Försvarsutskottets betänkande med anledning av motion om översyn av vapenfrilagens bestämmelser om tjänst för vapenfri tjänstepliktig

Försvarsutskottets betänkande nr 21 år 1971 FöU 1971:21

Nr 21

Försvarsutskottets betänkande med anledning av motion om över­ syn av vapenfrilagens bestämmelser om tjänst för vapenfri tjänstepliktig.

Motionen

I motionen 1971: 688 av fru D ahl m. fl. (s) h ar hemställts att riksda­ gen i skrivelse till Kungl. M aj:t begär utredning och översyn av vapen­ frilagen § 2 under beaktande av vad som anförts i motionen. M otionärerna anser a tt det finns skäl att väsentligt vidga ram en för de vapenfria tjänstepliktigas placering till tjänstgöring och hävdar att en sådan vidgning förutsätter en ändrad formulering av 2 § lagen om vapenfri tjänst. U tskottet h ar fått ett yttrande med anledning av m otionen från Sve­ riges frikyrkoråd.

Gällande bestämmelser

Den nu gällande lagen om vapenfri tjänst antogs av 1966 års riksdag (prop. 1966: 107, 2LU 1966:45, rskr 1966:269, SFS 1966:413). Vapenfri tjänstepliktig skall enligt 2 § lagen om vapenfri tjänst full­ göra tjänst, som är betydelsefull för samhället, såsom a) brandtjänst in­ om civilförsvaret, b) reparationstjänst vid järnvägarna, statens vattenfallsverk eller televerket, c) hälsovårds- eller sjukvårdstjänst inom det allm änt civila medicinalväsendet, d) ekonomi- eller expeditionstjänst vid statlig eller kom m unal förvaltning. Vapenfri tjänstepliktig får enligt samma lagrum inte åläggas a tt tjänstgöra inom krigsmakten om han inte h ar förklarat sig villig till detta. Vapenfri tjänstepliktig får inte övas i bruk av vapen eller åläggas att bära vapen eller ammunition (3 §). Enligt 4 § är det arbetsmarknadsstyrelsen som bestämmer vilket slag av tjänstgöring som vapenfri tjänstepliktig skall fullgöra. Styrelsen har tillsyn över vapenfria tjänstepliktigas utbildning och tjänstgöring. Tjänstgöringstiden är 450 dagar. Den som skall utbildas till särskilt kvalificerade uppgifter kan dock åläggas tjänstgöring under 540 dagar. Tjänstgöringen kan fördelas i omgångar över hela vämpliktstiden (5 §). I 9 § kungörelsen med vissa bestämmelser om vapenfria tjänstepliktiga (SFS 1966: 414) stadgas att vid fördelning av de vapenfria tjänstepliktiga på skilda slag av tjänstgöring skall arbetsmarknadsstyrelsen sam-

1 Riksdagen 1971. 10 sami. N r 21

råda -med de myndigheter som under styrelsen hax ansvaret för de tjänstepliktigas utbildning och tjänstgöring. I 10 § kungörelsen stadgas att vapenfri tjänstepliktig skall fullgöra så­ dant slag av tjänstgöring fö r vilket han med hänsyn till sin utbildning och allmänna fallenhet kan anses bäst lämpad. Hänsyn skall i möjlig m ån tagas till den tjänstepliktiges önskemål. Enligt 12 § skall vapenfri tjänstepliktig erhålla en effektiv och ändamålsenlig utbildning för det slag av tjänstgöring han skall fullgöra.

1969 års riksdag

Vid 1969 års riksdag behandlades motionsyrkanden om utredning om en vidgning av tjänstgöringsaltemativen fö r de vapenfria. Andra lagut­ skottet (2LU 1969: 73) ägnade yrkandena en ingående behandling. En­ ligt lagutskottets mening fanns inte behov av någon utredning av vidga­ de tjänstgöringsmöjligheter fö r de vapenfria tjänstepliktiga. Riksdagen följde utskottet.

