Försvarsutskottets betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisation m. m. av försvarets materielverk jämte motioner
Försvarsutskottets betänkande nr 22 år 1971 FöU 1971:22
Nr 22
Försvarsutskottets betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts pro position angående organisation m. m. av försvarets materielverk jäm te motioner.
I betänkandet behandlas förslag av Kungl. M aj:t i propositionen 1971: 124 samt yrkanden i motionerna 1971: 1507, 1971: 1515, 1971: 1516 och 1971: 1517.
Propositionen
I propositionen 1971: 124 har Kungl. M aj:t under åberopande av u t drag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 24 september 1971 föreslagit riksdagen a tt godkänna de i statsrådsprotokollet förorda de riktlinjerna fö r organisation m. m. av försvarets materielverk.
Försvarets materielverk, som inrättades den 1 juli 1968, svarar för den centrala ledningen inom krigsmakten av tyg- och intendenturmaterielförvaltningen. D enna verksamhet var tidigare fördelad på fyra cen trala förvaltningsmyndigheter, nämligen armé-, marin- och flygförvalt ningarna samt försvarets intendenturverk. Den nya organisationen sys selsätter sammanlagt ca 4 400 personer.
1968 samordnades verksamheten administrativt under en gemensam ledning. M aterielverket organiserades på fem huvudenheter, nämligen armématerielförvaltningen, marinmaterielförvaltningen, flygmaterielförvaltningen, intendenturmaterielförvaltningen och administrativa avdel ningen. De tre förstnäm nda svarar för anskaffning och underhåll av tygmateriel och är i stort sett likformigt organiserade. De olikheter som före kommer är betingade av att skilda typer av materielsystem handläggs vid de tre förvaltningarna. Intendenturmaterielförvaltningens organisation överensstämmer i stort med försvarsgrensförvaltningarnas med de avvi kelser som betingas av att förvaltningen fullgör uppgifter för försvaret som helhet. Administrativa avdelningen handlägger för verket gemen samma uppgifter rörande planering, samordning, organisation m. m.
I propositionen läggs nu fram förslag om organisation i stort av m ate rielverket. Till grund för propositionen ligger ett betänkande av försvarets materielanskaffningsutredning som utrett dels organisationen av anskaffningsverksamheten m. m. inom materielverkets ansvarsområde, dels möj ligheterna att flytta ut delar av materielverket från Storstockholmsom rådet. Propositionens förslag innebär i huvudsak följande.
Riksdagen 1971. 10 sami. N r 22
Verket indelas i en enhet för central planering och fem huvudavdel ningar. Tre av huvudavdelningarna har huvudsakligen anskaffnings- och underhållsuppgifter och benämns huvudavdelningen för armémateriel, huvudavdelningen för marinmateriel och huvudavdelningen för flygmateriel. De motsvaras närm ast av de nuvarande armé-, marin- och flygmaterielförvaltningarna. I huvudavdelningen för armémateriel ingår hu vuddelen av den nuvarande intendenturmaterielförvaltningen. Huvud avdelningen för drifttjänst svarar för förplägnad, förrådsverksamhet och verkstadsdrift inom krigsmakten. Huvudavdelningen för administration motsvarar närm ast den nuvarande administrativa avdelningen. Till hu vudavdelningen har förts samman all s. k. normalieverksamhet inom materielverket, dvs. standardiserings-, materielregistrerings- och publikationsverksamhet m. m.
Materielverket är f. n. till inemot en fjärdedel förlagt till orter utan för Storstockholmsområdet. Bl. a. är följande större enheter lokaliserade utanför detta område, nämligen provningscentralen (Karlsborg och M ar ma), marinens centrala förråd (Eskilstuna), försökscentralen (Malmslätt), flygmaterielförvaltningens förrådsbyrå (Arboga) och de båda robotförsöksenheterna (Karlsborg och Vidsel). I propositionen föreslås därutöver omlokalisering av ca 500 anställda från Storstockholmsområdet till andra orter, varav ca 400 till Karlstadsområdet.
Propositionen avviker på några punkter från det organisationsförslag som materielanskaffningsutredningen presenterat. Ändringarna betingas väsentligen av synpunkter som fram förts vid remissbehandlingen av ut redningens betänkande och gäller främst organisationen av provnings verksamheten, intendenturförvaltningen och verkets enheter för sam bands- och stridsledningsmateriel.
