Bet. 1971:InU13

Betänkande i anledning av motioner om översyn av vissa lagar på arbetslivets område m. m.

Typ: Betänkande
Datum: 1971-05-04
Källa: data.riksdagen.se

Inrikesutskottets betänkande nr 13 år 1971 InU 1971:13

Nr 13

B etänkande i anledning av m o tio n er om översyn av vissa lagar på arbetslivets om råde m . m.

M otionerna

1 9 7 1 :1 5 5 av h err Geijer, A rn e , i S to c k h o lm m . fl. (s)

I m o tio n e n y rk a s a tt rik sd ag en i skrivelse till reg erin g en h e m s tä lle r om en u tre d n in g fö r ö v ersy n av de lagar som re g le ra r rä tts tillä m p n in g e n på a rb etsliv ets o m råd e.

M o tio n ä re rn a h ä v d a r a tt u tb y g g n a d e n av d e t m ed b o rg erlig a in f ly ta n d e t o c h d e n sociala o m d a n in g so m ägt ru m i sa m h ä lle t in te å tf ö ljts av m o tsv a ra n d e fö rä n d rin g a r på a rb e tsliv e ts o m rå d e . F ö r a tt å sta d k o m m a s tö rre jä m s tä lld h e t o c h b ä ttre p a rtsb a la n s m ellan arb etsg iv a re o c h a rb e ts tagare an ser m o tio n ä re rn a d e t n ö d v ä n d ig t m e d e n ö v ersy n av la g s tift n in g en på a rb etsliv ets o m råd e.

M o tio n ä re rn a ta r u p p vissa frå g o r som s tö d fö r u tre d n in g sk ra v e t. De b e h a n d la r den p rin c ip som ta g it sig u ttr y c k i § 3 2 i Svenska arb etsg iv a re fö re n in g e n s stad g ar, n äm lig en arb etsg iv a ren s r ä t t a tt led a o c h fö rd ela a rb e te t o c h b e stä m m a o m a rb e ts s ty rk a n s sa m m a n sä ttn in g . I d e t sa m m a n han g et d is k u te ra r m o tio n ä re rn a arb etsg iv a ren s fö r e trä d e n ä r d e t gäller a tt to lk a in n e h å lle t i k o lle k tiv a v ta l. M o tio n ä re rn a a n s e r a tt en n y o rd n in g b ö r k u n n a g e n o m fö ra s fö r åtskilliga fall, t. e x . vid b etaln in g s- eller lö n etv ister.

I m o tio n e n s ä tts v id are i fråg a om in te fre d s p lik te n g en o m a rb e ts d o m sto le n s rä tts tillä m p n in g f å t t e n f ö r v id s trä c k t o m f a ttn in g . M o tio n ärern a ta r även u p p d e t p ro b le m som de c e n tra la ö v e re n s k o m m e lse r f ö r m ed sig fö r å tfö lja n d e lo k a la fö rh a n d lin g a r, so m fö rs u n d e r fre d sp lik t. M o tio n ä re rn a vill a tt d en fö reslag n a u tre d n in g e n sk all p rö v a o m d e t in te ä r m ö jlig t a tt in fö ra en o rd n in g m ed sn a b b a re av g ö ran d e av lo k a la tv iste r i fö re ta g e n .

M o tio n ä re rn a b e h a n d la r slu tlig en fö rh a n d lin g s rä tte n o c h dess o m f a tt ning. De vill a t t e tt tid ig a re u p p sla g på n y t t skall prö v as a tt p a rt i vissa fall skall ha sk y ld ig h e t a t t ta in itia tiv till fö rh a n d lin g a r re d a n fö re en å tg ä rd s v id tag an d e. M o tio n ä re rn a g ö r d essu to m gällande a tt a rb e tsta g a rn a b ö r h a r ä t t till in s y n i allt so m h a r a tt gö ra m ed a rb e tsfö rh å lla n d e n a s u tfo rm n in g . A rb etsg iv arn a b ö r ha sk y ld ig h e t a tt själv m an t eller på a n fo rd ra n red o v isa s itt b e slu tsu n d e rla g o c h e v e n tu e llt p å b eg äran även v erk ställa u tre d n in g in o m skäliga gränser.

