Finansutskottets betänkande angående konjunkturstimulerande åtgärder

Finansutskottets betänkande nr 47 år 1971 H U 1971: 47

Nr 47

Finansutskottets betänkande angående konjunkturstimulerande åt­ gärder.

M ed stöd av 55 § riksdagsordningen1 h a r vid höstsessionens början följande m otioner väckts

1. 1971: 1489 av h e rr B ohm an m. fl. (m) om konjunkturstim ulerande åtgärder, 2. 1971: 1490 av h e rr F älldin m. fl. (c) om konjunkturstim ulerande åtgärder, 3. 1971: 1491 av h e rr H elén m . fl. (fp) om konjunkturstim ulerande åtgärder, 4. 1971: 1492 av h e rr H erm ansson i Stockholm m . fl. (vpk) om ändring av sysselsättnings-, lokaliserings- och näringspolitiken, 5. 1971: 1493 av h e rr H erm ansson i Stockholm m. fl. (vpk) om änd­ ring av skattepolitiken, 6. 1971: 1494 av h e rr R ingaby m. fl. (m) om sänkning av m ervärde­ skatten p å livsmedel sam t 7. 1971: 1495 av h e rra r R om anus (fp) och A h lm ark (fp) om höjning av de allm änna barnbidragen.

F ö r att få förslagen i m otionerna närm are belysta h ar finansutskottet in häm tat yttranden frå n skatteutskottet, socialförsäkringsutskottet, social­ utskottet, trafikutskottet, näringsutskottet och civilutskottet. D essa y tt­ randen återfinns i slutet av d etta betänkande.

I propositionen 1971: 140 h a r K ungl. M aj:t u n d er åberopande av u td rag av statsrådsprotokollet över finansärenden fö r den 29 oktober 1971 dels föreslagit riksdagen a tt godkänna den allm änna uppläggning av den ekonom iska politiken som förordats i statsrådsprotokollet, dels i bilagorna 1-11 gjort anslagsfram ställningar m . m .

M ed anledning av propositionen 1971: 140 h a r följande m otioner väckts

1. 1971: 1521 av h e rr Jonasson m . fl. (c, fp, m); 2. 1971: 1522 av h e rr Larsson i U m eå m. fl. (fp, c); 3. 1971: 1527 av h erra r A nnerås (fp) och Levin (fp); 4. 1971: 1528 av h e rr C arlsham re m. fl. (m); 1 Det stycke i 55 § som därvid åberopats lyder: »I frågor, som omedelbart föraeledas av något av riksdagen redan fattat beslut eller av annan under riks­ dagen inträffad händelse, må motion väckas, så länge session pågår.»

1 Riksdagen 1971. 5 sami. N r 47

5. 1971: 1529 av h err C arlstein (s); 6. 1971: 1530 av h e rr E riksson i A rvika m. fl. (fp, c, m); 7. 1971: 1531 av h err Eriksson i B äckm ora m. fl. (c); 8. 1971: 1532 av h err F älld in m. fl. (c); 9. 1971: 1533 av h err H erm ansson i Stockholm m. fl. (vpk); 10. 1971: 1534 av h erra r H ovham m ar (m) och F agerlu n d (s); 11. 1971: 1535 av h err H yltan d er (fp); 12. 1971: 1536 av h e rr Jonsson i M ora m. fl. (fp); 13. 1971: 1537 av h err Levin (fp); 14. 1971: 1538 av h err M attsson i Skee m. fl. (c, s, fp, m); 15. 1971: 1539 av h err Nilsson i T v ärålu n d (c); 16. 1971: 1540 av h err N ilsson i T v ärålu n d (c); 17. 1971: 1541 av h err R ydén m. fl. (fp); 18. 1971: 1542 av h err R ydén m. fl. (fp, m); 19. 1971: 1543 av h err Sjönell m. fl. (c); 20. 1971: 1544 av h e rr Å sling m. fl. (c). M otionernas yrkanden redovisas i det följande u nder respektive hu v u d ­ titel.

U tskottet h a r in h ä m ta t yttranden över propositionen och de m ed anledning av den n a väckta m otionerna frå n skatteutskottet, justitieut­ skottet, försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, u t­ bildningsutskottet, trafikutskottet, jordbruksutskottet, näringsutskottet, inrikesutskottet och civilutskottet. O ckså dessa y ttranden återfinns i slutet av detta betänkande.

Motionerna väckta med stöd av 55 § riksdagsordningen

Yrkanden 1. I m otionen 1 9 7 1 :1 4 8 9 av h err B ohm an m . fl. (m) hemställs

A. att riksdagen m åtte besluta att I. i skrivelse till K ungl. M aj:t hem ställa a tt K ungl. M aj:t m åtte tillsätta en parlam entarisk utredning med uppgift att göra en översyn av n u ­ varande skattesystem ; II. m ed upphävande av riksdagens tidigare beslut angående uttagningsprocenten fö r 1972 1. uttagningsprocenten fö r 1972 skall fastställas till 90 procent sam t a tt 2. källskattetabellerna fö r första hälften av 1972 utarb etas på sådant sätt a tt b eträffande beskattningsbara inkom ster fö r vilka grund­ beloppet understiger 8 000 k ro n o r ett 20 pro cen t lägre belopp uttages än enligt de i statsskatteförordningen angivna grundbe­ loppen och b eträ ffan d e inkom ster fö r vilka grundbeloppen över­

stiger 8 000 ett fö r 1972 800 k ro n o r lägre belopp uttages än enligt förordningens grundbelopp och att 3. källskattetabeller fö r an d ra h alvåret fö r 1972 utarbetas m ed utgångspunkt frå n en uttagningsprocent p å 100 procent; l i l . den löneskatt som u tg å r inte längre skall uttagas frå n och m ed den 1 novem ber 1971; IV . ett e x tra investeringsavdrag fö r näringslivets byggnadsinveste­ ringar skall beviljas från och m ed den 1 novem ber 1971; B. a tt vederbörande utsk o tt m åtte u ta rb e ta förslag till de ändringar i fö rfattn in g arn a som erfo rd ras fö r genom förandet av våra förslag; C. a tt riksdagen m åtte u tta la att kvarvarande delar av den restriktiva kreditpolitiken m åtte avvecklas; D . att riksdagen m åtte i övrigt beakta vad i m otionen anförts.

2. I m otionen 1 9 7 1 :1 4 9 0 av h err F älldin m . fl. (c) hem ställs

I. att riksdagen m åtte 1. besluta a tt arbetsgivaravgiften enligt förordningen (1 9 6 8 :4 1 9 ) om allm än arbetsgivaravgift tills vidare inte u ttas efter den 1 novem ber 1971, 2. besluta a tt i skrivelse till K ungl. M aj:t anhålla om snabbutredning och förslag till 1972 års vårriksdag om en differentiering av den all­ m änna arbetsgivaravgiften i enlighet m ed vad som anförts i m otionen; II. att riksdagen m åtte besluta a tt den som u n d er tiden den 1 novem ber 1971-den 31 m ars 1972 påb ö rjar byggnadsobjekt avsett att utnyttjas i rörelse, jo rd b ru k eller skogsbruk skall m ed i m otionen särskilt angivna undantag åtn ju ta särskilt investeringsavdrag m ed 10 p rocent av byggnadskostnaden vid taxering till statlig inkom stskatt i enlighet m ed vad som anförts i m otionen; III. att riksdagen m åtte 1. besluta att hö ja de allm änna barnbidragen m ed 200 kr. p er barn och år från och m ed fjärde kvartalet 1971, 2. besluta att anvisa till A llm ä n n a barnbidrag fö r budgetåret 1971/72 utöver tidigare anvisade m edel ett förslagsanslag av 270 000 000 kr.; IV. a tt riksdagen m å tte besluta u tta la sig fö r a tt K ungl. M aj:t i enlighet m ed av riksdagen erhållet bem yndigande u tö k a r ram en fö r bostadslån fö r nybyggnad u n d er å r 1971 i enlighet m ed vad i m otionen anförts; V . att riksdagen m åtte besluta att till D rift av statliga vägar fö r budget­ året 1971/72 anvisa ett ex tra reservationsanslag av 50 000 000 kr. a tt avräknas m o t autom obilskattem edlen; V I. att vederbörande utskott få r i uppdrag a tt u ta rb e ta erforderlig lag­ text avseende p u n k te rn a 1.1, II. och I I I .l .

3. I m otionen 1 9 7 1 :1 4 9 1 av h err H elén m. fl. (fp) hem ställs dels a tt riksdagen m å tte besluta om tillfälligt sänkt m ervärdeskatt m ed 5 %

fö r tiden 1 novem ber 1 971-30 april 1972, dels a tt riksdagen m å tte be­ sluta a tt helt slopa arbetsgivaravgiften fö r tiden 1 novem ber 1971-30 april 1972 i det s. k. inre stö d o m råd et och sänka avgiften frå n 2 % till 1 % i övriga landet, dels a tt riksdagen m å tte besluta om sådan utvidg­ ning av rätten till skattem ässiga avskrivningar av gjorda investeringar att den fö ru to m m askininköp även kom m er a tt o m fatta en tioprocentig avd rag srätt fö r byggnadsinvesteringar inom näringslivet.

4. I m otionen 1 9 7 1 :1 4 9 2 av h e rr H erm ansson i Stockholm m . fl. (vpk) hem ställs dels a tt riksdagen u tta la r sig fö r en sysselsättnings-, loka­ liserings- och näringspolitik i enlighet m ed vad i m otionen anförts, dels a tt riksdagen i skrivelse till regeringen begär skyndsam m a förslag till sam hällsnyttiga arbeten i enlighet m ed p u nkterna 1-8 i m otionen sam t a tt erforderliga förslagsanslag förelägges riksdagen, dels att riksdagen u t­ ta la r sig fö r skyndsam projektering av de u n d er p unkterna 9 och 10 föreslagna statliga basindustrierna m . m ., dels a tt riksdagen i skrivelse till regeringen begär förslag till nödvändiga lagändringar för a tt m edel u r A P -fo n d ern a skall k unna användas till dessa projekt.

U n d e r p unkterna 1 -1 0 föreslås följande:

1. Ö kade åtgärder fö r a tt rä d d a den yttre m iljön - rening av vatten och luft, återställande av skövlad natur, fysisk och social sanering av stadsm iljöerna osv. 2. U tbyggnad av barnstugor och annan kom m unal service. 3. ö k a d e statsanslag fö r a tt bekäm pa krisen inom vårdsektorn. 4. ö k n in g och nyorientering av de sociala och socialm edicinska insat­ serna. 5. Å tg ärd er fö r a tt skapa ö kad trafiksäkerhet, utbyggnad av den kol­ lektiva trafiken. 6. ö k a d e anslag fö r yrkesutbildning, särskilt av kvinnor och ungdom . 7. ö k a d satsning p å a tt skapa billiga och b ra bostäder. Ö kad inrikt­ ning på om byggnad och reparationer, vilket snabbt kan ö k a byggnadssysselsättningen. 8. Byggande av lokaler fö r han tv erk och sm åindustrier. 9. S kapandet av statliga basindustrier i avfolkningsom rådena - verk­ stadsindustri, elektronisk industri, kem isk och petrokem isk industri osv. D essa blir utgångspunkten fö r en allm än utveckling av närings­ livet i dessa om råden. V idareförädling av skogsprodukter. 10. G ruvprospektering i det in re N orrland, igångsättning av m alm ­ brytning.

5. I m otionen 1 9 7 1 :1 4 9 3 av h e rr H erm ansson i Stockholm m. fl. (vpk) hem ställs a tt riksdagen m å tte besluta om upphävande av m erv ärd e­ skatten på livsmedel sam t om åtg ärd er för täckande av d et härigenom

uppkom na inkom stbortfallet fö r statskassan genom dels ändring i F örordningen om m ervärdeskatt av den 6 juni 1968 genom a tt till 8 § » F rå n skatteplikt u n d a n ta g e s » såsom p u n k t 1) tillföres följande, sam t a tt övriga p u n k te r erhåller därav följande om ­ num reringar. ------- 1) livsmedel. Ä ndringen av förordningen träd e r i k ra ft frå n den 1 jan u ari 1972; sam t dels de i det efterföljande an fö rd a förslagen om beskattningsåtgärder: a) följande ändring i F örordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förm ögenhetsskatt

11 § 1 m om . Statlig fö rm ö g e n h e tssk a tt fam iljestiftelse utgöra: n ä r den beskattningsbara förm ögenheten icke överstiger 250 000 kronor: två procent av den del av den beskattningsbara förm ögenheten, som över­ stiger 150 000 k ro n o r; n ä r den beskattningsbara förm ögenheten över­ stiger 250 000 m en icke 400 000 kr.: 2 000 k r. och 2.5 % av återstoden; 400 000 m en icke 1 000 000 kr.: 5 750 kr. fö r 400 000 kr. och 3 % av återstoden; 1 000 000 kr.: 23 750 k r. fö r 1 000 000 kr. och 3.5 % av återstoden b) höjning av arvs- och gåvoskatten m ed i genom snitt 50 procent, varvid vederbörande utskott förutsättes u ta rb e ta läm pliga skatteskalor c) att fr. o. m. inkom ståret 1972 och tills vidare u tta en extra bolags­ skatt m ed 10 pro cen t av den beskattningsbara inkom sten d) att avskrivningsreglem a vid inkom stbeskattningen fö r rörelse- och hyresfastigheter återställes till vad som gällde fö re de år 1969 beslu­ tade ändringarna, dvs. i överensstäm m else m ed texten i kom m unal­ skattelagen den 28 septem ber 1928 (nr 370) e) att den i kom m unalskattelagen stadgade avdragsrätten fö r rän ta å gäld begränsas till a tt gälla skuldbelopp understigande 100 000 k ro n o r och a tt vederbörande utskott m åtte u ta rb e ta erforderlig lagtext f) sådan ändring av lagen av den 25 maj 1962 om finansieringen av folkpensioneringen a tt 3 § erhåller följande lydelse, innebärande att övrig text strykes: »3 §. Folkpensionsavgift skall utgå m ed 5 p rocent av den avgiftspliktiges till statlig inkom stskatt beskattningsbara inkom st», sam t att lagändringen trä d e r i k raft fr. o. m . beskattningsåret 1972 g) beskattning av all reklam , läm pligen genom a tt till anvisningarna till 29 § kom m unalskattelagen den 28 septem ber 1928 fogas en n y p unkt

16 av lydelse som nedan angives. A nvisningar till 29 § 16. A vdrag m å ej göras för m er än 50 procent av u tgifter fö r reklam ­ ändam ål.

6. I m otionen 1 9 7 1 :1 4 9 4 av h e rr Ringaby m . fl. (m) hem ställs dels att riksdagen m åtte besluta a tt m om sen p å livsmedel från den 1 novem ­ b er 1971 skall sänkas m ed 5 pro cen t till 10 procent, dels a tt veder­ börande utskott m åtte u ta rb e ta h ä rfö r erforderliga författningsändringar.

7. I m otionen 1 9 7 1 :1 4 9 5 av h e rra r R om anus (fp) och A h lm ark (fp) hem ställs att riksdagen beslutar om en dubblering av utgående allm änna barnbidrag fö r sista kvartalet 1971 och fö rsta k vartalet 1972, vilket in­ n eb ä r e tt tillskott till barnfam iljernas k ö p k raft m ed sam m anlagt 600 kro n o r p er barn.

U tsk o ttet behandlar m otionernas yrkanden u n d er respektive huvud­ titel.

M otivering 1. I m otionen 1 9 7 1 :1 4 8 9 av h e rr B ohm an m. fl. (m) hävdas a tt å tg ä r­ d er av b åd e långsiktig och kortsiktig n atu r ä r nödvändiga fö r a tt lösa den svenska ekonom ins problem . P å längre sikt m åste den ekonom iska poli­ tiken inriktas på att stim ulera näringslivets investeringar och att öka dess konkurrenskraft. N yföretagande, initiativ och arbetslust m åste aktiveras. D etta fö ru tsätter en näringspolitik av an n at slag än den som bedrivits de senaste åren. Skattesystem et m åste reform eras v arfö r en p arlam en­ tarisk skatteutredning snarast b ör tillsättas. D en autom atiska skatteskärpning som inflationen leder till m åste hejdas genom en indexregle­ ring av skattesystem et. I nuvarande sysselsättningskris krävs, heter det i m otionen, a tt stim u­ lansåtgärderna utform as så a tt den åsyftade kortsiktiga effekten om m öjligt få r positiva konsekvenser även p å längre sikt. E n ökning av det offentligas utgifter kan d ä rfö r inte kom m a i fråga, ö k a d e arbetsm ark­ nadspolitiska satsningar accepteras em ellertid i de fall m otsvarande sys­ selsättning inte kan åstadkom m as genom övriga åtgärder m otionärerna rekom m enderat. D essa ställer sig tveksam m a till ökade transfereringar av sam m a skäl som till ökade statliga investeringar eller ökad offentlig k o n ­ sum tion. S ådana åtg ärd er tenderar a tt bli bestående och kom m er att ställa k rav på ökade statsinkom ster. E n sänkning av skattern a m enar m o tionärerna v ara en b ättre väg. En m om ssänkning m ed t. ex. 5 p rocent u n d e r sex m ånader anges därvid som en möjlighet. D en uppges m otsvara en ökning av den to tala e fte r­ fråg an m ed ca 2,5 p rocent u nder den avsedda tiden. S änkning av m om ­

sen på livsmedel anges som en annan m öjlighet. D et skulle enligt m otio­ n äre rn a m edföra ökade adm inistrativa problem m en h a obestridliga för­ d elar som ett led i en fam iljevänlig politik. E n allm än m om ssänkning kom binerad m ed en större sänkning av m om sen på livsmedel utgör ett an n at alternativ, an fö r m otionärerna. D et h ård a och ökande skattetrycket, särskilt den höga m arginalbe­ skattningen, h a r verkat kostnadsuppdrivande. Ä ven m ed en blott m åttlig inflation är m ed det svenska skattesystem et högst betydande lönelyft nödvändiga fö r a tt lö ntagarna inte skall få en sänkt real disponibel inkom st. D et m otionärerna d ä rfö r sta n n ar fö r såsom ägnat a tt ge den m est betydelsefulla stim ulanseffekten är en sänkning av den direkta skatten. D en av m otionärerna föreslagna konstruktionen anges m edföra ett statligt inkom stbortfall av ca 1 400 milj. kr. I m otionen föreslås vidare ett slopande av löneskatten, vilket in n eb är e tt inkom stbortfall av stor­ leksordningen 1 900 milj. k r. D e t särskilda avdraget fö r investeringar i m askiner och inventarier b ö r utvidgas till a tt gälla även näringslivets byggnadsinvesteringar. Slutligen föreslås en räntesänkning.

2. I m otionen 1 9 7 1 :1 4 9 0 av h e rr F älldin m . fl. (c) konstateras a tt de åtgärder som regeringen vidtagit i kam pen m ot arbetslösheten varit både selektiva och generella m en m ed sta rk övervikt på de selektiva. Dessa anser m o tio n ärern a vara k lart otillräckliga. Y tterligare åtg ärd er av direkt arbetsm arknadspolitisk art behövs m en det ä r m inst lika viktigt att om e­ delbart eller snarast m öjligt sätta in väsentligt ökade generella åtgärder. I fråg a om bostadsbyggande liksom vägbyggande och vägunderhåll bö r en ö kad sysselsättningseffekt k u n n a uppnås om edelbart. I fråg a om industriinvesteringarna anförs a tt de otillräckliga investe­ ringarna u n d er 1960-talet inneburit a tt kapacitetstillväxten i den svenska industrin sackat efter i förhållande till v åra främ sta konkurrentländer. Särskilt allvarligt fram står det a tt de m indre och m edelstora företagen genom kreditåtstram ningen m åste m inska sina investeringar åren 1969 och 1970. R egeringen h a r i å r m edgivit vissa generella åtg ärd er av bety­ delse fö r näringslivets strävan till utbyggnad och förnyelse m en åtg är­ d ern a h ar kom m it sent och visat sig vara otillräckliga, m en ar m otionä­ rerna. E n ytterligare räntesänkning b ör genom föras. K varstående kred it­ restriktioner gentem ot näringslivet m åste avvecklas. F ö r de m indre och m edelstora företagen m åste väsentligt b ättre investeringsfräm jande k re­ ditm öjligheter skapas. I det fö revarande sam m anhanget b ör två åtgärder företas som h ar en förhållandevis snabb sysselsättningseffekt, näm ligen investeringsavdrag fö r näringslivets byggnader och borttagande tills vidare av den löneskatt som u tg å r i form av s. k. allm än arbetsgivaravgift. I m otionen anförs att den p riv ata konsum tionen m inskade u n d er första halvåret 1971 som en följd av köprushen i slutet av 1970, kom m unalskattehöjningam a, prisstegringarna och den försiktighet, som den spända och u td rag n a avtalsrörelsen m anade till. E fte r avtalsrörelsen m åste be­

döm ningen dock vara att k ö p k raften ökats. O m så inte är fallet är det en allvarligare företeelse i v årt sam hälle än en konjunkturpolitisk. D et är uppenbart, an fö r m otionärerna, a tt en ö k ad köplust b ö rjat göra sig gällande. Y tterligare uppgång k an väntas n ä r de retroaktiva lönerna helt utbetalats och den nya lönehöjningen vid årsskiftet trä tt i kraft. K onju n k tu ren skulle givetvis h a stim ulerats om en särskild konsum tionsstim ulans varit i k raft u n d er tiden fö r köpm otståndet m en även i nuvarande läge ä r en sådan stim ulans angelägen, m enar m otionärerna. D e fram h åller dock a tt konsum tionsstim ulanser inte h ar lika direkta och om edelbara sysselsättningseffekter som de åtgärder som förordats ovan. F ö rst n ä r en ö k ad konsum tionsefterfrågan påverkat konsum tionsledet stim uleras sysselsättningen. H uvudvikten m åste därfö r läggas på de m era d irekt sysselsättningsstim ulerande insatserna. E n m om ssänkning kan övervägas m en d et kan befaras a tt en allm än m om ssänkning skulle leda till en icke önskad im portökning. E nligt m o tionärerna drabbas livsmedlen vid nuvarande förhållanden av en alltför h å rd belastning genom mom sen. E n m om ssänkning begränsad till livsm edlen skulle em ellertid h a endast en ringa sysselsättningsstim ulerande effekt i nuvarande arbetslöshets­ situation. F rå g an om en socialt tillfredsställande lösning i d etta avseende bö r d ärfö r anstå till ett annat tillfälle. E tt fö rb ä ttra t stöd till b arnfam iljerna m e n ar m otionärerna vara socialt och jäm likhetspolitiskt angeläget. O m en fö rb ättrin g genom förs nu få r den sam tidigt en aktiv konjunkturpolitisk effekt. I avvaktan p å fam ilje­ politiska kom m itténs prövning inskränker sig m otionärerna till att nu föreslå en såväl socialt som konjunkturpolitiskt m otiverad höjning av det allm änna barnbidraget. V id vårriksdagens behandling av riksstaten förutsattes a tt en stram finanspolitik skulle förås, heter det avslutningsvis i m otionen. G enom det ak u ta arbetslöshetsläget h a r denna m ålsättning få tt överges. E n underbalansering av budgeten ä r givetvis nu konjunkturpolitiskt riktig. 3. I m otionen 1971 :1 4 9 1 av h e rr H elén m. fl. (fp) an fö rs a tt den svenska ekonom in just nu ä r i behov av generella och snabbt verkande stim ulansåtgärder, som stöder konsum tion och investeringsbenägenhet och därm ed stärker sysselsättning och företag som arb etar på både hem ­ m am arknad och export. M o tionärerna fram håller a tt m an bö r kom binera generella och selektiva åtgärder fö r a tt stim ulera ekonom in. Regerings­ politiken h a r visserligen inneburit en sådan kom bination m en hittills h a r de selektiva åtg ärd ern a dom inerat. D essa h a r varit väl m otiverade och h aft m otionärernas stöd m en konjunktursituationen är nu k la rt sådan att selektiva åtgärder inte ä r tillfyllest. D ärtill ä r konjunktursvackan för djup och te n d erar a tt bli fö r u tsträck t i tiden, heter det i m otionen. K onjunkturstim ulerande åtg ärd er k räver o fta avsevärd tid fö r att verka. D en fö r dagen bästa m etoden att snabbt stim ulera ekonom in anser

m otionärerna vara en tidsbegränsad sänkning av m om sen. S änkt m om s ger b arnfam iljerna en betydelsefull lä ttn a d eftersom b arnfam iljerna torde tillh ö ra den grupp som konsum erar allra m est av sina to tala inkom ster. E n generell m om ssänkning ger vidare en väsentlig grad av frih et i valet av konsum tion. I kom bination m ed de retroaktiva löneutbetalningarna kom m er den sänkta m ervärdeskatten otvivelaktigt att påverka fam iljernas konsum tionsbenägenhet gynnsam t, h ävdar m otionärerna. Förslaget om tillfälligt sänkt m ervärdeskatt utesluter inte stödåtgärder speciellt till barnfam iljerna. E n slutgiltig sam m anvägning av generella och selektiva åtgärder m åste ske via gem ensam m a överläggningar i sam band m ed utskottsbehandl ingen. I fråga om effekterna på im porten av en sänkt m ervärdeskatt an fö r m otionärerna a tt det torde v a ra obestridligt att en ö kad konsum tions­ benägenhet b id rar till en ö kad im port. D et finns em ellertid inte anledning a n ta a tt en kortvarig m om ssänkning skulle in rikta konsum tionen p å i fö rsta h and v aro r som ö k ar im porten. O m en ökad ekonom isk aktivitet m ed fö r viss ö kad im port behöver d etta inte i dagens läge leda till oaccep­ tabla fö rä n d rin g ar av vår betalningsbalans. I fråg a om statsfinansernas förm åga a tt tåla det inkom stbortfall som en m om ssänkning m edför m enar m otionärerna a tt en underbalansering av statsbudgeten i n u rådande konjunkturläge ä r rä tt åtgärd vid rä tt tidpunkt. Å tskilligt h a r u n d er senaste tid gjorts frå n regeringens sida n ä r det gäller att stim ulera industrins investeringar. A tt inte företagen trots detta tycks reagera i önskvärd riktning torde frä m st bero p å a tt det räd e r en pessimistisk syn beträffande den inhem ska och nu även den utländska m arknadens köplust. D ä rfö r ä r företagen avvaktande. F ö r att stim ulera investeringsverksam heten anser m otionärerna att arbetsgivarna inom stödom rådet m ed snabb v erkan skall befrias frå n arbetsgivaravgiften och a tt denna skall sänkas till 1 pro cen t i övriga landet. D en generellt lägre nivån bö r gälla till dess tydliga tecken p å en konjunkturell uppgång kan skönjas. M otionärerna stöder förslaget a tt öka avskrivningen p å nya m askinköp frå n 10 till 20 procent. D e föreslår därutöver a tt rätten till avskrivningar utsträcks till a tt gälla även näringslivets byggnader. H ä r bö r dock avskrivningen sättas till 10 procent.

4. I m otionen 1 9 7 1 :1 4 9 2 av h e rr H erm ansson i S tockholm m. fl. (vpk) hävdas att den grundläggande orsaken till den nuvarande sysselsättnings­ krisen ä r att fin n a i det kapitalistiska produktionssättet. D e särskilda drag som k ännetecknar denna kris, a tt inflation och arbetslöshet u p p träd e r sam tidigt, sam m anhänger m ed kapitalism ens nuvarande utvecklingssta­ dium , statsm onopolistisk kapitalism . M otionärerna konstaterar a tt det kapitalistiska system et utvecklas i vågor. Sam tidigt m ed denna vågrörelse finns en tendens hos system et a tt skapa en växande arm é av konstant arbetslösa.

M otionärerna hänvisar också till effek tern a av kapitalkoncentrationen som m edfört att landet fått avfolkade och överbefolkade om råden. Inves­ teringspolitiken inom det privata näringslivet h a r vidare e rsa tt arbetare m ed m askiner sam tidigt som inte m otsvarande tillskott i n y a arbets­ ställen skapas. M o tionärerna anser att den aktuella krissituationen och arbetslösheten till viss del återspeglar en internationell nedgång, m en att d en fö rv ärrats av statsm akternas ekonom iska politik. M otio n ärern a m en ar att resurser u r statskassan och A P -fo n d em a om edelbart m åste sättas in fö r arbeten på sam hällsnyttiga om råden. D essa anges i följande 10 punkter:

1. Ö kade åtg ärd er fö r a tt rä d d a den yttre m iljön - rening av vatten och luft, återställande av skövlad natur, fysisk och social sanering av stadsm iljöerna osv. 2. U tbyggnad av barnstugor och annan kom m unal service. 3. ö k a d e statsanslag för att bekäm pa krisen inom vårdsektorn. 4. ö k n in g och nyorientering av de sociala och socialm edicinska insat­ serna. 5. Å tgärder fö r att skapa ökad trafiksäkerhet, utbyggnad av den kol­ lektiva trafiken. 6. Ö kade anslag för yrkesutbildning särskilt av kvinnor och ungdom . 7. Ö kad satsning p å att skapa billiga och b ra bostäder. Ö kad inriktning p å om byggnad och reparationer, vilket snabbt kan öka byggnadssysselsättningen. 8. Byggande av lokaler fö r h antverk och sm åindustrier. 9. S kapandet av statliga basindustrier i avfolkningsom rådena - verk­ stadsindustri, elektronisk industri, kem isk och petrokem isk industri osv. D essa blir utgångspunkten fö r en allm än utveckling av närings­ livet i dessa om råden. V idareförädling av skogsprodukter. 10. G ruvprospektering i det inre N o rrlan d , igångsättning av m alm ­ brytning. 5. I m otionen 1 9 7 1 :1 4 9 3 av h err H erm ansson i Stockholm m . fl. (vpk) anses det u p p en b a rt a tt ett ekonom iskt läge in trä tt som k räv e r långt­ gående och resoluta åtgärder. M otionärerna vill d ärför ånyo aktualisera det av årets riksdag avvisade förslaget att slopa m ervärdeskatten p å livs­ m edel, en åtgärd, som skulle innebära en välbehövlig lättn ad särskilt för låginkom sttagarna och barnfam iljerna. M o tionärerna h a r fö ru tsatt a tt inkom stbortfallet för statskassan skall kom penseras m ed olika inkom stförstärkningar. Innebörden av dessa sägs vara a tt en fördelningspolitisk avvägning sker som m otsvarar b ärk raft och hänsynstagande till i främ sta rum m et de lägre inkom sttagarnas och barnfam iljernas berättigade intressen. M otio n ärern a föreslår i d etta syfte en höjning av förm ögenhetsskatten (beräknas inbringa ca 300 milj. kr.),

höjning av arvs- och gåvoskatten (150 milj. kr.), höjning av bolagsskatten (425 milj. kr.), fö rän d rad e avskrivningsregler fö r rörelse- och hyresfas­ tigheter (190 milj. kr.), begränsning i avdragsrätten fö r skuldräntor (800 milj. kr.), slopande av den övre gränsen fö r folkpensionsavgiften (850 milj. kr.) sam t begränsning av avdraget fö r reklam vid taxering (beräknas inbringa ca 750 milj. kr.). 6. I m otionen 1 9 7 1 :1 4 9 4 av h e rr R ingaby m. fl. (m) anförs u nder åb e­ rop an d e av m otiveringarna fö r generella åtgärder i m otionen 1971: 1489, a tt m om sen på livsm edel frå n den l novem ber b ö r sänkas m ed 5 procent till 10 procent.

7. I m otionen 1 9 7 1 :1 4 9 5 av h erra r A hlm ark (fp) och R om anus (fp) ansluter sig m otionärerna till tanken a tt en kraftig, tidsbegränsad sänkning av m ervärdeskatten b ö r vidtas. D äru tö v er anförs a tt en dubblering av barnbidraget fö r sista k vartalet i å r och första kv artalet nästa år ä r konjunkturpolitiskt m otiverad.

Propositionen

I sin m otivering fö r de i propositionen 1971: 140 föreslagna konjunkturstim ulerande åtgärderna fram h åller chefen fö r finansdepartem entet a tt den ekonom iska utvecklingen i Sverige hittills u n d er 1971 blivit sva­ gare ä n vad som väntades i början av detta år. D e t h a r härvid främ st v arit inom landet som efterfråg an avtagit, m en även exporten av stapel­ v aro r såsom m alm, järn , stål, m assa och p apper h a r få tt känning av ett fö rsäm rat m arknadsläge. D äm pningen av efterfråg an inom landet k an i första hand h änföras till byggnadsverksam het, lagerinvesteringar och privat konsum tion. N edgången i lagerinvesteringarna beräknas fö r 1971 till 2 m iljarder kr. D en p riv ata konsum tionens volym sjönk m ellan första h alvåret 1970 och fö rsta h alvåret 1971 m ed n ä ra 2 p rocent trots a tt de realt disponibla inkom sterna sam tidigt steg m ed d rygt 1 procent. D etta betydde en ökning av sparkvoten m ed 3 procentenheter. D en kraftiga m inskningen av konsum tionsbenägenheten kan enligt departem entsche­ fen främ st sättas i sam band m ed det ovanligt spända och konfliktfyllda förhandlingsläget p å arbetsm arknaden. Bytesbalansen h a r förstärkts och visar ett k lart överskott fö r den senaste 12-m ånadersperioden. A llteftersom det u n d er loppet av 1971 fram stod som k lart a tt tillväx­ ten i den svenska ekonom in utvecklades svagare än vad som förutsetts h a r en stegvis om orientering av den ekonom iska politiken genom förts. Insatserna h ar huvudsakligen få tt k ara k tären av selektiva åtgärder fö r att skapa fler arbetstillfällen. U n d er året h a r lä ttn a d er i kreditpolitiken successivt genom förts. D is­ k on to t h a r fram till propositionens avläm nande sänkts i tre etap p er med

sam m anlagt 1 V 2 pro cen t till 5 V 2 procent. Industrins upplåning h a r fått expandera u ta n kreditpolitiska begränsningar, och d etta h a r lett till en betydande ökning av utlåningen till näringslivet. Sam m anfattningsvis inn eb är de åtgärder som regeringen intill början av oktober tagit initiativ till följande. O ffentliga industribeställningar har lagts u t till ett sam m anlagt värde av 180 milj. kr. Bostadsbyggandet har utvidgats m ed 7 500 lägenheter till en b eräk n ad kostnad av ca 750 milj. kr. D en offentliga byggnads- och anläggnings verksam heten h a r u t­ vidgats till en beräknad k ostnad av 550 milj. kr. Investeringsfondsm edel fö r konjunkturstim ulerande investeringar h a r frisläppts m ed en beräknad om fattning av ca 1,5 m iljard er kr. T ill d etta kom m er kostnaderna för de utvidgade arbetsm arknadspolitiska insatserna. Statens kostnader fö r till och m ed början av o k tober beslutade ökningar av beredskapsarbeten beräknas till 425 milj. kr. U tg iftern a fö r arbetsm arknadsutbildning u p p ­ skattas öka m ed 75 m ilj. k r. E n sum m ering av dessa åtgärder slutar på ca 3,5 m iljarder k r. vartill k o m m er n ä ra 2 m iljarder k r. fö r s. k. opriori­ te ra t byggande. E fter a tt h a redovisat och analyserat den senaste arbetslöshetsstatisti­ ken - m ed 64 000 anm älda arbetslösa vid arbetsförm edlingarna i oktober och 113 000 arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningen i septem ber 1971 - k onstaterar departem entschefen att sysselsättningsläget i dag fra m ­ stå r som allvarligt. T ro ts a tt de tidigare insatserna ä n n u inte få tt fullt genom slag anser regeringen d et därfö r m otiverat a tt sätta in ytterligare åtgärder. Avvägningen av de ytterligare åtgärder som b ö r vidtas m åste givetvis ske m ot bakgrund av en bedöm ning av k o njunkturutsikterna för den närm aste tiden. T rots att de internationella kon ju n k tu ru tsik tem a fö r det närm aste året allm änt sett m åste anses osäkra förefaller det enligt departem entschefen k la rt a tt utvecklingen n u ä r tydligt u p p åtrik tad i F ö re n ta Staterna och i viss m ån även i S torbritannien. F råg an gäller n ärm ast i vad m ån och h u r snabbt en uppgång i dessa län d er kan sprida sig till de länder i V äst­ europa som f. n. uppvisar stagnationstendenser. M ed en fo rtsatt om lägg­ ning av ländernas ekonom iska politik i expansiv riktning kan en fo rtsatt ökning av konsum tion och bostadsbyggande i förening m ed en vändning av lagercykeln leda till e tt allm änt konjunkturuppsving i V ästeuropa u nder an d ra h alvåret 1972. Enligt de senaste beräkningarna som utförts inom O E C D skulle en internationell konjunkturuppgång rent av k unna kom m a i gång u nder första h alvåret 1972. D epartem entschefen redovisar också i sta rk t sam m andrag den senaste konjunkturrapportens bedöm ning av de svenska konjunkturutsiktem a, d är m an fö r återstoden av 1971 räk n a r m ed en stark are utveckling av den inhem ska efterfrågan både vad gäller p riv at konsum tion och inves­ teringar. F ö r fö rsta h alvåret 1972 beräk n ar k o n junkturinstitutet att b ru t­ tonationalprodukten k o m m er a tt bli drygt 3 p rocent större än u n d er

fö rsta halvåret 1971. U n d er dessa föru tsättn in g ar och m ed hänsyn till den betydande arbetstidsförkortning som in trä d er om kring årsskiftet 1971/72 ä r det rim ligt a tt utg å ifrå n a tt läget p å arbetsm arknaden blir successivt m er balanserat. F öreliggande u ppgifter tyder enligt departem entschefen p å a tt den nedgång av den p riv ata konsum tionen som ägde ru m u n d er fö rsta halv­ året 1971 nu förbytts i en uppgång. E n ytterligare stim ulans av köp­ k raften uppnås u n d er decem ber m ånad genom återbetalningen av över­ skjutande skatt och vid årsskiftet genom frisläppandet av de m edel som sparades i sam band m ed det s. k. Strängaspelet om sam m anlagt ca 4 m iljarder kr. F. n. fra m stå r det d ärfö r inte som läm pligt a tt vidta åtgär­ d er som syftar till en allm än konsum tionsstim ulans. V id sidan av övriga åtgärder h a r dock en begränsad stim ulans som h a r k lara fördelningspolitiska m otiv bedöm ts möjlig. Ledm otivet fö r sysselsättningspolitiken m åste även fortsättningsvis vara att rikta åtg ärd ern a m ot de om råden och g rupper som h a r ett direkt behov av stöd. Ä ven om den kortsiktiga sysselsättningspolitiken baseras p å selektiva åtgärder kan den em ellertid utfo rm as p å ett så d an t sätt att den främ jar an d ra och m er långsiktiga politiska m ål. D e åtgärder som nu föreslås h ar sålunda koncentrerats till sådana om råden som fram står som särskilt angelägna. D et gäller bl. a. utbyggandet av industrins pro ­ duktionsapparat, särskilda insatser p å m iljövårdsom rådet, tidigareläggning av angelägna k om m unala investeringar och insatser fö r barnfam iljer m ed lägre inkom ster sam t folkpensionärer. F ö r a tt ytterligare stim ulera en utbyggnad av industrins produktions­ resurser anser departem entschefen det väsentligt a tt även u n d er 1972 m edge det 20-procentiga avdraget fö r investeringar i m askiner och u t­ rustning som föreslås fö r innevarande år. D et kan finnas skäl fö r att medge ianspråktagande av investeringsfonder fö r byggnader och m aski­ n er även u n d er första hälften av nästa år. D enna fråg a to rd e dock få prövas längre fram . E n annan åtgärd som kan få stor betydelse fö r a tt ö k a industrins investeringsbenägenhet är den förstärkning av de finansiella fö ru tsätt­ ningarna som skapas genom det ökade utrym m e p å obligationsm arknaden som bereds industrin u nder d etta och nästa år. E m issionerna beräknas u n d er vartdera av åren 1971 och 1972 kom m a a tt uppgå till 1,5 m iljar­ d er kr., vilket ä r u n g efär dubbelt så m ycket som u nder 1969 och 1970. N yutlåningen till m indre och m edelstora företag via AB Industrikredit och AB F öretagskredit beräknas till 500 milj. k r. å r 1971 och beräknas få m inst sam m a om fattning u n d er 1972. Ä ven Investeringsbankens utlåningskapacitet k om m er att förstärkas. F ö r att ytterligare stim ulera utvecklingen inom näringslivet bör före­ tagen inom b ranscher m ed hög relativ energiförbrukning ges dispens frå n energiskatt. D epartem entschefen anser a tt d etta k an ske inom ram en

fö r gällande dispensbestäm m elser. V idare bö r investeringsfonderna släp­ pas fria fö r lagerinvesteringar även u n d er 1972. D äru tö v er föreslås ett 20-procentigt bidrag till lagerökning u nder 1972 till företag där det finns sysselsättningspolitiska skäl härfö r. Inom den kom m unala se k to m bö r statsm akterna ge ö k at stöd till att angelägna investeringar utförs som beredskapsarbeten. D ä rfö r föreslås att statsbidraget höjs frå n n o rm alt 33 p rocent till högst 75 procent för arbete som läggs ned p å sådana projekt u n d er tiden den 1 novem ber 1971 till den 30 juni 1972. E n m edelsram om 500 milj. kr. möjliggör arbeten fö r ca 670 milj. kr., vilket m otsvarar ca 10 p rocent av kom m u­ nernas totala årliga investeringar till byggnader och anläggningar exkl. bostäder. F ö r att stim ulera m iljövårdsinvesteringarna föreslås en tem porär höj­ ning till 75 pro cen t av statsbidraget till kom m unala avloppsreningsverk o ch vatten- och lu ftvårdande åtgärder inom industrin fö r tiden t. o. m. den 30 juni 1972. Som tidigare fram hållits i propositionen ä r det inte läm pligt m ed en allm än stim ulans av den privata konsum tionen. L äget m edger dock en i det längre perspektivet klart m otiverad utbyggnad av det fam iljepolitiska stödet till bostadskonsum tion. F örslag om en kraftig förstärkning av bostadstilläggen fö r barnfam iljer läggs fra m i en särskild proposition. D å dessa förslag inte kan trä d a i k raft fö rrä n i april 1972 föreslås a tt dessförinnan i januari görs en särskild utbetalning till de barnfam iljer som n u ä r berättigade till statligt bostadstillägg. K ostnaden h ä rfö r beräknas till 125 milj. kr. V idare föreslås en höjning av den övre lånegränsen för bostadsrättsföreningar till 98 procent av låneunderlaget. Ä ven fö r det extra köpkrafttillskott som föreslås bli anvisat folkpen­ sionärerna kan anföras k la ra fördelningspolitiska motiv. Som en engångs­ åtgärd bör alla folkpensionärer i januari ges ett belopp som m otsvarar 3 procent av basbeloppet. K ostnaden h ä rfö r beräknas till 285 milj. kr. F ö r att täcka statens direkta utgiftsbehov fö r de föreslagna åtgärderna begärs m edel p å tilläggsstat fö r innevarande budgetår m ed i ru n t ta l 1,5 m iljarder kr. D e åtgärder som successivt vidtagits u n d er våren och som m aren k an beräknas ha inneburit att en direkt efterfrågan av storleksordningen 5 m iljarder kr. släppts fram . E ffekten av de nu föreslagna åtgärderna på den direkta efterfrågan ä r svårare att b eräkna m en k an uppskattas till storleksordningen 2 m iljarder k r. H ärtill k om m er in direkta effekter. Sam m anfattningsvis b eto n ar departem entschefen att den u nder senare tid ökande arbetslösheten är otillfredsställande, varför det är nödvändigt a tt sätta in k raftfu lla åtgärder fö r att ö k a sysselsättningen. D en svårbe­ d öm bara internationella utvecklingen, behovet av att kom m a tillrätta m ed de långsiktiga problem en i bytesbalansen och angelägenheten att begränsa inflationistiska tendenser utgör starka m otiv fö r a tt lägga tyngd­

punkten i successiva och selektiva insatser. S trävan m åste vara att pla­ n era fö r största m öjliga handlingsberedskap fö r a tt därigenom snabbt k u n n a anpassa åtg ärd ern a till förändrade förutsättningar. P å d etta sätt bör det vara m öjligt a tt förena kravet p å ökad sysselsättning m ed kraven på inre och y ttre balans i ekonom in och sam tidigt m ö ta en ny efterfrågekonju n k tu r u ta n större risker för en inflationistisk utveckling.