Pågående tjänstgöring för vapenfria

De vapenfrias utbildning och tjänstgöring äger för närvarande rum bl. a. hos civilförsvarsstyrelsen (ekonomitjänst samt räddnings-, röjnings-, brand- och sjukvårdstjänst), luftfartsverket (brandtjänst), statens järn­ vägar (lednings- och telereparationstjänst), statens vattenfallsverk (linjereparationstjänst och expeditionstjänst), televerket (nätreparationstjänst och telegrafbiträdestjänst), socialstyrelsen (sjukvårdsbiträdestjänst och expeditionstjänst), Ökna lantbruksskola (lantbruk), Malmö kommun (åld­ ringsvård, barnavård och expeditionstjänst), riksantikvarieämbetet (lant­ bruk på Björkö, Stensjö by och expeditionstjänst vid ämbetet) och Sve­ riges kristna ungdomsråd (barn- och ungdomsarbete). Arbetsmarknadsstyrelsen h a r efter samråd med utbildningsmyndigheterna fastställt uppläggningar av utbildningen. De vapenfria fullgör enligt denna grundutbildning i 325 eller 375 dagar samt därefter repe­ titionsutbildning under 5 X 25 resp. 3 X 25 dagar. Grundutbildningen de­ las norm alt upp i tre skeden, nämligen introduktionsutbildning, befatt­ ningsutbildning och tillämpningsutbildning.

Utskottet

Vapenfrilagstiftningen är en undantagslagstiftning som är betingad av respekten för individens djupgående betänkligheter m ot värnplikts­ tjänstgöringens yttersta konsekvens, dvs. bruk av vapen m ot annan. Statsmakterna har emellertid inte avsett att ge den som får tillstånd till vapenfri tjänst bättre villkor än övriga värnpliktiga, vare sig det gäller rätt att välja tjänstgöring eller i annat avseende.

Vapenfri tjänstepliktig skall fullgöra tjänst som är betydelsefull för samhället. I lagen ges exempel på tjänst som kan komma i fråga. Upp­ räkningen utesluter inte andra slag av tjänstgöring som är betydelsefull för samhället. Utbildningen av de vapenfria inriktas på civila uppgifter som är betydelsefulla i såväl krig som fred. Enligt vad utskottet har inhäm tat strävar arbetsmarknadsstyrelsen efter att skapa ytterligare utbildningsalternativ inom ram en för lagstift­ ningens syfte. Härvid måste styrelsen självfallet beakta ekonomiska, pe­ dagogiska och administrativa faktorer och tillse a tt de vapenfrias tjänst­ göring inte utform as så att den kommer i konflikt med berättigade fack­ liga intressen. Utskottet erinrar om att statsmakterna nyligen har beslutat om en särskild bistånds- och katastrofutbildning för värnpliktiga, vapenfria och kvinnor (prop. 1970: 162, SU 1970: 221, rskr 436). Utbildning på­ börjas hösten 1972. Utskottet delar motionärernas uppfattning att tjänstgöring för utbild­ ning inom vårdsektorn är av värde för totalförsvaret. Sådan tjänstgö­ ring förekommer redan och kommer enligt vad utskottet har inhämtat att utökas. Enligt utskottets mening finns inte behov av någon utredning av vid­ gade tjänstgöringsmöjligheter för vapenfria tjänstepliktiga. Utskottet av­ styrker alltså bifall till motionsyrkandet. U tskottet hemställer att riksdagen avslår motionen 1971: 688. Stockholm den 25 november 1971

P å försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s), Gustafsson i Stenkyrka (c), Enskog (fp), Gustafsson i Uddevalla (s), Gustavsson i Ängelholm (s), Pettersson i Kvänum (c), Häll (s), öhvall (fp), Brännström (s), Virgin (m), Gustavsson i Nässjö (s), Gernandt (c) och Runesson (s).

»M A B . S T O C K H O L M 1 9 7 1