1 —R iksd a g en 1 9 7 1 . 1 8 sam i. N r 1 3

1 9 7 1 :1 1 1 8 av h err H erm a n sso n i S to c k h o lm m . fl. (v p k )

I m o tio n e n y rk a s

a tt i skrivelse till reg erin g en h e m stä lla o m e n o m a rb e tn in g av lagen o m k o lle k tiv a v ta l d en 22 ju n i 19 2 8 i sy fte a t t i fö rs ta h a n d u r n ä m n d a lag avlägsna § 4 , g ällan d e f ö r b u d m o t a tt u n d e r a v ta lstid tillg rip a a rb e ts inställelse,

a tt i sa m b a n d m ed k o llek tiv av talsla g en s o m a rb e tn in g e n översy n o c h revidering fö re ta s av lagen o m a rb e tsd o m s to l,

a tt rik sd ag en m å tte b e slu ta a tt u r sta ts tjä n s te m a n n a la g e n av d en 3 ju n i 1965 stry k a lagens § 3, varvid v e d e rb ö ra n d e u ts k o tt f ö r u ts ä tts fö re ta härav b e tin g ad e o m n u m re rin g a r av lagens övriga p arag rafer,

a tt rik sd ag en i skrivelse till regeringen a n h å lle r o m fö rslag till lag, so m enligt i m o tio n e n a n fö rd a s y n p u n k te r f ö r h in d ra r g iltig h e te n av b e stä m m elser av ty p e n § 32 i S venska a rb etsg iv a refö ren in g en s sta d g a r,

a tt i sam b a n d m ed såd an lag m ed fö rb u d m o t § 32 de a n stä lld a i lag tille rk ä n n s 1. v e to r ä tt i a rb e ta rsk y d d s frå g o r, 2. v e to r ä tt vid tills ä tta n d e t av a rb e tsle d a re o c h fö rm ä n , 3. v e to r ä tt vid o m fly ttn in g in o m fö re ta g e t, 4. r ä tt a tt välja lö n e fo rm , 5. r ä t t till m ö te n o c h a g ita tio n på a rb e tsp la tse n .

1 9 7 1 :1 1 3 1 av h err M u n d e b o m . fl. (fp )

M o tio n en går u t på a tt de o ffe n tlig t a n stä lld a tjä n s te m ä n n e n skall få fö rh a n d lin g s rä tt i fråga o m r ä tt till a n n a n le d ig h et än sem ester. 1 m o tio n e rn a h e m stä lls o m fö lja n d e ä n d rin g a r i s ta ts tjä n s te m a n n a la g e n o ch k o m m u n a ltjä n s te m a n n a la g e n 1) s ta tstjä n s te m a n n a la g e n : (N uvarande ly d e lse ) . (M o tio n e n s fö rsla g ) I a n s tä lln in g s f ö rh å lla n d e ------------ i avtal. A vtal m å ------------------------------------- - i ö v rig t; b) av m y n d ig h e ts a rb e tsu p p g ifte r, b ) av m y n d ig h e ts a rb e ts u p p g ifte r led n in g en o c h fö rd e ln in g e n av a r eller led n in g en o c h fö rd e ln in g e n av b e te t in o m m y n d ig h e te n eller rä tt a rb e te t in o m m y n d ig h e te n ; till annan le d ig h e t än s e m e s te r; c) anställnings- e l l e r ----------------- m y n d ig h e ts b e s lu ta n d e r ä tt. H ar a v t a l -------------------------------------- u ta n v erk an .

2 ) k o m m u n a ltjä n s te m a n n a la g e n :

(N u va ra n d e ly d e lse ) (M o tio n e n s fö rsla g )

I a n s tä lln in g s f ö rh å lla n d e -------------------- i avtal. A vtal m å -------------------------------------- i övrigt. b) m y n d ig h e ts eller in r ä ttn in g s a r b ) m y n d ig h e ts e lle r in rä ttn in g s ar b e ts u p p g ifte r, le d n in g e n o c h fö r b e ts u p p g ifte r eller le d n in g e n och d eln in g en av a r b e te t in o m m y n fö rd e ln in g e n av a r b e te t in o m d ig h e te n eller in rä ttn in g e n eller m y n d ig h e te n eller in r ä ttn in g e n ;

r ä tt till annan le d ig h e t än se m e s

ter; c) an ställn in g sv illk o r s o m ------------ a n ställn in g s u p p h ö ra n d e . H ar a v t a l ------------------------------- u ta n v erkan.