Materielverket bedriver en omfattande provningsverksamhet. Enligt utredningen bör verkets provningsresurser förås samman till en huvud avdelning för provning direkt under verksledningen. De enheter som här kommer i fråga är främst försökscentralen i Malmslätt, provningscentra len i Karlsborg, robotförsöksenheterna i Karlsborg och Vidsel samt en nybildad teleprovningscentral.
I propositionen föreslås att näm nda provningsorgan med undantag för provningscentralen i Karlsborg samlas i en provningsenhet som blir di rekt underställd chefen för huvudavdelningen för flygmateriel. Prov ningscentralen, som nu ingår i armématerielförvaltningens vapenavdel ning, bör enligt propositionen i fortsättningen vara underställd chefen för huvudavdelningen för armémateriel. Denna huvudavdelning åläggs också att svara för den administrativa verksamheten vid provningsenheterna i Karlsborg.
Intendenturverksamheten om fattar i huvudsak förvaltning av intendenturmateriel, livsmedel och drivmedel. Till intendenturmateriel hänförs följande större materielgrupper, nämligen beklädnads-, förläggnings-,
förplägnads-, drivmedels- och expeditionsmateriel. Till intendenturtjänsten hör även drift av krigsmaktens m atinrättningar samt krigsmaktens personalkassor, inre renhållning, förvaltning av övningsanslag m. m. Intendenturmaterielförvaltningen handlägger också ärenden rörande veterinärmateriel, hästar och hundar.
Enligt utredningen bör intendenturverksamheten liksom hittills vara samlad i en enhet. Den föreslås ingå i huvudavdelningen för drifttjänst.
I propositionen förordas en uppdelning av intendenturfunktionen. Den nuvarande livsmedelsbyrån föreslås ingå i huvudavdelningen för drift tjänst som en självständig enhet under benämningen förplägnadsenheten. Verksamheten i övrigt bör enligt propositionen inordnas i en av de tygmaterielanskaffande huvudavdelningarna. Eftersom huvudparten av den intendenturmateriel som anskaffas är avsedd för armén, förordas att verksamheten inordnas i huvudavdelningen för armémateriel.
Sambandsfrågor handläggs f. n. vid armé- och flygmaterielförvaltningarnas elektroavdelningar samt i den telebyrå som ingår i marinmaterielförvaltningens vapenavdelning. Varje förvaltning svarar för de sam bandssystem som ingår i respektive försvarsgren. F ö r materiel som in går i krigsmaktens gemensamma sambandsnät h ar flygmaterielförvaltningen det överordnade ansvaret inom materielverket. Liksom för övrig materiel tillämpas för sambandsmateriel den principen, att likartad m ate riel anskaffas endast på ett ställe även om den ingår i flera system. Armématerielförvaltningen har exempelvis typansvar för viss radiomateriel som ingår i de gemensamma sambandsnäten, vilket bl. a. beror på att förvaltningen även svarar för samtrafikerande mobil radiomateriel som utnyttjas av armén.
Inom sambandsområdet föreligger enligt utredningen en sådan tekno logisk samhörighet att en sammanslagning av materielverkets samtliga resurser för handläggning av dessa frågor skulle vara motiverad enbart av denna anledning. Utredningen anser emellertid att den tekniska sy stemsamhörigheten mellan försvarsgrenarnas sambandssystem på lägre nivå är begränsad. Sambandsnäten har olika uppbyggnad och räckviddskrav och den tekniska miljö i vilken materielen skall användas är olika. Sambandsmaterielen ingår i många fall som viktiga komponenter i för svarsgrenarnas materielsystem i övrigt och utredningen har därför inte funnit en för verket gemensam sambandsavdelning vara den lämpligaste lösningen.
Utredningen erinrar om att överbefälhavaren på stabssidan har ansva ret för det gemensamma sambandet. Inom materielverket ligger det sammanhållande ansvaret på flygmaterielförvaltningen. Även armémate rielförvaltningen är engagerad häri genom den anskaffning av sambands materiel som förvaltningen svarar för. Enligt utredningen är samhörig heten emellertid från teknisk systemsynpunkt starkast mellan flygvapnets sambands- och stridsledningsnät och krigsmaktens gemensamma sam-
bandsnät, varför ansvaret för det gemensamma sambandet i den nya organisationen bör åvila huvudavdelningen för flygmateriel.