Motionerna väckta med anledning av propositionen

M otionerna 1971: 1521, 1522 och 1 5 27-1544 behandlas i det följande u n d er respektive huvudtitel.

Utskottet

1. Den allmänna uppläggningen av den ekonomiska politiken

D en ekonom iska tillväxten i Sverige u n d er 1971 h a r blivit svagare och arbetslösheten större än vad som vid årets början räknades m ed i finans­ plan och prelim inär nationalbudget. D etsam m a gäller också om m an jäm fö r m ed den bedöm ning och de prognoser som ingick i den i maj fram lagda kom pletteringspropositionen och reviderade nationalbudgeten. D en statistiska inform ationen om konjunkturdäm pningen - som kom fram m ed en viss eftersläpning - blev u n d er våren och som m aren allt m er entydig. D etta ledde till a tt en m er expansiv ekonom isk politik gradvis infördes. P enningpolitiken började a tt lättas redan i början av året d å riks­ banken bl. a. avskaffade utlåningstaket fö r affärsbankernas utlåning till allm änheten. Y tterligare lättn ad er i kreditpolitiken h a r sedan dess genom ­ förts. D iskontot h a r sålunda sänkts m ed V 2 % vid fy ra tillfällen n e r till sin nuvarande nivå p å 5 % . Sedan som m aren h a r riksbanken inte lagt några restriktioner på affärsbankernas utlåning. Ä ven finanspolitiken h a r m jukats up p genom en råd selektiva åtgärder syftande till a tt skapa fler arbetstillfällen. F ö r dessa h a r redogjorts i propositionen 1971: 140. Inklusive investeringsfondsfrisläpp p å cirka 1,5 m iljarder k ro n o r slu tar en sum m ering av dessa åtgärder fram till början av oktober enligt departem entschefen p å cirk a 3,5 m iljarder kronor. D ärtill k om m er a tt igångsättningstillstånd beviljats fö r s. k. oprioriterade byggen m ed en sam m anlagd byggnadskostnad av i ru n t tal 2 m iljarder kronor. Trots att de n u beskrivna åtgärderna p å m ånga om råden ännu inte n ått sin fulla effekt, anser utskottet a tt konjunkturläge och sysselsättningssituation för n ärvarande fram står som så allvarliga att det är m oti­ verat att sätta in ytterligare stim ulerande åtgärder. H äro m torde också

de flesta vara ense. I det följande berörs fö rst k o njunktur- och arbetsm arknadssituatio­ nen, d ärefter diskuteras den allm änna uppläggningen av den ekonom iska politiken. D et ta r som regel en viss tid innan ekonom isk-politiska åtg ärd er n år sin fulla effekt. D e olika »paket» av åtgärder som n u presenterats h ar i allm änhet sin tyngdpunkt förlagd till första halv året 1972. F le ra åtgär­ der föreslås em ellertid också vara i k ra ft u n d er resten av 1972. D e kan d ärfö r beräknas påverka den ekonom iska utvecklingen långt in p å 1973. E nligt utskottets m ening m åste »åtgärdspaketen» d ärfö r bedöm as m ot bakgrunden av ett relativt långsiktigt konjunkturperspektiv. D et är också viktigt a tt söka fastställa i vilken utsträckning de h arm o n ierar m ed de långsiktiga mål, som uppställts fö r den sam hällsekonom iska utvecklingen. I konjunkturinstitutets rap p o rt »K onjunkturläget hösten 1971» u n d er­ stryks a tt ovanligt stor osäkerhet vidlåder prognosen fö r den p rivata kon­ sum tionens fortsatta utveckling. E fte r den överraskande konsum tionsnedgången under första halvåret 1971 - som bl. a. ledde till en ökning av sparkvoten m ed hela 3 p ro centenheter - rä k n a r institutet m ed en k raftig rekyl uppåt. D en privata konsum tionen skulle därm ed fö r första halvåret 1972 enligt institutets b eräkningar kom m a a tt ligga c a 5 % h ögre än sam m a tid 1971. M ellan an d ra halvåren 1971 och 1972 fö r­ väntas därem ot endast en relativt begränsad ökning av den p rivata kon­ sum tionen. F ö r hela 1972 skulle den totala b ru ttonationalproduktens volym kom m a a tt ö k a 2 Vs % a tt jäm föra m ed en stegring p å endast Vs % m ellan 1970 och 1971. A ktivitetsökningen u n d er 1972 kan, om hänsyn tas till arbetstidsförkortningen den 1 ja n u ari m . m ., beräknas leda till en m inskning av arbetslösheten m ed k n ap p t en halv p rocent­ enhet. V id sam tliga dessa bedöm ningar h a r hänsyn ej tagits till de ytter­ ligare konjunkturstim ulerande åtgärder som nu senast föreslagits. F inansutskottet delar i sto rt sett konjunkturinstitutets bedöm ning av de ekonom iska utsikterna fö r 1972 och d rar därav, som red an berörts, slutsatsen a tt d et finns sam hällsekonom iskt utrym m e fö r och behov av ytterligare konjunkturstim ulerande åtgärder. F rå g an blir därm ed vilken om fattning och utform ning dessa åtgärder läm pligen b ör få. U tskottet är m edvetet om de svårigheter som uppstår, n ä r m an vill söka få en u ppfattning om vilken sam lad effekt de olika förslagen till konjunkturstim ulerande åtgärder kan tänkas få p å den totala efterfrågan och sysselsättningen i den svenska ekonom in. F le ra av de åtg ärd er som föreslås, t. ex. te m p o rära skattesänkningar och direk t subvention av la­ gerökningar i denna form , h a r såvitt utskottet k u n n at finna över huvud taget aldrig prövats tidigare. V id en analys av t. ex. en skatteförändrings verkningar är det av vikt att skilja m ellan tre olika led. F ö rst - och lättast - ä r a tt fastställa åtgär­ dens p rim ä ra effekt p å hushållens och företagens inkom ster och därm ed

också p å statsinkom sterna. I nästa led gäller det a tt söka få en u p p fatt­ ning om h u r denna p rim ä ra inkom stförändring påv erk ar hushållens efter­ frågan och sparande och företagens beteende. A v vikt i sam m anhanget b lir vilka sektorer av den inhem ska ekonom in som efterfrågeförändringen rik ta r sig m ot respektive i vilken utsträckning den ger utslag i im p o rt eller lagervariationer. F ö rst i e tt tredje led av analysen k a n m an sedan söka bilda sig en uppfattning om vilken effekten blir p å den in­ hem ska sysselsättningen. N ä r d et gäller verkningarna av de i propositionen 1971: 140 fö re­ slagna åtgärderna h a r k o n junkturinstitutet i anslutning till sin h östrap­ p o rt gjort vissa kom pletterande kalkyler. Å tg ärd ern a fö r höjande av den privata konsum tionen kan enligt institutet b eräknas representera en o m edelbar inkom sthöjning p å om kring 600 m iljoner k ro n o r och m otivera e n uppjustering av konsum tionsprognosen fö r 1972 från + 3 % till ca + 3 V 2 % . Å tg ärd ern a för att stim ulera industrins investeringar k an i o ch fö r sig antas hö ja dessa investeringar m ed några procent. O m kom m unerna fullt u t utn y ttjar de föreslagna ökade statsbidragen till beredskapsarbeten och m iljöinvesteringar k a n den sam lade effekten av hela »paketet» väntas bli en ytterligare ökning av b ru ttonationalproduk­ ten och sysselsättningen u n d er 1972 av storleksordningen en halv p ro ­ cent. D etta skulle lagt ovanpå institutets tidigare prognos fö r 1972 inne­ b ära en neddragning av arbetslösheten m ellan 1971 och 1972 m ed totalt o m kring en procent, dvs. till ungefär sam m a nivå som u n d er å r 1970. K onjunk tu rin stitu tet h a r också - i sam arbete m ed utskottets sekre­ ta ria t - gjo rt ett försök a tt u p pskatta den sam lade effekten av p a rti­ m otionernas förslag till konjunkturstim ulerande åtgärder. E nligt dessa överslagsberäkningar - vilka liksom de tidigare redovisade k alkylerna är om gärdade av betydande osäkerhetsm arginaler - skulle de av m o derata sam lingspartiet respektive folkpartiet fram lagda »åtgärdspaketen» få en effekt p å den totala efterfrågan i sam hället av ungefär sam m a storleks­ ordning som förslagen i propositionen 1971: 140. D e förslag som fra m ­ lagts i centerpartiets m otion 1971: 1490 skulle d ärem ot få en m indre efterfrågeeffekt. V ad åter b eträ ffa r förslaget i m otionen 1971: 1493 av h e rr H erm ans­ son i Stockholm m. fl. om upphävande av m ervärdeskatten p å livsmedel ä r a tt m ä rk a att m otionärerna sam tidigt föreslår en rad skattehöjningar fö r a tt täcka det härigenom uppkom m ande inkom stbortfallet fö r stats­ kassan. E tt genom förande av m otionsförslaget skulle i första h an d få en inkom stom fördelande effekt. D et ä r m öjligt a tt det d ärutöver k an få en viss konjunkturstim ulerande effekt, m en d en n a torde enligt utskottets bedöm ning bli täm ligen ringa. U tsk o ttet vill understryka a tt de överväganden som nu redovisats be­ gränsats till de olika förslagens effek t p å den to ta la efterfrågan. V ilken verkan b lir på p roduktion och sysselsättning ä r betydligt svårare att

2 Riksdagen 1971. 5 sami. N r 47

avgöra. D etta gäller speciellt i fråga om förslaget att tem p o rärt sänka m ervärdeskatten. H ä r föreligger enligt utskottets m ening stor risk dels för köpm otstånd före e tt v än tat beslut om sänkning av m ervärdeskatten dels fö r en köprush innan skatten höjs. E n sådan köprush kan i stor utsträckning väntas leda till lagerm inskning eller im portökning. D en eftersträvade effekten p å inhem sk produktion och sysselsättning kan härigenom bli avsevärt reducerad. Sam m anfattningsvis k o n sta te ra r utskottet att den totala efterfrågestim ulansen av ett genom förande av förslagen i propositionen 1971: 140 respektive i m otionen 1971: 1489 av h e rr Bohm an m. fl. och i m otionen 1971: 1491 av h e rr H elén m. fl. torde bli av ungefär sam m a storleks­ ordning. E ffek ten på den totala efterfrågan av de åtgärder som föreslås i m otionen 1971: 1490 av h e rr F älldin m . fl. kan beräknas bli m indre och effekten av förslagen i m otionen 1971: 1493 av h e rr H erm ansson i Stockholm m. fl. väsentligt m indre än i de tre tidigare n äm nda »åtgärdspaketen». D e i m otionen 1971: 1492 av h e rr H erm ansson i Stockholm m. fl. fram lagda förslagen slutligen är inte så specificerade att deras konjunkturstim ulerande effek t k an uppskattas. U tsk o ttet vill i sam m anhanget något berö ra den stark a betoning av skillnaden m ellan generella och selektiva åtgärder som o fta k om m er till u ttryck i den politiska debatten. Självfallet får selektiva åtgärder av den om fattning som vidtagits u n d er som m aren och förhösten och som föreslås i propositionen 1971: 140 även vissa sekundära effekter av generell efterfrågestim ulerande art. Å tgärderna h a r valts och u tform ats i syfte a tt ge snabb och d irekt sysselsättningseffekt u ta n de fördröjnings- och däm pningsm ekanism er som m an m åste rä k n a m ed vid åtgärder av m er gene­ rell efterfrågestim ulerande art. P å sam m a sätt bör avvecklingen eller neddragningen av de vidtagna eller föreslagna selektiva åtgärderna bli lättare a tt åstadkom m a i e tt senare åtstram ningsskede. U tskottet vill erin ra om a tt även konjunkturuppgången k an kom m a m ed stor snabbhet o ch styrka. D et aktuella arbetsm arknadsläget o ch den bedöm ning som nu k an göras av k o n junkturutsikterna fö r 1972 m otiverar enligt utskottet k lart att ytterligare konjunkturstim ulerande åtgärder snabbt kan vidtas u tö v e r de redan genom förda. Sam tidigt vill utskottet i likhet m ed departem ents­ chefen understryka a tt bedöm ningen av den internationella k o n ju n k tu r­ bilden är osäker inte m inst m ed hänsyn till förhållandena p å v alu ta­ m arknaden. V idare synes den ekonom iska utvecklingen i U SA alltjäm t oklar. D et är sålunda ovisst n ä r e tt fö rv ä n tat internationellt k o n ju n k tu r­ uppsving k a n kom m a a tt m era påtagligt påverka den svenska ekono­ min. T rots den gynnsam m a utvecklingen av vår bytesbalans u n d er 1971 är de långsiktiga problem en p å d etta om råde knappast övervunna. I ett sådant läge är det enligt utskottets u ppfattning angeläget att den ekono­ m iska politiken ges en sådan u tform ning att den snabbt k an anpassas till

fö rä n d rin g ar i den internationella konjunktursituationen. F ö r a tt m öta plötsliga och oförutsedda svängningar i k o n junkturen är det angeläget a tt även i fortsättningen h a en hög handlingsberedskap i form av redan färdigplanerade investeringsprojekt. D e tta gäller såväl den offentliga som den p rivata sektorn. U tsk o ttet vill erinra om a tt utbyggnaden av sam hällets resurser och m öjligheter i övrigt n u m e ra ger oss väsentligt b ättre m öjligheter att ingripa p å dessa om råden i syfte a tt u p p rätth ålla sysselsättningen i ett läge d är redovisade investeringsplaner inte fullföljs. Som utskottet fra m ­ höll i sitt betänkande 1971: 30 är det m ycket angeläget a tt i högre grad söka förlägga investeringsaktiviteten till perioder m ed m indre h å rt an ­ strängda resurser. V i befinner oss nu i en sådan situation. D e t b ö r d ä rfö r vara i näringslivets eget intresse att snabbt u tnyttja föreliggande investeringsutrym m e och de investeringsstödjande åtgärder, som n u föreslås, så a tt den därigenom ökade produktionskapaciteten stå r till förfogande vid konjunkturuppgången. A tt i nuvarande läge genom föra åtgärder som innebär en generell och m e ra o m fattande stim ulans av den p riv ata konsum tionen vore enligt utskottets m ening oklokt. Begränsade och fördelningspolitiskt m otiverade konsum tionsstödjande åtgärder är enligt utskottet att föredra. Å tg ärd er till stöd fö r barnfam iljer och pensionärer h a r härvid hög prioritet. U t­ skottet anser att tyngdpunkten i konjunkturstim ulansen b ö r läggas p å åtgärder som ligger i linje m ed de långsiktiga m ålen fö r den ekonom iska utvecklingen. U tbyggnad av industrins produktionsresurser i syfte a tt stärk a dess internationella k o n k u rren sk raft in tar i d etta sam m anhang en nyckelställning. Insatser p å m iljövårdsom rådet, tidigareläggning av ange­ lägna offentliga investeringar och en selektiv ökning av bostadsbyggandet uppfyller enligt utskottets uppfattning också d etta krav. V id en bedöm ning m ot denna bakgrund finner utskottet om fattningen och inriktningen av de konjunkturstim ulerande åtgärder som föreslås i propositionen 1971: 140 väl avvägda. U tskottet hem ställer a tt riksdagen med godkännande av den allm änna uppläggning av den ekonom iska politiken som förordats i statsrådsprotokollet som sin m ening ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet an ­ fö rt.

K A P IT A L B U D G E T E N

S TA T E N S A L L M Ä N N A F A S T IG H E T S F O N D

2. Polishus m. m. F inansutskottet tillstyrker - i likhet m ed justitieutskot­ te t - K ungl. M aj:ts i propositionen 1971: 140, bilaga 1, s. 15-16 fram lagda förslag (punkt 1 i u td rag av statsrådsprotokollet över justitieärenden fö r den 29 oktober 1971) och hem ställer a tt riksdagen godkänner vad i statsrådsprotokollet fö ro rd ats an ­ gående bestridande av u tgifterna f ö r byggnadsobjektet Polis­ skolan U lriksdal.

3- Byggnadsarbeten för domstolsväsendet. F inansutskottet tillstyrker i likhet m ed justitieutskottet - K ungl. M aj:ts förslag (punkt 2, s. 16) och hem ställer a tt riksdagen godkänner vad i statsrådsprotokollet fö ro rd ats an­ gående bestridande av u tgifterna fö r viss om byggnad av kam ­ m arrätten s hus i Stockholm .

4. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. F inansutskottet tillstyrker - i likhet m ed justitieutskottet - K ungl. M aj:ts förslag (punkt 3, s. 16 - 17) och hem ställer a tt riksdagen till Vissa byggnadsarbeten fö r krim inalvården p å tilläggsstat I till riksstaten fö r b u dgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 2 585 000 k r.

K A P IT A L B U D G E T E N

FÖ R SV A R E T S F A S T IG H E T S F O N D

5. Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål m. fl. anslag. F in an su t­ skottet tillstyrker - i likhet m ed försvarsutskottet - K ungl. M aj:ts i propositionen 1971: 140, bilaga 2, s. 2 1 -2 2 fram lagda förslag (punk­ te rn a 1 -4 i u tdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 29 oktober 1971) och hem ställer att riksdagen p å tilläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1971/ 72 anvisar 1. till Byggnadsarbeten fö r gem ensam m a ändam ål ett investeringsanslag av 2 650 000 kr., 2. till Byggnadsarbeten fö r arm én ett investeringsanslag av 16 600 000 kr., 3. till Byggnadsarbeten fö r m arinen ett investeringsanslag av 2 4 00 000 kr., 4. till Byggnadsarbeten fö r flygvapnet ett investeringsanslag av 18 775 000 kr.

6. Befästningsarbeten för gemensamma ändamål m. fl. anslag. F in an s­ utskottet tillstyrker - i likhet m ed försvarsutskottet - K ungl. M aj:ts förslag (punkterna 5 -8 , s. 2 2 -2 3 ) och h em ställer att riksdagen på tilläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1971/ 72 anvisar 1. till Befästningsarbeten fö r gem ensam m a ändam ål ett in­ vesteringsanslag av 11 200 000 kr., 2. till Befästningsarbeten fö r m arinen ett investeringsanslag av 2 300 000 kr., 3. till Befästningsarbeten fö r flygvapnet e tt investeringsan­ slag av 6 500 000 kr., 4. till Flygfältsarbeten m . m . ett investeringsanslag av 4 500 000 kr.

D R IF T B U D G E T E N

F E M T E H U V U D T IT E L N

7. Särskilt tillägg till folkpensionärcr. Kungl. M a j:t h ar i propositionen 1971: 140, bilaga 3, s. 2 5 -2 6 (punkt 1 i u td rag av statsrådsprotokollet över socialärenden fö r den 29 o k to b er 1971) föreslagit riksdagen att dels godkänna de i statsrådsprotokollet förordade grunderna fö r sär­ skilt tillägg till folkpensionärer, dels till S ärskilt tillägg till folkpen­ sionärer på tilläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 285 000 000 kr.

I m otionen 1971: 1536 av h e rr Jonsson i M o ra m. fl. (fp) hem ställs att riksdagen m åtte besluta dels a tt som särskilt tillägg till folkpensionä­ rerna u tg å r fyra procent av basbeloppet enligt lagen om allm än för­ säkring och att fö r d etta ändam ål fö r bud g etåret 1971/72 anvisas ett förslagsanslag av 380 m iljoner k ronor, dels a tt utbetalningen av det särskilda tillägget till folkpensionärer sker m ed två procent i decem ber 1971 och två p rocent i januari 1972.

U tskottet I sitt yttrande h a r socialförsäkringsutskottet (SfU 1 9 7 1 :2 y) till­ styrkt a tt ett extra köpkrafttillskott anvisas folkpensionärerna i enlighet m ed de g runder som redovisas i propositionen. M ed hänsyn bl. a. till a tt pensionstillskotten enligt 1969 års lagstiftning i äm net byggs upp m ed utgångspunkt i ett belopp m otsvarande 3 % av basbeloppet och att riksdagen vid upprepade tillfällen, senast i år, avvisat m otionsförslag om höjning av d etta belopp till 4 % av basbeloppet, h a r socialförsäk­ ringsutskottet anslutit sig till propositionens förslag angående det sär­ skilda pensionstilläggets storlek. Socialförsäkringsutskottet h a r därige­ nom avtyrkt förslaget i m otionen 1971: 1536 av h e rr Jonsson i M ora m. fl. i denna del. N ä r det gäller frågan om utbetalning av pensionstillägget h a r social­ försäkringsutskottet förklarat sig dela uppfattningen i propositionen och m otionen 1971: 1536 a tt utbetalningen bö r ske så snart som möjligt. A v adm inistrativa skäl b ör tillägget läm pligen utges i sam band med utbetalning av ordinarie folkpensionsförm åner. E ftersom pensionsanvisningar fö r decem ber m ånad 1971 m åste sändas u t endast någ ra få da­ gar e fte r den tid p u n k t då riksdagen k an väntas fa tta beslut i förelig­ gande ärende, to rd e det tidigaste utbetalningstillfället v ara den ordi­

n arie januari-utbetalningen 1972. Socialförsäkringsutskottet h a r d ärfö r avstyrkt m otionen 1971: 1536 även i denna del. F inansutskottet ansluter sig till socialförsäkringsutskottets bedöm ning­ a r i föreliggande fråg o r och tillstyrker följaktligen propositionen, såvitt gäller förslaget om särskilt tillägg till folkpensionärer, och avstyrker m otionen 1971: 1536. U tskottet hem ställer att riksdagen m ed avslag på m otionen 1971: 1536 1. godkänner de i statsrådsprotokollet förordade grunderna för särskilt tillägg till folkpensionärer, 2. till Särskilt tillägg till folkpensionärer på tilläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 285 000 000 kr.

8. Särskilt statligt bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. Kungl. M a j:t har (punkt 2, s. 2 6 -2 7 ) föreslagit riksdagen att dels g o dkänna de i stats­ rådsprotokollet fö ro rd ad e grunderna fö r särskilt statligt bostadstillägg för barnfam iljer, dels till Särskilt statligt bostadstillägg fö r b arnfam il­ je r på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett fö r­ slagsanslag av 125 000 000 kr.

I d etta sam m anhang h a r utskottet behandlat följande m otioner 1971: 1490 av h e rr F älldin m . fl. (c) i vilken såvitt n u ä r i fråga hem ställs att riksdagen m åtte dels besluta a tt hö ja de allm änna b arn ­ b idragen med 200 kr. p er b arn och å r från och m ed fjärde kvartalet 1971, dels besluta a tt anvisa till A llm änna barnbidrag fö r budgetåret 1971/72 utöver tidigare anvisade m edel ett förslagsanslag av 270 000 000 k r., sam t a tt vederbörande utskott få r i uppdrag a tt u ta rb e ta erforderlig lagtext, 1971: 1495 av h e rra r R om anus (fp) och A hlm ark (fp) i vilken hem ­ ställs a tt riksdagen beslutar om en dubblering av utgående allm änna b arnbidrag fö r sista kvartalet 1971 och första k vartalet 1972, vilket in ­ n eb ä r e tt tillskott till barnfam iljernas k ö p k raft m ed sam m anlagt 600 k ro n o r p er barn, 1971: 1528 av h e rr C arlsham re m. fl. (m) i vilken hem ställs dels att riksdagen m åtte avslå proposition 1971: 140 såvitt gäller för­ slaget om särskilt statligt bostadstillägg för barnfam iljer, dels att riksdagen m åtte antaga följande förslag till

L ag o m extra barnbidrag H ärigenom förordnas som följer.

1 §

E x tra b arnbidrag skall av allm änna m edel utgå fö r första och

an d ra kv artalet 1972 fö r b arn beträffan d e vilket allm änt b a rn ­ bidrag enligt lagen (1947: 529) om allm änna barnbidrag utgår.

2 §

E x tra b arnbidrag u tg å r m ed 50 k ro n o r i kvartalet.

3 § E x tra b arnbidrag utbetalas kvartalsvis u ta n ansökan genom ve­ derbörande barnavårdsnäm nds försorg. U tbetalningen sker till den som äger u p p b ära allm änt barnbidrag fö r barnet. A ngående sättet och tiden fö r utbetalningen m eddelar K onungen n ärm a re bestäm ­ melser.

4 § B estäm m elserna i 2 - 7 §§, 11 § an d ra stycket och 1 2 -1 7 §§ lagen (1947: 529) om allm änna barnbidrag äger m otsvarande tilläm p­ ning p å extra barnbidrag. D en n a lag trä d e r i k ra ft den 1 jan u ari 1972.

dels att riksdagen till ex tra allm änna barnbidrag på tilläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1971/72 m åtte anvisa ett förslagsanslag av 180 000 000 k ro n o r, 1971: 1529 av h e rr C arlstein (s) i vilken hem ställs a tt riksdagen i skri­ velse till K ungl. M aj:t m åtte ge till kän n a a tt utbetalning u n d er tiden 1 jan u ari-3 1 m ars 1972 av retroaktivt statligt bostadstillägg avseende decem ber m ån ad 1971 skall grunda rä tt till särskilt statligt bostads­ tillägg.

U tskottet Socialutskottet h a r i sitt yttrande (SoU 1971: 1 y) u tta la t att de resur­ ser som nu k an ställas till förfogande för fam iljepolitiska åtgärder bör an ­ vändas till selektiva insatser. I främ sta rum m et b ö r stödet stärkas till barnfam iljer m ed låga inkom ster. Särskilt gäller d etta fam iljer m ed flera barn och fam iljer m ed höga boendekostnader. Socialutskottet bi­ trä d e r förslaget i propositionen om en särskild utbetalning till b arn ­ fam iljer som ä r berättigade a tt uppbära statligt bostadstillägg för de­ cem ber 1971. U tbetalningen b ö r göras så sn a rt som m öjligt. I enlighet härm ed avstyrker socialutskottet förslag om höjning av de allm änna barnbidragen i m otionen 1 9 7 1 :1 4 9 0 av h e rr F älldin m . fl., m otionen 1971: 1495 av h e rra r R om anus och A hlm ark sam t m otionen 1971: 1528 av h e rr C arlsham re m . fl. F inansutskottet ansluter sig till socialutskottets u ppfattning och till­ styrker följaktligen förslaget i propositionen a tt ett särskilt statligt bo­ stadstillägg fö r b arnfam iljer u tg å r och avstyrker m otionsförslagen om höjning av de allm änna barnbidragen.

I m otionen 1971: 1529 av h e rr Carlstein yrkas att riksdagen skall ge K ungl. M ajit till k ä n n a a tt utbetalning u n d er tiden den 1 ja n u a ri-d e n 31 m ars 1972 av retroaktivt statligt bostadstillägg avseende decem ber 1971 skall g runda rä tt till särskilt statligt bostadstillägg. Socialutskottet h a r i sitt y ttrande funnit det rim ligt att en fam ilj som retroaktivt blir berättigad till statligt bostadstillägg fö r decem ber 1971 även få r rä tt till den särskilda fö rm ån som engångsutbetalningen innebär. D ock an­ ser socialutskottet a tt en begränsning b ör göras så att endast utbetalning som sker u n d er fö rsta k vartalet 1972 skall g runda r ä tt till det särskilda bostadstillägget. F inansutskottet delar socialutskottets uppfattning och tillstyrker bifall till m otionen 1971: 1529. F inansutskottet h a r - i likhet m ed socialutskottet - i övrigt inte något a tt erinra m ot de i propositionen förordade grun d ern a fö r särskilt statligt bostadstillägg fö r b arnfam iljer eller m ot den föreslagna m edelsanvisning­ en för ändam ålet. M ed hänvisning till det an fö rd a få r utskottet hem ställa A . a tt riksdagen m ed avslag på m otionen 1971: 1528, såvitt n u ä r i fråga, 1. g odkänner de i statsrådsprotokollet fö ro rd ad e grunderna fö r särskilt statligt bostadstillägg fö r barnfam iljer, 2. till Särskilt statligt bostadstillägg fö r barnfam iljer på tillläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 125 000 000 kr., B. a tt riksdagen m ed bifall till m otionen 1971: 1529 som sin m ening ger K ungl. M ajit till k ä n n a vad utskottet an fö rt om rä tt till särskilt statligt bostadstillägg d å grundförm ånen be­ viljats retroaktivt, C. att riksdagen beträffande höjning av de allm änna barnbidragen avslår 1. m otionen 1971: 1490, 2. m otionen 1971: 1495, 3. m otionen 1971: 1528.

9. M otion om åtgärder för bättre arbetsmiljöer inom industrin. I m otio­ nen 1971: 1532 av h e rr F älld in m. fl. (c) hem ställs a tt riksdagen be­ slutar a tt stöd till åtgärder fö r b ättre arbetsm iljöer inom industrin i fråga om arbetslokaler, m askiner och an d ra arbetsanordningar få r utgå e fte r sam m a g runder som enligt propositionen skall gälla i fråg a om vattenoch luftvårdande åtgärder, sam t att riksdagen skall hem ställa hos K ungl. M ajit om u tfärd an d e av h ä rfö r erforderliga tilläm pningsföreskrifter.

U tskottet I socialutskottets ovannäm nda yttrande anförs att socialutskottet ti­ digare i å r b ehandlat m otionsyrkanden om utredning eller åtgärder fö r

a tt ekonom iskt stim ulera industrin till arbetsm iljöinsatser. M otionsyr­ k andena avstyrktes u nder hänvisning till arbetsm iljöutredningens arbete. E nligt socialutskottets m ening bö r resultatet av utredningens arbete av­ vaktas innan m an ta r ställning till frågan om a tt in fö ra sådana stim u­ lansbidrag som avses i m otionen 1971: 1532. M otionen avstyrks därför. F inansutskottet vill för sin del - utöver vad socialutskottet anfört e rin ra om L andsorganisationens tidigare fram lagda och m era långt­ gående förslag om i vilka fo rm e r arbetsm iljön skall förbättras. Frågan om statliga insatser m åste vägas in i detta sam m anhang. F inansutskottet hem ställer att riksdagen avslår m otionen 1971: 1532.

K A P IT A L B U D G E T E N

STA T E N S A L L M Ä N N A F A S T IG H E T S F O N D

10. Vissa byggnadsarbeten ni. m. inom socialdepartementets verksamhets­

område. F inansutskottet tillstyrker - i likhet m ed socialutskottet - Kungl. M aj:ts förslag (punkt 3, s. 2 7 -2 8 ) och hem ställer att riksdagen g odkänner vad i statsrådsprotokollet förordats angående bestridande av utgifterna fö r vissa byggnadsarbeten inom socialdepartem entets verksam hetsom råde.

F O N D E N FÖ R L Å N E U N D E R S T Ö D

11. Lån till anordnande av barnstugor. Lån till nybyggnader vid erkända

vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. F inansutskottet tillstyrker i likhet med socialutskottet - K ungl. M aj:ts förslag (punkterna 4 -5 , s. 2 9 -3 0 ) och hem ställer att riksdagen på tilläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1971/ 72 anvisar 1. till L ån till anordnande av barnstugor ett investeringsanslag av 15 000 000 kr., 2. till L ån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter fö r al­ koholm issbrukare m . m . ett investeringsanslag av 4 100 000 kr.

D R IF T B U D G E T E N

S JÄ T T E H U V U D T IT E L N

12. Vidtagna konjunkturstimulerande åtgärder under kommunikations­ departementets handläggning. V ad Kungl. M a j:t i propositionen 1971: 140, bilaga 4, s. 3 1 -3 3 , anfört föranleder inte någon erinran eller något uttalande frå n finansutskottets sida, vilket utskottet h är anm äler.

13. M otion om extra anslag tili drift av statliga vägar. I m otionen 1971: 1490 av h e rr F älldin m. fl. (c) hem ställs såvitt nu ä r i fråg a a tt riksdagen m åtte besluta a tt till D rift av statliga vägar fö r budgetåret 1971/72 anvisa ett extra reservationsanslag av 50 000 000 kr. a tt av­ räknas m ot autom obilskattem edlen.

U tskottet I y ttra n d e till finansutskottet erin ra r trafik u tsk o ttet (TU 1971: 1 y) a t t K ungl. M aj.t i bilaga 9 till propositionen 1971: 140 föreslagit riks­ dagen a tt på tilläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1971/72 anvisa dels till A llm änna beredskapsarbeten m . m. e tt reservationsanslag av S25 m ilj. kr., varav förslagsvis 275 m ilj. k r. att avräknas m ot autom o­ bilskattem edlen, dels till Särskilda beredskapsarbeten m. m. ett reserva­ tionsanslag av 100 milj. kr., varav förslagsvis 35 milj. kr. a tt avräknas m ot autom obilskattem edlen. N äm n d a anslagsbelopp h a r av K ungl. M aj:t ansetts b ö ra ställas till förfogande för att m öjliggöra igångsättning av dels vissa större om byggnadsprojekt, dels ett antal m indre om lägg­ nings- o ch förbättringsarbeten sam t to rd e till betydande del avse just arbeten av det slag m otionärerna fö ro rd at. E tt bifall till Kungl. M aj:ts förslag i dessa delar innebär alltså enligt trafik u tsk o ttet ett tillgodoseende av m otionsyrkandet. F inansutskottet finner att m otionens syfte tillgodosetts och får d ä rfö r hem ställa att riksdagen avslår m otionen 1971: 1490 såvitt nu är i fråga.

14. M otion om projektering av upprustningsarbete av Göta kanal. I m o ­ tionen 1971: 1535 av h err H yllan d er (fp) hem ställs a tt riksdagen m å tte besluta u ppdraga å t Kungl. M a j:t a tt snarast lå ta projektera för upprustningsarbete av G ö ta kanal och utbyggnad av dess västgötadel sa m t att ställa erforderliga m edel till förfogande.

U tskottet I trafikutskottets ovannäm nda yttrande anförs m ed anledning av m otionen 1971: 1535 a tt den i m otionen u pptagna frågan f. n. bereds inom K ungl. M aj:ts kansli och att någon åtgärd frå n riksdagens sida n u ej ä r påkallad. M otionen avstyrks d ärfö r. F inansutskottet h a r - i likhet m ed trafikutskottet - inte fu n n it skäl tillstyrka m otionen och hem ställer d ä rfö r att riksdagen avslår m otionen 1971: 1535.

K A P IT A L B U D G E T E N

S TA T E N S A F F Ä R S V E R K S F O N D E R

15. Posthus m. m. F inansutskottet tillstyrker - i likhet m ed trafikutskottet - K ungl. M aj:ts i propositionen 1971: 140, bilaga 4, s. 3 3 -3 4 , fra m ­ lagda förslag (punkt 1 i u td rag av statsrådsprotokollet över kom m unikationsärenden fö r den 29 o k tober 1971) och hem ställer a tt riksdagen till P osthus m . m . p å tilläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 1 700 000 kr.

16. Skatte- och kreditpoli tiska åtgärder m. m. K ungl. M a j:t h a r i p ro ­ positionen 1971: 140, bilaga 5, s. 3 5 -4 0 (punkt 1 i utdrag av statsråds­ protokollet över finansärenden fö r den 29 o k tober 1971) föreslagit riks­ dagen a tt antaga inom finansdepartem entet u p p rä tta t förslag till fö r­ ordning o m ändring i förordningen (1 9 7 1 :5 0 ) o m särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkom stskatt.

I m otionen 1971: 1489 av h err B ohm an m . fl. (m) hem ställs A . att riksdagen m åtte besluta att I. i skrivelse till K ungl. M aj:t hem ställa a tt K ungl. M aj:t m åtte till­ sä tta en parlam entarisk utredning m ed uppgift a tt g öra en översyn av nuvarande skattesystem ; II. m ed upphävande av riksdagens tidigare beslut angående uttagningsprocenten fö r 1972 1) uttagningsprocenten fö r 1972 skall fastställas till 90 procent sam t att 2) källskattetabellerna fö r fö rsta hälften av 1972 u tarb etas p å såd an t sätt a tt beträffande beskattningsbara inkom ster fö r vilka grundbeloppet understiger 8 000 k ro n o r ett 20 procent lägre belopp uttages än enligt de i statsskatteförordningen an­ givna grundbeloppen och b eträffan d e inkom ster f ö r vilka grundbeloppen överstiger 8 000 ett fö r 1972 800 k ro n o r lägre belopp uttages än enligt förordningens grundbelopp och a tt 3) källskattetabeller för an d ra h alvåret fö r 1972 utarbetas m ed u t­ gångspunkt frå n en uttagningsprocent p å 100 procent; III. den löneskatt som utgår inte längre skall uttagas frå n och m ed den 1 novem ber 1971; IV . ett extra investeringsavdrag fö r näringslivets byggnadsinvestering­ a r skall beviljas frå n och m ed den 1 novem ber 1971; B. a tt vederbörande utskott m åtte u ta rb e ta förslag till de än d rin g ar i fö rfattn in g arn a som erfordras f ö r genom förandet av v åra förslag; C . a tt riksdagen m åtte uttala a tt kvarvarande delar av den restriktiva kreditpolitiken m å tte avvecklas; D . a tt riksdagen m åtte i övrigt beakta vad i m otionen anförts.

I m otionen 1971: 1490 av h e rr F älldin m . fl. (c) hem ställs såvitt n u ä r i fråga I. a tt riksdagen m åtte 1. besluta a tt arbetsgivaravgiften enligt förordningen (1968: 419) om

allm än arbetsgivaravgift tills vidare inte uttas efter den 1 novem ber 1971, 2. besluta att i skrivelse till K ungl. M ajit anhålla om snabbutredning och förslag till 1972 års vårriksdag om en differentiering av den allm änna arbetsgivaravgiften i enlighet m ed vad som anförts i m o­ tionen; II. att riksdagen m åtte besluta a tt den som u n d er tid en den 1 novem ­ b er 1971-den 31 m ars 1972 p å b ö rja r byggnadsobjekt avsett a tt u t­ nyttjas i rörelse, jo rd b ru k eller skogsbruk skall m ed i m otionen sär­ skilt angivna u ndantag åtnjuta särskilt investeringsavdrag m ed 10 p rocent av byggnadskostnaden vid taxering till statlig inkom stskatt i enlighet m ed vad som anförts i m otionen; sam t a tt vederbörande utskott få r i u p pdrag att u ta rb e ta erforderlig lagtext avseende 1.1 och II.

I m otionen 1971: 1491 av h e rr H elén m . fl. (fp) hem ställs dels att riksdagen m åtte besluta om tillfälligt sänkt m ervärdeskatt m ed 5 % fö r tiden 1 novem ber 197 1 -3 0 april 1972, dels att riksdagen m å tte besluta a tt helt slopa arbetsgivaravgiften fö r tiden 1 novem ber 197 1 -3 0 april 1972 i d et s .k . inre stödom rådet och sänka avgiften frå n 2 % till 1 % i övriga landet, dels a tt riksdagen m å tte besluta om sådan utvidgning av rätten till skattem ässiga avskrivningar av gjorda investeringar a tt den förutom m askininköp även k om m er att om fatta en tioprocentig avdragsrä tt fö r byggnadsinvesteringar inom näringslivet.

I m otionen 1971: 1492 av h e rr H erm ansson i Stockholm m . fl. (vpk) hem ställs såvitt nu är i fråga att riksdagen i skrivelse till regeringen be­ g är förslag till nödvändiga lagändringar fö r att m edel u r A P -fonderna skall k u n n a användas till bl. a. följande projekt: S kapandet av statliga basindustrier i avfolkningsom rådena. V id arefö r­ ädling av skogsprodukter. G ruvprospektering i det inre N o rrla n d och igångsättning av m alm brytning.

I m otionen 1971: 1493 av h err H erm ansson i Stockholm m. fl. (vpk) hem ställs a tt riksdagen m åtte besluta om upphävande av m ervärde­ skatten p å livsmedel sam t om åtgärder fö r täckande av det härigenom u pp k o m n a inkom stbortfallet fö r statskassan genom dels ändring i F örordningen om m ervärdeskatt av den 6 juni 1968 genom a tt till 8 § » F rå n skatteplikt u n d a n ta g e s » såsom p u n k t 1) tillföres följande, sam t att övriga p u nkter erhåller därav följande o m n u m re rin g a r:-------- 1) livsmedel. Ä ndringen av förordningen trä d e r i k ra ft från den 1 januari 1972; sam t dels de i det efterföljande anförda förslagen om beskattningsåtgärder:

a) följande ändring i F örordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förm ögenhetsskatt

11 § 1 m om . Statlig fö rm ö g e n h e tssk a tt fam iljestiftelse utgöra: n ä r den beskattningsbara förm ögenheten icke överstiger 250 000 kronor: två procent av den del av den beskattningsbara förm ögenheten, som överstiger 150 000 k ro n o r; n ä r den beskattningsbara förm ögenheten överstiger 250 000 m en icke 400 000 kr.: 2 000 kr. och 2.5 % av återstoden; 400 000 m en icke 1 000 000 kr.: 5 750 kr. fö r 400 000 kr. och 3 % av återstoden; 1 000 000 kr.: 23 750 kr. fö r 1 000 000 kr. och 3.5 % av återstoden b) höjning av arvs- och gåvoskatten m ed i genom snitt 50 procent, v ar­ vid vederbörande utskott förutsättes u ta rb e ta läm pliga skatteskalor c) a tt fr. o. m. inkom ståret 1972 och tills vidare u tta en extra bolagsskatt m ed 10 procent av den beskattningsbara inkom sten d) a tt avskrivningsreglerna vid inkom stbeskattningen fö r rörelse- och hyresfastigheter återställes till vad som gällde före de år 1969 be­ slutade ändringarna, dvs. i överensstäm m else m ed texten i kom m u­ nalskattelagen den 28 septem ber 1928 (nr 370) e) a tt den i kom m unalskattelagen stadgade avdragsrätten fö r rä n ta å gäld begränsas till att gälla skuldbelopp understigande 100 000 k ro ­ n o r och a tt vederbörande utskott m åtte u ta rb e ta erforderlig lagtext f) sådan ändring av lagen av den 25 maj 1962 om finansieringen av folkpensioneringen att 3 § erhåller följande lydelse, innebärande att övrig text strykes: »3 §. F olkpensionsavgift skall utgå m ed 5 p rocent av den avgiftspliktiges till statlig inkom stskatt beskattningsbara inkom st», sam t att lagändringen träd e r i k ra ft fr. o. m . beskattningsåret 1972 g) beskattning av all reklam , läm pligen genom a tt till anvisningarna till 29 § kom m unalskattelagen den 28 septem ber 1928 fogas en ny p u n k t 16 av lydelse som nedan angives. A nvisningar till 29 § 16. A vdrag m å ej göras fö r m e r än 50 procent av u tgifter fö r reklam ­ ändam ål.

I m otionen 1971: 1494 av h e rr R ingaby m. fl. (m) hem ställs dels att riksdagen m åtte besluta att m om sen på livsmedel frå n den 1 novem ber

1971 skall sänkas m ed 5 p rocent till 10 pro cen t dels a tt vederbörande utskott m åtte u ta rb e ta h ä rfö r erforderliga författningsändringar.

I m otionen 1971: 1522 av h e rr Larsson i U m eå m. fl. (fp, c) hem ställs a tt riksdagen skyndsam t u tta la r a tt kom m u n ern a skall, fö r genom föran­ d e av de av regeringen aviserade beredskapsarbetena i kom m unal regi, erhålla u pplåningsrätt p å den långa k apitalm arknaden m otsvarande den k om m unala finansieringsdelen fö r beredskapsarbeten sam t i den m ån a n d ra beredskapsarbeten faller u ta n fö r den 75-procentiga statsbidragsdelen även erhålla m edel fö r finansiering av dessa arbeten genom lång­ fristig upplåning.

I m otionen 1971: 1527 av h e rra r A nnerås (fp) och Levin (fp) h em ­ ställs a tt riksdagen an m o d ar K ungl. M aj:t a tt snarast fram lägga förslag om vidgad återlån e rätt frå n A P -fo n d em a och a tt am orteringstiden u t­ ökas.