1 9 7 1 :1 1 4 5 av herrar U llsten ( fp ) o c h R o m a n u s ( fp )

I m o tio n e n y rk a s a tt rik sd ag en i skrivelse till K ungl. Maj :t b eg är a t t en u tre d n in g tillsä tts m ed u p p g ift a tt på sä tt som a n fö rs i m o tio n e n göra en ö v ersy n av 19 3 6 års lag om fö ren in g s- o c h fö rh a n d lin g s rä tt.

M o tio n ä re rn a ta r fö r s t u p p fråg an om fö re n in g s rä tts s k y d d f ö r d en som sö k e r a rb e te . De b e h a n d la r d ä re f te r fö rh a n d lin g s rä tte n fö r o rg a n isa tio n e r som fö r e trä d e r en m in o rite t av a rb e tsta g a rn a p å en a rb e tsp la ts. De gör gällande a tt en såd an o rg a n isa tio n in te få r fö rh a n d la på lik a v illk o r som en m a jo rite tso rg a n isa tio n . M ot den b a k g ru n d e n vill m o tio n ä re rn a h a en n ä rm a re p reciserin g av fö rh a n d lin g s rä tte n s in n e b ö rd .

I m o tio n e n ta s slu tlig en u p p frågan om d e t in o m b y g g n ad sfack et fö re k o m m a n d e s. k. m ä tn in g s m o n o p o le t. M o tio n ä re rn a g ö r g ällan d e a tt en arbetsgivare m ed hän v isn in g till k o llek tiv av tal k a n vägra u tf ö ra m ä tn in g tillsa m m a n s m ed fa c k fö re n in g , so m re p r e s e n te r a r de a n stä lld a m en som in te u tg ö r m o tp a rt i k o llek tiv av tal, o c h ä n d å gö ra avdrag på a c k o rd s e rsä ttn in g fö r dessa an stä lld a fö r u tf ö r d m ätn in g .

Nuvarande ordning

B a k g ru n d

U n d e r 1 8 0 0 -ta le t raserad es successivt den o ffe n tlig rä tts lig t p räglade närin g slag stiftn in g en o ch den d ä rm e d sa m m a n h ä n g a n d e a rb e tsrä ttslig a reg lerin g en , som h a d e s ta rk t p a tria rk a lisk prägel. D en a v ta lsfrih e t som u p p s to d i fö re n in g m ed fa c k fö re n in g srö re lse n s fra m v ä x t ö p p n a d e vägen fö r k o lle k tiv a ö v e re n s k o m m e lse r m ellan arb etsg iv are o c h a rb e tsta g a re . A vtalen var frå n b ö rja n lo k a lt b egränsade m en vid s e k e lsk ifte t tillk o m de fö rs ta rik sav talen .

V id å rssk ifte t 1 9 0 6 —1907 trä ffa d e s d en fö r s ta u p p g ö re lse n m ellan S venska arb etsg iv a re fö re n in g e n (S A F ) o c h L a n d so rg a n isa tio n e n (L O ). U p p g ö re ls e n , den s. k. d e c e m b e rk o m p ro m is se n , in n e b a r a t t fa c k fö re n in g s rö re lse n g o d to g a tt b e stä m m e lse r av ” § 32 k a r a k tä r ” in f lö t i k o llek tiv -

1 * - R ik s d a g e n 1 9 7 1 . 1 8 sam i. N r 13

avtal m ed an arb etsg iv a rn a u tf ä s te sig a tt re s p e k te ra fö re n in g srä tte n .

B ehovet av m ed lin g vid a rb e tstv iste r g jo rd e sig tid ig t g ällan d e, o c h år 19 0 6 tillk o m e n särsk ild lag i ä m n e t. D en n u g ällan d e lagen ä r frå n å r 1920. V ik tig a ä n d rin g a r gjo rd es år 1935. Lagen in n e h å lle r b e stä m m e lse r o m fö rlik n in g sm ä n o c h p a rte rs sk y ld ig h et a tt in ställa sig till s a m m a n trä d e m. m. V id are fin n s e n b estäm m else frå n år 19 3 5 o m sk y ld ig h e t f ö r p a rt a tt varsla sen ast sju d agar fö re arb etsin ställelse.