I propositionen påpekas att frågor rörande gemensamma sambandsnät och den materiel som ingår i dessa f. n. handläggs vid flygmaterielförvaltningen, medan chefen för arm én är ansvarig för produktionen av flertalet av de förband, som betjänar sambandsutrustningar i de gemen samma näten. Denna ansvarsfördelning har enligt departementschefen bestämda svagheter. I materielverkets nya organisation bör därför enligt propositionen dessa frågor handläggas vid huvudavdelningen för armémateriel.
Motionerna
Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, näm ligen
dels motionen 1971: 1507 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c, s, fp, m), vari hemställts att riksdagen vid behandling av propositionen 1971: 124 måtte besluta att försöksverksamheten i Karlsborg och Vidsel samordnas till en försöksplats och att denna förlägges till Vidsel,
dels motionen 1971: 1515 av herrar Enskog och Öhvall (fp), vari före slagits att riksdagen beslutar att i skrivelse till Kungl. M aj:t understryka vikten av ökad rationalisering vid försvarets materielverk,
dels motionen 1971: 1516 av herr N orrby i Åkersberga (fp), vari hem ställts att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1971: 124 måtte uttala att den fortsatta omorganisationen av försvarets materielverk skall innefatta omlokalisering inom Stockholmsregionen i enlighet med vad i motionen anförts,
dels motionen 1971: 1517 av herr N orrby 1 Åkersberga (fp), vari hem ställts att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1971: 124 ut talar att principen att likartad materiel anskaffas endast av en enhet inom materielverket bör tillämpas även i vad avser krigsmaktens gemen samma sambandsnät och att den nuvarande fördelningen avseende såväl typansvar som tekniskt samordningsansvar sålunda i huvudsak bibehålles.
Utskottet
Som fram går av propositionen anskaffar materielverket materiel m. m. för cirka två miljarder kronor årligen. Verket har dessutom det tek niska och ekonomiska ansvaret på central nivå för befintlig materiel vars värde uppgår till mångfaldigt högre belopp. Materielen tenderar att bli alltmer tekniskt komplicerad, vilket ställer stora krav på m ate rielverkets sätt att fungera.
Materielverket svarar för anskaffningen av tyg- och intendenturma-
teriel. Anskaffningen av tygmateriel bedrivs inom tre försvarsgrensinriktade huvudenheter. I fråga om intendenturmateriel är verksamheten samlad inom en för försvaret gemensam huvudenhet.
I propositionen redovisas tre alternativ för organisation av tygmaterielanskaffningen. Materielen har förts samman i produktgrupper efter tre olika utgångspunkter, nämligen med beaktande av teknologisk sam hörighet, teknisk systemsamhörighet eller huvudanvändare. En organisa tion med materielen fördelad efter huvudanvändare överensstämmer med grunderna för nuvarande organisation och anses av olika skäl, bl. a. bättre samordningsmöjligheter, vara att föredra och förordas därför.
Stor m öda har lagts ned på att få fram underlag för att bedöma vil ken organisationsform som på sikt är den för materielverket mest läm pade. D et h ar också varit en strävan att genom en anpassning av orga nisationen skapa förutsättningar fö r ett allt bättre utnyttjande av ver kets resurser, fram för allt på tygmaterielområdet. U tskottet delar depar tementschefens uppfattning beträffande verkets organisation i stort och ansluter sig i allt väsentligt till dennes val av principlösning.
D et står emellertid klart att den valda organisationsformen ställer stora krav på intern och extern samordning. D et ä r — som departe mentschefen också understryker — nödvändigt att samordna verksam heten så att inte likartad materiel anskaffas av olika organisationsenhe ter och så att verket utnyttjar personal m ed specialkunskaper på ett ef fektivt sätt. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla betydelsen av en effektiv samordning av funktionerna inköp, underhåll och kontroll.
Den nu föreslagna omorganisationen motiveras fram för allt av den rationaliseringseffekt som kan förväntas. Departementschefen uttalar på denna punkt att förväntade rationaliseringsvinster inte fullt ut kan komma till stånd omedelbart. D enna fråga tas upp i motionen 1971: 1515, som understryker vikten av ökad rationalisering inom m ateriel verket. M otionärerna anser, att det är just under omorganisationsperioden som m an bör göra verkligt stora ansträngningar för att skära ner personalstyrkan. D et är nämligen betydligt svårare att minska en nyss genomförd organisation än att öka den något, om den blivit för snålt tilltagen. I motionen erinras också om ovissheten inför det kommande försvarsbeslutet, vilket ä r ännu ett skäl till fortsatt rationalisering — en rationalisering som bör sikta till a tt erhålla ett minst lika bra resultat av verksamheten som tidigare men m ed minskad personalstyrka.