I m otionen 1971: 1530 av h e rr E riksson i A rvika m . fl. (fp, c, m) hem ställs a tt riksdagen beslutar a tt i skrivelse till Kungl. M aj:t anhålla o m ändring av det direkta skattesystem et så a tt penningvärdeföränd­ ringar inte autom atiskt m edför ö k at sk attetryck och därm ed m inskad kö pkraft.

I m otionen 1971: 1533 av h e rr H erm ansson i Stockholm m . fl. (vpk) hem ställs såvitt n u ä r i fråga a tt riksdagen m åtte avslå i propositionen 1971: 140, Bilaga 5, punkten 1, an fö rt förslag angående särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkom stskatt sam t a tt riks­ dagen i skrivelse till regeringen begär förslag om investeringsstym ing inbegripande kon tro ll över lagerutvecklingen.

I m otionen 1971: 1537 av h e rr Levin (fp) hem ställs a tt riksdagen b eslutar dels a tt fö r tiden t. o. m . 31 decem ber 1972 in fö ra ett investe­ ringsbidrag på 8 % och dels att utskottet erhåller uppdrag a tt utarb eta erforderlig lagtext.

I m otionen 1971: 1542 av h e rr R ydén m . fl. (fp, m) hem ställs a tt riks­ dagen m åtte u tta la a tt dispens gällande energiskatt till vissa branscher också m åtte o m fatta den m anuellt arbetande glasindustrin.

I m otionen 1971: 1543 av h e rr Sjönell m . fl. (c) hem ställs att riksdagen beslutar a tt p å tilläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1971/72 till In ­ vesteringsbidrag f ö r m askininvesteringar i rörelse, jo rdbruk och skogs­ b ru k anvisa 20 000 000 k ro n o r i enlighet m ed vad som anförts i m o­ tionen.

U tskottet Skattepolitiska åtgärder m . m . I flertalet av de vid höstriksdagens b ör­ jan väckta m otionerna om konjunkturstim ulerande åtgärder h a r fra m ­ förts yrkanden om tillfälliga eller p erm anenta sänkningar av den stat­ liga inkom stskatten, m ervärdeskatten eller den allm änna arbetsgivar­ avgiften. Sålunda yrkas i m otionen 1971: 1489 av h e rr B ohm an m . fl. - m ed upphävande av riksdagens tidigare fattade beslut - att procenttalet fö r uttagande av statlig inkom stskatt för år 1972 skall bestäm m as till 90. Enligt m otionärernas förslag skall vidare källskattetabellerna för första halvåret 1972 utarbetas så att skatteuttaget begränsas till 80 % . S kattelättnaden skall dock m axim eras till 800 kr. F ö r an d ra halvåret 1972 skall källskattetabellerna utarbetas m ed utgångspunkt frå n uttagsprocenten 100. Frågan, om sänkning av m ervärdeskatten p å livsmedel behandlas i m otionen 1 9 7 1 :1 4 9 4 av h e rr R ingaby m . fl., vari yrkas att skattesatsen fö r livsm edel skall sänkas till 10 % , fr. o. m . den 1 no­ vem ber 1971, m edan m otionärerna i m otionen 1971: 1493 av h e rr H e r­ m ansson i Stockholm m . fl. helt vill b efria livsm edel från m ervärdeskatt fr. o. m . å r 1972 och kom pensera det skattebortfall som därigenom u p p ­ k om m er genom en skärpt beskattning av företag, förm ögenheter och skattskyldiga m ed större inkom ster sam t genom ö k at uttag av folkpen­ sionsavgift. Av m otiveringen i sistnäm nda m otion fra m g år a tt förslagen tillkom m it m era av fördelnm gspolitiska än konjunkturpolitiska skäl. R ent konjunkturstim ulerande är därem ot syftet m ed y rkandet i m otio­ nen 1971: 1491 av h e rr H elén m . fl. att generellt sänka m ervärdeskatten m ed 5 % för tiden den 1 novem ber 1971-den 30 april 1972. V idare yrkas i m otionerna ,1971: 1489 av h e rr Bohm an m . fl. och 1971: 1490 av h e rr F älldin m. fl. avveckling av den allm änna arbetsgivaravgiften fr. o. m. den 1 novem ber 1971, m edan förslaget i m otionen 1971: 1491 av h e rr H elén m. fl. innebär a tt arbetsgivaravgiften slopas inom det inre stödom rådet och sänks till 1 % inom övriga delar av landet. S katteutskottet h a r i sitt y ttrande (1971: 2 y) - utöver vissa erinring­ a r av teknisk n atu r - an fö rt synpunkter på de sam hällsekonom iska kon­ sekvenserna av generella skatte- och avgiftssänkningar av d et slag som föreslås i m otionerna. D e i yttran d et anförda sy npunkterna överens­ stäm m er i allt väsentligt med de u ttalanden i frågan, som finansutskottet gjort i det inledande avsnittet rö ran d e den allm änna uppläggningen av den ekonom iska politiken. I nuvarande ekonom iska läge h a r utskottet inte fu n n it läm pligt fö r­ o rd a åtgärder, som innebär en generell eller m era om fattande stim u­ lans av den privata konsum tionen. M ed hänsyn härtill k an utskottet inte tillstyrka skattesänkningar av den om fattning som föreslås i m o­ tionerna. D en eftersträvade utbyggnaden av industrins produktions­ resurser tillgodoses enligt utskottets uppfattning m era effektivt och på

3 Riksdagen 1971. 5 sami. N r 47

ett frå n sam hällsekonom isk synpunkt b ättre sätt genom selektiva åtgär­ der, inriktade p å de om råden som ä r i bäst behov av stim ulans, än genom e tt slopande eller en sänkning av den allm änna arbetsgivarav­ giften. U tsk o ttet avstyrker d ärfö r de b erö rd » y rkandena i m otionerna 1971: 1489-1491 och 1971: 1494. Y rk a n d en a i m otionen 1971: 1493 av h e rr H erm ansson i Stockholm m . fl. syftar, som tidigare fram hållits, i första h an d till att åstadkom m a en inkom stom fördelning i sam hället, och de konjunkturstim ulerande ef­ fekterna av förslagen torde vara m ycket begränsade. U tskottet k an inte b iträda dessa yrkanden och avstyrker d ärfö r bifall till m otionen 1971: 1493. U tsk o ttet b ehandlar h ärefter de i propositionen 1971: 140 föreslagna åtgärderna på beskattningsom rådet. I syfte att stim ulera företagen till investeringar i m askiner och in­ ventarier h a r enligt beslut vid 1971 års riksdag i förordningen (1971: 50) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkom stskatt före­ skrivits a tt skattskyldiga, som driver rörelse, jo rd b ru k eller skogsbruk och som u n d er å r 1971 an sk affa r m askiner och an d ra döda inventarier fö r stadigvarande b ru k i verksam heten, vid taxeringen till statlig inkom st­ skatt få r åtn ju ta ett särskilt investeringsavdrag med belopp m otsvarande 10 % av anskaffningskostnaden. F ö r a tt ytterligare stim ulera en utbyggnad av näringslivets produktions­ resurser föreslås i propositionen 1971: 140 att det särskilda investeringsavdraget fö r m askin- och inventarieanskaffningar u n d er å r 1971 höjs från 10 till 20 % och a tt ett m otsvarande 20-procentigt investeringsav­ drag medges också fö r dylika anskaffningar u n d er å r 1972. Y rk an d e om avslag p å förslagen i propositionen om det särskilda investeringsavdraget fram ställs i m otionen 1971: 1533 av h err H erm ansson i Stockholm m . fl. I vissa av m otionerna h a r fram fö rts yrkanden a tt rä t­ ten till särskilt investeringsavdrag skall »in fatta även näringslivets bygg­ nadsinvesteringar. Sålunda yrkas i m otionen 1971: 1489 av h e rr B oh­ m an m . fl. a tt sådant avdrag skall m edges fr. o. m . den 1 novem ber 1971 och i m otionen 1971: 1491 av h e rr H elén m . fl. a tt avdraget skall bestäm m as till 10 % av byggnadskostnaden. V idare begärs i m otionen 1 9 7 1 :1 4 9 0 av h e rr F älldin m. fl. att särskilt investeringsavdrag med rä tt till fördelning på högst fem å r skall medges m ed 10 % av bygg­ nadskostnaden fö r byggnadsobjekt, som påbörjas u n d er tiden den 1 novem ber 1971 - den 31 m ars 1972 och som ä r avsedda att utnyttjas i rörelse, jo rd b ru k eller skogsbruk. E nligt m otionärernas m ening bö r dock rä tt till investeringsavdrag inte föreligga fö r s. k. oprioriterat byg­ gande. I sin h ö strap p o rt uppger konjunkturinstitutet a tt investeringarna i byggnader och anläggningar m inskat m ed om kring 5 % m ellan andra

h alvåret 1970 och första h alvåret 1971. M askininvesteringam a visar ungefär sam m a utveckling som byggnadsinvesteringarna. U n d e r andra halv året 1971 och fö rsta h alvåret 1972 fö rutser k o n junkturinstitutet en avsevärt höjd aktivitet inom byggnadssektorn m en en m e r begränsad ökning av m askininvesteringam a. M ed hänsyn till de ytterligare stim u­ lansåtgärder fö r investeringar i byggnader och anläggningar, som före­ slås i propositionen, ä r finansutskottet i likhet m ed skatteutskottet inte b erett tillstyrka a tt rätten till särskilt investeringsavdrag utvidgas utöver vad departem entschefen föreslagit. Av det anfö rd a fra m g år a tt utskottet inte k an b iträd a avslagsyrkand et i m otionen 1 9 7 1 :1 5 3 3 . U tsk o ttet avstyrker också y rkandena i m o­ tio n ern a 1971: 1489-1491 om särskilt investeringsavdrag fö r byggnads­ investeringar. E nligt 3 § an d ra stycket förordningen om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkom stskatt medges inte sådant avdrag vid an­ skaffning av bl. a. begagnade inventarier. I en till skatteutskottet ingiven skrivelse h a r AB Bolinder-M unktell an fö rt bl. a. följande. Sedan en följd av å r h y r bolaget u t ett betydande antal fabriksnya lan tb ru k strak to rer till försvaret i sam band m ed repetitionsövningar. U thyrningsperioden o m fattar i regel 20 dagar, och den sam m anlagda k örtiden fö r varje tra k to r u ppgår därvid genom snittligt till 3 0 -4 0 tim m ar. E fte r uthyrningsperioden försäljer bolaget trak to ­ rern a m ed sam m a fabriksgaranti och serviceåtagande som gäller för fabriksnya trak to re r. Inregistrering av trak to re rn a sker fö rst vid försälj­ ningen. D e till försvaret u th y rd a trak to rern a, som to rd e uppgå till m er än 20 % av det totala antalet i landet årligen nyregistrerade lantbruks­ trak to re r, redovisas före försäljningen av bolaget som varulagertillgång­ ar. E nligt bolagets m ening innebär tillhandahållandet av trak to re rn a till försvaret inte att de vid försäljning till slutlig konsum ent blir att be­ tra k ta som begagnade inventarier. Bolaget hem ställer d ärfö r, a tt för­ ordningen kom pletteras m ed bestäm m elser av innebörd a tt anskaff­ ningen av ifrågavarande tra k to re r m edför rä tt till särskilt investerings­ avdrag. S katteutskottet h a r i sitt yttrande fram hållit, a tt avsikten m ed lag­ stiftningen i första h an d ä r a tt stim ulera investeringar som m ed fö r en fö r­ bättrin g och utbyggnad av produktionsapparaten inom näringslivet. Sti­ m ulansen h a r d ä rfö r inriktats p å anskaffning av nya m askiner och in­ ventarier. Som fra m g år av AB Bolinder-M unktells skrivelse föreligger em ellertid fall, d ä r det kan vara berättigat att m edge investeringsavdrag även vid anskaffning av obetydligt begagnade inventarier. Som fö ru t­ sättning för avdragsrätten b ö r dock - som skatteutskottet fram hållit gälla att investeringen m edfört en förbättring eller utökning av produk­ tionen. M ed hänsyn härtill b ö r en näringsidkare, som h y r ett inven­ ta riu m av ett s. k. leasingföretag och d ärefter inköper inventariet från

företaget, inte vara berättigad till särskilt investeringsavdrag. I över­ ensstäm m else m ed vad skatteutskottet fö ro rd a t föreslår finansutskottet att riksskatteverket, n ä r särskilda skäl föreligger, skall k u n n a medge a tt särskilt investeringsavdrag få r åtnjutas även vid anskaffning av begag­ nade inventarier. U tskottets förslag föranleder ett tillägg till bestäm m el­ serna i 3 § förordningen om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkom stskatt. I den m ed anledning av propositionen väckta m otionen 1971: 1537 av h err Levin h a r hem ställts att riksdagen beslutar in fö ra ett investerings­ bidrag på 8 % fö r tiden t. o. m . den 31 decem ber 1972. A v m otivering­ en i m otionen fram går a tt yrkandet inte avser ett bidrag i egentlig m e­ ning. A vsikten är att näringsidkare, som inte redovisar vinst och d ärfö r inte kan utny ttja det särskilda investeringsavdraget vid den statliga taxe­ ringen, skall medges ett särskilt avdrag m ed 8 % av anskaffningskost­ naden vid sin redovisning av m ervärdeskatt. I m otionen 1971: 1543 av h err Sjönell m. fl hem ställs att riksdagen till Investeringsbidrag fö r m askininvesteringar i rörelse, jordbruk och skogsbruk på tilläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 20 000 000 kr. Av skatteutskottets y ttran d e fram går a tt allvarliga erinringar frå n så­ väl principiella som tekniska synpunkter kan riktas m ot förslaget i m o­ tionen 1971: 1537. M ed hänsyn härtill avstyrker finansutskottet detta yrkande. N äringsutskottet anser i sitt yttrande (N U 1 9 7 1 :2 y) att förslaget i m otionen 1971: 1543 bö r ställas i relation till de förslag som fram lagts i propositionen 1971: 140 bilaga 5 rö ra n d e särskilt investeringsavdrag fö r m askiner och inventarier och i m otionen 1971: 1537 rörande investe­ ringsbidrag m ed anknytning till uppbörden av m ervärdeskatt. D å fö r­ slaget i förstnäm nda m otion bör ses i ett större sam m anhang avstår n ä ­ ringsutskottet frå n att redovisa någon n ärm a re granskning av det skis­ serade bidragssystem et. Finansutskottet, som delar näringsutskottets u ppfattning i denna fråga, avstyrker m otionen 1971: 1543. I propositionen 1971: 140 behandlas en fråga som inte föranlett något förslag till riksdagen. D epartem entschefen u tta la r p å s. 11 i propositio­ nen a tt företag inom branscher m ed hög relativ energiförbrukning b ö r ges dispens frå n energiskatt. Å tgärden, som ä r avsedd att ytterligare stim ulera utvecklingen inom näringslivet, k an enligt departem entsche­ fens m ening ske inom ram en för gällande dispensbestäm m elser. M ed anledning h ära v h a r skatteutskottet i sitt y ttran d e (1971: 2 y) anfört följande: Skatteutskottet vill u tta la viss tvekan b eträffan d e innebörden av det­ ta uttalande. M ed dispensrätt torde i skattesam m anhang endast avses rä tt fö r K ungl. M aj:t att befria från eller återbetala skatt. Förordningen (1957: 262) om allm än energiskatt innehåller inte någ ra bestäm m elser

om rä tt fö r K ungl. M aj:t att m eddela dispens. B estäm m elserna i fö r­ ordningen (1959: 92) om fö rfaran d et vid viss konsum tionsbeskattning äger em ellertid tilläm pning på den allm änna energiskatten. I 46 § den­ na förordning stadgas att K ungl. M aj:t eller den m yndighet Kungl. M aj:t fö ro rd n ar äger, n ä r synnerliga skäl därtill föreligger, medge be­ frielse från eller återbetalning av skatt. D enna bestäm m else h a r em eller­ tid främ st tillkom m it fö r a tt dispens skall k u n n a ges då det på grund av om ständigheterna i det enskilda fallet fra m stå r som obilligt att skatt skall erläggas, exempelvis om den skattskyldige blivit m issledd av uppgifter frå n beskattningsm yndigheten och han inte h a r m öjlighet a tt i sin tu r ta u t den debiterade skatten. D et m åste enligt utskottets m ening anses uteslutet att K ungl. M aj:t i konjunkturstim ulerande syfte skulle kunna läm na dispens fö r hela sektorer av näringslivet m ed stöd av detta be­ m yndigande. D e övriga bestäm m elser i energiskatteförordningen som m öjliggör nedsättning av eller befrielse frå n skatt ä r alla av den arten a tt de bem yndigar beskattningsm yndigheten - riksskatteverket - att besluta häro m och det få r enligt utskottets m ening anses helt frä m m a n ­ de fö r lagstiftningens syfte a tt e tt centralt äm betsverk skulle k u n n a an ­ vända dessa regler för konjunkturpolitiska ändam ål. Såvitt utskottet kan finna torde d ä rfö r de avsedda lättnaderna inte k u n n a ske inom ram en fö r gällande lagstiftning. D et finns enligt utskottets m ening anledning att också något berö ra de praktiska konsekvenserna av förslaget. D e nedsättningsregler som riksskatteverket efte r höran d e av den till verket k n u tn a energiskattenäm nden tilläm par i fråga om den allm änna energiskatten h a r till syfte a tt de tillverkade pro d u k tern a skall - oavsett vilken energiform som används vid fram ställningen - få viss m axim erad skattebelastning i rela­ tion till tillverkningskostnaderna. D etta innebär a tt skattenedsättningar redan förekom m er fö r de särskilt energikrävande branscher sorn åsyftas i det näm nda departem entschefsuttalandet. System et leder till a tt skilda nedsättningsregler tilläm pas fö r olika k raft- eller värm ekällor inom en och sam m a sektor av näringslivet. E n te m p o rär skattebefrielse k an d är­ fö r för en viss sektor m edföra en konkurrenssnedvridning genom att den upphäver den kostnadsutjäm ning m ellan energikällorna som n u ­ varande regler m edför. Såvitt utskottet kan bedöm a m åste d ärfö r största försiktighet iakttas vid användandet av den allm änna energiskatten som k onjunkturpolitiskt instrum ent och eventuella skattenedsättningar b ör ske först efter höran d e av energiskattenäm nden och m ed beaktande av i näm nden fra m fö rd a m eningar. D e konjunkturpolitiska effekterna av de i propositionen förordade ingreppen i den allm änna energiskatten torde sålunda enligt utskottets m ening bli täm ligen begränsade. U tskottet vill em ellertid inte m o tsätta sig a tt K ungl. M a j:t f å r m öjlighet a tt fö r-, o rd n a om sk attelättnader fö r de branscher d ä r en sådan åtgärd kan väntas vara av betydelse och d är inga negativa effekter k an befaras.

F inansutskottet h a r vid sitt ställningstagande till frågan inte funnit anledning till annan bedöm ning och föreslår i likhet m ed skatteutskottet a tt riksdagen a n ta r en särskild förordning om tillfällig nedsättning av den allm änna energiskatten, varigenom K ungl. M aj:t bem yndigas att fö ro rd ­ na härom intill utgången av å r 1972. I anslutning till det nyssnäm nda departem entschefsuttalandet b eträf­

fan d e den allm änna energiskatten yrkas i m otionen 1971: 1542 av h err R ydén m . fl. a tt riksdagen vid behandlingen av propositionen gör ett u ttalande av innebörd att dispens från energiskatt skall m edges den m anuellt arbetande glasindustrin. M ed anledning h ärav vill utskottet fram hålla, a tt om energiförbruk­ ningen inom den m anuella glasindustrin m otiverar skattenedsättning och någ ra h inder i övrigt inte föreligger h ärfö r få r K ungl. M aj:t enligt u t­ skottets förslag m öjlighet a tt tillgodose syftet m ed m otionen. M ed det an fö rd a anser utskottet sig h a besvarat m otionen 1971 :1 5 4 2 .

U tskottet b ehandlar h äre fte r vissa i m otionerna fram ställda y rkan­ den om utredningar rö ran d e beskattningen. I m otionen 1971: 1489 av h e rr Bohm an m . fl. begärs att en parlam entarisk utredning skall till­ sättas fö r översyn av beskattningssystem et. U tredningen b ö r enligt m o­ tiveringen i m otionen h a till uppgift a tt åstadkom m a m arginalskatte­ sänkningar och indexreglering av skattesystem et. I den med anledning av propositionen väckta m otionen 1971: 1530 av h e rr E riksson i A rvika m . fl. hem ställs om riksdagsskrivelse m ed begäran om ändring av det direkta skattesystem et så a tt penningvärdeförändringar inte autom atiskt m ed fö r ökat skattetryck och därm ed m inskad köp k raft. F inansutskottet delar skatteutskottets uppfattning att resultatet av 1970 års skattereform och av pågående utredningar rörande beskattningen bör avvaktas, innan beslut fattas om en översyn av beskattningen. U tskottet avstyrker utredningsyrkandet i m otionen 1971: 1489. E n indexreglering av skattesystem et finner utskottet m indre lämplig. I stället bör beskattningen på sam m a sätt som hittills tid efter annan om prövas och avvägas m ed hänsyn till penningvärdeförändringen och än d rad e förutsättningar i övrigt. A v an fö rd a skäl avstyrker utskottet m o­ tionen 1971: 1530. U tskottet vill i sam m anhanget erin ra om vad riksdagen i anledning av finansutskottets betänkande 1 9 7 1 :3 7 givit K ungl. M aj:t till kän n a on» skattesystem ets fördelningspolitiska effekter. Ä ven i m otionen 1 9 7 1 :1 4 9 0 av h e rr Fälldin m. fl. fram ställs ett utredningsyrkande om differentiering av den allm änna arbetsgivaravgiften i syfte att bereda arbetskraftsintensiva näringsgrenar särskilda lättnader. S katteutskottet h a r i sitt yttrande fram hållit, a tt d et frå n skattetek­ nisk synpunkt ä r angeläget a tt bevara de praktiska fö rd elar som vissa skatte- och avgiftsform er erbjuder genom sin förhållandevis enkla kon­ struktion. O m m an in fö r un d an tag eller särregler fö r a tt tillgodose sär­ skilda intressen, riskerar m an att fö rlo ra inte b a ra de tekniska fördelarna u ta n också m öjligheterna att överblicka kostnaderna fö r sam hällets åtaganden. F inansutskottet delar denna uppfattning och k an således inte heller b iträd a utredningsyrkandet i m otionen 1971: 1490.

K red it politiska åtgärder. 1 m otionen 1 9 7 1 :1 4 8 9 av h e rr B ohm an m . fl. h a r bl. a. hem ställts a tt riksdagen m åtte u tta la a tt k v arvarande delar av den restriktiva kreditpolitiken m åtte avvecklas. D etta b ö r en ­ ligt m otio n ärern a gå till så a tt en räntesänkning kom bineras m ed att k v arvarande rester av den tidigare m ycket restriktiva kreditpolitiken såsom likviditetskvoter och em issionskontroll avlägsnas. F inansutskottet vill fö rst e rin ra om att - sedan m otionen väckts ytterligare en diskontosänkning genom förts. I början av året v ar diskon­ tot 7 % . N u ä r det 5 % . E n m otsvarande sänkning h a r skett av b an ­ kernas in- och utlåningsräntor. Som utskottet tidigare fram hållit p å tal om den allm änna uppläggningen av den ekonom iska politiken h a r riks­ banken sedan som m aren inte lagt n åg ra restriktioner p å b ankernas u t­ låning. B ankernas likviditet h a r u n d e r året tillåtits stiga u p p till 1967 års höga nivå. Ä ven beträffande industrins och handelns likviditetsläge h a r en m a rk a n t återhäm tning skett. P å obligationsm arknaden h a r u t­ rym m et f ö r industrins em issioner fördubblats jä m fö rt m ed i fjol. E n avsevärd lä ttn a d av kreditpolitiken h a r sålunda successivt genom ­ fö rts u n d e r 1971. A tt som m o tio n ärern a föreslår helt avskaffa likvi­ ditetskvoter och em issionskontroll anser utskottet inte m otiverat. S am t­ liga affärsbanker h a r sedan 1970 uppfyllt likviditetskvotskraven, och m ånga av dem h a r en likviditet som väsentligt överstiger den som fö re ­ skrivs. L ikviditetskvoterna u tg ö r d ä rfö r i n u varande läge ej något h in ­ der fö r kreditexpansion. E m issionskontrollen berö rd e utskottet i sitt betänkande över årets finansplan (F iU 1 9 7 1 :1 ) d ä r utskottet bl. a. erinrade om att em issionskontrollen syftar till a tt dels m öjliggöra en kontroll av ränteutvecklingen på k apitalm arknaden, dels m öjliggöra en prioritering av kreditbehov varom riksdagen själv fa tta r beslut. A tt av­ h än d a sig dessa m öjligheter a tt påverka kapitalm arknadsutvecklingen ä r enligt utskottets m ening inte läm pligt. Inom em issionskontrollens ram kan, om så erfordras, ske en betydande kreditexpansion till de sektorer som det anses angeläget a tt prioritera. D en tidigare berö rd a ökningen av industrins obligationsem issioner ä r e tt exem pel härpå. U n d er åberopande av det anfö rd a avstyrker utskottet m otionen 1971: 1489 såvitt n u ä r i fråga.

I m otionen 1971: 1522 av h e rr L arsson i U m eå m . fl. h a r hem ställts a tt riksdagen skyndsam t u tta la r a tt k o m m u n ern a skall erhålla upplåningsrätt p å den långa kapitalm arknaden m otsvarande den k o m m u ­ nala finansieringsdelen fö r beredskapsarbeten. V ad b eträ ffar m otionärernas yrk an d e vill utsk o ttet fram hålla a tt den kraftiga höjning av statsbidraget fö r k om m unala beredskapsarbeten u n ­ der perioden 1 novem ber 197 1 -3 0 juni 1972 - frå n 33 % till 75 % av k ostnaderna - som föreslagits i propositionen 1971: 140 i och fö r sig m åste m edföra en inte oväsentlig fö rb ättrin g av kom m unernas likvidi-

tetssituation. I den m ån k o m m unerna trots detta anser sig behöva ta den långa kapitalm arknaden i anspråk i ökad- utsträckning ä r detta något som m åste vägas m ot de krav som ställs frå n an d ra sektorer av ekono­ m in. U tsk o ttet ä r d ärfö r inte berett a tt fö ro rd a a tt riksdagen skall göra e tt uttalande av så kategorisk n a tu r som m otionärerna begärt och av­ styrker d ärfö r m otionen 1 971:1522.

I m otionen 1971: 1492 ay h e rr H erm ansson i Stockholm m . fl. hem ­ ställs, såvitt nu ä r i fråga, att riksdagen i skrivelse till regeringen be­ gär förslag till nödvändiga lagändringar fö r att m edel u r A P -fonderna skall k u n n a användas till skapandet av statliga basindustrier i avfolkningsom rådena - verkstadsindustri, elektronisk industri, kem isk och petrokem isk industri osv. - sam t vidareförädling av skogsprodukter, gruvprospektering i det inre N o rrlan d och igångsättning av m alm brytning. . . „ .

I m otionen 1971: 1527 av h e rra r A nnerås och Levin hem ställs att riksdagen anm o d ar K ungl. M aj:t att snarast fram lägga förslag om vid­ gad rä tt till och utökad am orteringstid fö r återlån frå n allm än n a pen­ sionsfonden. , M otio n ärern a h a r i m otionen 1971: 1492 m otiverat sitt förslag m ed behovet att finansiera en utbyggnad av den statliga företagssektorn, vil­ k et skulle ske m ed hjälp av m edel u r allm änna pensionsfonden. N ä ­ ringsutskottet hänvisar i sitt yttrande (N U 1971: 1 y). till att kapitalm arknadsutredningen h a r i uppdrag a tt se över reglerna fö r h u r A Pfondens m edel skall utnyttjas, bl. a. även de skäl som kan tala fö r ett m era d irekt engagem ang i näringslivet från fondens sida. M ed hänvis­ ning härtill avstyrker näringsutskottet m otionskravet i denna del.

N äringsutskottet an fö r i .sitt yttrande över m otionen 1971: 1527 (NU 1971: 2 y) a tt m otioner om ändrade regler fö r återlån frå n allm änna pensionsfonden tidigare i å r h ar avstyrkts av näringsutskottet (NU 1971: 5) och avslagits av riksdagen. U tsk o ttet hänvisade därvid till att 1968 års kapitalm arknadsutredning enligt sina direktiv skall fö ru tsätt­ ningslöst pröva om system et m ed återlån från allm änna pensionsfonden b ör bibehållas och, om den anser detta, överväga vilka villkor som bör gälla fö r den n a utlåningsform . O avsett i vilka form er, utredningsarbetet bedrivs k a n ett förslag till ändrade regler fö r återlån frå n allm änna pen­ sionsfonden fram läggas fö r riksdagen tidigast nästa år. M ed hänsyn bl, a. härtill k an den åtgärd som m otionärerna föreslår inte få någon, om edel­ b a r konjunkturstim ulerande effekt. N äringsutskottet avstyrker m otionen. F inansutskottet b iträder de synpunkter näringsutskottet an fö rt i fö re­ varande sam m anhang och avstyrker m otionen 1971: 1492, såvitt nu är i fråga, och m otionen 1971: 1527.

Investeringsstyrning. I m otionen 1 9 7 1 :1 5 3 3 av h e rr H erm ansson i Stockholm m. fl. hem ställs, såvitt nu ä r i fråga, att riksdagen i skrivelse till regeringen begär förslag om investeringsstyrning inbegripande ko n ­ troll över lagerutvecklingen. M o tionärerna uttalar, efter en k ritik .av den politik som förts före och under den nuvarande lågkonjunkturen, a tt de anser a tt staten bör an ­ vända sin m ak tap p arat fö r a tt p åverka produktionens inriktning och investeringarnas om fattning och inriktning såväl på näringsgrenar som geografiskt. N äringsutskottet fin n er inte skäl a tt tillstyrka m otionärernas k rav om en särskild fram ställning frå n riksdagen rörande investeringsstyrande åtgärder. F inansutskottet h a r fö r sin del b erö rt fråg an om lagerinvesteringarnas påverkan på sam hällsekonom in i bl. a. betänkandet 1 9 7 1 :3 0 (s. 17). U tskottet pekade på de tendenser till ru b b ad balans som springer fram u r stark a lagerfluktuationer. F örslaget om sysselsättningspolitiskt be­ tingat bidrag till lageruppbyggnad som utskottet fö ro rd ar i an n at sam ­ m anhang bö r ses som ett försök a tt balansera av dessa stark a tendenser till lagersvängningar. D et kan inte uteslutas a tt lagerutvecklingen i en uppgångskonjunktur också bör bli förem ål fö r påverkan om läm pliga in­ strum ent kan utarbetas. N ågon erin ran häro m till Kungl. M aj:t är inte erforderlig eftersom Kungl. M aj:t i skilda sam m anhang uppm ärksam m at dessa problem . D e synpunkter som m o tionärerna i övrigt an fö rt om investeringspåverkan och investeringsstyrning är alltför allm änna för a tt vara av intresse i d etta sam m anhang. E tt ständigt arbete p åg å r att utveckla m etodiken. F inansutskottet finner d ärfö r inte skäl att tillstyrka m otionskravet om en särskild fram ställning till K ungl. M aj:t.

M ed hänvisning till det an fö rd a hem ställer utskottet A. 1. a tt riksdagen m ed anledning av propositionen 1971: 140 och m ed avslag på m otionen 1971: 1533 såvitt nu ä r i fråga a n ta r d et vid propositionen fogade förslaget till förordning om ändring i förordningen (1 9 7 1 :5 0 ) o m särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig in ko m stska tt m ed den ändringen a tt 3 § erhåller följande såsom u tsko ttets förslag betecknade lydelse:

K ungl. M aj:ts förslag U tskottets förslag

3 §

Särskilt investeringsavdrag u tg ö r tjugo pro cen t av anskaffningskost­ naden. T rä ffa s skriftligt avtal om förvärvet u n d er 1971 eller 1972 fö r leverans efter det år, u nder vilket avtalet träffats, utgör dock avdraget tjugo procent av det avtalade priset. Särskilt investeringsavdrag åtnjutes icke fö r följande inventarier, näm ­ ligen

inventarier m ed en beräk n ad varaktighetstid av högst tre år, begagnade inventarier, personbilar, som avses i vägtrafikförordningen (1951: 648) och som icke användes i yrkesm ässig trafik eller uthym ingsrörelse, inventarier, som den skattskyldige själv tillverkar, om tillverkningen börjat före ingången av å r 1971, inventarier, om vars anskaffande skriftligt avtal träffas u nder å r 1971 och som enligt avtalet skall levereras efte r utgången av å r 1973, inventarier, om vars anskaffande skriftligt avtal träffas u n d er å r 1972 och som enligt avtalet skall levereras efter utgången av å r 1974. Föreligger särskilda skäl, få r riksskatteverket m edge att särskilt investeringsavdrag få r åtnjutas fö r a n skaffning av begagnade in ven ­ tarier. F ö r inventarier, som förvärvas från någon m ed vilken förvärvaren ä r i väsentlig ekonom isk intressegem enskap, åtnjutes särskilt investerings­ avdrag endast om säljaren ä r tillverkare och tillverkningen b örjat efte r ingången av å r 1971. Särskilt investeringsavdrag enligt d en n a förordning åtnjutes icke fö r inventarier, fö r vilka investeringsfond enligt förordningen (1955: 256) om investeringsfonder fö r k o n junkturutjäm ning eller m otsvarande äldre författning tagits i anspråk enligt beslut av Kungl. M ajit eller arbets­ m arknadsstyrelsen eller fö r vilka förordningen (1963: 216) om ex tra av­ skrivning och särskilt investeringsavdrag vid inkom sttaxeringen skall äga tilläm pning enligt beslut av K ungl. M ajit.

2. a tt riksdagen beträffande särskilt investeringsavdrag fö r byggnadsarbeten avslår a. m otionen 1971: 1489, b. m otionen 1971: 1490, c. m otionen 1971: 1491, B. a tt riksdagen beträffande införande av investeringsbidrag avslår 1. m otionen 1971: 1537, 2. m otionen 1971: 1543, C. a tt riksdagen m ed anledning av propositionen 1971: 140 och m ed avslag p å m otionen 1971: 1542 an tar följande

Förslag till

Förordning om tillfällig nedsättning av den allmänna energiskatten

H ärigenom förordnas som följer. U tan h inder av bestäm m elserna i förordningen (1957: 262) om allm än

energiskatt kan K onungen i konjunkturstim ulerande syfte fö ro rd n a om nedsättning av eller befrielse frå n allm än energiskatt, som skall utgå under tiden den 1 decem ber 1 9 71-den 31 decem ber 1972.

D en n a förordning trä d e r i k ra ft dagen efte r den, d å förordningen enligt d ärå m eddelad uppgift utkom m it frå n trycket i Svensk fö rfa tt­ ningssamling.

D . a tt riksdagen beträffande uttagsprocenten fö r den statliga inkom stskatten avslår m otionen 1971: 1489, E . a tt riksdagen b eträffande ändring av m ervärdeskatten avslår 1. m otionen 1971: 1491, 2. m otionen 1971: 1493, 3. m otionen 1971: 1494, F . a tt riksdagen beträffande ändring av den allm änna arbets­ givaravgiften avslår 1. m otionen 1971: 1489, 2. m otionen 1971: 1490, 3. m otionen 1971: 1491, G . a tt riksdagen beträffande indexreglering av skattesystem et avslår m otionen 1971: 1530, H . a tt riksdagen beträffande utredning om skattesystem et avslår m otionen 1971: 1489, J. a tt riksdagen beträffande utredning rörande den allm änna arbetsgivaravgiften avslår m otionen 1 9 7 1 :1 4 9 0 , K. a tt riksdagen beträffande kredit politiska åtgärder avslår 1. m otionen 1971: 1489, 2. m otionen 1971: 1492, 3. m otionen 1971: 1522, 4. m otionen 1971: 1527, L. a tt riksdagen beträffande investeringsstyrning avslår m otionen 1971: 1533.

D R IF T B U D G E T E N

Å T T O N D E H U V U D T IT E L N

17. Bidrag till driften av gymnasieskolor. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. Bidrag till kommunala skolor för vuxna.

Kungl. M aj:t h a r i propositionen 1971: 140, bilaga 6, s. 41—43 (punk­ tern a 1-3 i utd rag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden fö r den 29 oktober 1971) givit riksdagen till k än n a vissa åtg ärd er i konjunkturstim ulerande syfte under utbildningsdepartem entets handläggning.

U tskottet ' U tbildningsutskottet h a r i y ttrande (U bU 1971: 2 y) till finansutskot­ tet ej h a ft något att erin ra m ot ovannäm nda åtgärder. V ad i proposi­ tionen i den n a del anförts föranleder ej någon erin ran eller något u t­ talande frå n finansutskottets sida, vilket utskottet h är anm äler.

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

D R IF T B U D G E T E N

N IO N D E H U V U D T IT E L N

18. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. sam t Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. K ungl. M aj:t h a r i propositionen 1971: 140, bilaga 7, s. 45—47 (punkterna 1—2 i utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 29 oktober 1971) föreslagit riksdagen att dels godkänna vad i statsrådsprotokollet fö r­ ordats rörande tillfälligt höjda statsbidrag till kom m unala avloppsrenings­ verk, dels till Bidrag till kom m unala avloppsreningsverk m. m. p å tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservations­ anslag av 50 000 000 kr., dels godkänna vad i statsrådsprotokollet fö r­ ordats rörande tillfälligt höjda statsbidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin.

H ö jt statligt bidrag till kom m unala avloppsreningsverk m. m . sam t till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin föreslås utgå om arbetena påbörjas och till m inst 60 % u tfö rs under tiden den 1 novem ber 1971—den 30 juni 1972. F ö r arbeten som påbörjas u n d er näm n d a tid m en inte kunnat fullföljas i angiven om fattning bö r dock höjt bidrag kunna utgå för kostnader som h än fö r sig till n äm nda period.

I m otionen 1971: 1521 av h e rr Jonasson m. fl. (c, fp, m) h ar hem ­ ställts att riksdagen m åtte m edge att statsbidrag f å r utgå till vattenoch luftvårdande åtg ärd er inom jo rd b ru k e t och trädgårdsnäringen en­ ligt sam m a grunder sorn i propositionen föreslås för industrin.

I m otionen 1971: 1540 av h e rr N ilsson i T värålund (c) h a r hem ­ ställts att riksdagen i skrivelse till K ungl. M aj:t u tta la r att förhöjt stats­ bidrag till kom m unala avloppsreningsverk och till vatten- och luft­ vårdande åtgärder inom industrin skall k u n n a utbetalas i vissa fall även om arbetena inte färdigställts till 60 p rocent före den 1 juli 1972, i enlighet med vad som h a r anförts i m otionen.

U tskottet I yttrande till finansutskottet h a r jo rd bruksutskottet an fö rt (JoU 1971: 1 y) att propositionsförslagen m otsvarar frå n m iljövårdssynpunkt angelägna önskem ål och a tt utskottet fö r sin del vill fö ro rd a att desam ­ m a godtas av riksdagen.

F inansutskottet instäm m er häri. V idare an fö r jordbruksutskottet beträffande m otionen 1971: 1540 att fö rh ö jt bidrag d å synnerliga skäl föreligger bö r k unna utgå även om kravet a tt 60 % av arbetena skall h a u tfö rts u nder perioden 1 n o ­ vem ber 1971—30 juni 1972 inte helt k u n n at uppfyllas. Som förutsättning skall därvid gälla a tt förseningen skall h a u p p stått till följd av om stän­ digheter varöver d en bidragssökande ej k u n n at råd a. Slutligen anser jordbruksutskottet a tt frågan b ör k u n n a lösas i sam band med u tfo rm ­ ningen av tilläm pningsbestäm m elserna. E nligt jordbruksutskottet skulle m otionens syfte i allt väsentligt vara tillgodosett. F inansutskottet instäm m er m ed jo rd bruksutskottet i de i anledning av m otionen 1971: 1540 gjorda bedöm ningarna. D etta synes b ö ra ges Kungl. M aj:t till känna. B eträffande yrk an d et i m otionen 1971: 1521 om en utvidgning av statsbidraget till vatten- och lu ftvårdande åtg ärd er inom industrin till att gälla även inom jo rd b ru k e t och trädgårdsnäringen anför jo rdbruksut­ skottet a tt m otionsyrkanden m ed sam m a innebörd vid ett flertal till­ fällen prövats av riksdagen, senast vid innevarande års vårsession (JoU 1971: 1, p. 43). Y rkandena h a r genom gående avslagits av riksda­ gen, bl. a. u nder hänvisning till a tt bidragsgivningen till industrin an­ setts h a en sådan tyngd a tt den b orde genom föras u ta n inskränkningar. Riksdagen h a r således hittills h aft den uppfattningen att förevarande bidragsgivning b ö r koncentreras till industrisektorn. Jordbruksutskottet finner i dagens läge ingen anledning fö r riksdagen att från g å denna ståndpunkt. F inansutskottet h a r inte funnit anledning till annan bedöm ning än jordbruksutskottet o ch hem ställer A . b eträffande bidrag till jo rd b ru k e t och trädgårdsnäringen att riksdagen avslår m otionen 1971: 1521, B. b eträffan d e tillfälligt höjda statsbidrag till kom m unala av­ loppsreningsverk m. m. sam t till vatten- och luftvårdande å t­ g ärder inom industrin att riksdagen 1. i anledning av Kungl. M aj:ts förslag och m otionen 1971: 1540 som sin m ening ger K ungl. M a j:t till känna vad u tsk o ttet anfört, 2. till Bidrag till kom m unala avloppsreningsverk m . m . på tilläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 50 000 0Ö0 kr.

19. Vidtagna konjunkturstimulerande åtgärder under handelsdeparte­ mentets handläggning. V ad K ungl. M a j:t redovisat u n d er d e tta avsnitt i propositionen 1971: 140, bilaga 8, s. 4 9 -5 0 föranleder ej någon erinran eller något uttalande frå n finansutskottets sida, vilket utskottet h ä r anm äler.

DRIFTBUDGETEN

T IO N D E H U V U D T IT E L N

20. Exportfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin. K ungl. M ajit h a r i propo­ sitionen 1971: 140, bilaga 8, s. 50—51 (punkt 1 i utd rag av statsråds­ protokollet över handelsärenden fö r den 29 okto b er 1971) föreslagit riksdagen att till E xportfräm jande åtgärder fö r textil- och konfektions­ industrierna sam t den m anuellt arbetande glasindustrin p å tilläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1 9 7 1 /7 2 anvisa e tt reservationsanslag av 2 500 000 kr.

I m otionen 1971: 1534 av h e rra r H ovham m ar (m) och F agerlund (s) hem ställs a tt riksdagen m åtte u tta la a tt 500 000 kr. av det av Kungl. M aj:t föreslagna anslaget om 2 500 000 kr. skall reserveras fö r den m anuellt arbetande glasindustrin.

U tskottet N äringsutskottet finner i sitt yttrande (N U 1971: 2 y) m otionärernas förslag innebära a tt de m edel som enligt propositionens förslag ställs till T E K O -industriernas förfogande reduceras m ed 500 000 kr., som i stället används till åtgärder avseende den m anuellt arbetande glasindu­ strin. E tt m edelstillskott till T E K O -industrierna ä r välm otiverat. N ä ­ ringsutskottet h a r em ellertid också förståelse fö r m otionärernas önske­ m ål. D et finns enligt utskottets m ening skäl a tt tillm ötesgå d etta i så m åtto att riksdagen u tta la r att K ungl. M ajit, om så visar sig befogat vid en sam lad bedöm ning av de sysselsättningseffekter som kan upp­ nås inom de berö rd a branscherna, bö r k u n n a lå ta m edel frå n det nu föreslagna anslaget kom m a även den m anuellt arbetande glasindustrin till godo. F inansutskottet vill, u n d er hänvisning till vad näringsutskottet an­

fört, fö r sin del fö ro rd a att även m edel som anvisas p å tilläggsstat en­ ligt K ungl. M aj:ts n ärm a re bedöm ning bö r k u n n a kom m a den m a­ nuellt arbetande glasindustrin till del om d etta vid en sam lad bedöm ­ ning anses ändam ålsenligt. F inansutskottet hem ställer a tt riksdagen 1. till E xportfräm jande åtgärder fö r textil- och ko nfektionsindustrierna sam t den m anuellt arbetande glasindustrin p å tillläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 2 500 000 kr., 2. i anledning av m otionen 1971: 1534 som sin m ening ger K ungl. M aj:t till kän n a vad utskottet anfört.