Å r 1928 tillk o m lag arn a om a rb e ts d o m s to l o ch k o lle k tiv a v ta l (K A L ). L a g stiftn in g e n b e k ä m p a d e s vid tillk o m s te n av a rb e tsta g a rn a s o rg a n isa tio n er m en blev g anska sn art a llm ä n t acc e p te ra d . 1 la g stiftn in g e n fastslogs p rin c ip e n a tt k o lle k tiv a v ta l var b in d a n d e fö r såväl av ta lsslu ta n d e fö re n in g som dess m ed lem m ar. I k o llek tiv av talsla g en in to g s b e stä m m e lse r om fre d sp lik t u n d e r a v ta lstid o c h p å fö ljd sb e s tä m m e lse r vid b r o t t m o t lagen eller k o llek tiv av tal.

A rb e ts fre d sla g stiftn in g e n k o m p le tte ra d e s år 1936 g en o m lagen o m förenings- o c h fö rh a n d lin g s rä tt.

Å r 1938 ingick SA F o c h LO d e t s. k. h u v u d a v ta le t (S a ltsjö b a d sa v ta le t). D e tta h a r sed an k o m p le tte ra ts bl. a. m ed reg ler o m u p p säg n in g ssk y d d o c h fö re ta g sn ä m n d e r. H u v u d av tale t h a r v a rit en b e ty d e lse fu ll fa k to r fö r den v id s trä c k ta a v ta lsfrih e t vi h a r på a rb e tsliv e ts o m rå d e . E n v ik tig b e stå n d sd e l i a v ta le t är reg ler o m sk y d d fö r tre d je m an vid a rb e ts k o n flik t. H u v u d av tale t h a r b ild a t m ö n s te r fö r a n d ra lik n a n d e av tal, t. ex . på tjä n s te m a n n a o m rå d e t.

De o ffe n tlig t an stä lld a tjä n s te m ä n n e n fick å r 1 9 6 5 r ä tt a tt slu ta k o llek tiv av tal o c h v id ta strid s å tg ä rd e r vid a r b e ts k o n flik t. B estäm m elser h ä ro m å te rfin n s i s ta ts tjä n s te m a n n a la g e n o ch k o m m u n a ltjä n s te m a n n a lagen.

A rb etsg iva ren s b e fo g e n h e te r en lig t b e stä m m e ls e r g ru n d a d e på § 3 2 i

S A F .s stadgar

E n g ru n d läg g an d e p rin c ip f ö r den rä ttslig a reg lerin g en av fö rh å lla n d e t m ellan arb etsg iv are o c h a rb e tsta g a re ä r a v ta lsfrih e te n . A n stä lln in g sfö rh å l la n d e n h a r in te lag reg lerats u to m fö r vissa k a te g o rie r såsom sjö m än o c h h e m b iträ d e n eller i särskilda h ä n se e n d e n såsom b e trä ffa n d e a rb e ts tid , sem ester, so c ia lfö rsä k rin g sfö rm å n e r. P a rte rn a k an alltså, b o rts e tt frå n de n ä m n d a u n d a n ta g e n , reglera sina fö rh å lla n d e n h e lt g en o m avtal.

U r arb etsg iv a rn as s y n p u n k t h a r d e t v a rit v ik tig t a tt b e s tä m m a n d e rä tte n i väsentliga av seen d en in o m fö re ta g e n v arit tillfö rs ä k ra d e arb etsg iv aren . I SA F:s sta d g a r fin n s en b estäm m else, § 32, so m ålägger m e d le m m a rn a a tt — o m in te d isp en s givits — i varje k o lle k tiv a v ta l m ed fack lig o rg a n isa tio n in fö ra en b estäm m else a t t arb etsg iv a ren h a r r ä t t a t t f r itt an tag a o ch avskeda a rb e ta re , a tt le d a o c h fö rd e la a rb e te t o c h a tt begagna a rb e ta re frå n vilken fö re n in g som h e lst eller a rb e ta re , stå e n d e u ta n f ö r fö ren in g . Å r 19 6 4 gjordes e t t tillägg in n e b ä ra n d e a tt r ä t te n a tt av sk ed a skall u tö v a s i överen sstäm m else m ed av fö re n in g e n s fu llm ä k tig e fa s tstä lld a rik tlin je r.