Utskottet vill erinra om att riksdagens revisorer nyligen granskat ma terielverkets personalorganisation. I en granskningsrapport, som god känts av revisorerna den 23 september 1971, konstateras bl. a. att verkets storlek gör det nödvändigt att begränsa personalkadern till vad som är oundgängligen erforderligt och att utnyttja denna kader på mest effek tiva sätt. Med hänsyn till att verksamheten varierar till art och omfatt ning ä r det ett oavvisligt krav a tt personalorganisationen hålls elastisk.
D et sker enligt rapporten bl. a. genom att industriföretag och konsul te r i stor om fattning anlitas för uppgifter som ankommer på verket.
I m otionen 1971: 1515 förordas en minskning av materielverkets per sonal redan under omorganisationsperioden. Departementschefens utta lande ger utskottet anledning utgå från att allvarliga ansträngningar skall göras i detta syfte. Med utnyttjande av den elasticitet som utm ärker personalorganisationen bör det enligt utskottet vara möjligt att utan drastiska åtgärder i form av avskedanden m. m. minimera resursbeho vet även under den tid omorganisationen pågår.
Rationaliseringsaspekten har haft stor betydelse för organisationsförslagets utformning. Likartade funktioner i organisationen har så långt det ansetts lämpligt förts samman till för verket gemensamma enheter. Propositionen fullföljer härvid en linje som man redan tidigare slagit in på. Nya gemensamma enheter är provningsenheten inom huvudavdel ningen för flygmateriel och normalieenheten som föreslås bli placerad i huvudavdelningen för administration. Vissa gemensamma enheter har samlats i en nybildad huvudavdelning för drifttjänst.
Bland de riktlinjer för materielverkets organisation m. m. som Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att godkänna har även upptagits fråga om ändrad ansvarsfördelning beträffande stridslednings- och sambandsmateriel mellan två huvudavdelningar inom materielverket. D eparte mentschefen uttalar i denna fråga avslutningsvis att det bör vara en strävan att likartad materiel anskaffas endast av en enhet inom verket. I motionen 1971: 1517 understryker motionären riktigheten av denna princip men hävdar att departementschefens uttalande om ändrad an svarsfördelning innebär ett brott mot principen.
U tskottet vill för sin del framhålla värdet av att näm nda princip får vara vägledande för ansvarsfördelningen inom försvarets materielverk. Likartad materiel bör anskaffas endast av en enhet inom verket, även om detta är organiserat främ st med beaktande av materielens huvudanvändare. D et bör ankomma på Kungl. Maj:t att tillämpa denna prin cip vid beslut rörande samordningen inom materielverket.
Utskottet går härmed över till att behandla frågan om lokalisering av vissa enheter utanför Stockholmsområdet.
I propositionen föreslås att huvudavdelningen för drifttjänst lokali seras till Karlstadsområdet. Förslaget berör bl. a. livsmedelsbyrån inom den nuvarande intendenturmaterielförvaltningen. Byrån förs över till drifttjänstavdelningen och bildar där en förplägnadsenhet. Lntendenturfunktionen i övrigt skall enligt propositionen ingå som en enhet i huvud avdelningen för armémateriel.