K A P IT A L B U D G E T E N

D IV E R S E K A P IT A L F O N D E R

21. Förrådsanläggningar m. m. U tskottet tillstyrker — i likhet m ed fö r ­ svarsutskottet — K ungl. M aj:ts förslag (punkt 2, s. 51) och hem ställer a tt riksdagen till Förrådsanläggningar m . m . på tilläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1 9 7 1 /7 2 anvisar ett investeringsanslag av 650 000 kr.

D R IF T B U D G E T E N

E L F T E H U V U D T IT E L N

22. Allmänna beredskapsarbeten m. m. K ungl. M a j:t h a r i propositio­ nen 1971: 140, bilaga 9, s. 53—55 (punkt 1 i u td rag av statsrådsproto­ kollet över inrikesärenden fö r den 29 o k tober 1971) föreslagit riksda­ gen a tt till A llm änna beredskapsarbeten m. m. p å tilläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1 9 7 1 /7 2 anvisa ett reservationsanslag av' 825 000 000 kr., varav förslagsvis 275 000 000 kr. a tt avräknas m ot autom obilskattem edlen.

I m otionen 1971: 1531 av h e rr Eriksson i B äckm ora m . fl. (c) hem ­ ställs att riksdagen m åtte u tta la att statsbidrag till beredskapsarbeten som utföres p å enskilda vägar under tiden 1 novem ber 1971—30 juni 1972 skall utgå med 75 p rocent av kostnaderna.

I m otionen 1971: 1538 av h e rr M attsson i Skee m. fl. (c, s, fp, m) hem ställs att riksdagen bem yndigar Kungl. M aj:t a tt av de m edel som enligt proposition 1971: 140, bil. 9, ställes till fö rfogande fö r allm änna beredskapsarbeten m. m. disponera m edel fö r a tt m inska arbetslöshe­ ten hos kantstensindustrin genom statliga stödbeställningar.

U tskottet • I m otionen 1971: 1531 fra m fö rt krav om 75 % statsbidrag till be­ redskapsarbeten som utförs p å enskilda vägar u n d er tiden 1 novem ­ ber 1971—30 juni 1972 avstyrks p å de g ru n d er sorn redovisas i inrikesutskottets yttrande (In U 1971: 1 y). * ' I sitt yttrande över m otionen 1971: 1538 an fö r inrikesutskottet att problem en inom kantstensindustrin inte en b a rt ä r a tt h än fö ra till det rådande konjunkturläget. I vart fall på längre sikt kan, m en ar inrikes­ utskottet, an d ra arbetsm arknadspolitiska insatser te sig ändam ålsenligare än statliga beställningar av kantsten. I viss utsträckning to rd e förtids­ pension eller om ställningsbidrag vara aktuellt. V ilka åtgärder eller vil­ ken kom bination av åtgärder som ä r läm pligast få r prövas av arbets­ m arknadsm yndigheterna i vanlig ordning, an fö r inrikesutskottet, som inte är berett tillstyrka m otionsyrkandet. F inansutskottet n o te ra r a tt m öjligheter a tt lägga u t offentliga beställ-

4 Riksdagen 1971. 5 sami. N r 47

ningar finns redan enligt nuvarande regler. S ådana beställningar får sorn inrikesutskottet an fö r prövas sam m an m ed an d ra arbetsm arknadspoli­ tiska insatser. N ågot bem yndigande fö r K ungl. M a j:t to rd e sålunda inte erfordras. H em ställan i propositionen 1971: 140 om 825 milj. kr. p å tilläggsstat innebär en m ycket kraftigt utökad insats av allm änna beredskapsarbe­ ten. Som jäm förelse anförs i inrikesutskottets tillstyrkan a tt p å riksstaten fö r innevarande år u p p fö rts 650 milj. kr. fö r allm änna och särskilda beredskapsarbeten tillsam m ans. F inansutskottet tillstyrker K ungl. M aj:ts förslag till medelsanvisning. U tskottet hem ställer v . A. a tt riksdagen till A llm änna beredskapsarbeten, m . m på tillläggsstat I till riksstaten för bud g etåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 825 000 0 0 0 kr., varav förslagsvis 275 000 000 kr. a tt avräknas m o t autom obilskattem edlen, B. a tt riksdagen avslår m otionen 1971: 1531 C. a tt riksdagen avslår m otionen 1971: 1538.

23. Särskilda beredskapsarbeten m. m. F inansutskottet tillstyrker - i lik­ het m ed inrikesutskottet — K ungl. M aj:ts förslag (punkt 2, s. 55) och hem ställer att riksdagen till Särskilda beredskapsarbeten m . m . på tilläggs­ sta t I till riksstaten fö r budgetåret 1 9 7 1 /7 2 anvisar ett reser­ vationsanslag av 100 000 000 kr., varav förslagsvis 35 000 000 kr. a tt avräknas m ot autom obilskattem edlen.

24. Motioner om samhällsnyttiga arbeten m. m. I m otionen 1971: 1492 av h err H erm ansson i Stockholm m* fl. (vpk) hem ställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse till regeringen begär skyndsam m a för­ slag till sam hällsnyttiga arbeten i enlighet m ed p u n k te rn a 1—8 i m otio­ nen (se s. 4) sam t a tt erforderliga förslagsanslag föreläggs riksdagen. I m otionen 1971: 1533 av h e rr H erm ansson i Stockholm m . fl. (vpk) hem ställs, såvitt n u är i fråga, att riksdagen i skrivelse till regeringen begär förslag till sam hällsnyttiga arbeten, särskilt p å om råd en som anges i m otionen och av en sådan om fattning a tt m an gör slut p å arbetslös­ heten.

U tskottet I frå g a om y rkandena i m otionerna 1971: 1492 och 1971: 1533 no ­ te ra r inrikesutskottet i sitt y ttran d e att förslag om ökade insatser på så gott som sam tliga av m otionärerna berörda om råden återfinns i pro­ positionen 1971: 140 och propositionen 1971: 156 om höjd a bostads­ tillägg fö r barnfam iljer. N ä r det gäller y rk an d e t om en rullande plan fö r sam hällsnyttiga arbeten hänvisar inrikesutskottet till att ett sådant

kontinuerligt planläggningsarbete u tfö rs inom arbetsm arknadsstyrelsen, vid an d ra m yndigheter sam t inom K ungl. M aj:ts kansli, landstingen och kom m unerna. M otionsyrkandena avstyrks av inrikesutskottet. F inansutskottet vill understryka de av inrikesutskottet an fö rd a syn­ punkterna. D e m ycket om fattande insatser i fö rm av utnyttjade k o n ­ ju nkturreserver vid affärsverken, vidgade investeringsram ar fö r skolor, sjukhus o ch bostäder sa m t fra m fö r allt de k raftigt u tökade arbetena på vägar och skilda kom m unala investeringsprojekt och som i p ro p o si­ tionen 1971: 140 föreslås finansierade frå n förevarande anslag, had e inte varit m öjliga a tt snabbt sätta i gång u ta n en om sorgsfull planering. D et behov av sta rtk lara projekt som ådagalagts visar h u r nödvändig den årligen utarbetade statliga investeringsreserven ä r och att reserver av angelägna kom m unala investeringsprojekt m åste finnas tillgängliga i de k om m unala investeringsprogram m en. F inansutskottet fin n er i lik­ het m ed inrikesutskottet a tt så gott som sam tliga av m otionärerna frarrtfö rd a om råden fö r läm pliga sam hällsnyttiga arbeten berörs av redan igångsatta eller i propositionen 1971: 140 föreslagna insatser. M otio­ nerna 1971: 1492 och 1533 avstyrks i ifrågavarande delar. U tskottet hem ställer att riksdagen avslår m otionerna 1971: 1492 och 1971: 1533, båda såvitt n u är i fråga.

25. Statligt stöd till lageruppbyggnad. Kungl. M a j:t h a r (punkt 4, s. 56—57) föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer fö r bidrag vid lagerökning som fö ro rd ats i statsrådsprotokollet.

I m otionen 1971: 1533 av h e rr H erm ansson i Stockholm m. fl. (vpk) yrkas, såvitt n u ä r i fråga, a tt riksdagen m åtte avslå an fö rd a förslag om statligt bidrag till lagerökning. I m otionen 1971: 1541 av h e rr R ydén m. fl. (fp) hem ställs a tt riks­ dagen m åtte besluta a tt statligt stöd till lagerökning b ör utgå till företag d är lageruppbyggnad ä r väsentlig och svårigheter finns att u p p rätth ålla sysselsättningen u n d er bidragsperioden och d ä r an talet anställda ä r minst 5 personer. I m otionen 1971: 1544 av h e rr Åsling m. fl. (c) hem ställs att riksda­ gen m åtte u tta la att bidrag vid lagerökning skall k u n n a utgå, fö r för­ utom vid industriföretag tillverkade hel- eller halvfabrikat även fö r rå ­ vara i fo rm av t. ex. sågtim m er och m assaved vid skogsindustrin.

U tskottet Inrikesutskottet fin n er i sitt y ttran d e (InU 1971: 1 y) a tt det nya inslag i arbetsm arknadspolitiken som förordats i statsrådsprotokollet är väl v ärt att pröva och avstyrker följaktligen m otionen 1971: 1533 i

förevarande del. F inansutskottet b iträd er inrikesutskottets uppfattning och tillstyrker det föreslagna stödet. I fråg a om m otionen 1971: 1541 vill finansutskottet i likhet m ed inrikesutskottet i dess y ttran d e understryka a tt gränsen 20 anställda inte är absolut utan kan efterges i särskilda fall. N ågon allm än sänkning av den angivna gränsen b ö r inte ske av fram fö r allt adm inistrativa skäl. F inansutskottet vill ytterligare p åpeka a tt företag m ed m indre än 20 anställda o fta är u nderleverantörer till större företag och kan påverkas positivt av dessas lagerproduktion. M ed hänvisning till det an fö rd a av­ styrks m otionsyrkandet. J I m otionen 1971: 1544 anförs a tt riksdagen b ör u tta la att bidrag vid lagerökning skall k u n n a utgå även fö r sågtim m er och m assaved vid skogsindustrin. Inrikesutskottet anser i sitt yttrande a tt reglerna fö r stö­ det b ö r utform as så att den angivna form en av lageruppbyggnad kan stödjas, e tt ställningstagande som utskottet finner stå i överensstäm m else med de g ru n d er fö r stödet som angivits i propositionen. N ågon åtgärd från riksdagens sida anser inrikesutskottet därfö r inte påkallad. F inans­ u tskottet delar denna bedöm ning. Inrikesutskottet an fö r i sitt y ttrande a tt stöd till lageruppbyggnad i praktiken knappast kan; k o m m a till användning d ä r företag redan h a r byggt up p stora lager, t. ex. inom trä - och m assaindustrin. U tsk o ttet fö ro rd ar d ä rfö r som ett alternativ i vissa fall att staten som en engångs­ åtgärd stöder personalutbildning i företag som tvingas överväga tem po­ rä ra driftsinskränkningar. E tt särskilt b idrag om fy ra k ro n o r p er del­ tagare och tim m e skulle enligt förslaget kunna utgå vid sådan utbild­ ning u n d er första halvåret 1972. I princip skulle sam m a förutsättningar gälla som i fråga om lagerstödet. E n annan förutsättning skulle v ara att den anställde erhåller avtalsenliga förm åner. A rbetsm arknadsstyrelsen bö r enligt förslaget adm inistrera bidraget och efter sam råd m ed arbets­ tagarnas och arbetsgivarnas organisationer inom branschen fastställa utbildningens uppläggning och utbildningstidens längd. Inrikesutskottet und erstry k er vikten av en effektiv tillsyn av utbildningen. I yttran d et fram håller inrikesutskottet att det föreslagna utbildningsstödet inte skall up p fattas som en förän d rin g av statsm akternas syn p å kostnadsfördel­ ningen m ellan sam hälle och företag n ä r det gäller utbildning inom fö re­ tagen av de anställda. S ådan utbildning skall i princip bekostas av före­ tagen, och det nu föreslagna stödet b ö r ses som ett tidsbegränsat u n d an ­ tag i rådande sysselsättningsläge. F inansutskottet finner de av inrikesutskottet an fö rd a m otiven bärande fö r a tt i vissa fall visst stöd till utbildning vid företag skall k u n n a utgå d är stöd till lageruppbyggnad enligt vad inrikesutskottet an fö rt i p rak ti­ ken inte k an kom m a till användning. U tbildningsstödet bö r k unna kom ­ m a i frå g a i de fall ett företag redan m eddelat driftsinskränkning liksom i de fall e tt företag fram över tvingas överväga sådan åtgärd. I likhet

m ed inrikesutskottet vill finansutskottet betona a tt det föreslagna tit*' bildningsstödet b ö r ses som e tt un d an tag betingat åv sysselsättnings­ läget och sålunda inte än d ra r statsm akternas principiella syn p å kost­ nadsansvaret fö r företagens utbildning. D et b ö r ankom m a p å K ungl. M aj:t att fastställa de n ärm are riktlinjerna fö r utbildningsstödet. K ost­ n ad ern a b ö r bestridas från anslaget A rbetsm arknadsutbildning m . m. H em ställan sker u n d er denna punkt. ■ F inansutskottet hem ställer A . a tt riksdagen avslår m otionen 1971: 1533, såvitt n u ä r i fråga, B. att riksdagen m ed avslag p å m otionen 1971: 1541 godkänner Kungl. M aj:ts förslag i fråg a om gränsen fö r antalet anställda i företag som skall k unna få bidrag vid lagerökning, C . a tt riksdagen godkänner de riktlinjer fö r bidrag vid lagerök­ ning som i övrigt förordats i propositionen, D . att m otionen 1971: 1544 inte föranleder någon riksdagens

åtgärd.

26. Arbetsmarknadsutbildning m. m. U n d er d en n a rubrik (punkt 3, s. 55—56) h a r K ungl. M ajit givit riksdagen till k än n a att det p å riksstaten fö r innevarande å r u p p fö rd a förslagsanslaget A rbetsm arknadsutbildning m. m . beräknas bli överskridet m ed uppem ot 75 milj. kr. till följd av att utbildningen vidgats i rådande sysselsättningsläge. Inrikesutskottet h a r inte något att erinra. Inte heller finansutskottet h a r något a tt e rin ra m ot vad K ungl. M aj:t an fö rt u n d er fö revarande punkt. U n d e r åberopande av vad fin an su t­ skottet an fö rt u n d er föregående pun k t, Statligt stöd till lageruppbyggnad, hem ställer utskottet a tt riksdagen som sin m ening ger K ungl. M ajit till k än n a vad finansutskottet anfört i frå g a om stöd till företagsutbildning i vissa fall.

KAPITALBUDGETEN

S TA T E N S U T L Å N IN G S F O N D E R

27. Lånefonden för bostadsbyggande. K ungl. M a j:t h ar (punkt 5, s. 57—58) föreslagit riksdagen att g o dkänna den ändring av villkoren för bostadslån som förordats i statsrådsprotokollet.

I m otionen 1971: 1490 av h err F älldin m. fl. (c) hem ställs såvitt nu ä r i fråga a tt riksdagen m å tte besluta u tta la sig fö r a tt Kungl. M ajit i enlig-

h e t m ed av riksdagen erhållet bem yndigande u tö k a r ram en fö r bostadslån fö r nybyggnad under å r 1971 i enlighet m ed vad i m otionen anförts,

I m otionen 1971: 1539 av h err N ilsson i T värålund (c) hem ställs a tt riksdagen m ed avslag å propositionen 1971: 140, i vad avser lånefonden fö r bostadsbyggande, som sin m ening ånyo ger K ungl. M a j:t till känna vad civilutskottets m ajoritet an fö rt om lån till vissa b ostadsrättsförening­ a r i dess betänkande C U 1971: 12.

U tskottet I fråg a om ram en för bostadslån fö r nybyggnad fram g år av civilut­ skottets y ttrande i äm net (C U 1971: 1 y) a tt enligt kom m unernas be­ döm ningar i oktober 1971 m öjlighet skulle finnas att b ö rja byggandet av ytterligare lägenheter u nder å r 1971, F inansutskottet h a r fö ru tsatt a tt bostadsstyrelsen genom dispenser enligt red an tilläm pad praxis m öjlig­ gör igångsättning under å r 1971 av byggnadsföretag fö r vilka lånebeslut skall m eddelas under å r 1972 i den utsträckning som kan anses m otive­ rad av bl. a. de lokala arbetskraftsförhållandena. Syftet m ed m otionen 1971: 1490 i denna del få r därm ed redan anses tillgodosett i väsentlig utsträckning u tan någon riksdagens åtgärd. K ungl. M aj:ts förslag i fråga om höjda lånegränser fö r vissa bostads­ rättsföreningar h a r av civilutskottet i dess yttrande (C U 1971: 2 y) be­ döm ts som läm pligt och förenligt m ed inriktningen av bostadsbyggan­ det även p å längre sikt. U r de synpunkter som finansutskottet h a r att fö reträd a finns inte heller, någon erin ra n m ot förslaget. D ärav följer a tt utskottet avstyrker m otionen 197,1: 1539. U tskottet hem ställer A. beträffande ram en fö r bostadslån för nybyggnad att riksdagen avslår m otionen 1971: 1490, B. beträffande hö jd a lånegränser a tt riksdagen m ed avslag å m o ­ tionen 1971: 1539 godkänner den ändring av villkoren fö r bo­ stadslån som förordats i statsrådsprotokollet.

28. Lånefonden för allmänna samlingslokaler. F inansutskottet tillstyr­ ker — i likhet m ed civilutskottet — K ungl. M aj:ts förslag (punkt 6, s. 58) och hem ställer att riksdagen m edger att beslut om lån, som skall utgå frå n låne­ fonden för allm änna sam lingslokaler, m eddelas intill 15 000 000 kr. u nder budgetåret 1971/72.

29. Vidtagna konjunktttrstimulerande åtgärder under industrideparte> mentets handläggning. V ad K ungl. M a j:t an fö rt u n d er d etta avsnitt i propositionen 1971: 140, bilaga 10, s. 59 föranleder ej någon erinran eller något uttalande från finansutskottets sida, vilket utskottet h ä r anm äler.

DRIFTBUDGETEN

T R E T T O N D E H U V U D T IT E L N

30. Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt den

manuellt arbetande glasindustrin. F inansutskottet tillstyrker - i likhet m ed näringsutskottet - K ungl. M aj:ts i propositionen 1971: 140, bilaga 10, s. 60 fram lagda förslag (punkt 1 i utd rag av statsrådsprotokollet över industriärenden fö r den 29 o k tober 1971) och hem ställer att riksdagen till Utbildningsåtgärder fö r textil- och ko n fek tio n s­ industrierna sam t den m anuellt arbetande glasindustrin på tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

31. M otion om ändring av sysselsättnings-, lokalisering- och närings­

politiken. I m otionen 1971: 1492 av h e rr H erm ansson i Stockholm m . fl. (vpk) hem ställs, såvitt nu ä r i fråga, a tt riksdagen u tta la r sig fö r en sysselsättnings-, lokaliserings- och näringspolitik i enlighet m ed vad i m otionen anförts sam t a tt riksdagen u tta la r sig för skyndsam projekte­ ring av de u n d er p u n k te rn a 9 och 10 i m otionen föreslagna statliga basindustrierna m. m.

U tskottet N äringsutskottet anser i sitt yttrande (N U 1971: 1 y) inte a tt m otio­ nen ger tillräckligt underlag fö r en k o n k ret diskussion av näringspoli­ tiken. I fråga om statliga basindustrier hänvisar näringsutskottet till de senaste årens upprepade behandling i riksdagen, varvid bl. a. anförts att ytterligare åtgärder p å den statliga företagsam hetens o m råden kan tä n ­ kas vara m otiverade. N ågot n y tt uttalande i äm net i anledning av m o­ tionen finner utskottet inte befogat och fram håller i sam m anhanget att en om fattande utbyggnad av den statliga företagssektorn m åste vara en

långsiktig process och grundas på ingående planering. D en kan inte ge­ nom föras språngvis och med k o rt varsel, p åp e k ar näringsutskottet. F inansutskottet anser inte a tt d et i d etta sam m anhang som gäller konjunkturstim ulerande åtgärder finns anledning utförligt dröja vid den statliga företagspolitiken. Som näringsutskottet påpekar i sitt yttrande ä r utbyggnaden av den statliga företagspolitiken en långsiktig process som k räver ingående planering in fö r varje projekt. A v konjunkturpoli­ tiska m otiv hastigt igångsatta o ch illa plan erad e projekt skulle enligt finansutskottets m ening t. o. m. k u n n a diskreditera d en statliga företags­ politiken. . -..d. U tsk o ttet hem ställer att riksdagen avslår m otionen 1971: 1492 såvitt nu ä r i fråga.

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

32. Reparations- och underhållskostnader m. m . under slottsbyggnader­ nas delfond av statens allmänna fastighetsfond. F inansutskottet tillstyr­ k e r K ungl. M aj:ts i propositionen 1971: 140, bilaga 11, s. 63—6 4 fra m ­ lagda förslag (punkt 1 i u td rag av statsrådsprotokollet över finansären­ den för den 29 oktober 1971) och hem ställer a tt riksdagen i staten fö r statens allm änna fastighetsfond, slotts­ byggnadernas delfond, u nder posten Reparations- och under­ hållskostnader m . m . fö r b u dgetåret 1971/72 b erä k n ar ett be­ lopp av ytterligare 9 000 000 kr..

33. Reparations- och underhållskostnader ni. m. under kriminalvårds­ styrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. F inansutskottet tillstyrker — i likhet m ed justitieutskottet — K ungl. M aj:st förslag (punkt 2, s. 64—65) och hem ställer att riksdagen i staten fö r statens allm änna fastighetsfond, krim i­ nalvårdsstyrelsens delfond, u n d er posten Reparations- och un­ derhållskostnader m . m . fö r budgetåret 1 9 7 1 /7 2 b e rä k n ar ett belopp av ytterligare 2 400 000 kr.

Stockholm den 30 novem ber 1971 P å finansutskottets vägnar S V E N E K S T R Ö M

Närvarande: h e rra r E kström (s), K n u t Johansson i Stockholm (s), F ra n ­ zén (s), B urenstam L inder (m), Larsson i K arlskoga (s), K ristiansson i H arplinge (c), Jansson (s), L öfgren (fp), Josefsson i H alm stad (s), B run­ din (m), A rn e Pettersson i M alm ö (s), Å sling (c), fru T horsson (s), h errar Fågelsbo (c) och W irtén (fp).

Reservationer

1) vid p unkten 1 (D en allm änna uppläggningen av den ekonom iska poli­ tiken) av h errar B urenstam Linder (m), K ristiansson i H arplinge (c), L ö f­ gren (fp), B rundin (m), Åsling (c), Fågelsbo (c) och W irtén (fp) som anser a tt utskottets yttrande och hem ställan bort h å följande lydelse:

»D en svaga ekonom iska aktiviteten u n d er innevarande år h a r gradvis lett till en allvarlig arbetslöshetskris och stagnation i den ekonom iska tillväxten. D e lä ttn a d er som vidtagits i den ekonom iska politiken h a r vi­ sat sig k lart otillräckliga. D et ä r enligt utskottets m ening d ärfö r nödvän­ digt a tt n u u ta n ytterligare dröjsm ål sätta in snabbt verkande stim ulans­ åtgärder. D essa m åste utform as så att de både ger nytt arbete å t så­ dana som redan blivit arbetslösa och fö rh in d ra r n y a friställningar, skapar ökade konsum tionsm öjligheter fö r inkom stsvaga g rupper sam t o k a r in­ vesteringarna. « U tskottet vill e rin ra om att regeringen u n d er våren tillm ätte vissa tillfälliga faktorer såsom den u td rag n a avtalsrörelsen och arbetsm ark­ nadskonflikten en avgörande betydelse, n ä r det gällde att bedöm a den kom m ande konjunkturutvecklingen. D en ekonom iska politiken fick m ot den bakgrunden en ganska restriktiv utform ning än d a in på an d ra halv­ året. M ycket talade em ellertid redan u n d er våren fö r att m an hade an ­ ledning a tt räk n a m ed en ganska långvarig avm attning, om lättn ad er inte sattes in i den ekonom iska politiken. D enna syn kom bl. a. till uttryck i den till finansutskottets betänkande 1971: 30 fogade reservationen. R e­ servanterna föro rd ad e d ä r att den ekonom iska politiken skulle ges en m era sysselsättningsfräm jande inriktning än vad som förutsatts i den reviderade finansplanen. U tskottet k o n staterar att regeringen inte varit beredd att - inom ra ­ m en fö r givna fu llm akter eller i form av förslag till riksdagen - sätta in k raftigare stim ulans på ett tidigare stadium . M öjligheterna a tt effek­ tivt kom m a till rä tta m ed arbetslösheten u nder den kom m ande vintern h ar därm ed otvivelaktigt försäm rats. A ntalet registrerade arbetslösa vid arbetsförm edlingarna låg redan u n ­ der som m aren förhållandevis högt och h a r d äre fte r stigit till ca 71 000 i m itten av novem ber. Till detta kom m er a tt de arbetsm arknadspoli­ tiska åtgärderna h a r sto r om fattning. I novem ber deltog om kring 46 000 personer i arbetsm arknadsutbildning och n ärm a re 21 000 sysselsattes i beredskapsarbeten. I statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar redovisades fö r o k tober m ånad 116 000 arbetslösa. Sam tidigt h a r antalet lediga platser fo rtsatt a tt sjunka. A rbetslösheten ligger nu högre än n å ­ gon gång u n d er den senaste lågkonjunkturen 1 9 6 7 -1968, trots att de ar-

betsm arknadspolitiska resurserna fö r om skolningsverksam het m . m. är betydligt större än då. r S to ra sysselsättningssvårigheter h a r bl. a. m ö tt de g rupper som sökt sig u t på arbetsm arknaden fö r fö rsta gången. D et innebär a tt de arbets­ lösa till betydande del består av k v in n o r och ungdom . M en fö r alla grup­ p er ä r arbetslösheten n u besvärande och av delvis ny stru k tu r, t. ex. bland tjänstem ännen, och oron fö r arbetslösheten h a r spritt sig i allt vi­ d are kretsar. U n d er de senaste m ån ad ern a h a r friställningar och full­ ständiga nedläggningar av företag varit den dom inerande orsaken till ök ­ ningen av arbetslösheten. Utvecklingen h a r också lett till en m arkant stagnation i den ekono­ m iska tillväxten, ö k n in g e n av b ruttonationalprodukten u n d e r 1971, som så sent som i m aj - i den reviderade finansplanen - förutsågs bli 2,5 pro ­ cent väntas inte kom m a att u ppgå till m er än 0,5 å 1 procent, dvs. m indre än u nder något av 1960-talets svaga konju n k tu rår. P riserna h a r tro ts detta fo rtsatt a tt stiga. D en senaste 12-m ånadersperioden h a r prisökningen varit om kring 7 p rocent, varav ca 3 procent h än fö r sig till höjningen av m ervärdeskatten. A llt tyder p å att den svaga ekonom iska aktiviteten kom m er a tt bestå u n d er avsevärd tid, om inte ytterligare kraftiga stim ulansåtgärder med snabb verkan sätts in. E n ytterligare nedgång u n d er nuvarande nivå kan inte heller uteslutas. E fterfrågeutvecklingen inom landet är fortfarande svag och antalet varsel om nya perm itteringar visar ingen tendens att avta. Vissa positiva tendenser n ä r det gäller uppgång i efterfrågan och fö rb ättrin g av sysselsättningsläget kan väntas frå n den ökade aktiviteten i den offentliga sektorn och genom den allm änna arbetstidsförkortning som trä d e r i k ra ft vid årsskiftet. Inom industrin och näringslivet i övrigt k an em ellertid ännu inga fö rb ättrin g ar skönjas n ä r det gäller orderingång, produktion, investeringar och sysselsättning. M ånga företag besväras av stora varulager. N ågra im pulser till uppgång i konjunkturen utifrån kan inte heller väntas under de närm aste m ånaderna. D etta hän g er bland an n a t sam ­ m an med att den fö rutspådda uppgången i U SA fördröjts och att den expansiva ekonom iska politiken i S torbritannien inte h aft avsedd verkan. I N orge, V ästtyskland, F ra n k rik e och B eneluxländerna h a r den ekono­ m iska aktiviteten hittills hållit sig bättre uppe än i vårt land, vilket för Sveriges vidkom m ande fö rk la rar den hittills relativt goda exportutveck­ lingen. Risk finns em ellertid fö r avm attning i dessa länder. E fterfrågan på svenska exportvaror, bland a n n a t m askiner och an d ra investerings­ varor, kan därigenom kom m a att sjunka. In fö ran d et av speciella im port­ avgifter i U SA och D an m ark h a r givetvis också betydelse i detta sam ­ m anhang. F ö r att kom m a till rä tta m ed svagheterna i den svenska ekonom in krävs åtgärder m ed både kortsiktig och långsiktig verkan. D e först­

näm nda m åste fra m fö r allt ta sikte på a tt lösa den ak u ta arbetslöshetskrisen och h in d ra ytterligare friställningar u n d er vintern. I det längre perspektivet m åste de ekonom isk-politiska åtg ärd ern a bl. a. syfta till att stim ulera näringslivets investeringar och ö k a dess konkurrenskraft. D et ä r angeläget a tt också de åtgärder som h a r korttidsverkan utform as så att de kan stödja investeringar och kapacitetsutbyggnad i näringslivet. D e åtgärder som efter h an d satts in fö r a tt m öta arbetslösheten har varit av såväl generell som selektiv k ara k tär, dock m ed stark överviktfö r de m ed selektiv verkan. A v de generella åtgärderna kan näm nas uppm jukningen av kreditpolitiken, räntesänkningarna sam t införandet av ett särskilt investeringsavdrag p å m askininvesteringar. De selektivt verkande åtgärderna h a r bl. a. bestått i frisläpp u r investeringsfonderna^ igångsättning av statliga och kom m unala byggnads- och reparationsar­ beten sam t ökade insatser fö r arbetsm arknadsutbildning och beredskaps­ arbeten. D e vidtagna åtgärderna h a r i första h an d tagit sikte p å att skaffa nytt arbete å t dem som friställts. I nuvarande läge få r m an räkna med a tt det behövs ytterligare insatser av denna art. U tskottet Vill em ellertid betona att det ä r m inst lika viktigt att sä tta in förebyggande generella åtgärder, dels sådana som direk t ö k ar m otståndskraften och investerings­ viljan i näringslivet, dels såd an a som ger en konsum tionsstim ulans och därm ed indirekt främ jar sysselsättningen. E n förutsättning fö r att få till stånd ökade p ro duktiva investeringar i näringslivet ä r också att åtgärder vidtas som ä r direkt inriktade på att däm p a kostnadsutvecklingen och fö rb ä ttra lönsam heten. M ot denna bakgrund vill utskottet särskilt betona följande synpunkter beträffande den ekonom iska politikens allm änna uppläggning undct de närm aste m ånaderna. Y tterligare åtgärder m åste vidtas fö r att stim ulera näringslivets in­ vesteringar och därigenom åstadkom m a ö k ad sysselsättning. Till de å t­ gärder som i första h an d b ö r kom m a i fråga h ö r e tt tillfälligt borttagan­ de av den allm änna arbetsgivaravgiften och en utvidgning av det sär­ skilda avdraget fö r m askininvesteringar. D en allm änna arbetsgivaravgiften är egentligen en löneskatt. P å lång sikt påverkar den i första h an d företagens löneutbetalningsförm åga. E f­ tersom den inbetalas av företagen få r em ellertid en tillfällig förändring främ st betydelse fö r företagens likviditet och lönsam het. E n sådan fö r­ ändring h a r d ärm ed också en direkt verkan p å företagens investeringar och på deras uthållighet, n ä r det gäller a tt u p p rätth ålla sysselsättningen u n d er en lågkonjunktur. U tvidgningen av det särskilda investeringsavdraget bö r bl. a. ske så att det kom m er att o m fatta både m askininvesteringar och byggnadsin­ vesteringar. U tö v er den om edelbara sysselsättningseffekten ger också denna åtgärd e tt välbehövligt incitam ent till företagen då det gäller ka-

pacitetsutbyggnad fö r a tt näringslivet som h elhet skall stå b ättre ru stat vid en kom m ande högkonjunktur. D et utrym m e p å kreditm arknaden som frigjorts u n d e r innevarande å r h a r i första h an d reserverats fö r industrin. In te m inst p å grund av de brister som finns p å kreditm arknaden föreligger dock fo rtfaran d e svå­ righeter a tt skaffa erforderligt k apital fö r m ånga företag. D e tta gäller fra m fö r allt m indre och m edelstora företag. D e kvarstående restriktioner som begränsar kreditgivningen bör nu k u n n a hävas. D e tta skulle bl. a. un d erlätta fö r ko m m u n ern a a tt ö k a sin byggnads- och anläggningsverksam het. R iksbanken b ö r sålunda släppa fra m ytterligare långa lån fö r näringsliv och kom m u n er i syfte att lätta trycket p å obligationsm arknaden. T rots de sänkningar av diskontot som h a r genom förts ligger rän telä­ get fortfarande p å en - m ed hänsyn till k o n junkturläget - hög nivå. D et ä r d ärfö r angeläget m ed en ytterligare anpassning av den s. k. långa rä n ­ tan som främ st p åv e rk ar näringslivets investeringar. Särskilda åtgärder bör också vidtas fö r a tt stödja den privata ko n ­ sum tionen. T ill de åtg ärd er som h ä r bö r kom m a i fråg a h ö r en tillfällig sänkning av m ervärdeskatten och en förstärkning av stödet fö r de sämst ställda grupperna, i fö rsta h an d barnfam iljer och pensionärer. E n sänkning av m ervärdeskatten skulle givetvis ge de konsum tionssvaga grupperna, till vilka barnfam iljer och pensionärer hör, ett inte oväsentligt standardtillskott. Indirekt få r en sådan åtgärd inverkan på sysselsättning och efterfrågeutvecklingen p å sam m a sätt som de redan n äm nda åtgärderna. F ö r de enskilda konsum enterna spelar också utvecklingen p å skatte­ om rådet en viktig roll. U tform ningen av det nya skattesystem et innebär bl. a. a tt även en ren t inflationistisk utveckling m edför ett reellt sett ökat uttag av skatt. D et ä r enligt utskottets m ening nödvändigt a tt skattebeta­ larn a skyddas m ot sådana inflationsverkningar genom införande av indexreglerade skatteskalor och avdrag. H öjningarna av de kom m unala skattesatserna och an d ra fak to rer h ar dessutom lett till a tt skattereform en fått även an d ra negativa konsekven­ ser, som inte förutsetts vid dess genom förande. U tsk o ttet anser därfö r att en förutsättningslös utredning om en ny reform av skattesystem et bör k om m a till stånd redan nu. U ppdraget, som inte bö r avgränsas till att gälla en b art den direkta beskattningen av fysiska p ersoner utan också k unna avse an d ra skatteform er, bör anförtros å t en offentlig kom m itté med fö re träd are fö r bl. a. riksdagspartierna. F ö r att den ak u ta arbetslösheten effektivt skall k u n n a bekäm pas fordras också en fo rtsatt utbyggnad av de arbetsm arknadspolitiska insat­ serna och fo rtsatta selektiva insatser av a n n a t slag. Bl. a. m åste bered­ skapsarbeten anpassade fö r kvinnor ägnas särskild uppm ärksam het. A tt åstadkom m a regional balans m åste likaså fo rtfaran d e vara ett centralt mål.

Biträdes utskottets förslag om generella ekonom isk-politiska åtgärder k om m er em ellertid sam tidigt behovet av sådana selektiva åtgärder, som föreslås i proposition n r 140, a tt minska. A tt utskottet ändå inte velat föreslå ändring av i propositionen begärda anslag till selektiva åtgärder b ero r p å a tt m edlen anvisas sorn reservationsanslag och sålunda sanno­ lik t blott i begränsad om fattning kom m er a tt behöva tas i anspråk därest föreslagna generella åtgärder genom förs. E n underbalansering av statsbudgeten ä r givetvis konjunkturpolitiskt m otiverad i nuvarande läge. R edan de stim ulansåtgärder som ä r genom ­ fö rd a kom m er a tt fö ran led a e tt betydande budgetunderskott. M ed den stark are valutaställning sorn n u h a r uppnåtts ä r det också möjligt a tt u r valutasynpunkt acceptera det budgetunderskott som följer m ed de å t­ g ärder utskottet fö ro rd at och som är nödvändiga fö r att få u p p aktivite­ ten i näringslivet och fö r a tt k u n n a bem ästra arbetslösheten. U tskottet hem ställer att riksdagen i anledning av vad i statsrådsprotokollet anförts om den allm änna uppläggningen av den ekonom iska politiken som sin m ening ger K ungl. M aj:t till k än n a vad u tsk o ttet anfört.»

2) vid pu n kten 8 (Särskilt statligt bostadstillägg för barnfam iljer, m. m.)

a) av h errar K ristiansson i H arplinge (c), Löfgren (fp), Åsling (c),

Fågelsbo (c) och W irtén (fp) som anser att dels den del av utskottets yttrande p å s. 24 som b ö rjar m ed »Social­ u tsk o ttet har» och slutar m ed »allm änna barnbidragen» b o rt h a fö l­ jande lydelse: »Finansutskottet h a r uppfattningen att en sam lad fam iljepolitisk re­ fo rm bör kom m a till stånd inom en n ära fram tid. Stödet till b arnfam il­ je rn a h a r inte stärkts i ta k t m ed den allm änna standardhöjningen M ånga barnfam iljer h a r stora svårigheter att k lara ekonom in. R esultatet b lir i m ånga fall a tt socialhjälp m åste tillgripas. E tt fö rb ä ttra t stöd till barnfam iljerna ä r sålunda socialt och jäm likhetspolitiskt angeläget. U t­ skottet delar uppfattningen att om en förbättring genom förs nu få r den sam tidigt en aktiv konjunkturpolitisk effekt. M ittenpartierna h a r tidigare i riksdagen kräv t att barnbidragen skall inflationsskyddas. D en senaste barnbidragshöjningen i jan u ari 1971 h a r knap p t kom penserat b arnfam il­ je rn a för in träffade prisökningar sedan 1965. N y a prisökningar h ar hårt d rab b a t just barnfam iljerna. E n höjning av barnbidragen n u är d ärför särskilt m otiverad av fö rhållandet a tt en önskvärd indexsäkring fö r a tt göra barnstödet värdebeständigt inte kom m it till stånd. I d etta syfte bi­ trä d e r utskottet y rkandet i m otion 1971: 1490 om höjning av de allm änna barnbidragen m ed 200 kr. per barn och år. H öjningen skall gälla frå n den 1 januari 1972. H ärigenom blir yrkandena om höjning av de allm änna barnbidragen i m otionerna 1971: 1495 och 1971: 1528 i huvudsak tillgodosedda.

Som fram hålles i m otionen 1971: 1490 ä r det viktigt att stödet till barnfam iljerna form as så a tt det b ättre anpassas efter behovet m ed hänsyn till inkom stförhållanden o ch barn an tal. N uv aran d e bostadstilllägg ä r härvidlag otillräckliga. I proposition 1971: 156, som behandlas av socialutskottet, läggs fra m förslag om k raftig t höjd a bostadstillägg från den 1 april nästa år. F örslaget syftar fra m fö r allt till stä rk t stöd till b a rn ­ fam iljer m ed låga inkom ster. Särskilt gäller d etta fam iljer m ed flera barn och fam iljer m ed höga boendekostnader. Propositionens inriktning stå r i dessa avseenden i överensstäm m else m ed utskottets uppfattning. U tskottet b iträ d er förslaget i propositionen 1971: 140 om att innan de höjda bostadstilläggen b ö rja r utgå en särskild utbetalning görs till b a rn ­ fam iljer som ä r berättigade a tt u p p b ära statligt bostadstillägg för decem ­ ber 1971. U tbetalningen b ö r göras så sn a rt som m öjligt. U tskottet av­ styrker således m otionen 1971: 1528 såvitt h ä r är i fråga.» dels utskottets hem ställan b o rt ha följande lydelse: »A. a tt riksdagen m ed avslag p å m otionen 1971: 1528, såvitt nu ä r i fråga, 1. godkänner de i statsrådsprotokollet fö rordade grunderna fö r särskilt statligt bostadstillägg fö r barnfam iljer, 2. till Särskilt statligt bostadstillägg fö r barnfam iljer p å tillläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1971/72 anvisar e tt förslagsanslag av 125 000 000 kr., B. a tt riksdagen m ed bifall till m otionen 1971: 1529 som sin m ening ger K ungl. M aj:t till k än n a vad utskottet anfört om r ä tt till särskilt statligt bostadstillägg då grundförm ånen be­ viljats retroaktivt, C . a tt riksdagen beträffande höjning av de allm änna barnbidra­ gen 1. m ed bifall till m otionen 1971: 1490 dels beslutar a tt 1 § lagen (1947: 529) om allm änna b a rn ­ bidrag skall från den 1 ja n u ari 1972 h a följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse

N uvarande lydelse U tskottets förslag

§

F ö r barn, som ä r svensk m edbor­ F ö r barn, som ä r svensk m edbor­ gare och bosatt i riket, skall av all­ gare och bosatt i riket, skall av m änna m edel såsom bidrag till bar­ allm änna m edel såsom bidrag till nets uppehälle och uppfostran utgå barnets uppehälle och uppfostran allm änt b arnbidrag m ed 1 200 kro ­ utgå allm änt barnbidrag m ed 1 400 n o r om åre t i enlighet m ed vad k ro n o r om året i enlighet m ed vad nedan n ärm a re stadgas. n ed a n n ärm a re stadgas, A llm änt b a rn b id ra g ----------------- i riket.

dels beslutar a tt till A llm ä n n a barnbidrag p å tilläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1 9 7 1 /7 2 anvisa e tt förslagsanslag av 180 000 000 kr., 2. beslutar a tt m otionen 1971: 1495 och m otionen 1971: 1528, i den m ån de ej kan anses besvarade m ed utskottets hem ställan under C. 1 icke föranleder någon riksdagens åtgärd.»

b) av h e rra r B urenstam L in d er (m) och B rundin (m) som anser att

dels det avsnitt av utskottets y ttran d e som p å s. 24 b örjar m ed »F i­ nansutskottet ansluter» och p å s. 25 slutar m ed »för ändam ålet» b o rt ha följande lydelse: »Även om , som socialutskottet an fö rt, utbyggnaden av d et ekono­ m iska stödet till barnfam iljer frä m st bö r inriktas p å fam iljer m ed låga inkom ster och/eller flera barn lä m p ar sig det befintliga system et fö r bo­ stadstillägg till barnfam iljer inte fö r en engångsinsats av det slag som fö r­ ordas i propositionen. D e n uvarande reglerna fö r bostadstillägg innebär, som fram hålles i m otionen 1971: 1528, orättvisor som skulle förstärkas vid en utbetalning enligt i propositionen föro rd ad e grunder. M ed h än ­ syn härtill anser utskottet det riktigast att engångsinsatsen göres p å de allm änna barnbidragen. I propositionen 1971: 156, som rem itterats till socialutskottet, h a r fö­ reslagits en m er perm an en t om läggning och k raftig förstärkning av bo­ stadstilläggen till barnfam iljer. U tsk o ttet delar den uppfattning som fra m ­ fö rts i m otionen 1971: 1557 a tt en sådan reform b ö r anstå tills beslut kan fattas om en allsidig fam iljepolitisk reform p å grundval av fam ilje­ politiska kom m itténs till början av å r 1972 aviserade slutbetänkande. D et k an em ellertid då befinnas önskvärt med en ytterligare provisorisk förstärkning av fam iljestödet i avvaktan p å att ett sådant beslut skall hin n a trä d a i kraft. E n provisorisk höjning av de allm änna barnbidragen enligt förslaget i m otionen 1971: 1528 ö p p n ar enligt utskottets m ening en naturlig väg fö r fo rtsatt tillfällig förstärkning u n d er första delen av budgetåret 1972/73. H ärigenom tillgodoses också i huvudsak önskem ålet i m otionen 1971: 1490 om höjning av de allm änna barnbidragen m ed 200 kr. per b arn och år, dock a tt beslutet nu begränsas till a tt gälla återstående del av innevarande budgetår. I m otionen 1971: 1495 föreslås en tillfällig höjning av barnbidragen. Som fram g ått av det an fö rd a delar fin an su t­ skottet uppfattningen a tt en tillfällig bam bidragshöjning är den bästa form en fö r om edelbar förstärkning av fam iljestödet, dock a tt - med h änsyn till övriga kostnadskrävande konjunkturpolitiska åtgärder - be­ loppet inte bö r sättas högre än till 50 kro n o r p er b arn och utbetalningstillfälle. M otionen 1971: 1529 om viss ändring av reglerna fö r de i propositio­ nen 1971: 140 föreslagna särskilda bostadstilläggen ä r efter fin an su t­ skottets h ä r redovisade ställningstagande inte längre aktuell.»

dels utskottets hem ställan bort h a följande lydelse: » att riksdagen m ed bifall till m otionen 1971: 1528 och m ed a n ­ ledning av m otionerna 1971: 1490 såvitt nu är i fråga och 1971: 1495 1. avslår propositionen 1971: 140 såvitt gäller särskilt statligt bostadstillägg fö r barnfam iljer, 2. avslår m otionen 1971: 1529, 3. antager följande

F örsla g till L ag om extra barnbidrag

H ärigenom fö rordnas som följer.