1 k o lle k tiv a v ta le n b ru k a r in fö ra s en s ta n d a rd k la u s u l av fö lja n d e ly d e l se:

M ed ia k tta g a n d e av a v ta le ts b e stä m m e lse r i ö vrigt äg er a rb etsg iv a ren r ä t t a tt leda o c h fö rd e la a r b e te t, a tt fr itt an ta g a e lle r av sk ed a a rb e ta re sa m t a tt an v än d a a rb e ta re , o a v se tt o m dessa ä ro o rg an iserad e e lle r ej.

F ö re n in g s rä tte n skall å öm se sid o r läm n as o k rä n k t.

A nse a rb e ta rn a , a tt a v sk ed an d e äg t ru m u n d e r o m s tä n d ig h e te r, som k u n n a to lk a s såso m a n g re p p p å fö re n in g s rä tte n , äga de a tt , in n a n a n d ra å tg ä rd e r vidtagas, g en o m sin o rg a n isa tio n p åk alla u n d e rs ö k n in g fö r v in n an d e av rä tte lse .

D en i § 32 angivna p rin c ip e n a tt arb etsg iv a ren själv äg er b estäm m a över s itt fö re ta g o c h avgöra v em so m skall vara a n stä lld d ä r g er u ttr y c k fö r en av g ru n d s a tse rn a f ö r den rä ttslig a reg lerin g en m ellan arbetsgivare o c h a rb etsta g are. A rb e ts d o m sto le n h a r fastslag it a tt g ru n d s a tse n gäller även o m en k lau su l av ovan b e rö r t slag in te in f ö rts i k o llek tiv av tal. F ö r a tt g ru n d sa tse n in te skall gälla fo rd ra s alltså a tt p a rte rn a g en o m avtal b e s tä m t a tt i s tö rre eller m in d re u ts trä c k n in g s ä tta p rin c ip e n u r k ra ft. § 32 k a n sägas in n e h å lla två o lik a b e fo g e n h e te r fö r arb etsg iv a ren , dels r ä tte n a tt fr itt an tag a o c h av sk ed a a n stä lld a , dels r ä tte n a tt le d a och fö rd e la a rb e te t.

A rbetsgivarnas fria u p p sä g n in g srä tt ä r u p p lu c k ra d i v äsentliga h ä n se e n den. F ö r vissa sp eciella fall fin n s la g fö rb u d , n äm lig en m o t av sk ed an d e på g ru n d av v ä rn p lik tstjä n stg ö rin g , h a v an d esk ap eller in g åen d e av ä k te n s k a p sa m t m o t av sk ed an d e i fö re n in g s rä tts k rä n k a n d e s y f te eller på g ru n d av v e rk sa m h e t som s k y d d s o m b u d . S tats- o c h k o m m u n a ltjä n s te m ä n h ar d ä ru tö v e r en särsk ilt sk y d d a d ställning.

D en fria u p p sä g n in g srä tte n h a r o ck så in s k rä n k ts g en o m avtal. LO o ch SA F h a r in g å tt avtal so m in n e b ä r a tt tvist i u p p sä g n in g sfrå g o r i sista h a n d skall prövas av e tt av p a rte rn a tills a tt o rg an , A rb e ts m a rk n a d s n ä m n d e n . V id p rövning av u p p säg n in g på g ru n d av e n sk ild a rb e tsta g a re s fö rh å lla n d e fu n g e ra r n ä m n d e n som sk ilje n ä m n d u n d e r en o p a rtisk o rd fö ra n d e s led n in g . V id o b efo g ad e u p p säg n in g ar k a n sk a d e s tå n d åläggas arbetsgivaren. A v ta le t m ellan SA F o ch LO h a r b ild a t m ö n s te r fö r lik n a n d e avtal fö r a n d ra d elar av a rb e ts m a rk n a d e n . G en o m dessa avtal h a r alltså den fria u p p sä g n in g srä tte n b e sk u rits i h ö g grad. Själva p rin c ip e n är d essu to m u n d e r p rövning i d e n fö r ra å re t tillsa tta u tre d n in g e n o m ö k a d a n stä ll n in g stry g g h et. E nligt d ire k tiv e n till u tre d n in g e n b ö r e n u tg å n g s p u n k t fö r u tre d n in g e n s ö v erv äg an d en v ara a tt p rin c ip e n o m arb etsg iv a ren s r ä tt a tt u ta n skäl avskeda a rb e tsta g a re skall e rsä tta s m ed en h u v u d reg el om sk y d d m o t sakligt o g ru n d a d e u p p säg n in g ar.

