 7 1 0 0 2 5