1 §

E x tra b arnbidrag skall av allm änna m edel utgå fö r första och andra kv artalet 1972 fö r barn beträffande vilket allm änt barnbidrag enligt lagen (1947: 529) om allm änna b arnbidrag utgår.

2 §

E x tra barnbidrag u tgår m ed 50 k ro n o r i kvartalet. 3 § E x tra barnbidrag utbetalas kvartalsvis u ta n ansökan genom veder­ börande barnavårdsnäm nds försorg. U tbetalningen sker till den som äger u p p b ära allm änt barnbidrag fö r barnet. A ngående sättet och tiden fö r utbetalningen m eddelar K onungen n ärm a re bestäm m elser. 4 § Bestäm m elserna i 2 -7 §§, 11 § an d ra stycket och 12-17 §§ lagen (1947: 529) om allm änna barnbidrag äger m otsvarande tilläm pning på e x tra barnbidrag.

D en n a lag trä d e r i k raft den 1 jan u ari 1972.

4. till E xtra barnbidrag p å tilläggsstat I till riksstaten fö r b u d ­ g etåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 180 000 000 kr.»

3) vid pu n kten 9 (M otion om åtg ärd er fö r b ä ttre arbetsm iljöer inom industrin) av h e rra r B urenstam L inder (m), K ristiansson i H arplinge (c), L öfgren (fp), B rundin (m), Åsling (c), Fågelsbo (c) och W irtén (fp) som anser a tt utskottets yttrande och hem ställan b o rt h a följande lydelse: » U tskottet vill e rin ra om att m otionsyrkanden m ed liknande innebörd som det n u föreliggande behandlats av socialutskottet u n d er vårriks-

5 Riksdagen 1971. 5 sami. Nr 47

dagen. I den till socialutskottets betänkande 1 9 7 1 :7 fogade reserva­ tionen n r 2 hem ställdes därvid, a tt riksdagen skulle ge K ungl. M aj:t till k än n a vad utskottet an fö rt om åtgärder fö r att ekonom iskt stim ulera industrin a tt fö rb ä ttra arbetsm iljön. Y rk a n d et avslogs em ellertid av riks­ dagen. F inansutskottet vill m ed anledning av den nu föreliggande m otionen understry k a a tt det är värdefullt att den å r 1970 tillsatta arbetsm iljöut­ redningen få tt till uppgift a tt behandla arbetsm iljöproblem en i e tt större sam m anhang, dvs. d är m an beaktar de arbetandes hela hälsosituation. D et är em ellertid sam tidigt väsentligt a tt det redan nu k a n ske ökade insatser fö r a tt få till stå n d b ättre arbetsm iljöer. U tsk o ttet tillstyrker d ä rfö r förslaget i m otionen 1971: 1532 a tt statligt stöd till åtgärder fö r b ättre arbetsm iljöer i fråga om arbetslokaler, m askiner och an d ra arbetsa n ordningar skall få utgå efter sam m a grunder som gäller i fråga om vatten- och luftvårdande åtgärder. S ådant stöd bör dock inte få u tn y tt­ ja s då a n n a t stöd utgår, såsom t. ex. m edgivande att ta i anspråk investe­ ringsfond. D et få r ankom m a p å K ungl. M aj:t a tt u tfä rd a erforderliga tilläm pningsföreskrifter. U tsk o ttet hem ställer a tt riksdagen m ed bifall till m otionen 1971: 1532 som sin m e­ ning ger K ungl. M aj:t till k ä n n a vad utskottet an fö rt om stöd till åtgärder för b ättre arbetsm iljö.»

4) vid pu n kten 16 (Skatte- och kreditpolitiska åtgärder m. m.) beträf­ fa n d e särskilt investeringsavdrag fö r byggnadsarbeten av h e rra r B uren­ stam L inder (m), K ristiansson i H arplinge (c), Löfgren (fp), B rundin (m), Å sling (c), F ågelsbo (c) och W irtén (fp) som anser att dels det avsnitt i utskottets yttrande som p å s. 34 b ö rjar m ed »I sin» och på s. 35 slutar m ed » fö r byggnadsinvesteringar» b o rt h a följande lydelse: » U tskottet anser det befogat a tt utvidga det särskilda investeringsavdraget till a tt också o m fatta vissa byggnadsinvesteringar. U töver den om edelbara sysselsättningseffekt som en sådan åtg ärd få r både inom byggnadsbranschen och inom an d ra n äringar ger den företagen ett väl­ behövligt incitam ent till kapacitetsutbyggnad, varigenom näringslivet som helhet skulle stå b ättre ru sta t vid en kom m ande högkonjunktur. U tsk o ttet tillstyrker sålunda m otionerna 1971: 1489-1491 såvitt n u ä r i fråga.» dels utskottets hem ställan u n d er A 2 b o rt ha följande lydelse: » att riksdagen i anledning av m otio n ern a 1971: 1489, 1971: 1490 och 1971: 1491 sam tliga såvitt n u ä r i fråga a n ta r följande

F örsla g till Förordn in g om särskilt investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten vid taxering till statlig inkom stskatt

H ärigenom fö rordnas som följer.

1 §

Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse, jo rd b ru k eller skogs­ b ru k och fö r vars räkning byggnadsarbete avsett fö r verksam heten igång­ sätts u n d er tiden den 1 decem ber 1 9 7 1 - den 30 juni 1972, få r vid taxe­ ring till statlig inkom stskatt åtn ju ta särskilt investeringsavdrag vid in­ kom stberäkningen fö r den förvärvskälla vari verksam heten ingår.

2 §

Särskilt investeringsavdrag u tg ö r tio pro cen t av den del av byggnadskostnaden, som nedlagts u n d er tiden den 1 decem ber 1 9 7 1 - den 31 m a rs 1973 och som belöper p å beskattningsåret. Särskilt investeringsavdrag åtnjutes icke fö r byggnadsarbeten som helt eller till huvudsaklig del avser bensinstation, reparationsverkstad fö r m otorfordon, parkeringshus el­ ler sådan parkeringsanläggning som ej in rättas i anslutning till ny bo­ stadsbebyggelse, butiks-, kontors- eller banklokaler, kyrkliga eller an d ra sam lingslokaler eller nöjeslokaler, sporthall eller annan idrottsanläggning, bostadshus. Särskilt investeringsavdrag enligt denna förordning åtnjutes ej heller fö r byggnadsarbete, fö r vilket investeringsfond enligt förordningen (1955: 256) om investeringsfonder fö r konjunkturutjäm ning eller m otsvarande äldre fö rfattn in g tagits i anspråk enligt beslut av K ungl. M aj:t eller ar­ betsm arknadsstyrelsen.

3 § Byggnadsarbete anses igångsatt n ä r det påbörjats p å byggnadsplatsen. M ed nedlagd byggnadskostnad avses k ostnad fö r u tfö rt byggnadsarbe­ te u n d er den i 2 § första stycket angivna tiden.

4 § Särskilt investeringsavdrag åtnjutes endast om den skattskyldige fra m ­ ställer yrkande om sådant avdrag i allm än självdeklaration och fö re ter tillfredsställande utredning om den byggnadskostnad p å vilken avdrag skall beräknas. A vdrag åtnjutes endast om sådan kostnad i förvärvs­ källan u ppgått till m inst 25 000 k ro n o r u n d er beskattningsåret.

N ärm a re bestäm m elser fö r tilläm pningen av denna förordning m edde­ las av K onungen eller m yndighet som K onungen bestäm m er.

D enna föro rd n in g träd e r i k ra ft dagen e fte r den, då förordningen en­ ligt d ärå m eddelad uppgift u tkom m it frå n trycket i Svensk författnings­ samling.

5) vid p u n kten 16 (Skatte- och kreditpolitiska åtgärder m. m .) beträf­ fande investeringsbidrag av h erra r B urenstam L inder (m), K ristiansson i H arplinge (c), L ö fg ren (fp), B rundin (m), Åsling (c), F ågelsbo (c) och W irtén (fp) som anser att dels det avsnitt i utskottets y ttra n d e på s. 36 som b ö rja r m ed »Av skatteutskottets» och slutar m ed »m otionen 1971: 1543» b o rt h a följande lydelse: »U tsk o ttet ä r m edvetet om a tt m ånga, särskilt m indre och m edelstora, företag till fö ljd av dels den stram a kreditpolitiken u n d er 1970, dels den svaga efterfrågeutvecklingen u n d er innevarande å r kom m it i ett pressat lönsam hetsläge. D en redovisade vinsten är i det läget ett dåligt m å tt p å företagens fram tidsutsikter. D et ä r d ä rfö r inte heller rim ligt a tt förekom sten av en tillräckligt sto r redovisad vinst skall v ara avgörande fö r företagens m öjligheter a tt kom m a i åtnjutande av det investerings­ stöd, som det i propositionen föreslagna investeringsavdraget ä r avsett a tt utgöra. U tsk o ttet fin n er det d ärför skäligt a tt investeringsavdraget kom plette­ ras m ed e tt investeringsbidrag. U tsk o ttet delar den i m otionerna 1971: 1537 och 1971: 1543 fram fö rd a uppfattningen a tt stödet storleksm ässigt bö r m otsvara den skattevinst, som ett företag u p p n år genom a tt u tnyttja d et 20-procentiga investeringsavdraget. F ö r företag som delvis kan u t­ nyttja investeringsavdraget b ö r investeringsbidrag k unna utgå på den del av investeringsbeloppet p å vilken avdrag ej k u n n a t åtnjutas, dvs. investe­ ringsbeloppet m inskat m ed fem gånger det avdragna beloppet. U tsk o ttet fin n er det svårt a tt u ta n n ärm are utredning precisera hu r investeringsstödet tekniskt bö r utgå. U tskottet vill d ärfö r fö ro rd a att m an i princip beslutar om e tt investeringsstöd av det slag, varom h ä r är fråga, sam t a tt riksdagen hem ställer hos K ungl. M aj:t om e tt förslag snarast om stödets praktiska utform ning. Tidsm ässigt b ör stödet avse in­ vesteringar som görs under sam m a period som det särskilda investerings­ avdraget avser.» dels utskottets hem ställan u nder B b o rt h a följande lydelse: »att riksdagen beträffande införande av investeringsbidrag i anledning av m otionerna 1971: 1537 och 1971: 1543 1. beslutar i princip a tt det särskilda investeringsavdraget

skall kom pletteras m ed ett investeringsbidrag i enlighet m ed vad utskottet anfört, sam t 2. hem ställer a tt K ungl. M aj:t m åtte u ta rb e ta och snarast förelägga riksdagen förslag om utform ningen av ett så­ dant investeringsstöd,»

6) vid pu n kten 16 (Skatte- och kreditpolitiska åtg ärd er m . m.) beträf­ fande m ervärdeskatt och arbetsgivaravgift av h e rra r B urenstam L inder (m), K ristiansson i H arplinge (c), L öfgren (fp), B rundin (m), Åsling (c), Fågelsbo (c) och W irtén (fp) som anser a tt dels det avsnitt i utskottets yttrande som p å s. 33 b ö rjar m ed »Skatte­ u tskottet har» och p å s. 34 slu tar m ed »och 1971: 1494» b o rt h a föl­ jande lydelse: »D en allvarliga arbetslösheten och stagnationen i den ekonom iska tillväxten visar klart a tt de lä ttn a d er som hittills vidtagits i den ekono­ m iska politiken är k lart otillräckliga. D et ä r enligt utskottets m ening d ärfö r nödvändigt att n u utan ytterligare dröjsm ål sätta in snabbt ver­ kande stim ulansåtgärder. Å tgärderna m åste givetvis i sto r utsträckning h a form en av arbets­ m arknadspolitiska insatser och ta sikte på att ge nytt arbete åt dem som friställts. U tskottet vill em ellertid understryka att det ä r m inst lika vik­ tigt att sätta in förebyggande, generella åtgärder, både sådana som direkt ö k ar m otståndskraften och investeringsviljan i näringslivet och sådana som ger en konsum tionsstim ulans och därm ed indirekt frä m ja r p ro d u k ­ tion och sysselsättning. M ot den bakgrunden tillstyrker utskottet m otionsförslagen om att tillfälligt slopa den allm änna arbetsgivaravgiften och a tt sänka m ervärde­ skatten u nder en begränsad tid. Ik ra ftträ d an d e t m åste m ed hänsyn till redovisningssystem et ske vid m ånadsskiftet decem ber/januari och vad gäller m ervärdeskatten avse en sänkning från 15 till 11 procent. A vgiften bör återin fö ras och m ervärdeskatten höjas till n uvarande nivå n är konjunktursituationen m otiverar det. E tt tem p o rärt borttagande av den allm änna arbetsgivaravgiften nu m åste betraktas som ett effektivt konjunkturpolitiskt m edel m ot arbets­ lösheten. Företagsnedläggelser skulle k unna undvikas och sysselsättningen upprätthållas. Sam tidigt skulle investeringarna främ jas. U töver att en sänkning av m ervärdeskatten skulle inverka positivt på sysselsättning och produktion, tillkom m er a tt sänkningen ger konsum tionssvaga grupper ett inte oväsentligt standardtillskott.» dels utskottets hem ställan u n d er E och F bort h a följande lydelse: »E. att riksdagen beträffande ändring av m ervärdeskatten 1. i anledning av m otionen 1971: 1491 a n ta r följande

F örslag till F örordn in g om ändring i förordningen (1 9 6 8 : 4 3 0 ) om m ervärde­ skatt

H ärigenom förordnas, a tt 13 och 59 §§ sam t anvisningarna till 59 § förordningen (1 9 6 8 :4 3 0 ) om m ervärdeskatt skall h a nedan angivna lydelse. N uvarande lydelse U tskottets förslag 13 § Skatten u tg å r m ed 15 procent av S katten u tg å r m ed 11 p rocent av beskattningsvärdet. beskattningsvärdet.

59 § M ervärdeskatt u tg å r m ed 15 pro ­ M ervärdeskatt utgår m ed 11 cent av beskattningsvärdet. F ö r procent av beskattningsvärdet. F ö r m onteringsfärdigt h us u tgår dock m onteringsfärdigt hus u tgår dock skatten m ed 9 p rocent av beskatt­ skatten m ed 6,6 procent av be­ ningsvärdet. skattningsvärdet. Beskattningsvärdet ä r --------------- - m ervärdeskatten inbegripen, V id b e stä m m a n d e -------------------- liknande prestation. (Se vidare anvisningarna.)

A nvisningar till 59 § V id införsel av bil u tg ö r skatte­ V id införsel av bil utgör skatte­ satsen alltid 15 pro cen t av beskatt­ satsen alltid 11 procent av beskatt­ ningsvärdet. ningsvärdet. Skattesatsen 15 pro cen t m otsva­ Skattesatsen 11 procent m otsva­ ras av 17,65 p rocent av beskatt­ ras av 12,35 procent av beskatt­ ningsvärdet exklusive skatt och ningsvärdet exklusive skatt och skattesatsen 9 pro cen t av 9,89 p ro­ skattesatsen 6,6 procent av 7,07 cent av sam m a värde exklusive p rocent av sam m a värde exklusive skatt. skatt.

D en n a förordning trä d e r i k raft den 1 januari 1972.

2. avslår m otionen 1971: 1493, 3. avslår m otionen 1971: 1494, F . a tt riksdagen beträffande ändring av den allmänna arbets­ givaravgiften i anledning av m otionerna 1971: 1489, 1971: 1490 och 1971: 1491 a n ta r följande

F örsla g till

F örordn in g om upphävande av förordningen (1 9 6 8 : 4 1 9 ) om allm än arbetsgivaravgift

H ärigenom förordnas, att förordningen (1968: 419) om allm än arbets­ givaravgift skall u p p h ö ra a tt gälla vid utgången av å r 1971. D en upp­ h äv d a förordningen gäller fo rtfaran d e i fråga om allm än arbetsgivar­ av g ift som h än fö r sig till tiden före nyss n äm nda tidpunkt.»

7) vid punkten 16 (Skatte- och kreditpolitiska åtg ärd er m. m.) beträf­ fa n d e indexreglering av skattesystem et av h e rra r Burenstam L inder (m), K ristiansson i H arplinge (c), L öfgren (fp), Brundin (m), Åsling (c), F ågels­ b o (c) och W irtén (fp) som anser a tt dels det stycke i utskottets y ttran d e p å s. 38 som b ö rjar m ed »En index­ reglering» och slutar m ed »m otionen 1971: 1530» b o rt ersättas m ed text a v följande lydelse: »U tskottet delar m otionärernas uppfattning att av rättviseskäl ett inflationsskydd i skattesystem et genom en indexreglering ä r m otiverad. U tskottet delar även uppfattningen att principiella skäl ta la r fö r en indexreglering av skattesystem et. D e t bö r ankom m a en b art p å riksdagen a tt besluta om skattetrycket och skattebördans fördelning m ellan olika inkom stgrupper. A tt skattetrycket påverkas av inflationsutvecklingen är u r den synpunkten oacceptabelt. U tskottet tillstyrker sålunda bifall till m otionen 1971: 1530.» dels utskottets hem ställan u nder G b o rt ha följande lydelse: »att riksdagen beträffande indexreglering av skattesystem et med bifall till m otionen 1971: 1530 i skrivelse till K ungl. M aj:t hem ställer a tt riksdagen föreläggs förslag om ändring av skatte­ system et så a tt penningvärdets försäm ring inte m ed fö r ett a u to ­ m atiskt ö k at skattetryck,»

8) vid p u n kten 16 (Skatte- och kreditpolitiska åtgärder m. m.) beträf­ fa n d e utredning o m skattesystem et av h erra r Burenstam L inder (m), K ristiansson i H arplinge (c), L öfgren (fp), B rundin (m), Åsling (c), F å ­ gelsbo (c) och W irtén (fp) som anser att dels det stycke i utskottets y ttran d e på s. 38 som b ö rjar m ed »F inans­ utskottet delar» och slutar m ed »m otionen 1971: 1489» b o rt h a följande lydelse: »O lika orsaker h a r lett till a tt den i fjol beslutade skattereform en del­ vis få tt an n at u tfall än vad som avsågs vid reform ens genom förande. E n sådan faktor ä r den kraftiga höjningen av de kom m unala skattesat­ serna. U tskottet anser d ärfö r att en förutsättningslös utredning om skat­ tesystem et snarast b ö r kom m a till stånd. U tredningsuppdraget b ör d är­ v id inte enbart begränsas till att o m fatta den direkta beskattningen av

fysiska personer u ta n också k u n n a avse an d ra skatteform er såsom den indirekta beskattningen och förm ögenhetsbeskattningen. U ppgiften bör anförtros å t en offentlig kom m itté m ed fö reträdare för bland annat riks­ dagspartierna. U tskottet anser härm ed det i m otionen 1971: 1489 fra m ­ förda yrkandet om en parlam entarisk utredning för översyn av beskattningssystem et besvarat.» dels utskottets hem ställan under H b o rt h a följande lydelse: »att riksdagen beträffande utredning om skattesystem et i anled­ ning av m otionen 1971: 1489 beslutar att i skrivelse till Kungl. M a j:t anhålla om en förutsättningslös offentlig utredning m ed bl. a. fö re träd are fö r riksdagspartierna om skattesystem et i enlighet m ed vad utskottet anfort,»

9) vid pu n kten 16 (Skatte- och kreditpolitiska åtg ärd er m. m.) b eträf­ fande utredning rörande den allmänna arbetsgivaravgiften av h erra r K ristiansson i H arplinge (c), L öfgren (fp), Åsling (c), Fågelsbo (c) och W irtén (fp) som anser a tt dels det avsnitt i utskottets yttrande p å s. 38 som b ö rjar med »Skatte­ utskottet har» och slutar m ed »m otionen 1971: 1490» b o rt h a följande lydelse: »U tskottet delar den uppfattning som kom m er till u ttryck i m otionen 1971: 1490 a tt det är angeläget att den allm änna arbetsgivaravgiften i fortsättningen få r en an norlunda utform ning än den h a ft hittills. Dess relativt större belastning fö r de arbetskraftsintensiva företagen, bland vilka finns exempelvis m ånga serviceföretag och m indre företag, h ar m edverkat till en m ycket snabb nedläggning av sådana företag oberoen­ de av konjunktursituationen. E n regional differentiering borde också vara möjlig m ed hänsyn till olika landsdelars näringsgeografiska fö ru t­ sättningar. D en n a fråga h a r tagits upp i m otionen 1971: 1491, som u t­ skottet behandlar i a n n a t sam m anhang. F ö r att m inska sysselsättningssvårigheterna även på längre sikt är det angeläget a tt ta tillvara de m öj­ ligheter som finns a tt d ifferentiera avgiften så a tt m an åstadkom m er dels en lättn ad fö r de m est arbetsintensiva näringarna, dels en regional differentiering. F rå g an om differentiering bö r i enlighet m ed yrkandet i m otionen 1971: 1490 utredas så att förslag kan läggas fram för v å r­ riksdagen.» dels utskottets hem ställan under J b o rt ha följande lydelse: »att riksdagen beträffande utredning rörande den allmänna ar­ betsgivaravgiften m ed anledning av m otionen 1971: 1490 be­ slutar a tt i skrivelse till Kungl. M a j:t anhålla om snabbutred­ ning och förslag till 1972 års vårriksdag om en differentiering av den allm änna arbetsgivaravgiften i enlighet m ed vad u t­ skottet anfort,»

10) vid p u n kten 16 (Skatte- och kreditpolitiska åtg ärd er m. m) beträf­ fa n d e kredit politiska åtgärder av h erra r B urenstam L inder (m), K ristians­ son i H arplinge (c), L ö fg ren (fp), B rundin (m), Åsling (c), Fågelsbo (c) och W irtén (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets y ttran d e som p å s. 39 b ö rja r m ed »V ad beträffar» och p å s. 40 slutar m ed »m otionen 1971: 1522» bort ersättas m ed text av följande lydelse: »Läget i m ånga kom m uner ä r sådant a tt m an p å gru n d av likviditetssvårigheter tvingas uppskjuta igångsättningen av önskvärda investeringar, som m an redan beslutat sig för. A tt m an dessutom u n d er den nuvarande konjunktursvackan i m ånga kom m uner avstått från att fatta beslut om nya investeringar ä r en logisk följd av den rådande situationen. I ett läge då det u r flera synpunkter ä r önskvärt a tt även kom m unerna aktivt b id rar till a tt skapa nya sysselsättningsm öjligheter skulle ökade m öjligheter till långfristiga krediter fö r kom m unerna v ara en naturlig å t­ gärd. V ad som alltså behövs n u - vid sidan av regeringens förslag om de kom m unala beredskapsarbetena - ä r k lara och tydliga uttalanden i fi­ nansieringsfrågan så a tt önskvärda kom m unala beredskapsarbeten kan planeras och snabbt sättas i gång. E n förutsättning fö r d etta ä r näm ligen att kom m unernas nuvarande likviditetssvårigheter lättar. U tskottet till­ styrker således m otionen 1971: 1522.» dels utskottets hem ställan u nder K 3 b o rt ha följande lydelse: »att riksdagen beträffande kreditpolitiska åtgärder m ed bifall till m otionen 1971: 1522 u tta la r a tt kom m unerna skall, fö r genom förande av de av regeringen aviserade beredskapsar­ betena i kom m unal regi, erhålla upplåningsrätt på den långa kapitalm arknaden m otsvarande den kom m unala finansieringsdelen fö r beredskapsarbeten sam t, i den m ån an d ra beredskaps­ arbeten faller u ta n fö r den 75 % -iga statsbidragsdelen, även er­ h ålla m edel fö r finansiering av dessa arbeten genom långfristig upplåning,»

11) vid pu n kten 16 (Skatte- och kreditpolitiska åtg ärd er m. m.) beträf­ fande kreditpolitiska åtgärder av h erra r B urenstam L inder (m), K ristians­ son i H arplinge (c), L öfgren (fp), B rundin (m), Åsling (c), Fågelsbo (c) och W irtén (fp) som anser a tt dels det avsnitt av utskottets y ttran d e p å s. 40 som b örjar m ed »N äringsutskottet anför» och slu tar m ed »m otionen 1971: 1527» b o rt ha följande lydelse: »D e m indre och m edelstora företagen h a r sedan länge haft svårighe­ te r m ed sin kapital- och kreditförsörjning. E tt sätt att underlätta denna vöre att än d ra bestäm m elserna om återlån från allm änna pensionsfon­

den. D e m indre och m edelstora företagen h a r hitintills få tt en relativt ringa andel av denna utlåning. M ed hänsyn till den rådande ekonom iska situationen skulle en snabbt utvidgad återlån e rätt och fö rb ä ttrad e am orteringsvillkor fö r dessa företagsgrupper otvivelaktigt k u n n a bidra till ö k a d e investeringar och d ärm ed ö k ad sysselsättning. F ö r d etta ta lar bl. a. a tt de m indre och m edelstora företagen svarar fö r en betydande del av d en totala sysselsättningen inom näringslivet. F inansutskottet tillstyrker alltså m otionen 1971: 1527. U tskottet avstyrker därem ot m otionen 1971: 1492, såvitt nu ä r i fråga.» dels utskottets hem ställan u nder K 4 b o rt h a följande lydelse: »att riksdagen beträffande kreditpolitiska åtgärder m ed bifall till m otionen 1971: 1527 hos K ungl. M aj:t hem ställer a tt för­ slag snarast fram läggs om vidgad rä tt till återlån frå n allm än­ n a pensionsfonden och u tö k a d am orteringstid fö r sådana lån.»

12) vid p unkten 18 (Bidrag till kom m unala avloppsreningsverk m. m. sam t Bidrag till vatten- och luftvårdande åtg ärd er inom industrin) av h e rra r B urenstam L inder (m), K ristiansson i H arplinge (c), L öfgren (fp), B rundin (m), Å sling (c), Fågelsbo (c) och W irtén (fp) som anser att dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 46 som b ö rjar m ed »B eträf­ fande yrkandet» och slutar m ed »och hem ställer» b o rt h a följande lydelse: »V ad gäller y rkandet i m otionen 1971: 1521 om en utvidgning av stats­ bidraget till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin till a tt även o m fa tta jordbruket och trädgårdsnäringen k an enligt utskottets m ening vägande skäl anföras fö r en sådan utvidgning. V atten- och lu ftförore­ ningsproblem av i princip sam m a k ara k tär som inom industrin före­ kom m er näm ligen också inom jo rdbruket och trädgårdsnäringen. A n­ läggningar för rening kräver även i sådana fall kostnadskrävande investe­ ringar som inte alltid k u n n at förutses vid etableringen. U tskottet ansluter sig d ärfö r till den u ppfattning i frågan, som fram förts i m otionen 1971: 1521.» dels utskottets hem ställan u n d er A b o rt h a följande lydelse: »att riksdagen b eträffan d e bidrag till jo rd b ru k e t och träd g å rd s­ näringen m ed bifall till m otionen 1971: 1521 beslutar, a tt stats­ bidrag få r utg å till vatten- och luftv ård an d e åtg ärd er inom jo rdbruket och trädgårdsnäringen enligt sam m a grunder som inom industrin,»

13) vid punkten 22 (A llm änna beredskapsarbeten m. m.) beträffande statsbidrag till beredskapsarbeten på enskilda vägar av h errar Burenstam L inder (m), K ristiansson i H arplinge (c), L öfgren (fp), B rundin (m), Åsling (c), Fågelsbo (c) och W irtén (fp) som anser att dels det stycke i utskottets y ttrande p å s. 49, som b ö rjar m ed »I m o­

tionen» och slutar m ed »(InU 1971: 1 y)» b o rt ha följande lydelse: »De enskilda vägarna u tg ö r ett nödvändigt kom plem ent till vägnätet i övrigt. D et m åste d ä rfö r anses riktigt, som föreslås i m otionen 1971: 1531, a tt staten b id rar till beredskapsarbeten på enskilda vägar på sam m a villkor som tillfälligt skall gälla fö r kom m unala beredskapsarbe­ ten. U tskottet tillstyrker sålunda y rkandet i m otionen 1971: 1531 om en höjning av statsbidraget till beredskapsarbeten p å enskilda vägar till högst 75 procent fö r arbeten som påbörjas och avslutas u n d er tiden 1 novem ­ b er 1 971-30 juni 1972.» dels utskottets hem ställan under B b o rt h a följande lydelse: »att riksdagen i anledning av m otionen 1971: 1531 som sin m e­ ning ger K ungl. M aj:t till kän n a vad u tsk o ttet an fö rt om sta ts­ bidrag till beredskapsarbeten, som u tfö rs p å enskilda vägar,»

14) vid pu n kten 22 (A llm änna beredskapsarbeten m. m.) beträffande statliga beställningar hos kantstcnsindustrin av h e rra r B urenstam L inder (m ), K ristiansson i H arplinge (c), L öfgren (fp), B rundin (m), Åsling (c), Fågelsbo (c) och W irtén (fp) som anser a tt dels det avsnitt i utskottets yttrande som p å s. 49 b örjar m ed »I sitt» och på s. 50 slutar m ed »inte erfordras» b o rt h a följande lydelse: »D et allvarliga läget inom stenindustrin fo rd ra r enligt finansutskottets m ening särskild uppm ärksam het. F lera företag h a r sålunda varslat om nedläggning av sin verksam het. Sam tidigt kan m a n rä k n a m ed a tt det kom m er a tt stöta på stora svårigheter a tt placera om arbetskraften bl. a. på grund av den ogynnsam m a åldersfördelningen. U tskottet no terar a tt d e t redan m ed nuvarande regler finns m öjligheter a tt lägga u t offentliga beställningar. D essa m öjligheter bör, som föreslagits i m otionen 1971: 1538, utnyttjas så a tt statliga beställningar p å k antsten läggs u t som kom plem ent till de av arbetsm arknadsm yndigheterna stödda kom m unala beställningarna.» dels utskottets hem ställan under C b o rt h a följande lydelse: »att riksdagen m ed bifall till m otionen 1971: 1538 som sin m ening ger K ungl. M a j:t till känna vad u tsk o ttet a n fö rt om statliga b e­ ställningar hos kantstensindustrin,»

15) vid pu n kten 25 (Statligt stöd till lageruppbyggnad) beträffande lagerökningsbidrag till m indre företag av h e rra r B urenstam L inder (m), K ristiansson i H arplinge (c), Löfgren (fp), B rundin (m), Åsling (c), F å ­ gelsbo (c) och W irtén (fp) som anser att dels det stycke i utskottets yttrande på s. 52 som b ö rjar m ed »I fråga» och slutar m ed »avstyrks m otionsyrkandet» b o rt ha följande lydelse: »I fråga om m otionen 1971: 1541 vill utskottet understryka den be­ tydelse de m indre företagen h a r fö r upp rätth ållan d et av full sysselsätt­ ning. D ärfö r ä r det felaktigt att begränsa stödet till företag m ed i regel

m inst 20 anställda. F ö r sysselsättningen är det läm pligt m ed en allm än sänkning av den angivna gränsen till fem anställda, och u tsk o ttet till­ styrker d ärför m otionsyrkandet.» dels utskottets hem ställan u n d er B b o rt h a följande lydelse: »att riksdagen m ed bifall till m otionen 1971: 1541 och med avslag på K ungl. M aj:ts förslag beträffande gränsen fö r antalet anställda i företag som skall k unna få bidrag vid lagerökning godkänner vad utskottet an fö rt i denna fråga,»

16) vid pu n kten 27 (L ånefonden fö r bostadsbyggande) av h e rra r B u­ renstam Linder (m), K ristiansson i H arplinge (c), L öfgren (fp), Brundin (m), Åsling (c), Fågelsbo (c) och W irtén (fp) som anser att dels det stycke i utskottets y ttrande på s. 54 som b örjar m ed »Kungl. M aj:ts förslag» och slutar m ed »m otionen 1971: 1539» b o rt h a följande lydelse: »K ungl. M aj:ts förslag i fråg a om höjda lånegränser fö r vissa bostads­ rättsföreningar h a r k nappast n åg ra konjunktureffekter. D e k o n ju n k tu r­ politiska aspekterna begränsar sig i princip till om fattningen av byggan­ det i dess helhet och påverkas inte direkt av inriktningen på olika bygg­ herrekategorier. F örslaget h a r d ärem ot avsevärda effekter p å inrikt­ ningen av bostadsbyggandet p å längre sikt och på bostadskostnadsstrukturen. D essa effekter berörs inte ens parentetiskt i propositionen. I en­ lighet m ed beslut av 1971 års vårriksdag prövas fråg an skyndsam t inom boendeutredningen, n ärm ast m ed hänsyn till frågans då särskilt betonade sam band m ed an d ra bostadspolitiska överväganden. Oavsett vilken in­ ställning som nu frå n olika håll k an redovisas b ö r ett m inim ikrav vara att frågan inte slutligen prövas u ta n att utredningsresultat avvaktas. D en n a ståndpunkt b ö r enligt förslaget i m otionen 1971: 1539 få uttryck i a tt riksdagen m ed avslag å propositionen i denna del åter erin ra r om riksdagens ställningstagande i april d etta år.» dels utskottets hem ställan u n d er B b o rt h a följande lydelse: »beträffande hö jd a lånegränser a tt riksdagen m ed bifall till m otionen 1971: 1539 1. avslår K ungl. M aj:ts förslag, 2. som sin m ening ånyo ger Kungl. M aj:t till k än n a vad därom anförts i civilutskottets betänkande C U 1971: 12.»

Särskilda yttranden

1) vid punkten 7 (Särskilt tillägg till folkpensionärer) av h erra r L öfgren (fp) och W irtén (fp) som anfört: »F olkpensionärerna h a r som fram hålles i m otion 1971: 1536 av h e rr Jonsson i M ora m . fl. i anledning av Kungl. M aj:ts proposition 1971: 140 sto rt behov av ö k at ekonom iskt stöd. E n ex tra förstärkning av pen­

sionärernas k ö p k raft fyller just n u p å sam m a gång en konjunkturpolitisk och en fördelningspolitisk funktion. Förslaget i m otionen in n eb är ett i förhållande till propositionen till 4 % av basbeloppet fö rh ö jt särskilt tillägg till folkpensionärerna fördelat p å en utbetalning i decem ber 1971 och en i ja n u ari 1972. P å grund av den fö rd rö jd a behandlingen ä r det n u tyvärr av tekniska skäl inte möjligt a tt företa en utbetalning i decem ber m ånad. I jan u ari 1972 k om m er enligt regeringens förslag i proposition 1971: 140 e tt särskilt tillägg om 3 % av basbeloppet a tt utgå till dem , som är berättigade till folkpension i någon form . E nligt vår uppfattning b ör m an häru tö v er - om det k o n junkturpoli­ tiska läget ta lar h ä rfö r - senare överväga a tt u tbetala ytterligare pen­ sionstillägg under fö rsta halvåret 1972.»

2) vid punkten 14 (M otion om projektering av upprustningsarbete av G ö ta kanal) av h e rra r F ranzén (s) och Jansson (s) som anfört: » F rågan om en utbyggnad av G ö ta kanals västgötadel h a r u n d er se­ nare å r varit förem ål fö r sto r uppm ärksam het. A lltsedan kanaltrafikutredningen 1967 avgav sitt betänkande angående V änerns och V ätterns förbindelse m ed V ästerhavet h a r frågan vid flera tillfällen varit fö re­ m ål fö r fram stö tar i riksdagen. R iksdagen beslöt 1969 i anledning av m otionerna I: 1065 och II: 1228 a tt hos K ungl. M aj:t hem ställa om en ytterligare prövning i vad avser k ostnader fö r en utbyggnad av G ö ta k a ­ nals västgötadel. D enna utredning föreligger n u k la r och är fö r närv a­ rande förem ål för beredning inom K ungl. M aj:ts kansli. F råg an om G ö ta kanals utbyggnad ä r enligt v år m ening ett så stort och om fattande p rojekt att det bö r behandlas ytterst seriöst. E tt sådant projekts eventuella genom förande ä r av den storleksordningen att det k räver relativt lång förberedelsetid. P rojektet i fråg a kan således ej an ­ ses vara läm pligt som ett kortsiktigt beredskapsobjekt som k an stim ulera sysselsättningen i den n u aktuella situationen p å arbetsm arknaden. Ä ven om vi ä r ytterst angelägna a tt en upprustning och utbyggnad av G ö ta kanal snarast kom m er till stånd kan vi icke dela m otionärens uppfattning att i det läge frågan nu befinner sig göra ytterligare aktio­ ner i ärendet.»

3) vid p unkten 27 (Lånefonden fö r bostadsbyggande) av h erra r B uren­ stam L inder (m). K ristiansson i H arplinge (c), L öfgren (fp), B rundin (m), Åsling (c), Fågelsbo (c) och W irtén (fp) som anfört: »C enterns p artim otion 1971: 1490 innehåller förslag om riksdagens m edverkan fö r att genom vidgning av ram en fö r bostadslån snabbt k u n ­ n a ö k a det ordinarie planerade bostadsbyggandet och därm ed tillgodose sysselsättningskraven. A v civilutskottets yttrande i äm net fra m g år att fö ru tsättningar fanns u r projekteringssynpunkt att börja byggandet av yt­

terligare ca 3 000 lägenheter m ed stöd av bostadslån u n d er år 1971. D en av finansutskottets m ajoritet dikterade behandlingsordningen h ar m e d fö rt a tt yrkandet inte k an prövas i sådan tid att det k an m edföra av ­ sedd effekt. D et b ö r dock konstateras a tt enligt vår m ening en snabb, saklig prövning borde h a resu lterat i bifall till m otionsyrkande t.»

Yttranden från andra utskott

Till finansutskottet

G enom beslut den 19 oktober och den 4 novem ber 1971 h a r finans­ utskottet hem ställt om skatteutskottets yttrande dels över de vid höst­ riksdagens början v äc k ta m otionerna 1971: 1489 av h e rr B ohm an m . fl. (m), 1971: 1490 av h e rr F älldin m . fl. (c), 1971: 1491 av h e rr H elén m. fl. (fp), 1 9 7 1:1493 av h e rr H erm ansson i Stockholm m . fl. (vpk) och 1971: 1494 av h e rr Ringaby m . fl. (m) i vad m otionerna avser yr­ kanden rörande beskattningen, dels över propositionen 1971: 140 (bil. 5) sam t de m ed anledning av propositionen väckta m otionerna 1971: 1530 av h e rr E riksson i A rvika m . fl. (fp, c, m), 1971: 1533 av h e rr H e r­ m ansson i Stockholm m . fl. (vpk), såvitt m otionen avser det särskilda investeringsavdraget, 1971: 1537 av h e rr Levin (fp) och 1971: 1542 av h e rr R ydén m. fl. (fp, m). M ed anledning h ärav få r skatteutskottet an fö ra följande. I m otionerna h a r fram fö rts yrkanden om tillfälliga eller perm anenta sänkningar av den d irekta skatten, m ervärdeskatten eller den allm änna arbetsgivaravgiften i syfte a tt stim ulera sysselsättningen. U tskottet h a r inte fö r avsikt a tt i detta y ttrande g öra en m e r ingående bedöm ning av det sam hällsekonom iska läget m en anser sig likväl böra något berö ra de sam hällsekonom iska konsekvenserna av generella skat­ tesänkningar av det slag som föreslås i m otionerna. K o n junkturinstitutet rä k n a r i sin höstrap p o rt m ed att nedgången av den privata konsum tionen u n d er fö rsta h alvåret 1971 skall följas av en kraftig konsum tionsökning genom att hushållens inkom ster ökar betydligt p å grund av de retroaktiva löneutbetalningarna. Å terbetal­ ningen av överskjutande skatt och sparm edel frå n det s. k. Strängaspelet k an väntas m edföra en ytterligare förhållandevis sto r köpkraftsstim ulans. M o t bakgrunden härav ä r utskottet inte b ere tt tillstyrka generella k onjunkturstim ulerande åtgärder i fo rm av betydande skatte- eller av^ giftssänkningar p å sätt förordats i m otionerna. Visserligen saknas i vårt land erfarenheter frå n tillfälliga skattesänkningar av den om fattning som m o tionärerna föreslår, m en enligt utskottets u ppfattning ta la r san­ nolika skäl fö r att sådana åtgärder i nuvarande konjunkturläge i bety­ dande utsträckning kom m er a tt m ed fö ra en m inskning av den onorm alt stora lagerhållningen och en ökning av im porten. D e sysselsättningspolitiska effekterna av skattesänkningarna blir härigenom begränsade, och en im portökning utan m otsvarande stegring av exporten m e d fö r givet­ vis vissa negativa verkningar på betalningsbalansen. M an k an inte heller bortse frå n de speciella påfrestningar p å sam hällsekonom in, som i ett fö rb ä ttra t konjunkturläge uppkom m er vid en återgång till tidigare skat-

6 Riksdagen 1971. 5 sami. N r 47

te- och avgiftsnivåer. U tsk o ttet ä r således inte övertygat om a tt m an genom m otionärernas förslag på snabbaste och m est effektiva sätt åstad­ kom m er de eftersträvade förb ättrin g arn a av sysselsättningen. D essutom k an vissa erinringar av teknisk natur, till vilka u tsk o ttet återkom m er i det följande, riktas m ot förslagen i m otionerna. S katteutskottet delar d ärfö r den i propositionen tillkännagivna uppfattningen att den eko­ nom iska politiken i första h and b ö r inriktas på selektiva åtgärder m ed snabbt verkande sysselsättningseffekt fö r a tt stim ulera investeringarna inom näringslivet och den offentliga sektorn. U tskottet b eh an d lar h ärefter de i propositionen 1971: 140 föreslagna åtgärderna p å beskattningsom rådet och vissa m otions- och skrivelseyr­ kanden i anslutning härtill sam t d ärefter övriga yrkanden i m otionerna från rent skattetekniska utgångspunkter.