Intendenturförvaltningen på central nivå är viktig för försvaret och fungerar enligt samstämmiga uppgifter väl med nuvarande organisa tion. M ot bakgrund härav och riksdagens beslut om utlokalisering till K arlstad av ca 400 tjänster har utskottet bl. a. övervägt en organisato
risk lösning som skulle innebära att nuvarande enheter för intendenturförvaltning samlat utlokaliseras till Karlstad. Utskottet h ar emellertid funnit att övervägande skäl talar för en organisatorisk inpassning av intendenturförvaltningen enligt Kungl. Maj:ts förslag. I enlighet med sin grundinställning till värdet av ytterligare rationalisering inom materiel verket har utskottet därvid fäst stor vikt vid att förslaget torde medge en besparing av ca 20 tjänster utan a tt intendenturförvaltningens effekt minskar. U tskottet har i detta sammanhang också ansett sig böra överväga den sammanfattande benämningen på de enheter som flyttar till Karlstad. Flertalet av dessa enheter kan sägas utöva drifttjänst i någon form. Med hänsyn till de ytterligare omlokaliseringar som enligt propositionen kan kom m a att beslutas anser utskottet emellertid att m an bör välja en mera neutral benämning på huvudenheten i Karlstad. Utskottet föreslår att den tills vidare får ingå i organisationen som materielverkets huvud avdelning i Karlstad. D et bör enligt utskottets mening få ankomma på Kungl. M aj:t att från fall till fall bedöma lämpligheten av a tt flytta u t enheter med endast ett mindre antal anställda. Några kostnadsberäkningar för utlokaliseringen föreligger inte. Riks dagens godkännande av de föreslagna riktlinjerna blir att betrakta som ett principbeslut. Utskottet förutsätter att kostnadsberäkningar kommer att redovisas i samband med förslag till medelsanvisning för beslutets genomförande. Motionen 1971: 1507 tar upp frågan om en samordning av verksam heten vid de båda robotförsöksenheterna i Karlsborg och Vidsel. Mo tionärerna förordar en flyttning av verksamheten i Karlsborg till Vidsel och pekar på att man i Vidsel har praktiskt taget obegränsade tillgångar till luft och mark, varför några miljövårdsproblem inte behöver befaras vid en utökning av verksamheten där. Därtill framhålls att Vidsel är i utomordentligt starkt behov av ytterligare verksamhet för att kunna be hålla och utveckla den service som måste finnas för de människor som redan bor där. Vid den omorganisation som nu skall genomföras är det naturligt att — som motionärerna här gör — ifrågasätta om inte robotförsöksverk samheten i Karlsborg och Vidsel skulle kunna slås samman. Om verk samheten förläggs till Vidsel uppnår man, förutom eventuell rationali seringsvinst, att Norrland får del av omlokaliseringen. D et finns emel lertid också Skäl som talar för att ha kvar försöksverksamheten på ro botområdet i Karlsborg. Utskottet vill här peka på närheten till försökscentralen i Malmslätt och möjligheterna till försök med sjörobotar. D är till kommer att Karlsborg i hög grad är beroende av de verksamheter som är förlagda dit. En summering av de skäl som här redovisats ger vid handen att en
förflyttning av verksamheten i Karlsborg knappast kan komma i fråga, i varje fall inte av verksamheten i dess helhet. Utskottet vill som sin mening uttala att försöksplatsen i Vidsel bör ges prioritet vid en even tuell utbyggnad av försöksverksamheten p å robotområdet.
Lokaliseringsfrågan tas också upp i motionen 1971: 1516. Enligt mo tionären bör riksdagen uttala att den fortsatta omorganisationen av ma terielverket skall innefatta prövning av omlokalisering inom Stock holmsregionen av sådana enheter inom verket som inte kan lokaliseras utanför regionen. M otionären påpekar att det redan i dag förekommer en betydande geografisk spridning av materielverkets enheter inom det inre Stockholmsområdet. Utskottet delar inte motionärens uppfattning att det kan vara lämpligt med en spridning av materielverkets enheter i Stockholmsregionen. En i förhållande till nuläget större koncentration av de enheter som skäll vara kvar i Stockholm torde vara ägnad att minska kostnaderna för verksamheten.
Utskottet har inte något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt beträffande riktlinjer för organisation m. m. av försvarets materielverk.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. avslår motionen 1971: 1516,
2. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet har
anfört med anledning av motionerna 1971: 1507, 1971: 1515
och 1971: 1517,
3. godkänner i statsrådsprotokollet förordade riktlinjer för orga
nisation m. m. av försvarets materielverk. Stockholm den 25 november 1971 P å försvarsutskottets vägnar PE R PETERSSON
Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Enskog (fp), Gustafsson i Uddevalla (s), Gustavsson i Ängelholm (s), Pettersson i Kvänum (c), Häll (s), Öhvall (fp), Brännström (s), Virgin (m), Gustavsson i Nässjö (s), G ernandt (c) och Runesson (s).
T R Y C K E R I B O L A O E T I V A R H A G G S T R Ö M A B . S T O C K H O L M 1 9 7 1