I syfte a tt stim ulera företagen till investeringar i m askiner och in­ ventarier h a r enligt beslut vid 1971 års riksdag i förordningen (1971: 50) o m särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkom stskatt fö re­ skrivits a tt skattskyldiga, som driver rörelse, jo rd b ru k eller skogsbruk och som u n d er 1971 an sk affa r m askiner och an d ra d öda inventarier fö r stadigvarande bru k i verksam heten, vid taxeringen till statlig inkom st­ skatt få r å tn ju ta ett särskilt investeringsavdrag m ed belopp m otsvarande 10 % av anskaffningskostnaden. Som förutsättning fö r rä tt till avdrag gäller att tillfredsställande utredning om anskaffningskostnaden företes och a tt den n a uppgått till m inst 5 000 kr. F ö r a tt ytterligare stim ulera en utbyggnad av näringslivets produktions­ resurser föreslås i propositionen 1971: 140 att det särskilda investeringsavdraget fö r m askin- och inventarieanskaffningar u n d er å r 1971 höjs frå n 10 till 20 % och a tt ett m otsvarande 20-procentigt investeringsav­ d rag m edges också fö r dylika anskaffningar u nder å r 1972. I vissa av m otionerna h a r fra m fö rts yrkanden a tt rätten till särskilt investeringsavdrag skall om fatta även näringslivets byggnadsinvestering­ ar. Sålunda yrkas i m otionen 1971: 1489 av h err B ohm an m.fl. a tt så­ dan t avdrag skall m edges fr. o. m . den 1 novem ber 1971 och i m otionen 1971: 1491 av h e rr H elén m . fl. att avdraget skall bestäm m as till 10 % av byggnadskostnaden. V idare begärs i m otionen 1971: 1490 av h e rr F älldin m . fl. a tt särskilt investeringsavdrag m ed rä tt till fördelning på högst fem å r skall m edges m ed 10 % av byggkostnaden fö r byggnadsobjekt, som påbörjas u n d er tiden den 1 novem ber 1 9 71-den 31 m ars 1972 och som ä r avsedda att utnyttjas i rörelse, jo rd b ru k eller skogsbruk. Enligt m otionärernas m ening b ör dock rä tt till investeringsavdrag inte föreligga fö r s. k. op rio riterat byggande. I sin höstrap p o rt u ppger konjunkturinstitutet a tt investeringarna i byggnader och anläggningar m inskat m ed om kring 5 % m ellan an d ra h alvåret 1970 och fö rsta halvåret 1971. M askininvesteringarna visar

u ngefär sam m a utveckling som byggnadsinvesteringarna. U n d er andra h alv året 1971 och fö rsta halvåret 1972 fö rutser konjunkturinstitutet en avsevärt höjd aktivitet inom byggnadssektorn m en en m er begränsad ö kning av m askininvesteringarna. M ed hänsyn till de ytterligare stim u­ lansåtgärder fö r investeringar i byggnader och anläggningar, som före­ slås i propositionen, ä r skatteutskottet inte b ere tt tillstyrka a tt rätten till särskilt investeringsavdrag utvidgas utöver vad departem entschefen fö ­ reslagit. U tskottet vill också fram hålla, a tt d et ä r fö ren at m ed svårig­ h eter a tt utfo rm a e tt investeringsavdrag fö r byggnadsinvesteringar, som tillgodoser kraven p å lättilläm plighet och kontroll vid taxeringen. A v det anfö rd a fra m g år att utskottet inte heller k an b iträd a försla­ get i den m ed anledning av propositionen väckta m otionen 1971: 1533 av h e rr H erm ansson i Stockholm m . fl. om avslag p å departem ents­ chefens förslag till ändring i förordningen om särskilt investeringsav­ drag vid taxering till statlig inkom stskatt. E nligt 3 § an d ra stycket förordningen om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkom stskatt m edges inte sådant avdrag vid an ­ skaffning av bl. a. begagnade inventarier. I en till skatteutskottet ingiven skrivelse h a r AB B olinder-M unktell a n fö rt bl. a. följande. Sedan en följd av å r h y r bolaget u t e tt betydande antal fabriksnya lan tb ru k strak to rer till försvaret i sam band m ed repetitionsövningar. U thyrningsperioden o m fattar i regel 20 dagar, och den sam m anlagda körtiden fö r varje tra k to r u p p g år därvid genom snittligt till 3 0 -4 0 tim m ar. E fte r uthyrningsperioden försäljer bolaget trak to ­ re rn a m ed sam m a fabriksgaranti och serviceåtagande som gäller fö r fabriksnya trak to re r. Inregistrering av trak to re rn a sk er fö rst vid fö r­ säljningen. D e till försvaret u th y rd a trak to rern a, som to rd e uppgå till m e r ä n 20 % av det to ta la an talet i landet årligen nyregistrerade la n t­ b ru kstraktorer, redovisas före försäljningen av bolaget som varulager­ tillgångar. Enligt bolagets m ening innebär tillhandahållandet av tra k ­ to rern a till försvaret inte a tt de vid försäljning till slutlig konsum ent blir a tt betrak ta som begagnade inventarier. Bolaget hem ställer därför, a tt förordningen kom pletteras m ed bestäm m elser av innebörd a tt an ­ skaffningen av ifrågavarande tra k to re r m edför rä tt till särskilt investe­ ringsavdrag. A vsikten m ed lagstiftningen ä r i första hand a tt stim ulera investe­ rin g ar som m edför en förbättring och utbyggnad av produktionsappa­ raten inom näringslivet. Stim ulansen h a r d ä rfö r inriktats på anskaffning av nya m askiner och inventarier. Som fram g år av AB Bolinder-M unktells skrivelse föreligger em ellertid fall, d ä r det kan vara b erättigat att medge investeringsavdrag även vid anskaffning av obetydligt begagna­ de inventarier. Som förutsättning fö r avdragsrätten b ö r dock gälla att investeringen m edfört en förbättring eller utökning av produktionen. M ed hänsyn härtill b ö r en näringsidkare, som h yr ett inventarium av ett

8. k. leasingföretag och d äre fte r inköper inventariet frå n företaget, inte vara berättigad till särskilt investeringsavdrag. S katteutskottet fö rp rd ar således att riksskatteverket, n ä r särskilda skäl föreligger, skall k u n n a medge rä tt till särskilt investeringsavdrag även vid anskaffning av be­ gagnade inventarier. F ö r a tt tillgodose d e tta syfte h a r till utskottets y tt­ ran d e som bilaga 1 fogats e tt förslag till änd rin g av 3 § förordningen om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkom stskatt. V id en teknisk granskning av författningsförslaget h a r utskottet i öv­ rigt inte funnit anledning till erinran. I den m ed anledning av propositionen väckta m otionen 1971: 1537 av h e rr Levin h a r hem ställts a tt riksdagen beslutar in fö ra e tt investerings­ bidrag på 8 % fö r tiden t. o. m. den 31 decem ber 1972. A v m otivering­ en i m otionen fram g år a tt yrkandet inte avser ett bidrag i egentlig m e­ ning. Avsikten ä r att näringsidkare, som inte redovisar vinst och d ärfö r inte kan utny ttja det särskilda investeringsavdraget vid den statliga tax e­ ringen, skall medges ett särskilt avdrag m ed 8 % av anskaffningskost­ naden vid sin redovisning av m ervärdeskatt. F rå n principiell synpunkt kan invändningar riktas m ot a tt näringsid­ kare, som p å grund av verksam hetens olönsam het inte h a r möjlighet att utnyttja ett visst avdrag vid inkom stbeskattningen, skall kom penseras h ärfö r genom avdrag vid redovisning av en helt annan, indirekt skatt. M otionären synes dessutom h a förbisett, a tt redovisningsskyldigheten till m ervärdeskatt ä r begränsad. Sålunda föreligger frih et frå n sådan redo­ visningsskyldighet enligt 6 § förordningen (1968: 430) om m ervärdeskatt, om den skattepliktiga årsom sättningen inte u p p g år till 10 000 kr. D ärtill kom m er att vissa näringsidkare över huvud taget inte ä r redovisningsskyldiga på grund av att vissa varor och tjänster enligt 8 och 11 §§ n äm n­ d a förordning ä r u n d an tag n a från skatteplikt. O ckså frå n kontrollsyn­ p u n k t kan anm ärkningar rik tas m ot förslaget i m otionen. D et särskilda investeringsavdraget skall näm ligen tillgodoföras den skattskyldige först vid inkom sttaxeringen å re t efter inventarieanskaffningen, m edan m e r­ värdeskatteavdraget skall medges vid inbetalningen av m ervärdeskatt fö r den redovisningsperiod om norm alt tv å m ån ad er som följer närm ast efter inventarieanskaffningen. D et ä r således vid tidpunkten för det fö re ­ slagna m ervärdeskatteavdraget omöjligt a tt avgöra om den skattskyldige kan u tnyttja e tt särskilt investeringsavdrag vid inkom sttaxeringen. A v anfö rd a skäl anser utskottet sig inte k u n n a b iträd a yrk an d et i m otionen 1971: 1537.

I propositionen ta s också u p p en annan fråg a som in te föranleder något förslag till riksdagen. D epartem entschefen u tta la r på s. 11 i propositionen a tt företagen inom branscher m ed hög relativ energiför­ brukning b ö r ges dispens frå n energiskatt. Å tgärden, som ä r avsedd att ytterligare stim ulera utvecklingen inom näringslivet, k an enligt d ep a r­

tem entschefens m ening ske inom ram en fö r gällande dispensbestäm m el­ ser. S katteutskottet vill u tta la viss tvekan b eträffan d e innebörden av d etta uttalande. M ed dispensrätt to rd e i skattesam m anhang endast avses rä tt fö r K ungl. M aj:t a tt b efria frå n eller återb etala skatt. F örordningen (1957: 262) om allm än energiskatt innehåller inte n åg ra bestäm m elser om rä tt fö r K ungl. M aj:t a tt m eddela dispens. Bestäm m elserna i fö ro rd ­ ningen (1959: 92) om fö rfaran d et vid viss konsum tionsbeskattning äger em ellertid tilläm pning p å den allm änna energiskatten. I 46 § denna för­ ordning stadgas a tt K ungl. M aj:t eller den m yndighet K ungl. M aj:t fö r­ o rd n ar äger, n ä r synnerliga skäl därtill föreligger, m edge befrielse från eller återbetalning av skatt. D enna bestäm m else h a r em ellertid främ st tillkom m it fö r a tt dispens skall k u n n a ges d å det p å grund av om ständig­ heterna i det enskilda fallet fra m stå r som obilligt a tt skatt skall erläggas, exempelvis om den skattskyldige blivit m issledd av uppg ifter från beskattningsm yndigheten och h an inte h a r m öjlighet a tt i sin tu r ta u t den debiterade skatten. D et m åste enligt utskottets m ening anses uteslu­ tet att K ungl. M aj:t i konjunkturstim ulerande syfte skulle k u n n a läm na dispens fö r hela sektorer av näringslivet m ed stöd av d etta bem yndigan­ de. D e övriga bestäm m elser i energiskatteförordningen som m öjliggör nedsättning av eller befrielse frå n skatt ä r alla av den arten a tt de be­ m yndigar beskattningsm yndigheten - riksskatteverket - a tt besluta h ä r­ om , och det få r enligt utskottets m ening anses helt främ m an d e fö r lag­ stiftningens syfte a tt ett ce ntralt äm betsverk skulle k u n n a använda des­ sa regler fö r konjunkturpolitiska ändam ål. S åvitt utsk o ttet kan fin n a torde d ä rfö r de avsedda lättn ad ern a inte k u n n a ske inom ram en fö r gäl­ lande lagstiftning. D et finns enligt utskottets m ening anledning a tt också något b eröra de praktiska konsekvenserna av förslaget. D e nedsättningsregler som riks­ skatteverket efte r hörande av den till verket k n u tn a energiskattenäm nden tilläm par i fråga om den allm änna energiskatten h a r till syfte a tt de tillverkade p ro d u k tern a skall - oavsett vilken energiform som används vid fram ställningen - få viss m axim erad skattebelastning i relation till tillverkningskostnaderna. D etta innebär a tt skattenedsättningar redan förekom m er fö r de särskilt energikrävande bran sch er som åsyftas i det näm n d a departem entschefsuttalandet. System et leder till a tt skilda ned­ sättningsregler tilläm pas fö r olika k raft- eller värm ekällor inom en och sam m a sektor av näringslivet. E n te m p o rär skattebefrielse kan d ärfö r fö r en viss sektor m edföra en konkurrenssnedvridning genom a tt den up p ­ häver den kostnadsutjäm ning mellan energikällorna som nuvarande reg­ le r m edför. Såvitt utskottet k an bedöm a m åste d ä rfö r största försiktig­ h e t iakttas vid användandet av den allm änna energiskatten som konju nkturpolitiskt instrum ent, och eventuella skattenedsättningar b ö r ske först efter höran d e av energiskattenäm nden och m ed beaktande av i

n äm n d en fram fö rd a m eningar. D e konjunkturpolitiska effek tern a av de i propositionen förordade ingreppen i den allm änna energiskatten torde sålu n d a enligt utskottets m ening bli täm ligen begränsade. U tsk o ttet vill em ellertid inte m otsätta sig a tt K ungl. M aj:t f å r m öjlighet a tt förordna om sk attelättnader fö r de b ranscher d är en sådan åtgärd k a n väntas v ara av betydelse och d ä r inga negativa effekter k an befaras. I enlighet m ed vad som tidigare anförts b eträffande fo rm ern a fö r en skattenedsättning fö ro rd ar utskottet a tt riksdagen a n ta r en särskild fö r­ ordning om tillfällig nedsättning av den allm änna energiskatten, v ar­ igenom K ungl. M aj:t bem yndigas a tt fö rordna häro m intill utgången av 1972. E tt författningsförslag h a r fogats som bilaga 2 till utskottets ytt­ rande. I anslutning till det nyssnäm nda departem entschefsuttalandet b eträ f­ fan d e den allm änna energiskatten yrkas i m otionen 1971: 1542 av h err R ydén m . fl. att riksdagen vid behandling av propositionen skall uttala a tt dispens från energiskatt skall m edges den m anuellt arbetande glas­ industrin. M ed anledning h ära v vill u tsk o ttet fram hålla, a tt det m ed hänsyn till vad utskottet ovan an fö rt rö ran d e energiskatten inte k a n anses läm pligt att utan en m era ingående prövning besluta om vilka b ra n ­ scher som skall k o m m a i fråga fö r de avsedda skattelättnaderna. E n sådan sam lad prövning b ö r - om utskottets förslag godkänns - an ­ ko m m a på Kungl. M aj:t, som därvid h a r att b ea k ta de synpunkter som utsk o ttet fram fö rt. O m det i d etta sam m anhang fram kom m er a tt energi­ förbrukningen inom den m anuella glasindustrin m otiverar skattenedsätt­ ning och någ ra h in d e r i övrigt inte föreligger h ä rfö r få r alltså K ungl. M aj:t m öjlighet att tillgodose syftet m ed m otionen.

U tsk o ttet övergår h äre fte r till en i huvudsak teknisk granskning av y rk an d en a i m otionerna. E nligt 12 § förordningen (1947: 576) om statlig inkom stskatt skall fö r varje å r bestäm m as m ed vilka procenttal av de i 10 § 1 m om . n äm n­ da fö rordning angivna grundbeloppen den statliga inkom stskatten skall ingå i prelim inär skatt fö r kom m ande budgetår. D ärvid skall iakttas att procen ttalet skall v ara detsam m a fö r helt kalenderår. V id 1971 års vårriksdag (prop. 1971: 115, S kU 40, rskr 197) h a r beslutats a tt statlig inkom stskatt fö r budgetåret 1971/72 skall ingå i prelim inär skatt m ed 100 % av grundbeloppet. I m otionen 1971: 1489 av h e rr Bohm an m. fl. yrkas - m ed u pphä­ vande av riksdagens tidigare fattad e beslut - a tt procenttalet fö r u ttag an ­ de av statlig inkom stskatt fö r å r 1972 skall bestäm m as till 90. Enligt m otionärernas förslag skall vidare källskattetabellerna för fö rsta halv­ åre t 1972 utarbetas så att skatteuttaget begränsas till 80 % . S kattelätt­ naden skall dock m axim eras till 800 kr. F ö r an d ra halvåret 1972 skall

källskattetabellem a uta rb e tas m ed utgångspunkt i uttagsprocenten 100. Y rkandet syftar till a tt åstadkom m a en te m p o rär ökning av den privata konsum tionen. Enligt 35 och 36 §§ uppbördsförordningen (1953: 272) skall lokal skattem yndighet översända debetsedel avseende prelim inär A -skatt och B-skatt till skattskyldig senast den 18 jan u ari resp. den 25 feb ru ari u n ­ der inkom ståret. U tskottet h a r frå n riksskatteverket in h äm tat att det u n d er norm ala förhållanden krävs en tid av m inst tre m ånader fö r upprättande, try ck ­ ning och distribution av nya källskattetabeller. D e källskattetabeller, som skall tilläm pas nästa år, ä r sålunda red an u n d er distribution till de lo­ kala skattem yndigheterna. D essa h a r a tt översända vederbörlig skatte­ tabell tillsam m ans m ed debetsedeln till skattskyldiga, som enligt gällande bestäm m elser ä r skyldiga a tt erlägga prelim inär A -skatt. E tt bifall till m otionärernas förslag skulle innebära en fördubbling av antalet käll­ skattetabeller. D et to rd e m ed hänsyn härtill inte vara praktiskt möjligt att nu hin n a utsända nya om arbetade källskattetabeller inom den i u p p ­ bördsförordningen stadgade tiden. M otionärernas förslag föranleder ock­ så en om räkning av redan utförd debitering av p relim inär B-skatt, vilket m edför förseningar även m ed u tsändandet av debetsedlarna till sk a tt­ skyldiga, som skall erlägga prelim inär B-skatt. A v det anfö rd a fram g år att det inte ens vid ett om edelbart riksdagsbeslut i frågan ä r möjligt att adm inistrera m otionärernas förslag. I m otionen 1971: 1489 av h e rr B ohm an m . fl. begärs också a tt en parlam entarisk u tredning skall tillsättas fö r översyn av beskattningssystemet. U tredningen b ö r enligt m otiveringen i m otionen h a till uppgift a tt åstadkom m a m arginalskattesänkningar, särskilt i inkom stlägena om ­ kring 30 000 kr., och indexreglering av skattesystem et. I den m ed anled­ ning av propositionen väckta m otionen 1971: 1530 av h e rr E riksson i A rvika m . fl. hem ställs om riksdagsskrivelse m ed begäran om ändring av det direkta skattesystem et så att penningvärdeförändringar inte au to ­ m atiskt m ed fö r ö k at skattetryck och därm ed m inskad köpkraft. V id ställningstagandet till liknande m otionsyrkanden u n d er v årriks­ dagen fram höll skatteutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande 1 9 71:18 bl. a., a tt 1970 års skattereform åsyftat och också m edfört lättnader vid inkom stbeskattningen fö r skattskyldiga upp till inkom st­ nivån 40 0 0 0 -4 5 000 kr. D essa lättnader, som givetvis m otverkas av och i vissa fall k an understiga n u m e ra beslutade höjningar av den kom m unala utdebiteringen, h a r delvis finansierats genom en ökad skatteprogression även vid förhållandevis låga inkom ster. U tskottet delade uppfattningen a tt skatteprogressionen i vissa inkom stlägen ä r k än n b a r och att d etta i särskilt hög grad gäller de inkom stskikt d är sociala fö r­ m åner av olika slag avtrappas. U tskottet erinrade em ellertid om att 1970 års skattereform i d etta hänseende innebar avsevärda fö rb ättrin g ar

fö r folkpensionärerna. I fråg a om barnfam iljerna innebar reform en att dessa tillförts 700 milj. kr. i ökade transfereringar, räk n a t fö r helt år, genom en höjning av barnbidrag, bidragsförskott m . m . E n allm än sänk­ ning av m arginalskatterna kunde enligt skatteutskottets u ppfattning vis­ serligen i och fö r sig anses önskvärd, m en m öjligheterna a tt vidta en sådan åtgärd v ar i fö rsta h and beroende av det statsfinansiella u trym ­ m et och behovet av andra, m er angelägna reform er. Y rk a n d et om en allm än översyn av beskattningen besvarades av u t­ skottet m ed att stora och betydande delar av beskattningsom rådet redan var eller skulle bli förem ål fö r utredning och a tt resultatet h ära v och erfaren h etern a av skattereform ens verkningar borde avvaktas, innan be­ slut fattades om n y a utredningar. F råg an om en indexreglering av skat­ tesystem et ansåg utsk o ttet vara fö ren ad m ed stora praktiska svårigheter, främ st p å grund av källskattesystem et. B eskattningen borde i stället tid efter an n a n om prövas och avvägas m ed hänsyn inte endast till pen­ ningvärdeförändringen u ta n också till ändrade fö ru tsättn in g ar av annat slag. V ad m o tionärerna an fö rt i m otionerna h a r inte givit skatteutskottet anledning till ändrat ståndpunktstagande i denna fråga. Skatt enligt förordningen (1968: 430) om m ervärdeskatt u tg å r fr. o. m. å r 1971 m ed 15 % av beskattningsvärdet. D etta värde utgörs i princip av det pris eller vederlag, som kunden i varje särskilt fall b etala r eller faktureras, med skattens belopp inräknat. I vissa fall u tg å r skatten på reducerade beskattningsvärden. Sålunda utgör beskattningsvärdet endast 60 % av totala vederlaget eller saluvärdet inklusive sk att i fråg a om för­ säljning eller uttag av byggnad eller m onteringsfärdigt hus, servering, ru m suthym ing i hotellrörelse eller liknande, byggnads- och anläggningsen trep ren ad er eller an d ra tjänster som avser fastighet. V idare u tg ö r be­ skattningsvärdet endast 20 % av to ta la vederlaget inklusive skatt i fråga om vissa m arkanläggningsarbeten sam t tjänster som tillhandahålls av arkitekter, byggnadskonsulenter och liknande. Skattesatsen 15 % m otsvarar ett pålägg av ca 17,65 % på priset före skatt. V id tilläm pning av reduceringsreglem a b lir pålägget 9,89 % resp. 3,09 % på priset före skatt. A v de åtgärder som föreslås i m otionerna b eträffan d e den indirekta beskattningen uppvisar de förslag som avser m ervärdeskatten de flesta v ariationerna. I sam tliga m otioner behandlas frågan om en sänkning av m ervärdeskatten helt eller delvis. I m otionerna 1971: 1489 av h err B ohm an m . fl. och 1971: 1490 av h e rr F älldin m . fl. förordas em ellertid an d ra åtgärder än sänkt m ervärdeskatt. I m otionen 1971: 1494 av herr R ingaby m . fl. yrkas a tt skattesatsen fö r livsm edel skall sänkas till 1 0 % fr. o. m. den 1 novem ber 1971, m edan m otionärerna i m otionen 1 9 7 1 :1 4 9 3 av h e rr H erm ansson i Stockholm m. fl. helt vill b efria livs­ m edel frå n m ervärdeskatt fr. o. m . å r 1972 och kom pensera det skatte­

bortfall sorn därigenom uppkom m er genom en skärpt beskattning av företag, förm ögenheter och skattskyldiga m ed större inkom ster. I m otionen 1971: 1494 m otiveras yrk an d et m ed a tt m an genom den föreslagna sänkningen skulle friställa k ö p k raft i konjunkturstim ulerande syfte sam tidigt som åtgärden särskilt gynnar barnfam iljerna. M otionärer­ n a hänvisar också till a tt an d ra län d er h a r väsentligt lägre m ervärdeskatt p å livsm edel än p å övriga varor. I vän sterp artiet kom m unisternas p arti­ m otion berörs visserligen också den aktuella ekonom iska situationen men av m otiveringen fram g år att förslagen tillkom m it m era av fördelningspolitiska än konjunkturpolitiska skäl. F örslag om differentiering av den generella indirekta beskattningen till fö rm å n fö r bl. a. livsm edel h a r avvisats av riksdagen vid ett flertal tillfällen såväl u n d er den allm änna varuskattens som u n d er m ervärde­ skattens tid. M ot en sådan åtgärd h a r främ st åberopats statsfinansiella skäl. S katteutskottet vill också fram h ålla de adm inistrativa o ch kontroll­ tekniska svårigheter som en differentierad m ervärdeskatt m åste m edfö­ ra. D et ä r up p en b art a tt livsm edelshandeln, som i betydande om fattning säljer alla slag av dagligvaror såsom rengöringsm edel, kosm etika, tobak och sötsaker, k om m er a tt få betydande svårighteter om kassaredovis­ ningen m åste delas up p p å livsm edel och p å övriga varor. D et ä r också troligt a tt viss del av en skattelättnad fö r livsm edel kom m er a tt ätas upp av ökade hanteringskostnader fö r handeln. N ä r m an åberopar utländska förebilder finns det enligt utskottets m ening anledning e rin ra o m att det fö r närv aran d e i länder m ed skattedifferentieringar görs ansträng­ ningar a tt begränsa antalet skattesatser och att bringa dem i närm are överensstäm m else m ed varandra. D et ursprungliga fastställandet av lägre skattesatser fö r vissa nödvändighetsvaror m åste även ses m ot bak­ grunden av de socialpolitiska insatserna i övrigt och den jordbruksekonom iska situationen i landet. In fö ran d e t av skilda skattesatser i vissa län d er to rd e sålunda h a skett uteslutande av politiska och sociala skäl och inte i något fall h a varit m otiverat av skattetekniska hänsyn. Enligt utskottets m ening ä r det angeläget a tt erin ra om att inkom sterna från m ervärdeskatten genom transfereringar m öjliggör en betydande utjäm ­ ning av inkom stskillnaderna i övrigt och a tt varje m er avsevärd fö r­ svagning av dessa inkom ster m inskar m öjligheterna att fullfölja strävan­ dena i sådan riktning. D å yrkandena om slopande av m ervärdeskatten på livsm edel dessutom endast i begränsad om fattning kan ses som inlägg i den konjunkturpolitiska debatten fin n er utskottet inte skäl a tt i detta sam m anhang ytterligare belysa konsekvenserna härav. R e n t konjunkturstim ulerande ä r d ärem ot syftet m ed y rkandet i m o­ tionen 1971: 1491 av h e rr H elén m . fl. a tt sänka m ervärdeskatten m ed 5 % fö r tiden den 1 novem ber 1 9 71-den 30 april 1972. D et b ö r erinras om a tt redan allm änna skatteberedningen i sitt betänkande N y tt skatte­ system (SOU 1964: 25) v ar inne p å tanken att använda m ervärdeskatten

som konjunkturpolitiskt instrum ent. D et som då diskuterades v ar em el­ lertid endast m öjligheten a tt genom begränsningar i avdragsrätten däm pa en överhettad konjunktur. U tskottet h a r tidigare b erört de allm änna k o n ­ junkturpolitiska synpunkterna i fråga om en tem porär sänkning av m er­ värdeskatten och vill d ä rfö r i d etta sam m anhang endast fram hålla att någ ra m er avsevärda tekniska svårigheter inte torde v ara förknippade m ed en sådan åtgärd. M erarbete fö r fra m fö r allt detaljhandeln och kontrolltekniska problem torde dock bli en ofrånkom lig m en inte oöver­ kom lig följd av detta förslag. E nligt förordningen (1 9 6 8 :4 1 9 ) om allm än arbetsgivaravgift skall sådan avgift erläggas av arbetsgivare o ch av fysisk person vilken h a ft inkom t av h ä r i riket bedriven rörelse eller av h ä r belägen jo rd b ru k s­ fastighet som han själv b ru k ar. Ä ven staten och kom m unerna är skyl­ diga a tt erlägga sådan avgift. F ö r arbetsgivare u tgår avgiften fr. o. m . å r 1971 m ed 2 % av sum m an av vad h a n u n d er året utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller n atu ra fö rm å n er i form av kost eller bostad. F ö r fysisk person som h aft inkom st av rörelse eller jordbruksfastighet, som brukas av honom , u tg å r allm än arbetsgivaravgift (s. k. egenavgift) m ed 2 % av sådan inkom st i den m ån arbetsgivare inte skall erlägga allm än arbetsgivaravgift för inkom sten. Iinkom st av rörelse eller jordbruksfastighet, som ej u ppgår till 500 kr. p er å r och förvärvskälla, skall inte tas m ed vid beräkning av egenavgift. I m otionerna 1971: 1489 av h e rr B ohm an m. fl. och 1971: 1490 av h e rr F älldin m. fl. yrkas avveckling av den allm änna arbetsgivaravgiften fr. o. m. den 1 novem ber 1971. U tsk o ttet - som fö ru tsätter a tt finansutskottet självt p rövar de sam ­ hällsekonom iska verkningarna av e tt slopande eller en nedsättning av den allm änna arbetsgivaravgiften - vill inte göra gällande a tt några skattetekniska invändningar k a n riktas m ot m otionärernas förslag. D et kan em ellertid fram hållas a tt den s. k. egenavgiften, som beräknas med ledning av inkom sterna u n d er helt kalenderår, läm pligen b ö r - om en avveckling kom m er till stånd - slopas vid ett årsskifte, m en det torde inte vara om öjligt att m ed hjälp av läm pliga regler om proportionering genom föra en avveckling vid annan tidpunkt. A v principiella skäl ställer utskottet sig m era avvisande till förslaget i m otionen 1971: 1491 av h e rr H elén m . fl. att slopa arbetsgivaravgiften inom d et inre stödom rådet och sänka avgiften till 1 % inom övriga delar av landet. U tskottet h a r tidigare och senast u nder vårriksdagen be­ stäm t m otsatt sig tanken p å regionala differentieringar av skatte- och avgiftsreglerna. U tskottet vidhåller a tt sådana åtgärder m åste få ogynn­ sam m a konsekvenser och leda till kom plikationer av skilda slag. D et fram står enligt utskottets m ening som angeläget från skatteteknisk syn­ p unkt a tt bevara de praktiska fördelar som vissa skatte- och avgiftsfor-

m e r erbjuder genom sin förhållandevis enkla konstruktion. In fö r m an u n d an tag eller särregler fö r a tt tillgodose särskilda intressen, riskerar m an uppenbarligen a tt förlora inte b a ra de tekniska fö rd elarn a u ta n ock­ så m öjligheterna a tt överblicka kostnaderna fö r sam hällets åtaganden. V ad utskottet h ä r an fö rt äger också tilläm pning p å utredningsyrkandet i m otionen 1971: 1490 av h e rr F älldin m . fl. om differentiering av den allm änna arbetsgivaravgiften i syfte att b ereda arbetskraftsintensiva näringsgrenar särskilda lättnader.

Stockholm den 18 novem ber 1971

P å skatteutskottets vägnar E R IK B R A N D T

Närvarande: h e rra r B randt (s), M agnusson i Borås (m), E riksson i B äck­ m ora (c), fru N ettelb ran d t (fp), fru H olm qvist* (s), h e rra r K ristenson (s), Josefson i A rrie (c), W ärnberg (s), Larsson i U m eå (fp), C arlstein (s), N ilsson i T robro* (m), Stadling (s), W estberg i H ofors (s), B jörk i G ävle (c) och fru N o rm ark (s). * Ej närvarande vid yttrandets justering,

Avvikande mening

av h e rra r M agnusson i Borås (m), E riksson i B äckm ora (c), fru N e t­ telb ran d t (fp), h e rra r Josefson i A rrie (c), L arsson i U m eå (fp), Nilsson i T ro b ro (m) och B jörk i G ävle (c), vilka an fö rt följande: »I de i anledning av särskild in trä ffad händelse vid höstriksdagens början väckta m otionerna fram hölls att sysselsättningsläget i landet gjor­ de det angeläget a tt riksdagen skyn d sa m t fattad e beslut om kraftfu lla konjunkturstim ulerande åtgärder. F ö r att få en sam lad bedöm ning av d etta frågekom plex h a r sam tliga m otioner och även den senare avläm ­ nad e propositionen 1971:140 jä m te i anledning därav väckta m otioner rem itterats till finansutskottet. E n sådan sam lad bedöm ning ä r icke möjlig i flera utskott, v arfö r vi anser att skatteutskottet uteslutande b o rt y ttra sig om förslagen från teknisk synpunkt. D e sakliga ställningsta­ gandena b ör sålunda ske i finansutskottet. G enom den långdragna riks­ dagsbehandlingen h a r vissa av m otionsförslagen i någon m ån blivit överspelade frå n tidsm ässig sy npunkt sett. I övrigt ä r sam tliga till u t­ skottet rem itterade förslag - m ed u ndantag fö r propositionens förslag rö ra n d e energiskatten - tekniskt genom förbara.»

Bilaga 1

Skatteutskottets förslag till ändring av 3 § förordningen (1971: 50) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt.

K ungl. M aj:ts förslag Skatteutskottets förslag 3 § Särskilt investeringsavdrag u tg ö r tjugo p ro ce n t av anskaffningskostna­ den. T rä ffa s skriftligt avtal om förvärvet u n d er 1971 eller 1972 fö r leve­ rans efter det år, under vilket avtalet träffats, utgör dock avdraget tjugo pro cen t av d et avtalade priset. Särskilt investeringsavdrag åtnjutes icke fö r följande inventarier, näm ­ ligen inventarier m ed en beräk n ad varaktighetstid av högst tre år, begagnade inventarier, personbilar, som avses i vägtrafikförordningen (1951: 648) och som icke användes i yrkesm ässig tra fik eller uthym ingsrörelse, inventarier, som den skattskyldige själv tillverkar, om tillverkningen b ö rjat före ingången av å r 1971, inventarier, om vars anskaffande skriftligt avtal träffas u n d er å r 1971 och som enligt avtalet skall levereras e fte r utgången av å r 1973, inventarier, om vars anskaffande skriftligt avtal träffas u n d er å r 1972 och som enligt avtalet skall levereras e fte r utgången av å r 1974. Föreligger särskilda skäl, får riksskatteverket m edge a tt särskilt investeringsavdrag få r åtnjutas fö r a n skaffning av begagnade inventa­ rier. F ö r inventarier, som förvärvas frå n någon m ed vilken förvärvaren ä r i väsentlig ekonom isk intressegem enskap, åtnjutes särskilt investe­ ringsavdrag endast om säljaren ä r tillverkare och tillverkningen b örjat efte r ingången av å r 1971. Särskilt investeringsavdrag enligt den n a förordning åtnjutes icke fö r inventarier, fö r vilka investeringsfond enligt förordningen (1955: 256) om investeringsfonder fö r konjunkturutjäm ning eller m otsvarande äldre författning tagits i anspråk enligt beslut av K ungl. M aj:t eller arbetsm arknadsstyrelsen eller fö r vilka förordningen (1963: 216) om ex tra avskrivning och särskilt investeringsavdrag vid inkom sttaxeringen skall äga tilläm pning enligt beslut av K ungl. M aj:t.

Bilaga 2

Skatteutskottets förslag till

Förordning om tillfällig nedsättning av den allmänna energiskatten.

H ärigenom fö rordnas som följer. U ta n h in d e r av bestäm m elserna i förordningen (1957: 262) om all­ m än energiskatt kan K onungen i konjunkturstim ulerande syfte fö ro rd ­ n a om nedsättning av eller befrielse frå n allm än energiskatt, som skall utgå u n d er tiden den 1 decem ber 1 9 7 1 - den 31 decem ber 1972.

D en n a förordning trä d e r i k ra ft dagen efter den, d å förordningen enligt d ärå m eddelad uppgift u tkom m it frå n trycket i Svensk fö rfa tt­ ningssamling.

Till finansutskottet

G enom beslut den 4 novem ber 1971 h a r finansutskottet hem ställt att justitieutskottet avger yttrande ö ver propositionen 1971: 140 angående konjunkturstim ulerande åtgärder, såvitt avser K ungl. M aj:ts i proposi­ tionen, bilaga 1 sam t bilaga 11 punk ten 2, fram lagda förslag. Justitieutskottet h a r icke funnit anledning till erinran m ot förslagen.

Stockholm den 17 novem ber 1971

P å justitieutskottets vägnar A S T R ID K R IST E N SS O N

Närvarande: fru K ristensson (m), fröken Bergegren (s), fröken M attson (s), h e rra r E m u lf (fp), L arfors (s), Johansson i V äxjö (c), Jönsson i M alm ö (s), W estberg i Ljusdal (fp), N ygren (s), Schött (m), fru H jelm - W allén (s), h e rr P olstam (c), fru N o rd lan d e r (vpk), h errar A lf P etters­ son i M alm ö (s) och Stjernström (c).

Till finansutskottet

G enom beslut den 4 novem ber 1971 h a r finansutskottet hem ställt att försvarsutskottet avger y ttran d e över propositionen 1971: 140 angående konjunkturstim ulerande åtgärder, bilaga 2 sam t bilaga 8 såvitt avser D iverse kapitalfonder, F ö rråd sfo n d en fö r ekonom isk försvarsberedskap, punkten 2 F örrådsanläggningar m . m. jäm te eventuella följdm otioner. M ed anledning h ärav få r försvarsutskottet anfö ra följande.

1. Prop. 1 97 1 :1 4 0 bil. 2

Kungl. M aj:t h a r föreslagit riksdagen a tt p å tilläggsstat I till riksstaten fö r b udgetåret 1971/72 u n d e r F örsvarets fastighetsfond anvisa investeringsanslag av sam m anlagt 64 925 000 kr. M edlen behövs u n d er inne­ varande b udgetår fö r a tt tä c k a utgiftsbehovet fö r vissa åtgärder m ed konjunkturstim ulerande effekter. Å tgärderna h a r redovisats i propositio­ nen. F örsvarsutskottet tillstyrker att m edel p å tilläggsstat anvisas i enlighet m ed K ungl. M aj:ts förslag.

2. Prop. 1 97 1 :1 4 0 bil. 8

Kungl. M aj:t h a r u n d er punk ten 2 föreslagit riksdagen a tt till F ö rråd s­ anläggningar m. m. p å tilläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1971/ 72 u n d er D iverse kapitalfonder, F ö rråd sfo n d en fö r ekonom isk försvars­ beredskap, anvisa ett investeringsanslag av 650 000 kr. M edlen behövs för a tt u n d er innevarande b udgetår fullfölja anskaffningen av e tt sjunde ce n tralfö rrå d av fältledningsm ateriel fö r civila, skyddade oljelagringsanläggningar. F örsvarsutskottet tillstyrker a tt m edel p å tilläggsstat anvisas i enlighet m ed K ungl. M aj:ts förslag.

S tockholm den 18 novem ber 1971

P å försvarsutskottets vägnar P E R P ET E R S S O N

Närvarande: h erra r P etersson i G äddvik (m), G ustavsson i Eskilstuna (s), G ustafsson i S tenkyrka (c), E nskog (fp), G ustavsson i Ä ngelholm (s), P ettersson i K vänum (c), H äll (s), ö h v a ll (fp), B rännström (s), V irgin (m), Pettersson i L und (s), G ustavsson i Nässjö (s), och R unesson (s).

Till finansutskottet

G enom beslut den 19 oktober 1971 h a r finansutskottet hem ställt att socialförsäkringsutskottet avger y ttran d e över m otionen 1971: 1493 av h e rr H erm ansson i Stockholm m. fl. (vpk), såvitt avser yrkandet om viss ändring av lagen om finansiering av folkpensioneringen. M ed anledning härav få r socialförsäkringsutskottet anföra följande. Som e tt led i de u n d er höstsessionen avgivna m otionsförslagen angå­ ende konjunkturstim ulerande åtgärder föreslås i m otionen 1971: 1493 att m ervärdeskatten p å livsmedel skall upphävas frå n den 1 jan u ari 1972 sam t att det inkom stbortfall för statskassan som härigenom uppkom m er kom penseras genom olika inkom stförstärkningar, bland an n at ök at uttag av folkpensionsavgift. E nligt 3 § lagen om finansiering av folkpensioneringen u tgår folkpen­ sionsavgift m ed 5 % av den försäkrades till statlig inkom stskatt b eskatt­ ningsbara inkom st dock m ed högst 1 500 k ronor. M axim eringen av av­ giften h a r tillkom m it fö r a tt åstadkom m a en viss relation m ellan förm ån och avgift inom pensionssystem et. I m otionen föreslås att m axim iregeln skall slopas och folkpensionsavgiften u tgöra 5 % av den beskattnings­ bara inkom sten, oavsett dennas storlek. E n sådan ändring av gällande regler skulle enligt m o tionärerna tillföra statskassan ca 850 milj. k r. per år. Socialförsäkringsutskottet h ar behandlat ett m otionsyrkande m ed sam ­ m a innehåll tidigare i å r i betänkandet SfU 1971: 9. M otionsyrkandet av­ styrktes av utskottet m ed den m otiveringen a tt folkpensionsavgiftens sto r­ lek och konstruktion m åste ses i sam m anhang m ed de regler som gäller fö r inkom stbeskattningen och a tt skäl d ärfö r saknades att avskaffa m axi­ m iregeln fö r avgiftsuttag. U tskottet h a r inte någon anledning a tt frångå denna bedöm ning. O avsett h u r finansutskottet kom m er att ställa sig till m otionärernas huvudyrkande om slopande av m ervärdeskatten p å livsmedel, få r social­ försäkringsutskottet m ed hänvisning till det an fö rd a fö r sin del avstyrka bifall till m otionsyrkandet om slopande av m axim eringen av folkpen­ sionsavgift. V id en teknisk granskning av den i m otionen föreslagna lagtexten h a r utsk o ttet inte funnit anledning till någon erinran. Stockholm den 26 o k tober 1971

P å socialförsäkringsutskottets vägnar

T O R S T E N F R E D R IK S S O N

Närvarande: h e rra r F redriksson (s), Carlsson i V ikm anshyttan (c), L und­ berg (s), Jonsson i M o ra (fp), frö k en Sandell (s), h e rra r K arlsson i R on­ neby (s), M agnusson i N ennesholm (c), fru H åvik (s), h e rra r M undebo (fp), N ordberg (s), Björck i N ässjö (m), M arcusson (s), frö k e n Pehrsson (c), h errar H erm ansson i M alm berget (vpk) och A dolfsson (m).

Avvikande mening

av h e rr H erm ansson i M alm berget (vpk), som ansett a tt det avsnitt av u t­ skottets yttrande som b ö rjar m ed orden »Socialförsäkringsutskottet har» o ch slutar m ed o rden »någon erinran» bort ersättas m ed text av följande lydelse: »Skälet att m axim era folkpensionsavgiften fö r a tt åstadkom m a en viss relation m ellan fö rm å n och avgift k an enligt utskottets m ening inte längre anses relevant m ed hänsyn till den allm änt åberopade jäm likhetsaspekten. I skattesam m anhang b ru k a r också anföras a tt folkpensions­ avgiften m era h a r k ara k tären av specialskatt än försäkringsavgift. Vid anläggandet av en sådan synpunkt m åste slopandet av folkpensionsav­ giftens m axim ering ses m ot bakgrunden av a tt åtgärden föreslagits ge­ no m fö rd i sam band m ed förslag om avskaffandet av m ervärdeskatten på livsmedel. D etta förslag h a r icke tidsbestäm ts u ta n ä r avsett som en p er­ m anent åtgärd. R eglerna fö r inkom stbeskattningen ä r inte baserade på något sådant u n d an tag i tilläm pningen av m ervärdeskatten. M ed hänsyn till det anfö rd a sam t till den fördelningspolitiska effekten av förslaget i övrigt tillstyrker sålunda utskottet bifall till m otionsyrkand et om slopandet av avgiftsm axim um . V id en teknisk granskning av den i m otionen föreslagna lagtexten h a r utskottet inte funnit anledning till någon erinran.»

7 Riksdagen 1971. 5 sami. N r 47

Till finansutskottet

G enom beslut den 4 novem ber 1971 h a r finansutskottet hem ställt att socialförsäkringsutskottet avger yttrande över propositionen 1 9 7 1:140 angående konjunkturstim ulerande åtgärder, såvitt avser det i Bilaga 3 S ocialdepartem entet u p p ta g n a förslaget o m särskilt tillägg till folkpensionärer. G enom beslut den 17 novem ber h a r finansutskottet vidare hem ställt om socialförsäkringsutskottets y ttra n d e över d en i anledning av propositionen väckta m otionen 1971: 1536 av h e rr Jonsson i M ora m. fl. (fp). M ed anledning härav få r socialförsäkringsutskottet a n fö ra följande. Som e tt led i strävandena a tt stim ulera den privata konsum tionen föreslås i propositionen a tt folkpensionärem a skall få e tt särskilt kon­ ta n t tillägg till sin pension. Tillägget föreslås få fo rm en av en engångsutbetalning till den som för januari 1972 ä r b erättigad till folk­ pension i form av ålders-, förtids- eller änkepension eller till hu stru ­ tillägg. Tillägget skall utgå m ed tre procent av basbeloppet till samtliga pensionärer oberoende av den ordinarie pensionens storlek och utbetalas sam tidigt som utbetalning sker av folkpensionen i ja n u a ri 1972. D e n ärm are bestäm m elserna fö r tillägget skall u tfärd as av K ungl. M aj:t. K ostnaderna fö r tillägget b eräknas till ca 285 milj. k r. F ö r att täcka dessa kostnader b ö r föras u p p e tt särskilt förslagsanslag, benäm nt Särskilt tillägg till folkpensionärer. I m otionen föreslås - m ed hänvisning bl. a. till ökade levnadskostna­ d er fö r pensionärerna - a tt tillägget bestäm s till fyra p rocent av bas­ beloppet och a tt utbetalningen sker m ed hälften i decem ber 1971 och m ed hälften i jan u ari 1972. F örslagsanslaget b ö r på gru n d härav förås up p m ed 380 milj. kr. U tskottet tillstyrker a tt e tt extra köpkraftstillskott anvisas folkpensio­ n ä re m a i enlighet m ed de g ran d e r som redovisas i propositionen. M ed hänsyn bl. a. till a tt pensionstillskotten enligt 1969 års lagstiftning i äm net byggs u p p m ed utgångspunkt i ett belopp m otsvarande tre pro ­ cent av basbeloppet och a tt riksdagen vid upprepade tillfällen, senast i år, avvisat m otionsförslag om höjning av d etta belopp till fy ra procent av basbeloppet, ansluter sig u tsk o ttet till propositionens förslag angående det särskilda pensionstilläggets storlek. U tsk o ttet avstyrker därigenom förslaget i m otionen 1971: 1536 i denna del. • N ä r det gäller frågan om utbetalning av pensionstillägget delar utskot­ te t uppfattningen i propositionen och m otionen a tt d en n a b ö r ske så tidigt som möjligt. A v adm inistrativa skäl to rd e utbetalningen läm pli­ gen b ö ra ske i sam band m ed utbetalning av ordinarie folkpensions­ förm åner. D å pensionsanvisningar fö r decem ber m ånad 1971 enligt

gällande ordning m åste sändas u t endast några få dag ar efter den tid ­ p unkt då riksdagen kan väntas fatta beslut i föreliggande ärende, to rd e tidigaste utbetalningstillfälle vara den ordinarie januariutbetalningen 1972. U tsk o ttet avstyrker d ä rfö r m otionen även i denna del. Sam m anfattningsvis få r socialförsäkringsutskottet u n d er åberopande av det an fö rd a tillstyrka bifall till propositionen såvitt gäller förslaget om särskilt tillägg till folkpensionärer och avstyrka bifall till m otionen 1971: 1536. Stockholm den 18 novem ber 1971

P å socialförsäkringsutskottets vägnar

T O R S T E N F R E D R IK S S O N

N ärvarande: h e rra r Fredriksson (s), L undberg (s), R ingaby (m), K arls­ son i R onneby (s), fru H åvik (s), h e rra r M undebo (fp), N ordberg (s), Björck i N ässjö (m), M arcusson (s), fröken P ehrsson (c), h e rr A nders­ son i N y b ro (c), fröken B ergström (fp), h e rra r Signell (s) och L ind­ ström (s).

Avvikande mening

av h e rra r R ingaby (m), M undebo (fp), B jörck i N ässjö (m), fröken Pehrsson (c), h e rr A ndersson i N y b ro (c) och frö k en B ergström (fp), som ansett a tt det avsnitt av utskottets y ttran d e som b ö rja r m ed orden »U tskottet tillstyrker» och slutar m ed »m otionen 1971: 1536» b o rt ersättas m ed text av följande lydelse: »Enligt utskottets m ening b ö r socialförsäkringsutskottets y ttran d e in­ skränka sig till a tt avse en granskning av propositions- och m otionsförslagen frå n teknisk synpunkt. M ot denna b ak grund h a r utskottet inte något a tt erin ra m ot propositionsförslaget och förslaget i m otionen om en höjning av pensionstilläggets belopp. N ä r det gäller frågan om utbetalningen delar utsk o ttet uppfattningen i propositionen och m otionen att denna b ö r ske så tidigt som möjligt. A v adm inistrativa skäl to rd e utbetalningen läm pligen b ö ra ske i sam band m ed utbetalning av ordinarie folkpensionsförm åner. D å pensionsanvisningar fö r decem ber 1971 en ­ ligt gällande ordning m åste sändas u t endast n åg ra få d agar efter den tidpunkt då riksdagen kan väntas fa tta beslut i föreliggande ärende, to rd e tidigaste utbetalningstillfälle vara den ordinarie januarieutbetalningen 1972.»

Till finansutskottet

G enom beslut den 19 oktober, den 4 novem ber och den 17 novem ber 1971 h a r finansutskottet hem ställt a tt socialutskottet avger y ttran d e över dels m otionen 1971: 1490 av h err F älldin m. fl. (c) om konjunkturstim ulerande åtgärder, såvitt avser höjning av de allm änna barnbidragen, och m otionen 1971: 1495 av h e rra r R om anus (fp) och A hlm ark (fp) om h ö j­ ning av de allm änna barnbidragen, dels propositionen 1971: 140 an ­ gående konjunkturstim ulerande åtgärder, såvitt avser Bilaga 3 Social­ departem entet, m ed undantag fö r punkten 1, dels o ck följande i anled­ ning av propositionen väckta m otioner, näm ligen m otionen 1971: 1528 av h e rr C arlsham re m. fl. (m), m otionen 1971: 1529 av h err C arlstein (s) och m otionen 1971: 1532 av h e rr F älldin m. fl. (c). M ed anledning h ära v få r utsk o ttet an fö ra följande. I propositionen föreslås a tt en engångsutbetalning sker av e tt särskilt statligt bostadstillägg för barnfam iljer. D etta bostadstillägg bö r utgå till de fam iljer som u n d er å r 1971 fö r decem ber m ånad u p p b är statligt bostadstillägg. D et föreslås a tt det särskilda bostadstillägget skall utgöra tre gånger det belopp som fam iljen uppburit i statligt bostadstillägg för decem ber 1971. U tbetalningen bö r ske i januari 1972. I m otionerna 1971: 1490, 1971: 1495 och 1971: 1528 fram ställs y r­ kanden som sam tliga syftar till höjda barnbidrag. I m otio n ern a 1971: 1495 och 1971: 1528 föreslås höjningarna bli tem porära. I den sist­ n äm nda m otionen yrkas även avslag på propositionen, såvitt avser fö r­ slaget om särskilt statligt bostadstillägg fö r barnfam iljer. S ocialutskottet anser a tt de resurser som nu kan ställas till förfogande fö r fam iljepolitiska åtg ärd er b ör användas till selektiva insatser och då i frä m sta rum m et fö r a tt stärk a stödet till barnfam iljer m ed låga inkom ster, särskilt fam iljer m ed flera barn och fam iljer m ed höga boendekostnader. I propositionen 1971: 156, som utskottet för n ärvarande behandlar, läggs fra m förslag om k raftig t höjda bostadstillägg fö r barnfam iljer frå n den 1 april nästa år. U tsk o ttet b iträd er förslaget a tt dessförinnan görs en särskild utbetalning till barnfam iljer som ä r berättigade till statligt b o ­ stadstillägg. U tbetalningen bö r göras så snart som m öjligt. M ed hänsyn härtill b iträd er u tsk o ttet även förslaget a tt tillägget anknyts till rä tte n att u p p b ära statligt bostadstillägg fö r decem ber 1971. I enlighet m ed det an fö rd a avstyrker utskottet m otionen 1971: 1490, såvitt h ä r ä r i fråga, m otionen 1971: 1495 och m otionen 1971: 1528 sam t tillstyrker förslaget i propositionen 1971: 140 a tt ett särskilt statligt bostadstillägg fö r b a rn ­ fam iljer utgår. I m otionen 1971: 1529 yrkas a tt riksdagen skall ge Kungl. M aj:t till

kän n a a tt utbetalning u n d er tiden den 1 ja n u a ri-d e n 31 m ars 1972 av retroaktivt statligt bostadstillägg avseende decem ber m ån ad 1971 skall grunda rä tt till särskilt statligt bostadstillägg. E nligt socialutskottets m e­ ning är det rim ligt a tt den familj som retroaktivt b lir berättigad till sta t­ ligt bostadstillägg fö r decem ber 1971 även få r den särskilda fö rm ån som engångsutbetalningen innebär. E n begränsning bö r dock ske så a tt endast utbetalning som sker u nder första k vartalet 1972 g ru n d ar rä tt till det särskilda bostadstillägget. U tskottet tillstyrker således bifall till m otionen 1971: 1529. I övrigt h a r utskottet inte något a tt erinra m ot de i proposi­ tionen fö ro rd ad e g runderna fö r särskilt statligt bostadstillägg fö r b a rn ­ fam iljer eller m o t den föreslagna m edelsanvisningen fö r ändam ålet. S ocialutskottet tillstyrker även de övriga förslagen i propositionen 1971: 140, såvitt h ä r ä r i fråga. Statsbidrag till vatten- och luftv ård an d e åtg ärd er inom industrin u tgår fö r närv aran d e frå n e tt anslag u nder jordbrukshuvudtiteln. I proposi­ tionen föreslås en förstärkning av d etta stöd fö r a tt ytterligare stim ulera industrins investeringar och därigenom öka sysselsättningen. F ö r tiden den 1 novem ber 1 9 71-den 30 juni 1972 föreslås det statliga bidraget bli höjt från högst 25 % till högst 75 % av kostnaden. I m otionen 1971: 1532 yrkas a tt riksdagen skall besluta m edge att stöd till åtg ärd er fö r b ä ttre arbetsm iljö inom industrin b eträffande arbets­ lokaler, m askiner och an d ra arbetsanordningar få r utgå efter sam m a grunder som enligt propositionen skall gälla i fråg a om vatten- och lu ft­ v årdande åtgärder. Socialutskottet h a r tidigare i år i betänkandet 1971: 7 behandlat m o ­ tionsyrkanden om utredning eller åtg ärd er fö r a tt ekonom iskt stim ulera industrin till arbetsm iljöinsatser. M otionsyrkandena avstyrktes u nder h ä n ­ visning till arbetsm iljöutredningens arbete. E nligt utskottets m ening bör resultatet av utredningens arbete avvaktas innan m an ta r ställning till frågan om a tt in fö ra sådana stim ulansbidrag som avses i m otionen 1971: 1532. U tsk o ttet avstyrker således bifall till m otionen.

Stockholm den 18 novem ber 1971 P å socialutskottets vägnar G Ö R A N K A R L S S O N

N ärvarande: h e rra r K arlsson i H uskvarna (s), G ustavsson i A lvesta (c)*, Svensson i K ungälv (s), H am rin (fp), D ahlberg (s), C arlsham re (m), fru Skantz (s), h e rra r L arsson i Öskevik (c). P ersson i Stockholm (s), fru Sigurdsen (s), h e rra r A kerlind (m), Johnsson i Blentarp (s), A ndreasson (c)*, fru M arklund (vpk) och h err R om anus (fp).

fe

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande mening

av herrar G ustavsson i A lvesta (c), H am rin (fp), C arlsham re (m), Larsson i ö sk ev ik (c), Å kerlind (m), A ndreasson (c) och R om anus (fp), som ansett att det avsnitt i utskottets y ttran d e som b örjar m ed o rden »I prop o sitio ­ nen» och slutar m ed o rden »till m otionen» b o rt ersättas m ed tex t av följande lydelse: »Enligt utskottets m ening b ör socialutskottets y ttra n d e inskränka sig till att avse en granskning av propositions- och m otionsförslagen frå n teknisk synpunkt. M o t denna bakgrund h ar utsk o ttet inte någ o t a tt erinra m o t de förslag i propositionen, som h ä r ä r i fråga, och inte heller m o t de h är behandlade förslagen i m otionerna 1971: 1490, 1971: 1529 och 1971: 1532. S åvitt avser m otionerna 1971: 1495 och 1971: 1528 vill utskottet uttala a tt en tem porär höjning av barnbidragen läm pligast bör ske på det sättet a tt en lag om extra barnbidrag antas. U tsk o ttet h a r inte någon erinran u r form ell synpunkt m o t det i m otionen 1971: 1528 upptagna förslaget till en sådan lag.»

Till finansutskottet

G enom beslut den 4 novem ber 1971 h ar finansutskottet hem ställt a tt utbildningsutskottet avger y ttran d e över propositionen 1971: 140 an ­ gående konjunkturstim ulerande åtg ärd er b eträ ffan d e vad K ungl. M aj:t enligt till propositionen bilagt u td ra g (bilaga 6) av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden fö r den 29 o k tober 1971 givit riksdagen till k ä n n a angående följande å riksstaten fö r b u dgetåret 1971/72 u p p fö rd a förslagsanslag, näm ligen B idrag till driften av gym nasieskolor, Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m., sam t B idrag till driften av kom m unala skolor fö r vuxna. V ad i propositionen i denna del anförts föranleder ej någon erinran eller något u ttalande frå n utbildningsutskottets sida.

Stockholm den 23 novem ber 1971

P å utbildningsutskottets vägnar S T IG A L E M Y R

Närvarande: h e rra r A lem yr (s), M årtensson (s), Larsson i S taffanstorp (c), Jönsson i A rlöv (s), N o rd stra n d h (m), W iklund i H ärn ö san d (s), E lm stedt (c), G ustafsson i B arkarby (s), fru G rad in (s), fru Sundberg (m), fru D ahl (s), h e rra r Johansson i S kärstad (c), Berndtson i Linköping (vpk), S tålham m ar (fp) och Jonsson i Alingsås (fp).

Till finansutskottet

G enom beslut den 19 oktober 1971 h a r finansutskottet hem ställt att trafik u tsk o ttet avger yttrande över m otionen 1971: 1490 av h e rr F äll­ din m . fl. (c) såvitt avser y rkandet att riksdagen till D rift av statliga vägar fö r budgetåret 1971/72 anvisar e tt e x tra reservationsanslag av 50 milj. kr., a tt avräknas m ot autom obilskattem edlen. F inan su tsk o ttet h a r vidare - genom beslut den 4 novem ber 1971 hem ställt om trafikutskottets yttrande över propositionen 1971: 140, bil. 4 jäm te eventuella följ dm otioner. M ed anledning h ärav få r trafik u tsk o ttet an fö ra följande. V ad först b eträ ffa r det i m otionen 1971: 1490 fra m fö rd a yrkandet o m ett ex tra anslag av 50 milj. kr. till D rift av statliga vägar finner utskottet detsam m a välm otiverat. V ägverket synes sålunda i stort behov av m edel fö r ändam ålet. D en föreslagna m edelsanvisningen torde vidare m edföra gynnsam m a effekter u r sysselsättningssynpunkt. U tskottet vill dock erin ra om att K ungl. M aj:t i bilaga 9 till p ro p o ­ sitionen 1971: 140 föreslagit riksdagen a tt p å tilläggsstat I till riksstaten fö r b u dgetåret 1971/72 anvisa dels till A llm änna beredskapsarbeten m . m. ett reservationsanslag av 825 milj. kr., varav förslagsvis 275 milj. k r. att avräknas m ot autom obilskattem edlen, dels till Särskilda b ered­ skapsarbeten m . m . ett reservationsanslag av 100 milj. kr., varav fö r­ slagsvis 35 m ilj. kr. att avräknas m ot autom obilskattem edlen. N äm n d a anslagsbelopp h a r av K ungl. M aj:t ansetts b ö ra ställas till förfogande fö r att m öjliggöra igångsättning av dels vissa större om byggnadsprojekt, dels e tt an tal m indre om läggnings- och förbättringsarbeten sam t torde till betydande del avse just arbeten av det slag m otionärerna förordat. E tt bifall till K ungl. M aj:ts förslag i dessa delar innebär alltså ett till­ godoseende av fö ru t n äm nda m otionsyrkande.

I bilaga 4 till propositionen 1971: 140 föreslås att riksdagen till P ost­ h us m . m . p å tilläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1971/72 anvi­ sar ett investeringsanslag om 1,7 milj. k r. - avseende tidigareläggning av beställningar av bilar och bussar fö r postverkets räkning. D en sålunda föreslagna m edelsanvisningen tillstyrks av utskottet. I anslutning till fö ren äm n d a proposition h a r i m otionen 1971: 1535 av h e rr H y lta n d er (fp) hem ställts a tt riksdagen m åtte besluta att u p p ­ draga å t K ungl. M aj:t att snarast lå ta p rojektera fö r upprustningsarbete av G ö ta k an a l och utbyggnad av dess västgötadel sam t a tt ställa erfo r­ derliga m edel till förfogande. U tskottet vill i anledning h ära v erinra om

a tt fråg an - e fte r vederbörlig u tredning i äm net - f. n. bereds inom K ungl. M aj:ts kansli. I avvaktan p å resultatet h ärav finner utskottet n å ­ gon åtgärd frå n riksdagens sida ej påkallad och avstyrker d ä rfö r m o­ tionen. Stockholm den 18 novem ber 1971

P å trafikutskottets vägnar

SV EN G U ST A FS O N

Närvarande: h e rra r G ustafson i G öteborg (fp), M ellqvist (s), D ahl­ gren (c), L indahl (s), Lothigius (m), H jo rth (s), Persson i H eden (c), H ugosson (s), Sellgren (fp), R osqvist (s), H åkansson (c), M agnusson i K ristineham n (vpk), K arlsson i M alung (s), fru T hunvall (s) och h err K om stedt (m).

Avvikande mening

av h e rra r G ustafson i G öteborg (fp), D ahlgren (c), Lothigius (m), P ers­ son i H eden (c), Sellgren (fp), H åkansson (c) och K om stedt (m) som ansett a tt den del av utskottets y ttrande p å s. 1 som b ö rja r m ed » U t­ skottet vill» och slu tar m ed »av utskottet» b o rt ha följande lydelse: »Enligt utskottets u p p fattn in g b ö r dock den slutliga avvägningen m ellan de olika konjunkturstim ulerande åtgärderna ske inom finans­ utskottet. S ett u r de m era tekniskt betonade synpunkter u tsk o ttet i d etta fall h a r a tt fö re träd a h a r utsk o ttet ingen invändning m ot det i m o­ tionen fram lagda förslaget. • Ej heller h a r utskottet i sak något a tt erin ra m ot d et i propositionen 1971: 140 fram lagda förslaget a tt riksdagen till P osthus m . m . p å tillläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1971/72 anvisar e tt investeringsanslag om 1,7 milj. - avseende tidigareläggning av beställning av bilar och bussar fö r postverkets räkning.»

T ill fin a n su ts k o tte t

G enom beslut den 4 novem ber 1971 h a r finansutskottet hem ställt att jo rd bruksutskottet avger y ttrande över propositionen 1971: 140 angående konjunkturstim ulerande åtgärder, såvitt avser i bilaga 7 redovisade ärenden u n d er jordbruksdepartem entets handläggning. Y ttra n d e t borde även avse eventuella följdm otioner. M ed anledning härav får jo rd bruksutskottet anföra följande. D e till utskottet hänvisade delarna av propositionen 1971: 140 inne­ h åller förslag om tillfälligt h ö jd a statsbidrag till kom m unala avlopps­ reningsverk sam t till vatten- och lu ftvårdande åtgärder inom industrin. T ill fö rstn äm n d a ändam ål föreslås därjäm te en anslagsanvisning p å tillläggsstat I av 50 milj. kr. A vsikten m ed förslagen är bl. a. a tt skapa ytterligare arbetstillfällen inom byggnads- och anläggningssektorn. Som villkor fö r höjt bidrag skall i b åd a n u angivna fall gälla a tt arbetena p å ­ börjas och till 60 % u tfö rs u n d er tiden den 1 novem ber 1971 - den 30 juni 1972 och a tt arbetena bedrivs kontinuerligt. F ö r arbeten som p å ­ börjas u nder denna tid m en inte kun n at fullföljas i angiven om fattning bö r dock höjt bidrag kunna utgå fö r de kostnader som h ä n fö r sig till n äm nda period. Propositionsförslagen m o tsvarar enligt utskottets m ening frå n miljövårdssynpunkt angelägna önskem ål, och u tsk o ttet vill fö r sin del fö ro rd a a tt desam m a godtas av riksdagen. V ad gäller i m otionen 1971: 1540 u ttryckta farh åg o r fö r a tt föreslagna bidragsvillkor kom m er a tt m e d fö ra vissa svårigheter vid tilläm pningen vill utskottet som sin m ening anföra, a tt fö rh ö jt bidrag, d å synnerliga skäl föreligger, bö r kunna utgå till anläggningar även om m ålsättningen a tt m inst 60 % av arbetena skall h a u tfö rts inom perioden novem ber juni inte k u n n at helt uppfyllas. E n oeftergivlig förutsättning synes därvid böra vara a tt förseningen i förekom m ande fall skall ha u p p stått till följd av om ständigheter varöver vederbörande bidragssökande ej kun n at råda. U tskottet u tg å r från a tt förevarande fråga b ör kunna lösas i sam band m ed utform ningen av kom m ande tilläm pningsföreskrifter i äm net. D ä r­ m ed skulle enligt utskottets m ening också m otionens syfte i allt väsent­ ligt vara tillgodosett. I m otionen 1971: 1521 fram läggs förslag om a tt riksdagen m å tte m ed­ ge a tt statsbidrag få r utgå till vatten- och lu ftvårdande åtg ärd er inom jo rd b ru k et och trädgårdsnäringen enligt sam m a grunder som i propositio­ nen föreslås fö r industrin. I anledning h ära v vill utskottet erin ra om a tt m otionsyrkanden m ed sam m a innebörd vid ett flertal tillfällen prövats av riksdagen, senast vid innevarande års vårsession (JoU 1971: 1, p. 43).

Y rk a n d en a h a r genom gående avslagits av riksdagen, bl. a. u n d er hänvis­ ning till a tt statligt stöd till reningsanordningar inom jo rd b ru k e t redan läm nas i form av k reditgaranti såväl fö r anläggning som fö r utrustning. V idare h a r skälen fö r bidragsgivningen till industrin ansetts h a en sådan tyngd a tt den borde genom föras u ta n inskränkningar. Riksdagen h ar således hittills h a ft den uppfattningen att förevarande bidragsgivning bö r koncentreras till industrisektorn. U tsk o ttet fin n er i dagens läge ingen anledning fö r riksdagen a tt frå n g å den n a ståndpunkt. D et k an i sam m anhanget näm nas a tt statsrådet och chefen fö r jo rd ­ bruksdepartem entet nyligen jäm likt K ungl. M aj:ts bem yndigande till­ k allat särskilda sakkunniga fö r u tredning rö ra n d e ko stn ad ern a fö r m iljö­ vården. Enligt direktiven fö r den n a utredning bö r inom ram en fö r en kartläggning av de to ta la m iljövårdskostnaderna också studeras fördel­ ningen av k ostnaderna m ellan stat, kom m un, näringsliv och enskilda. I de sakkunnigas arbete bör ingå en översyn av inriktningen och om ­ fattningen av de ekonom iska stödåtgärder som kom m it till användning fö r a tt styra kostnadsfördelningen. I det sam m anhanget anses bl. a. böra prövas frågan om a tt o m fördela eller u tsträck a stödet till andra o m råden t. ex. avfallshantering. M o t bakgrund av vad n u an fö rts av­ styrker utskottet m otionen 1971: 1521. I m otionen 1971: 1532 h a r hem ställts a tt riksdagen m å tte besluta m ed­ ge a tt stöd till åtgärder fö r b ättre arbetsm iljöer inom industrin i fråg a om arbetslokaler, m askiner och an d ra arbetsanordningar få r utgå efter sam ­ m a g runder som enligt propositionen skall gälla i fråga om vatten- och luftv ård an d e åtgärder. M otionen kom m er enligt vad utsk o ttet erfarit att såvitt avser den socialpolitiska aspekten behandlas av socialutskottet. Jo rd b ruksutskottet vill fö r sin del i anslagsfrågan endast hänvisa till vad i föregående stycke sist anförts b eträffan d e en kom m ande utredning om om fördelning eller utsträckning av ifrågavarande stöd till andra om råden.

Stockholm den 18 novem ber 1971

P å jordbruksutskottets vägnar N IL S G . H A N SSO N

Närvarande: h e rra r H ansson i Skegrie (c), M ossberger (s)*, Persson i Skänninge (s)*, A ntby (fp), H edin (m), H edström (s), M agnusson i G rebbestad (s), fru L indberg (s), h e rra r T akm an (vpk), Johansson i H olm gården (c)*, A ndersson i S torfors (s), Bergqvist (s), L euchovius (m), Persson i H eden (c) och fru A n ér (fp). * Ej närvarande vid justeringen.

Avvikande mening

av h errar H ansson i Skegrie (c), A ntby (fp), H edin (m), Johansson i H olm gården (c), B erndtsson i Bokenäs (fp), L euchovius (m). P ersson i H eden (c) och fru A n ér (fp) sorn anser a tt det avsnitt av utskottets yttrande som b ö rjar p å s. 1 m ed » I m otionen» o ch slutar m ed »andra om råden» b o rt ersättas m ed text av följande lydelse: »I m o tio n e n (lika m ed u ts k o tte t) fö r industrin. E nligt u t­ skottets m ening kan vägande skäl an fö ras fö r en utvidgning av om rådet fö r ifrågavarande bidragsgivning. V atten- och luftföroreningsproblem av i princip sam m a k a ra k tä r som inom industrin fö rekom m er näm ligen även inom an d ra näringar, frä m st jo rd b ru k et och trädgårdsnäringen. D et kre­ ditstöd, som nu k an u tg å till reningsanläggningar inom jordbruket och trädgårdsnäringen, to rd e såvitt utskottet k u n n at b edöm a inte u tgöra till­ räcklig stim ulans till åtgärder u ta n b ö r vid behov k u n n a kom pletteras m ed statsbidrag enligt sam m a regler som gäller fö r industrin. U tskottet ansluter sig d ä rfö r till den u ppfattning i fråg an som fram förts i fö re­ varande m otion. I m otionen 1971: 1532 h a r hem ställts a tt riksdagen m åtte besluta m ed­ ge att stöd till åtg ärd er fö r b ättre arbetsm iljöer inom industrin i fråga om arbetslokaler, m askiner och an d ra arbetsanordningar få r utgå efter sam ­ m a grunder som enligt propositionen skall gälla i fråga om vatten- och luftvårdande åtgärder. M otionen kom m er enligt vad utskottet erfarit a tt såvitt avser den socialpolitiska aspekten behandlas av socialutskottet. Jo rd b ruksutskottet vill i förevarande sam m anhang fö r sin del u tta la a tt det från anslagstekniska synpunkter inte synes finnas något a tt invända m ot en i m otionen föreslagen kom plettering av bidragsändam ålen. I överensstäm m else m ed det an fö rd a fö ro rd ar utskottet a tt anslagsrubriken än d ras till Bidrag till vatten- och luftv ård an d e åtgärder inom industrin, jo rd b ru k et och trädgårdsnäringen, m . m.»

Till finansutskottet

Yttrande över motion om ändring av sysselsättnings-, lokaliseringsoch näringspolitiken.

G enom beslut den 19 o k tober 1971 h a r finansutskottet hem ställt om y ttrande av näringsutskottet över m otionen 1971: 1492 av h e rr H er­ m ansson i Stockholm m . fl. (vpk). N äringsutskottet f å r an fö ra följande. Y ttran d e t begränsas till a tt avse fråg o r som norm alt h ö r till näringsutskottets handläggning.

I m otionen, som föranletts av d et aktuella konjunkturläget, fram läggs e tt program i tio p u n k te r fö r ök ad e sam hällsinsatser på olika om råden. M otionärerna hem ställer bl. a. att riksdagen skall u tta la sig fö r en sysselsättnings-, lokaliserings- och näringspolitik i enlighet m ed vad i m otionen anförts,

a tt riksdagen skall u tta la sig fö r en skyndsam projektering av de under punkterna 9 och 10 föreslagna statliga basindustrierna m. m., a tt riksdagen i skrivelse till regeringen skall begära förslag till nöd­ vändiga lagändringar fö r att m edel u r allm änna pensionsfonden skall k u n n a användas till dessa projekt.

D et enligt gängse term inologi näringspolitiska inslaget i m otiveringen fö r m otionärernas förslag om ett uttalande av riksdagen till förm ån för »en sysselsättnings-, lokaliserings- och näringspolitik i enlighet m ed vad i m otionen anförts» ä r av ringa om fattning, uto m såvitt gäller kravet på utvidgad statlig företagsam het. I huvudsak få r m otionärernas närings­ politiska önskem ål utläsas u r den kritik som de rik ta r m ot det i Sverige tilläm pade ekonom iska system et. Liksom m otionärerna tillm äter utskottet näringspolitikens u tform ning sto r betydelse fö r den långsiktiga ekono­ m iska utvecklingen. M otionen ger em ellertid enligt utskottets m ening icke tillräckligt underlag fö r en konkret diskussion av näringspolitiken i positiva term er. F örslag att statliga basindustrier skall skapas i avfolkningsom rådena företrädesvis i N o rrla n d - h a r behandlats av riksdagen vid flera tillfällen u n d er de senaste åren. N äringsutskottet vill hänvisa till bankoutskottets av riksdagen godkända u ttalanden härom 1968 -1 9 7 0 (BaU 1968: 64, 1969: 30 s. 47 f., 1970: 40 s. 19). I dessa u ttalanden h a r bankoutskottet bl. a. understrukit »önskem ålet a tt ö kad u ppm ärksam het ägnas å t m öj­ ligheterna att genom ytterligare satsning p å statliga företag tillgodose kravet på ett växande antal arbetstillfällen i N orrland» och an fö rt a tt

ytterligare åtg ärd er på den statliga företagsam hetens om råde kan tänkas vara m otiverade frå n sam hällsekonom isk utgångspunkt. D essa principut­ talanden äger alltjäm t giltighet. N ågot nytt uttalande i äm net m ed anled­ ning av m otionen finner näringsutskottet inte befogat. I d etta sam m an­ hang vill utskottet fram h ålla att det ä r u p penbart a tt en om fattande utbyggnad av den statliga företagssektorn m åste v a ra en långsiktig process och grundas p å ingående planering. D en kan således inte, som m otionärerna tycks förutsätta, genom föras språngvis och m ed k o rt v ar­ sel. F inansiering av den statliga företagssektorns utvidgning skulle enligt m otionärernas förslag ske m ed hjälp av m edel u r allm änna pensions­ fonden. D et nu gällande placeringsreglem entet tillåter icke detta. D en å r 1968 tillkallade kapitalm arknadsutredningen h a r fått i u p p d rag att göra en översyn av reglerna fö r h u r allm änna pensionsfondens m edel skall utnyttjas. D en skall därvid bl. a. pröva de skäl som k an ta la för ett m era direkt engagem ang i näringslivet från fondens sida. M ed hänvisning h ä r­ till avstyrker näringsutskottet m otionärernas förslag om en fram ställning till Kungl. M ajit rö ran d e en ändring av placeringsbestäm m elserna. U t­ skottet vill i sam m anhanget betona att fråg o r om kapitalinvesteringar i statliga företag to rd e b ö ra prövas inom ram en för en totalbedöm ning av statens ekonom iska resurser.

Stockholm den 2 novem ber 1971

P å näringsutskottets vägnar IN G V A R S V A N B E R G

Närvarande: h e rra r S vanberg (s), Bengtsson i L andskrona (s), Börjesson i G löm m inge (c), A ndersson i Ö rebro (fp), H aglund (s), A ndersson i Storfors (s), R ask (s), E ricsson i Å tvidaberg (fp), H olm berg (m), W ååg (s), Sjönell (c), Svensson i M alm ö (vpk), Jonsson i H usum (s), H ovham ­ m a r (m) och fru H am b raeu s (c).

Avvikande mening

h a r anm älts av h e rr Svensson i M alm ö (vpk), som anser a tt utskottets yttrande b o rt h a följande lydelse: »D en n u varande ekonom iska krisen är m ycket allvarlig. D en ä r dess­ utom inte tillfällig. Som klarlagts i m otionen 1971: 1492 ä r den en följd av det kapitalistiska produktionssättets lagar. K apitalisterna h an d lar m ed hänsyn fra m fö r allt till den egna profiten. D e ser sig och sin verksam het som något privat, m en produktionen ä r inte något privat. D en h a r en samhällelig karak tär, företag ä r beroende av varandra, branscher ä r beroende av v a ra n d ra osv.

U n d er goda å r söker varje kapitalist ö k a sina p rofiter genom att driva u p p produktionen, fra m fö r allt genom a tt ö k a arbetsintensiteten och produktiviteten. M an investerar fö r att varje arbetare u n d er en bestäm d tidsenhet skall p ro d u cera så m ycket som möjligt. D e ökade investering­ arn a ö k ar tidvis behovet av arbetskraft. P å en viss nivå av högkonjunk­ tu ren kom m er dock p ro d uktionen att ö k a snabbare än folkets förm åga a tt köpa. O ch n ä r säljsvårigheterna ökar, m inskar investeringarna. A rbets­ lösheten okar, till dess a tt lagren b örjar tötitm as, nyinvesteringar m åste göras och ekonom in å te r drivs upp m ot en n y högkonjunktur. D et k apita­ listiska system et utvecklas i vågor. Sam tidigt m ed denna vågrörelse finns en tendens hos system et a tt skapa en växande arm é av k onstant arbets­ lösa. Statens ekonom iska roll h a r ök at u n d er efterkrigstiden i en avgörande utsträckning. S tat och m onopolkapital bedriver ett n ä ra sam arbete. D en fö rd a sam arbetspolitiken h a r fö rd ju p a t krisen. K risens såväl långsiktiga som kortsiktiga orsaker h a r förstärkts. K ap italkoncentra­ tionen med nedläggningar och sam m anslagningar av företag liksom sned­ lokalisering av landet h a r främ jats. A rb etarn as reallöner h a r drivits tillbaka bl. a. genom en höjd m ervärdeskatt. O ckså dessa om ständigheter h a r klarlagts i m otionen. U tskottet vill m ed m otionärerna hävda a tt närings- och arbetsm ark­ nadspolitiken m åste ges en helt ny inriktning. Lokaliserings- och närings­ politiken m åste som m ålsättning h a full och effektiv sysselsättning i varje län. M an m åste eftersträva att ge m änniskorna m eningsfulla arbets­ uppgifter och garan tera rätten till arbete. D ä rfö r ä r det av synnerlig vikt a tt m edel ställs till förfogande fö r verkställande av de sam hällsnyttiga arbetsuppgifter som tecknas i m otionens p u n k te r 1 -8 . D et m åste beteck­ nas som absurt a tt arbetslösheten ökas sam tidigt som bl. a. dessa viktiga om råden försum m as. A vfolkningen av vissa landsändar m åste stoppas. I stället bör enligt utskottets m ening m edel ställas till förfogande fö r skyndsam projektering och igångsättande av statliga basindustrier i avfolkningsom rådena. Dessa basindustrier skall h a sin prod u k tio n inom expansiva grenar: verkstads­ industri, elektronisk industri, kem isk och petrokem isk industri osv. G ruvprospektering och igångsättande av m alm brytning i det inre N o rrlan d är också nödvändig. V idare fra m stå r det som angeläget a tt vidareförädling av skogsprodukter också äger ru m i de s. k. skogslänen. F inansiering av den statliga företagssektorns utvidgning bö r enligt m otionärernas förslag ske m ed hjälp av m edel u r allm änna pensions­ fonden. D et gällande placeringsreglem entet tillåter inte detta. D ärfö r bör enligt utskottets m ening riksdagen göra en fram ställning till Kungl. M aj:t om skyndsam t förslag om en ändring av placeringsbestäm m elsem a. N äringsutskottet tillstyrker således bifall till m otionen 1971: 1492.»

Till finansutskottet

Yttrande över proposition angående konjunkturstimulerande åtgärder jämte motioner.

G enom beslut den 4 och den 17 novem ber 1971 h a r finansutskottet hem ställt om y ttran d e av näringsutskottet över propositionen 1 9 7 1:140 såvitt gäller bilaga 8 punkten 1 och bilaga 10 sam t m otionerna 1971: 1527, 1971: 1533 såvitt gäller investeringsstym ing, 1971: 1534 och 1971: 1543. M ed anledning h ära v få r näringsutskottet a n fö ra följande.

E xportfräm jande åtgärder fö r textil- och konfektionsindustrierna samt den m anuellt arbetande glasindustrin I propositionen 1971: 140 bilaga 8 (punkten B 6, s. 50 f.) föreslås a tt riksdagen till E x p o rtfräm jan d e åtgärder fö r textil- och konfektionsin d u striem a sam t den m anuellt arbetande glasindustrin p å tilläggsstat 1 till riksstaten fö r b u dgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 2 500 000 kr. I m otionen 1971: 1534 av h e rra r H ov h am m ar (m) och F agerlund (s) hem ställs att riksdagen vid behandlingen av denna p u n k t i propo­ sitionen u tta la r a tt 500 000 k r. av det föreslagna anslaget skall reserve­ ras fö r den m anuellt arbetande glasindustrin. D et i propositionen föreslagna anslaget ä r avsett endast fö r T E K O industrierna. M otionärernas förslag innebär a tt de m edel som ställs till T E K O -industriem as förfogande reduceras m ed 500 000 kr., som i stället används till åtgärder avseende den m anuellt arbetande glasindu­ strin. E tt m edeltillskott till T E K O -in d u striem a ä r välm otiverat. U t­ skottet h a r em ellertid också förståelse fö r m otionärernas önskem ål. D et finns enligt utskottets m ening skäl att tillm ötesgå d etta i så m åtto a tt riksdagen u tta la r att K ungl. M aj:t, om så visar sig befogat vid en sam lad bedöm ning av de sysselsättningseffekter som k an uppnås inom de berö rd a branscherna, b ö r k u n n a låta m edel frå n det n u föreslagna anslaget kom m a även den m anuellt arbetande glasindustrin till godo.

Utbildningsåtgärder fö r textil- och konfektionsindustrierna sam t den m a­ nuellt arbetande glasindustrin I propositionen 1971: 140 bilaga 10 (punkten B 5, s. 59 f.) föreslås a tt riksdagen till U tbildningsåtgärder fö r textil- och konfektionsindustrie m a sam t den m anuellt arbetande glasindustrin p å tilläggsstat I till

riksstaten fö r budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr. U tskottet h a r ingenting att erinra m ot förslaget.

Å terlån från allm änna pensionsfonden I m otionen 1971: 1527 av h e rra r A nnerås (fp) och Levin (fp) hem ­ ställs a tt riksdagen anm odar Kungl. M ajit att snarast fram lägga förslag om vidgad rä tt till och u tökad am orteringstid fö r återlån från allm änna pensionsfonden. M otioner om än d rad e regler fö r återlån frå n allm änna pensionsfon­ den h a r tidigare i å r avstyrkts av näringsutskottet (N U 1971: 5) och av­ slagits av riksdagen. U tskottet hänvisade därvid till a tt 1968 års kapitalm arknadsutredning enligt sina direktiv skall förutsättningslöst pröva om system et m ed återlån från allm änna pensionsfonden b ö r bibehållas och, om den anser detta, överväga vilka villkor som b ö r gälla fö r den­ na utlåningsform . Oavsett i vilka fo rm e r utredningsarbetet bedrivs kan ett förslag till ändrade regler fö r återlån från allm änna pensionsfonden fram läggas fö r riksdagen tidigast nästa år. M ed hänsyn bl. a. härtill kan den åtgärd som m otionärerna föreslår inte få någon om edelbar konjunkturstim ulerande effekt. U tskottet avstyrker m otionen.

Investeringsstyrning I m otionen 1971: 1533 av h e rr H erm ansson i Stockholm m. fl. (vpk) hem ställs, såvitt nu ä r i fråga, att riksdagen i skrivelse till regeringen begär förslag om investeringsstyrning inbegripande kontroll över lager­ utvecklingen. M otionärerna u ttalar, efter en kritik av den politik som förts före och u nder den nuvarande lågkonjunkturen, att de anser a tt staten bö r använda sin m aktapparat fö r att påverka produktionens inriktning och investeringarnas om fattning och inriktning såväl p å näringsgrenar som geografiskt. D e utvecklar em ellertid inte den n a tankegång närm are. Åtskilliga åtgärder från sam hällets sida, både sådana som vidtas re­ guljärt och sådana som aktualiseras av det n u rådande konjunkturläget, verkar styrande på investeringarna, dock u tan att innefatta någon »kon­ troll» över lagerutvecklingen. U tskottet finner inte skäl att tillstyrka m o­ tionärernas krav på en särskild fram ställning från riksdagen rö ran d e investeringsstyrande åtgärder.

Investeringsbidrag I m otionen 1971: 1543 av h e rr Sjönell m. fl. (c) hem ställs a tt riks­ dagen till Investeringsbidrag fö r m askininvesteringar i rörelse, jo rdbruk

och skogsbruk på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 an­ visar ett anslag av 20 000 000 kr. M o tionärerna synes räk n a m ed att Kungl. M aj:t skall erhålla ett långt­ gående bem yndigande a tt fastställa regler fö r anslagets utnyttjande. D e­ ras förslag bör ställas i relation till de förslag som fram lagts i proposi­ tionen 1971: 140 bilaga 5 rö ran d e särskilt investeringsavdrag fö r m aski­ n e r och inventarier och i m otionen 1971: 1537 rö ran d e investeringsbidrag m ed anknytning till uppbörden av m ervärdeskatt. D å förslaget sålunda bö r ses i ett större sam m anhang avstår utskottet från a tt h ä r redovisa någon n ärm a re granskning av det skisserade bidragssystem et och be­ rö ra de tekniska problem , sannolikt utan avgörande betydelse fö r be­ döm ningen, som förslaget aktualiserar.

Stockholm den 18 novem ber 1971 P å näringsutskottets vägnar IN G V A R SV A N B ER G

Närvarande: h errar Svanberg (s), Bengtsson i L andskrona (s), Börjes­ son i G löm m inge (c), A ndersson i Ö rebro (fp), A ndersson i S torfors (s), R ask (s), Svensson i M alm ö (vpk), Jonsson i H usum (s) och C larkson (m).

A vvik an d e m ening

h a r anm älts av h e rr Svensson i M alm ö (vpk), som anser att i utskottets yttrande avsnittet u n d er rubriken Investeringsstym ing bort h a följande lydelse: »I m otionen 1971: 1 5 3 3 ------ ( = u tsk o tte t) kontroll över lager­ utvecklingen. D et i propositionen fram lagda program m et g rundar sig på ett konjunkturpolitiskt betraktelsesätt av sam m a enkla och konventionella slag som förekom u n d er 1930-talet. Tillfällig efterfrågestim ulans, lössläppande av vissa byggnadsinvesteringar sam t ytterligare lättn ad er å t före­ tagen utgör dess huvudsakliga innehåll. Situationen ä r em ellertid i dag en helt annan än u n d er 1930-talets m er renodlade konjunkturkris. D a­ gens kris ä r sam tidigt p rodukten av strukturella fak to rer av djupgående natur. D it h ö r bl. a. hela problem et m ed det kapitalistiska system ets otill­ räckliga tillväxt, uppkom sten av en stadigvarande reservarm é av arbetslö­ sa och undersysselsatta, den regionala krisen sam t frågan om p roduktio­ nens kvalitativa inriktning och sociala prioritering. V ill m an i någon mån angripa k ärn a n i dagens problem , m åste m an utgå från en analys av dessa problem . I propositionen saknas denna analys helt. E n aktiv kon­ ju nkturpolitik av i dag k an inte skilja det kortsiktiga från det långsik­

tiga perspektivet p å d etta sätt. D en kan alltså inte heller undgå a tt ta ställning till tillväxtproblem et och investeringspolitiken i sto rt. Investeringsstym ing och investeringskontroll u tg ö r d ä rfö r oundgängliga delar i varje konjunkturpolitiskt program som h a r am bitionen a tt bekäm pa de råd a n d e kris- o ch arbetslöshetsfenom enen. A tt avstå d ärifrån ä r att solidarisera sig m ed den m a k tstru k tu r vars företräd are u tn y ttjar den regionala krisen och spekulerar i det tryck p å löneutvecklingen som ar­ betslöshet och undersysselsättning utgör. M ot den n a bakgrund tillstyrker utskottet m otionen 1971: 1533 i h ä r avsedd del.»

Till finansutskottet

Y ttrande över d el av prop osition 1 9 7 1 : 1 4 0 angående konjunkturstim ulerande åtgärder jäm te m otioner.

F inan su tsk o ttet h a r hem ställt om y ttra n d e av inrikesutskottet över dels den m ed stöd av 55 § riksdagsordningen väckta m otionen 1971: 1492 av h e rr H erm ansson i Stockholm m. fl. (vpk) om ändring av sysselsättnings-, lokaliserings- och näringspolitiken, såvitt angår andra att-satsen, dels propositionen 1971: 140 angående konjunkturstim ulerande å t­ gärder såvitt an g år bilaga 9, inrikesdepartem entet, A rbetsm arknad m . m., dels ock följande i anledning av propositionen väckta m otioner 1971: 1531 av h e rr E riksson i B äckm ora m. fl. (c), 1971: 1533 av h e rr H erm ansson i Stockholm m. fl. (vpk) såvitt angår an d ra och fjärde att-satsem a, 1971: 1538 av h e rr M attsson i Skee m . fl. (c, s, fp, m), 1971: 1541 av h e rr R ydén m. fl. (fp), 1971: 1544 av h err Åsling m . fl. (c).

M o tio n ern a 1971:1492 och 1971:1533 I m otionen 1971: 1492 av h e rr H erm ansson i Stockholm m. fl. (vpk) yrkas, såvitt n u är i fråga, att riksdagen i skrivelse till regeringen begär skyndsam m a förslag till sam hällsnyttiga arbeten i enlighet m ed p u n k te r­ n a 1-8 i m otionen sam t a tt erforderliga förslagsanslag förelägges riks­ dagen. D e å tta p u n k te rn a h a r följande lydelse: 1. Ö kade åtgärder för a tt rä d d a den y ttre miljön - rening av vatten och luft, återställande av skövlad n atu r, fysisk och social sanering av stadsm iljöerna osv. 2. U tbyggnad av barnstugor och annan kom m unal service. 3. Ö kade statsanslag för att bekäm pa krisen inom vårdsektorn. 4. Ö kning och nyorientering av de sociala och socialm edicinska insat­ serna. 5. Å tg ärd er fö r att skapa ökad trafiksäkerhet, utbyggnad av den kol­ lektiva trafiken. 6. Ö kade anslag fö r yrkesutbildning, särskilt av kvinnor och ungdom . 7. ö k a d satsning på a tt skapa billiga och b ra bostäder. Ö kad inrik t­ ning p å om byggnad och reparationer, vilket snabbt k a n öka byggnadssysselsättningen. 8. Byggande av lokaler fö r hantverk och sm åindustrier.

I m otionen 1971: 1533 av h e rr H erm ansson i Stockholm m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu ä r i fråga, a tt riksdagen i skrivelse till regeringen begär förslag till sam hällsnyttiga arbeten särskilt p å om råden som anges i m o­ tionen och av en sådan om fattning att m an gör slut p å arbetslösheten. I m otiveringen anförs att det fö r a tt effektivt bekäm pa arbetslösheten b ö r finnas en rullande plan fö r sam hällsnyttiga arbeten fra m fö r allt på de om råden som anges i m otionen 1971: 1492.

U tskottet U tskottet n o te ra r a tt m otionen 1971: 1492 väcktes innan K ungl. M aj:t lade fra m den aktuella propositionen. I denna och i prop, 1971: 156 om höjd a bostadstillägg fö r barnfam iljer finns förslag om ökade insatser på så gott som sam tliga av m otionärerna berö rd a om råden. N ä r det gäller förslaget om en rullande p la n fö r sam hällsnyttiga arbeten vill utskottet fram h ålla att in o m arbetsm arknadsstyrelsen kontinuerligt u tfö rs e tt planläggningsarbete av den a rt m otionärerna synes efterlysa. Ä ven inom an d ra m yndigheter liksom i K ungl. M aj:ts kansli, landstingen och kom ­ m u n ern a sker en planering som h a r betydelse i aktuellt hänseende. M ed hänvisning till det anförda och då utskottet in te anser sig h a anledning att i detalj gå in p å de åtta specificerade p u n k te rn a avstyrker utskottet de båda m otionerna i förevarande delar.

B eredskapsarbeten m. m. I propositionen föreslås att riksdagen till A llm ä n n a beredskapsarbeten m . m . p å tilläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 825 000 000 kr., varav förslagsvis 275 000 000 kr. a tt avräknas m ot autom obilskattem edlen. F ö r kom m unala beredskapsarbeten utgör den nuvarande statsbidragsandelen norm alt 33 % . D enna andel föreslås höjd till 75 % fö r arbeten som påbörjas och avslutas u n d er tiden den 1 novem ber 197 1 -3 0 juni 1972. M öjlighet till det högre statsbidraget b ö r också finnas fö r tidi­ gare u nder budgetåret påbörjade arbeten liksom fö r arbeten som avslutas e fte r periodens utgång om vissa villkor u p p f ylles. Till följd av de fö r­ ordade ändrade bidragsreglerna beräknas ytterligare 500 milj. k r. för kom m unala beredskapsarbeten. D etta belopp är alltså in kluderat i det begärda anslaget. I propositionen föreslås vidare a tt riksdagen till Särskilda beredskaps­ arbeten m . m . p å tilläggsstat I till riksstaten fö r budgetåret 1971/72 an ­ visar ett reservationsanslag av 100 000 000 kr., varav förslagsvis 35 000 000 kr. a tt avräknas m ot autom obilskattem edlen.

M otioner I m otionen 1971: 1531 av h e rr E riksson i B äckm ora m . fl. (c) yrkas a tt riksdagen vid sin behandling av K ungl. M aj:ts proposition n r 140

bilaga 9 m åtte u tta la att statsbidrag till beredskapsarbeten som utföres p å enskilda vägar u n d er tiden 1 novem ber 197 1 -3 0 juni 1972 skall utgå m ed 75 % av kostnaderna. I m otionen 1971: 1538 av h e rr M attsson i Skee m. fl. (c, s, fp, m) yrkas att riksdagen m åtte bem yndiga K ungl. M aj:t att av de m edel som enligt proposition 1971: 140, bilaga 9, ställes till förfogande för All­ m ä n n a beredskapsarbeten m. m . disponera m edel för att m inska arbets­ lösheten hos kantstensindustrin genom statliga stödbeställningar.

U tskottet M o t bakgrunden av sysselsättningsläget ä r d e t nödvändigt m ed k ra ft­ fulla insatser inom arbetsm arknadspolitiken. U tskottet hälsar d ärfö r m ed tillfredsställelse de föreslagna tilläggsanslagen fö r allm änna och särskilda beredskapsarbeten om sam m anlagt 925 milj. kr. Storleken av denna sats­ ning fram går vid en jäm förelse m ed de p å riksstaten fö r innevarande budgetår anslagna m edlen för beredskapsarbeten, 650 milj. kr. U tskottet tillstyrker alltså K ungl. M aj:ts förslag. N ä r det gäller y rkandet om statsbidrag till beredskapsarbeten som u tfö rs p å enskilda vägar få r utskottet an fö ra följande. I och fö r sig är det möjligt a tt använda enskilda vägar som objekt fö r beredskapsarbe­ ten. I sådana fall u tgår fö r de enskilda vägar, som ä r bidragsberättigade enligt kungörelsen angående statsbidrag till enskild väghållning, stats­ bidrag m ed 70 % eller i vissa fall 85 % . I övriga fall av beredskapsar­ beten p å enskilda vägar u tgår statsbidrag m ed belopp som m otsvarar de godkända k ostnaderna för arb etet m ed avdrag fö r det belopp av kost­ naden som m o tsv arar värdet för den enskilde av arbetet. H ä r finns alltså inte någon fast bidragsandel u ta n statsbidraget få r fastställas frå n fall till fall. Som fram g år av de redovisade reglerna ä r m otionärernas önskem ål i allt väsentligt redan tillgodosett i fråg a om bidrag till enskilda vägar som i annan ordning är klassade som statsbidragsberättigade. N ä r det gäller vägar fö r vilka inte föreligger rä tt till bidrag enligt den ovan­ näm n d a kungörelsen är utskottet inte b ere tt a tt tillstyrka ändrade finansieringsregler vid beredskapsarbeten. V ad utskottet an fö rt innebär inte a tt utskottet tagit ställning fö r läm pligheten av anordnande av bered­ skapsarbeten p å enskilda vägar i och för sig. Sådana p rojekt få r vägas m o t an d ra vid prövningen h u r tillgängliga resurser skall fördelas. A ll­ m ä n t kan sägas a tt projekten inom det allm änna vägväsendet ä r så ange­ lägna a tt utry m m et fö r satsningar p å an d ra vägar te r sig m ycket be­ gränsat. M ed hänvisning till det an fö rd a avstyrks m otionen 1971: 1531. I m otionen 1971: 1538 begärs a tt statliga beställningar skall göras fö r a tt stödja kantstensindustrin. I den industrin sysselsätts i Bohuslän ca 300 arbetstagare av vilka inte m indre än 67 % ä r över 55 år. V arsel o m företagsnedläggningar eller driftinskränkningar h a r drab b at så gott

som sam tliga som är sysselsatta i branschen. D e problem som föreligger fö r den kantstensproducerande stenindu­ strin är inte enbart h änförliga till det rådande konjunkturläget utan h a r även an d ra orsaker. M ed hänsyn bl. a. härtill är utskottet inte utan vidare b erett att ansluta sig till tanken p å statliga industribeställningar fö r a tt u p p rätth ålla sysselsättningen i de berörda företagen. U r den d ra b ­ bade arbetskraftens synpunkt kan i v art fall på längre sikt an d ra arbets­ m arknadspolitiska insatser te sig ändam ålsenligare. I viss om fattning torde förtidspension eller om ställningsbidrag vara aktuellt. D et ä r inte möjligt fö r utskottet a tt p å föreliggande m aterial h a en bestäm d u p p ­ fattning om vilka åtgärder eller kom bination av åtgärder som ä r läm p­ ligast. F råg an få r prövas av arbetsm arknadsm yndigheterna i vanlig o rd ­ ning. U tskottet är m ed hänsyn till det an fö rd a inte b erett a tt tillstyrka m otionsyrkandet.

Arbetsmarknadsutbildning

I propositionen ges riksdagen till k än n a att det på riksstaten upp fö rd a förslagsanslaget A rbetsm arknadsutbildning m . m . p å 600 milj. kr. be­ räk n as bli överskridet m ed u ppem ot 75 milj. kr. på grund av utökning av arbetsm arknadsutbildningen. U tskottet h a r inte något a tt e rin ra härem ot.

Statligt stöd till lageruppbyggnad

I propositionen föreslås a tt ett särskilt stöd fö r lagerökning skall införas. S tödet skall h a en k la r arbetsm arknadspolitisk inriktning och utgå till företag som på grund av svårigheter a tt avsätta tillverkade p ro d u k ter h a r problem m ed a tt u p p rätth ålla sysselsättningen. D et skall utgå i första h and till industriföretag m ed som regel m inst 20 anställda. E n fö ru t­ sättning skall vara att sysselsättningen vidm akthålls p å m inst sam m a nivå som den 1 novem ber 1971. Stödet skall h a form av e tt bidrag m ed 20 % av lagerökningen u nder år 1972. Bidraget skall h änföras till det räk e n ­ skapsår som avslutas närm ast före den 1 m ars 1973.

M otioner I m otionen 1971: 1533 av h e rr H erm ansson i Stockholm m . fl. (vpk) yrkas, såvitt n u ä r i fråga, a tt riksdagen m åtte avslå i propositionen 1971: 140, bilaga 9, p u n k t 4, anfört förslag om statligt bidrag till lager­ ökning. I m otionen 1971: 1541 av h e rr R ydén m. fl. (fp) yrkas a tt riksdagen vid sin behandling av propositionen 1971: 140 m åtte besluta a tt statligt stöd till lagerökning b ör utg å till företag d ä r lageruppbyggnad ä r vä­ sentlig och svårigheter finns a tt u p p rätth ålla sysselsättningen u nder bidragsperioden och d är antalet anställda är m inst 5 personer.

I m otionen 1971: 1544 av h e rr Åsling m . fl. (c) yrkas a tt riksdagen vid behandling av proposition n r 140 om statligt stöd till lageruppbyggnad m åtte u tta la att bid rag till lagerökning skall k u n n a utgå, fö ru to m vid industriföretag tillverkade hel- eller h alvfabrikat även för råv a ra i form av t. ex. sågtim m er och massaved vid skogsindustrin.

U tskottet D et föreslagna stödet till lageruppbyggnad utgör ett nytt inslag i arbets­ m arknadspolitiken som förefaller väl värt att pröva. Av denna inställ­ ning fram g år a tt utskottet avstyrker m otionen 1971: 1533 i förevarande del. U tsk o ttet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag. I m otionen 1971: 1541 föreslås en utvidgning av stödet på det sättet att företag ned till en storlek av m inst fem anställda skall k u n n a kom m a i åtnjutande därav. M ed hänsyn till den sysselsättningsskapande effekt som är syftet med det föreslagna stödet förefaller det riktigt a tt d ra en principiell gräns vid 20 anställda. Sätts gränsen lägre få r det sannolikt relativt liten syssel­ sättningseffekt sam tidigt som m an skapar adm inistrativa problem . D et bö r em ellertid noteras a tt gränsen vid 20 anställda inte är absolut. F ö re­ ligger särskilda skäl skall d etta villkor k u n n a efterges, vilket f. ö. gäller även fö r an d ra förutsättningar fö r stödet. U tsk o ttet förutsätter a tt m öj­ ligheten till elastisk tilläm pning av den n u behandlade regeln om 20 anställda kom m er a tt tillvaratas. M ed hänvisning till det an fö rd a avstyr­ ker utskottet m otionen 1971: 1541. I m otionen 1971: 1544 h a r väckts fråg an i vad m ån lagerstödet bör om fatta även uppbyggnaden av råvarulager inom industrin, t. ex. i form av sågtim m er och massaved. E nligt utskottets uppfattning b ö r reglerna utform as så a tt det blir m öjligt a tt stödja den angivna form en av lageruppbyggnad. D etta ställningstagande stå r i överensstäm m else m ed de grunder fö r stödet som angivits i propositionen. M ed hänvisning till det an fö rd a synes det inte erforderligt m ed någon åtgärd i anledning av m otionen. U n d er behandlingen av förslaget om stöd till lageruppbyggnad har utskottet e rfa rit a tt i en del fall denna stödform i praktiken inte kan kom m a till användning, näm ligen då företag redan byggt up p stora la ­ ger. D etta k an gälla exempelvis inom trä- och m assaindustrin men också inom an d ra industrigrenar. M ot den n a bakgrund vill utskottet föreslå att en alternativ stödform till lagerökningsbidraget införs fö r fö ­ retag som skulle kun n at få m en inte kan u tn y ttja d etta bidrag. O m företag tvingas överväga te m p o rära driftinskränkningar och inte kan utn y ttja lagerstödet, kan personalutbildning inom företaget v ara en m öjlighet a tt undvika perm itteringar och avskedanden. I det rådande sys­ selsättningsläget k a n det vara berättigat a tt staten som en engångsåtgärd

stim ulerar till sådan utbildning genom ett särskilt bidrag till företagen. Bidrag bö r utgå u n d er fö rsta h alvåret 1972 och i princip u nder sam m a fö ru tsättningar som avses gälla fö r lagerstödet. A rbetsm arknadsstyrel­ sen bö r adm inistrera bidraget. D e t b ö r ankom m a p å styrelsen a tt efter sam råd m ed arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer inom branschen godkänna utbildningens uppläggning och fastställa utbild­ ningstidens längd. U tsk o ttet vill u n derstryka vikten av en effektiv tillsyn så att utbildningen utövas i enlighet m ed u tfärd ad e föreskrifter. D elta­ gare i utbildningen skall erhålla avtalsenliga förm åner. Bidraget till fö re­ tagen bö r bestäm m as till 4 kr. fö r varje deltagare och undervisningstim me. K ostnaden fö r det föreslagna stödet blir låg m ed tanke på syssel­ sättningseffekten och de arbetsm arknadspolitiska åtgärder i annan form som eljest k an behöva vidtas. K ostnaden b ö r bestridas frå n anslaget A rbetsm arknadsutbildning m . m. Slutligen vill utskottet fram h ålla att det föreslagna utbildningsstödet inte skall uppfattas som en förändring av statsm akternas syn p å kost­ nadsfördelningen m ellan sam hälle och företag n ä r det gäller utbildning inom företagen av de anställda. Sådan utbildning skall i princip bekostas av företagen. U ndantag frå n denna regel h a r hittills gjorts vid lokaliseringsutbildning och i fråg a om handikappade och äldre arbetstagare. D et n u föreslagna stödet, som är k la rt tidsbegränsat, skall ses som yt­ terligare ett undantag m otiverat av det rådande sysselsättningsläget. M ed hänvisning till det an fö rd a föreslår inrikesutskottet a tt finans­ utskottet lägger fra m förslag fö r riksdagen om införande av det utbildningsstöd till företag som ovan förordats.

Stockholm den 23 novem ber 1971

P å inrikesutskottets vägnar K A R L E R IK ER IK SSO N

Närvarande: h erra r E riksson i A rvika (fp), F agerlu n d (s), N ilsson i T värålund (c), A ndersson i Billingsfors (s), N o rdgren (m), Fridolfsson (s), Johansson i Sim risham n (s), O skarson (m), Stridsm an (c), Lorentzon (vpk), N ilsson i K alm ar (s), M attsson i Skee (c), C arlström (fp), N y­ gren (s) och Olsson i A sarum (s).

A vvik and e m eningar

1. av h e rra r E riksson i A rvika (fp), N ilsson i T värålund (c), N ordgren (m), O skarson (m), Stridsm an (c), M attsson i Skee (c) och C arlström (fp) som ansett att utskottets y ttran d e efter en inledande redogörelse för

yrkandena i propositionen och m otionerna bort h a följande lydelse: »U tskottet inskränker sitt yttrande till a tt avse en granskning av de fram lagda förslagen frå n en b art teknisk synpunkt. A tt ta ställning i övrigt till propositionen och m otionerna sam t att ta initiativ utöver dessa förslag få r ankom m a p å finansutskottet. M ot denna bakgrund h a r utskottet inte något a tt e rin ra m ot de fö r­ slag som läggs fra m i propositionen. U tsk o ttet vill dock i fråga om bi­ draget till lagerökningar pek a på att i vissa fall då företag inte h a r med kalenderår sam m anfallande bokföringsår de föreslagna reglerna m edför att lagerökningar u n d er en d ast några få m ånader av år 1972 kan till­ godoräknas vid beräkningen av bidraget. I fråg a om m otionerna 1971: 1531, 1971: 1538 och 1971: 1541 synes inte föreligga några tekniska hinder m ot bifall i annan m ån än att ett bifall till m otionen 1971: 1531 få r konsekvenser fö r den författningsmässiga regleringen. M otionen 1971: 1544 synes tillgodosedd genom propositionens förslag. I övrigt h a r utskottet inte något a tt an fö ra i anledning av de rem itte­ rade förslagen.»

2. av h e rr L orentzon (vpk), som anser A) a tt utskottets y ttran d e u n d er avsnittet »M otionerna 1971: 1492 och 1971: 1533» b o rt h a följande lydelse: »R edan vid höstriksdagens början riktade vänsterpartiet kom m unis­ tern a i m otionen 1971: 1492 uppm ärksam heten p å att, utöver skissera­ de långsiktiga uppgifter fö r a tt säkra en varaktig sysselsättning, det v ar nödvändigt att sätta in betydande resurser p å sam hällsnyttiga arbeten av skilda slag fö r a tt m ed om edelbar verkan ge arbetslösa arbete och u t­ kom st. D e i p u n k tern a 1 -8 i m otionen angivna skilda slagen av arbets­ objekt fyller en påtagligt m eningsfull funktion. A ngelägenhetsgraden kan växla från o rt till ort. Å tgärderna k an avse exempelvis m iljöom rådet, barnstugor, trafiksäkerhet, om byggnad och rep aratio n er av bostäder. M öjligheterna a tt snabbt åstadkom m a en satsning p å arbeten av dessa slag bö r tillvaratas fö r a tt arbetslösheten kraftigt skall k unna drivas till­ baka. V id m edelsanvisningen kan det endast bli fråga om förslagsanslag. Storleken av dessa ä r svår a tt ens tillnärm elsevis ange. V ägledande m åste vara m ålet a tt arbeten anordnas i sådan om fattning att m an gör slut p å arbetslösheten. U tsk o ttet ansluter sig till m otionärernas förslag som b ö r ligga till grund fö r riksdagens beslut. H ärav följer att - som m o tionärerna fram håller - e tt effektivt bekäm pande av arbetslösheten nödvändiggör en rullande plan fö r sam hällsnyttiga arbeten av det slag som anförs i m otionen 1971: 1533. U tskottet ansluter sig således till y rkandena i m otionerna 1971: 1492

och 1971: 1533 a tt riksdagen i skrivelse till regeringen begär förslag till sam hällsnyttiga arbeten särskilt p å om råden som anges i m otionen 1971: 1492 och av en sådan om fattning a tt m an gör slut p å arbetslös­ heten.»

B) a tt utskottets y ttrande u nder avsnittet »Statligt stöd till lager uppbyggnad» b o rt h a följande lydelse: »E tt statligt stöd till företagen i de form er som h ä r föreslås är prin­ cipiellt felaktigt. U tskottet avstyrker därfö r propositionen i förevarande del. V id d etta ställningstagande saknas anledning a tt ingå i prövning av m otionsyrkandena.»

T ill fin a n su ts k o tte t

I m otionen 1971: 1490 av h err F älldin m . fl. (c) h a r u tom an n at h em ­ ställts a tt riksdagen m å tte besluta u tta la sig fö r a tt K ungl. M aj:t i en ­ lighet m ed av riksdagen erhållet bem yndigande u tö k a r ram en fö r b o ­ stadslån fö r nybyggnad u n d er år 1971 i enlighet m ed v ad i m otionen anförts. I m otionen fö ro rd as en extra tilldelning av lånekvot m o tsv aran ­ de en igångsättning av 2 000—3 000 lägenheter fö r kom m uner d är m o ti­ verade anspråk föreligger, sysselsättningsläget kräver det och fö ru ts ä tt­ ningar finns fö r snar igångsättning. F inansutskottet, till vilket m otionen hänvisats, h a r den 19 oktober 1971 beslutat in h äm ta civilutskottets yttrande över m otionen i h ä r a n ­ given del. E nligt beslutet borde y ttran d e avges skyndsam t. D en sam lade konjunkturpolitiska bedöm ningen borde ske i finansutskottet.

Bostadsbyggandets om fattning m. m. R iksdagen h a r (prop. 1971: 1, bil. 13, s. 193, C U 12) uttalat sig fö r en bostadsbyggnadsplan fö r å r 1971 som innebär följande. S tatliga b o ­ stadslån få r beviljas fö r nybyggnad av bostäder m ed en våningsyta, b e­ räknad så a tt den genom snittliga våningsytan fö r de bostadslägenheter fö r vilka p relim inärt beslut om bostadslån m eddelades åre n 1967 och 1968 — 94,8 m 2 — m ultipliceras m ed lägenhetstalet 87 000. E ftersom lägenhetsytorna h a r m inskat u n d er senare å r beräknades an talet lägenheter som kunde p åbörjas u n d er å r 1971 m ed stöd av bostadslån m ed all san ­ nolikhet överstiga 87 000. R iksdagen m edgav i anslutning härtill att ram en fö r bostadslån fö r nybyggnad bestäm s m ed utgångspunkt i ett lägenhetstal om 87 000 — ett g ara n terat program . H ärtill kom m er ett inte statligt belånat byggande som beräknades till högst 8 000 bostads­ lägenheter. V idare m edgav riksdagen a tt K ungl. M a j:t m eddelar b e­ stäm m elser om en projektreserv fö r å r 1971 om 10 000 lägenheter, av ­ sedd a tt m öjliggöra a tt byggandet kan ökas till den nivå som är möjlig m ed hänsyn till konjunkturutvecklingen. P rojektreserven avser både d et statsbelånade och det inte statsbelånade byggandet. Enligt tillläm pade principer skall d et garanterade program m et någ o t understiga den nivå som ä r m öjlig a tt u ppnå m ed hänsyn till den vid beslutstill­ fället ak tuella konjunkturbedöm ningen. P rojektreserven bö r vara så stor a tt den ger utrym m e fö r a tt öka bostadsbyggandet up p till nyss n äm nda nivå m en också däru tö v er om konjunkturutvecklingen blir svagare än som h a r antagits. G enom skilda beslut h a r K ungl. M aj:t m edgivit a tt bostadslån u nder å r 1971 få r läm nas fö r nybyggnad av bostäder m ed en våningsyta av

sådan storlek a tt den skulle m o tsvara någ o t m er ä n 89 000 lägenheter av ovan m edgiven m edelstorlek. M ed hänsyn till a tt m edelytan num era ä r lägre än åren 1967 och 1968 to rd e m edgivandena - enligt vad som upplysts frå n bostadsstyrelsen — m o tsvara en faktisk långivning av ca 91 800 lägenheter. Bostadsstyrelsen h a r i huvudsak fö rd e lat denna ram fö r p relim inära beslut om bostadslån p å om råd en och län. D en 14 o k to ­ b er 1971 fördelade bostadsstyrelsen en m indre reserv och en ram som tidigare tilldelats Storgöteborg m en d ä r in te k u n n at avsättas i lånebeslut. D en sålunda n u fördelade ytan m otsv arar ca 600 lägenheter. K ungl. M a j:t h a r genom beslut den 22 o k tober 1971 m edgett a tt låneram en fö r 1972 få r bestäm m as m ed utgångspunkt i lägenhetstalet 84 500, vilket in n eb är en vidgning av låneram ens våningsyta m otsva­ ran d e 500 lägenheter av 1967—1968 års m edelstorlek. U n d er tiden före den 1 o k tober 1972, och sålunda även u n d er å r 1971, f å r den vidgade ram en tas i anspråk fö r a tt tillgodose vissa särskilt angivna bostadsbe­ hov. O m fattningen av det icke statsbelånade bostadsbyggandet regleras ge­ nom de beslut K ungl. M a j:t fa tta r enligt lagen (1963: 268) om igångsättningstillstånd fö r byggnadsarbete. L agen in n eb är bl. a. en fullm akt f ö r K ungl. M a j:t a tt konjunkturreglera byggnadsarbete genom f ö r­ o rd n an d e a tt sådant arbete inte få r påb ö rjas u ta n igångsättningstillstånd. Som förutsättning fö r e tt så d an t föro rd n an d e gäller a tt det rå d e r allvarlig brist p å a rb e tsk raft inom byggnadsindustrin eller a tt an n at av ­ sevärt hinder föreligger fö r byggnadsverksam heten. I kungörelsen (1963: 269, ä n d ra d senast 1971: 375) m ed tilläm pningsföreskrifter till näm nda lag h a r K ungl. M a j:t fö ro rd n a t a tt vissa slag av byggnadsarbeten inte få r påb ö rjas u ta n igångsättningstillstånd. G enom skilda beslut, senast den 7 septem ber 1971, h a r K ungl. M a j:t m edgett a tt igångsättningstill­ stånd u n d er viss förutsättning få r m eddelas fö r p åb ö rjan d e u n d er år 1971 av sam m anlagt dels 9 400 lägenheter i bostadshus som uppförs u ta n statligt stöd och inte ä r avsedda uteslutande fö r fritidsändam ål, dels 1 100 lägenheter i ålderdom shem sam t pensionärslägenheter. K ungl. M a j:t h a r d äre fte r genom beslut den 8 o k tober 1971 fö rk larat a tt byggnadsarbeten som avser sm åhus, vilka uppförs u ta n statligt stöd och inte ä r avsedda uteslutande fö r fritidsändam ål, få r påbörjas u n d er tiden t. o. m . utgången av å r 1971 u ta n h inder av vad som h a r fö r ­ ordnats i ovan n äm nd kungörelse. B land villkoren fö r undantaget gäller a tt de egentliga husbyggnadsarbetena, varm ed ej avses schaktning, sprängning, u tfyllnad m . m ., påbörjas u n d er å r 1971. E nligt det an fö rd a h a r sålunda K ungl. M a j:t m edgivit dels a tt lå n e­ ram få r fördelas fö r en våningsyta som m o tsv arar ca 89 000 lägenheter m ed 1967—1968 års m edelyta, dels a tt igångsättningstillstånd får bevil­ jas fö r 10 500 lägenheter. U n d an ta g an d e t frå n k ra v p å igångsättnings­ tillstånd skulle enligt arbetsm arknadsm yndigheternas uppgivna preli­

m in ä ra beräkningar k u n n a beräknas m edföra igångsättning av högst 1 500 lägenheter. M ed dessa åtg ärd er skulle den fö r riksdagen red o ­ visade bostadsbyggnadsplanen h a uppfyllts i vad avser g ara n terad låne­ ram av 87 000 lägenheter och b erä k n at byggande u ta n statliga lån av 8 000 lägenheter varjäm te av projektreserven om 10 000 lägenheter ta ­ gits i anspråk ca 6 000 lägenheter. H ärtill kom m er m edgivandet b eträf­ fande 500 lägenheter p å 1972 års låneram . V id tiden fö r bostadsstyrelsens om fördelning av den ram som tidi­ gare lagts till S torgöteborgsregionen — den 14 oktober 1971 — förelåg fram ställningar om utö k ad kvot fö r bostadslån frå n 74 kom m uner u ta n ­ fö r S torstockholm och S torgöteborg och avseende sam m anlagt 3 745 lägenheter, i huvudsak i flerfam iljshus och gruppbyggda sm åhus. Av dessa anspråk tillgodosågs genom beslutet an sp råk frå n 18 kom m uner om lån fö r våningsytor m o tsvarande ca 600 lägenheter. D e n äm n d a a n ­ språken p å ytterligare bostadslån avsåg delvis igångsättning av nya p ro ­ jekt, delvis ett tidigare påbö rjan d e av en senare etap p i e tt kontinuer­ ligt byggande. A nspråken grundades på a tt de enligt kom m unernas bedöm ningar avsåg behövligt bostadsbyggande, a tt arbetskraftssituationen m edgav igångsättning och a tt byggandet kunde p åbörjas u n d er år 1971. E nligt vad som uppgetts från bostadsstyrelsen bedöm s fördelade kvo­ te r fö r å r 1971 kom m a a tt fö rb ru k as genom lånebeslut u n d er å re t även om p åb örjandet av byggnadsarbetena sker något senare än beräknat. S om förutsättning för beslut om bostadslån gäller a tt byggnadsarbe­ ten a inte påbörjats. A n sp råk p å a tt t. ex. k u n n a fo rtsätta en etapp­ bebyggelse u ta n a tt avvakta ett n y tt års lån eram h a r tillgodosetts ge­ nom a tt länsbostadsnäm nderna, i den om fattning bostadsstyrelsen be­ stäm m er, gett dispens fö r e tt tidigare p åbörjande. A vräkning av ett följande lånebeslut h a r då skett på nästa års låneram . M edgivande a tt vidga ram en fö r bostadslångivningen u n d er ett lö­ pande kalenderår h a r u nder de sistförflutna åre n inte läm nats senare ä n den 27 oktober, vilket v ar fallet å r 1967 då m edgivande läm nades a tt u n d er å r 1967 fö rd e la en del av lägenhetsram en fö r å r 1968. F rå g a n om m öjligheten a tt bevilja ytterligare bostadslån h a r sam band även m ed en bedöm ning av den önskade fördelningen av igångsätt­ ningen u nder åre t fö r a tt få den bästa sysselsättningsspridningen. F ö r a tt få en tyngdpunkt i igångsättningen u nder som m arhalvåret och be­ gränsa igångsättningen u n d er fjärde kvartalet, d å p åb ö rja n d et från säsongutjäm ningssynpunkt bör v ara lågt, gäller f. n. som villkor för prelim inärt beslut om bostadslån fö r flerfam iljshus och stö rre grupper av sm åhus a tt företaget skall h a påb ö rjats senast den 30 septem ber. F ö r företag i de tre storstadsom rådena gäller dock den 15 novem ber som m otsvarande sista dag. B ostadsstyrelsen h a r m edgett u n d an tag från dessa tidpunkter och h a r gjort d e tta även fö r å r 1971.

Utskottet

Enligt kom m unernas ovan redovisade u ppgifter till bostadsstyrelsen föreligger u r projekteringssynpunkt m öjlighet a tt bö rja byggandet av ytterligare ca 3 000 lägenheter m ed stöd av bostadslån u nder å r 1971. E nligt sam m a u ppgifter skulle dessa byggnadsarbeten kunna påbörjas utan h inder av den lokala arbetskraftssituationen, A vgörande för prövningen av d e t föreliggande m otionsförslaget blir en konjunkturbedöm ning p å något längre sikt och antaganden om investeringsutvecklingen inom främ st byggnadssektorn i första h an d u n ­ der å r 1972. Prövningen i denna del to rd e i fö revarande sam m an ­ hang h a förbehållits finansutskottet. S tockholm den 28 okto b er 1971

På civilutskottets vägnar

E R IK G R E B Ä C K

Närvarande: h e rra r G rebäck (c), B ergm an (s), A lm gren (s), T obé (fp), fröken Ljungberg (m), h errar Lindkvist (s), W ennerfors (m), H ögström (s), E ngström (vpk), Jadestig (s), F ra n zé n (s), K arlsson i M ariefred (c), Å kerfeldt (c), Å ngström (fp) och P ersson i K arlstad (s).

T ill fin a n s u ts k o tte t

K ungl. M aj:t h a r i propositionen 1971: 140 (bilaga 9, s. 5 7 -5 8 ) fö re­ slagit riksdagen 1. a tt godkänna en fö ro rd ad ändring av villkoren fö r bostadslån som in n eb är a tt lån få r läm nas vissa bostadsrättsföreningar m ed 28 % av låneunderlaget m ot säkerhet av inteckningar inom 98 % av p an tv är­ det om p relim inärt lånebeslut m eddelats tidigast u n d er å r 1971, 2. a tt m edge att beslut om lån som skall utgå från lånefonden fö r all­ m än n a sam lingslokaler m eddelas intill 15 000 000 k r. u n d er budget­ året 1971/72.

I m otionen 1971: 1539 av h e rr Nilsson i T värålund (c) h a r föresla­ gits a tt riksdagen m ed avslag å propositionen 1971: 140 i vad avser lånefonden för bostadsbyggande som sin m ening ger K ungl. M aj:t till kän n a vad civilutskottets m ajoritet an fö rt om lån till vissa bostads­ rättsfö ren in g ar i dess betänkande C U 1971: 12. F inansutskottet, till vilket propositionen och m otionen hänvisats, h a r den 4 novem ber 1971 beslutat in h äm ta civilutskottets yttrande över p ro ­ positionen i ovan angivna delar. E nligt beslutet b orde yttran d et även avse följdm otioner. Y ttran d e t borde avges skyndsam t. D en sam lade konjunkturpolitiska realbedöm ningen borde ske i finansutskottet.

L ånegränsen fö r vissa bostadsrättsföreningar E nligt n u i bostadslånekungörelsen (1967: 552) gällande och av riks­ dagen godkända villkor fö r bostadslån (21 §) u tgår sådant lån till bo ­ stadsrättsförening m ed 25 % av låneunderlaget u n d er förutsättning att föreningen arb etar u ta n enskilt vinstsyfte, att i föreningens styrelse från föreningens bildande m er än halva antalet ledam öter är fristående i fö r­ hållande till egentliga byggnadsföretagarintressen, a tt i styrelsen från sam m a tid p u n k t ingår m inst en av kom m unen utsedd ledam ot och supp­ leant fö r honom sam t a tt kom m unen utser m inst en revisor o ch en suppleant fö r honom . Inteckning till säkerhet för bostadslån skall (28 §) i angivet fall h a fö rm ån srätt inom 95 % av pantvärdet. 1971 års vårriksdag behandlade i sam band m ed frå g o r om b o stad s­ byggande i statsverkspropositionen ett flertal m otioner om ändrade låne­ gränser fö r bostadslån, bland dem även m otionen 1971: 1165 av h err Lindkvist m . fl. (s) vari föreslogs a tt riksdagen skulle hem ställa hos Kungl. M aj:t om åtgärder fö r a tt höja nuvarande övre lånegräns p å sätt som n u föreslås i propositionen. Riksdagen beslöt i enlighet m ed civil­

utskottets hem ställan (C U 1971: 12 s. 2 8 -2 9 m om . 22) a tt i anled­ ning av m otionen som sin m ening ge K ungl. M aj:t till k ä n n a vad u t­ skottet anfört. U tskottets b etänkande innehöll i h ä r aktuella delar föl­ jan d e yttrande:

Slutligen föreslås i m otionen n r 1165 att övre lånegränsen höjs till 98 % fö r de bostadskooperativa företag som n u få r lån m o t säkerhet inom 95 % av pantvärdet. Förslaget m otiveras m ed a tt en sådan änd­ ring to rd e v ara den enda fram kom liga vägen fö r a tt m inska grundav­ gifterna vid bostadsrättsupplåtelser. D epartem entschefen h a r i statsrådsprotokollet (s. 205) i anledning av ungdom sbostadsutredningens rekom m endation om ö kad kom m unal borgensteckning f ö r lån till förvärv av b o stadsrätt erin rat o m k o m m u ­ nernas generella rä tt a tt gå i borgen fö r halva den nom inella insatsen och a tt inom ram en fö r den underställningsfria låne- och borgensrätten ge ö kad borgen till dem som h a r behov därav. Bostadsstyrelsen konstate­ rade - varom departem entschefen e rin ra r - i rem issyttrande över u t­ redningens betänkande a tt utredningens rekom m endation inte ta r sikte på särskilda typer av sm åhushåll och att en generell borgensteckning h a r sam m a effekt som en höjning av den övre lånegränsen. D ep a rte­ m entschefen erin ra r även om a tt borgen b ö r k u n n a läm nas till alla hushållsgrupper efter behovsprövning.

V ad angår lån till vissa bostadskooperativa företag h a r u tsk o ttet kon­ staterat en vikande efterfrågan p å bostadsrättslägenheter som m åste återföras till svårigheten att betala kontantinsatserna. V ad i m otionen n r 1165 anförts och departem entschefens redovisade överväganden u t­ gör enligt utskottets m ening skäl fö r prövning av frågan om övre låne­ gräns fö r de kooperativa bostadsföretag som n u få r lån m ot säkerhet inom 95 % av pantvärdet. M ed hänsyn till frågans sam band m ed an d ra överväganden b ö r den näm n d a m otionen d ärfö r överläm nas till boendeutredningen fö r skyndsam behandling.

M ot utskottets y ttrande och hem ställan i den n a del anfördes reserva­ tioner. V idare avgavs e tt särskilt yttrande. E nligt vad utskottet erfarit h a r fråg an än n u ej slutligt övervägts inom boendeutredningen. D en bostadskooperativa sektorns andel av nyproduktionen h a r m inskat enligt u ppgifter som utskottet in h ä m ta t och som redovisas i följande ta ­ bell.

Tabell 1. D en bostadskooperativa sektorns andel av färdigställda lägen heter i flerfamiljshus

I tabellen o m fattar den bostadskooperativa sektom såväl rikskooperativa företag som fristående bostadsrättsföreningar. D e sistnäm nda h a r gått tillbaka kraftigt. D e rikskooperativa företagen svarade å r 1959 fö r k n ap p t 60 % av denna sektor m edan deras andel v a r n ä ra 85 % å r 1969. I nedanstående tabell, h äm tad u r bostadsstyrelsens p etita fö r budget­ åre t 1972/73, redovisas andelen outh y rd a lägenheter fö r o lika företags­ form er i hela riket.

Tabell 2. A ndel, % , outhyrda lägenheter inom olika företagsform er tre m ånader efter färdigställandet

Färdig­ A llm än­ K oopera­ Enskilda Sam tliga ställande- nyttiga tiva företag period företag företag

1967 1— 3 kvartalen 2,5 4,9 1,5 3,0

1968

1 halvåret 3,9 8,6 4,0 5,4

2 » 2,4 U .2 2,9 4,9

1969

1 halvåret 1,6 8,4 2,6 3,8

2 » 2,1 1,8 2,9 2,2

1970

1 halvåret 2,0 3,5 1,5 2,2

2 » 1,1 2,1 2,8 1,6

Låneramen för allmänna samlingslokaler

1971 års riksdag h a r fö r innevarande b udgetår (CU 1971: 12) m edgett en låneram om 12 milj. kr. Statens n äm n d fö r sam lingslokaler hade hem ställt a tt ram en vidgas till 15 milj. k r. E nligt vad u tsk o ttet erfarit h a r av ram en om 12 milj. kr. n u ca 5,3 milj. k r. disponerats genom beslut om lån. Sam lingslokalnäm nden h a r m ed tillstyrkan överläm nat ansök­ ningar avseende lån om ca 3,4 milj. kr. och h a r fö r prövning innelig­ gande ansökningar om lån m ed ca 6,3 m ilj. k r. Y tterligare ansökningar h a r aviserats.

Utskottet

D en konjunkturpolitiska bedöm ningen av frågorna to rd e i detta sam ­ m anhang få ankom m a p å finansutskottet. Syftet a tt genom höjda lånegränser stim ulera efterfrågan p å vissa bostadsrättslägenheter och d ärm ed p roduktion och u tb u d därav p åverkar även bostadsbyggandets inriktning p å längre sikt. U tsk o ttet anser som departem entschefen att det ä r angeläget a tt efterfrågan p å dessa lägen­ heter inte hålls tillbaka genom krav p å höga kontantinsatser. U r dessa synpunkter föreslås sålunda a tt finansutskottet tillstyrker K ungl. M aj:ts förslag och avstyrker m otionen.

U tskottet vill dock m arkera, att en höjning av lånegränserna inte få r utgöra någon ersättning fö r nödvändiga kraftfu lla åtg ärd er i avsikt att sänka produktionskostnaderna i kom m ande bostadsproduktion. F öreslagen vidgning av låneram en fö r allmänna sam lingslokaler till­ styrks.

Stockholm den 18 novem ber 1971 P å civilutskottets vägnar E R IK G R E B Ä C K

N ärvarande: h e rra r G rebäck (c), Bergm an (s), A lm gren (s), T obé (fp), K ristiansson i Ö rkelljunga (s), Petersson i N y b ro (s), L indkvist (s), H en ­ rikson (s), W ennerfors (m), E ngström (vpk), K arlsson i M ariefred (c), Å kerfeldt (c), Å ngström (fp), A dolfsson (m) och P ersson i K arlstad (s).

Avvikande mening

b eträffan d e höjda lånegränser a. av h e rra r G rebäck (c), T obé (fp), W ennerfors (m), K arlsson i M a­ riefred (c), Å kerfeldt (c), Å ngström (fp) och A dolfsson (m) som anser a tt det stycke i utskottets yttrande p å s. 3 som b örjar m ed »Syftet att» och slutar m ed »avstyrker m otionen» b o rt h a följande lydelse: »Skilda m eningar h a r yppats i fråga om läm pligheten av den för vissa bostadsrättsföreningar gällande lånegränsen fö r bostadslån. O av­ sett om dessa m eningar innebär att ingen ändring bö r göras eller att önskem ålen få r tillgodoses p å annat sätt b ö r dock ett m inim ikrav vara a tt riksdagen inte bifaller ett ändringsförslag utan a tt resultatet av boendeutredningens skyndsam m a bedöm ningar avvaktas. C ivilutskottet fö re­ slår därfö r a tt finansutskottet avstyrker propositionsförslaget om ändrade lånegränser fö r bostadslån p å sätt som föreslås i m otionen.»

b. av h e rr E ngström (vpk) som anser a tt i utskottets yttrande som ett näst sista stycke bort tilläggas följande: »E tt beslut att höja lånegränsen fö r bostadsrättsföreningar m åste följas av lagbestäm m elser som stadgar förbud m ot försäljning av bostadsrättslägenheter p å offentlig auktion och m ot överlåtelse av bostadsrättslägenheter till överpriser. L ägenheter b ö r inte få utbjudas som h a n ­ delsvara allra m inst som de vid bifall till K ungl. M aj:ts förslag kom m er att uppföras m ed statliga lån till 98 procent. Skillnaden i ren hyres­ kostnad b lir m ycket liten m ellan bostadsrättslägenheter och lägenheter i allm ännyttiga företag. D e senare k an som bekant inte användas som spekulationsobjekt.»

Innehåll

U tskottet

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971 712242