I p ro p o s itio n e n 1 9 7 1 :107 föreslås vissa b e stä m m e lse r so m h a r b e ty d e lse fö r de äldre a rb e tsta g a rn a s a n stä lln in g stry g g h e t. U p p säg n in g stid er på u p p till sex m å n a d e r fö reslås fö r a rb e tsta g a re ö v er 4 5 år. S åd an a arb e tsta g a re skall o ck så en lig t fö rslag et ha fö re trä d e till å te ra n stä lln in g h o s sam m a arbetsgivare. P ro p o s itio n e n in n e h å lle r d e ssu to m fö rslag so m skall främ ja sy sselsättn in g en fö r äld re a rb e tsta g a re . L ä n sa rb e tsn ä m n d e rn a skall genom olik a åtg ä rd e r v erk a f ö r a tt arb etsg iv a rn a a n s tä lle r äld re a rb e ts k ra ft. I sista h a n d skall a rb e tsm a rk n a d ssty re lse n k u n n a fö r o rd n a a t t e n a rb e ts givare få r an ställa e n d a st såd an a a rb e tsta g a re so m den o ffe n tlig a a rb e ts fö rm e d lin g e n anvisat eller g o d ta g it.

D et an d ra le d e t i § 32 i S A F :s sta d g a r ta r sik te på fö re ta g sle d n in g e n i a llm ä n h e t. A rb etsg iv aren skall h a r ä tt a t t b e stä m m a o m p ro d u k tio n s in rik tn in g e n , fö re ta g e ts o rg a n isa tio n , d en d ire k ta a rb e tsle d n in g e n , e tc . Ä ven b e fo g e n h e te r i dessa av seen d en anses g en erellt tillk o m m a a rb e ts givaren såvida in te a n n a t b e stä m ts gen o m av tal eller lag. B e stä m m a n d e rä t te n kan h ärled as u r ä g a n d e rä tte n . D en so m ä r ägare till e tt p ro d u k tio n s m ed el får o ck så b e stä m m a h u r d e t skall an v än d as. På d e n n a bas vilar näringslivets u p p b y g g n a d . A rbetsgivarens a rb e tsle d a n d e ställn in g in n e b ä r a tt a rb e tsta g a re n h a r ly d n a d s p lik t. D e tta m e d fö r a t t e n a rb e tsta g a re i a llm ä n h e t in te k a n vägra u tf ö r a a rb e te m ed h ä n v isn in g till in n e h å lle t i e tt k o llek tiv av tal. F råg an om a rb e tsta g a re n h a r r ä t t k an prö v as b lo tt i e fte rh a n d . V ägran a tt ly d a e n o rd e r b lir i p rin c ip e tt a v ta ls b ro tt. I vissa fall, t. ex. om en o rd e r stå r i u p p e n b a r strid m o t k o lle k tiv a v ta le t, förelig ger d o c k in te a v ta ls b ro tt. A rb etsg iv aren s p rim ä ra överläge vid to lk n in g av k o llek tiv av tals in n e h å ll k an o c k så g ru n d a sig p å d e t fa k tisk a läget. D et gäller t. ex. vid tv ist o m lö n s sto rle k .

De an ställd a h a r re s t krav på m e d in fly ta n d e i fö re ta g e n . E nligt av talet o m fö re ta g sn ä m n d e r m ellan S A F o c h LO åligger d e t arb etsg iv aren a tt sam verka m ed a rb e tsta g a rn a o m fö re ta g e ts an g e lä g e n h e te r. Krav på m e d b e s tä m m a n d e rä tt frå n de an stä lld a h a r på sen are t i d ö k a t i sty rk a . M ellan SA F, LO o c h TCO trä ffa d e s å r 1 9 6 7 en ö v eren sk o m m e lse o m sa m a rb e te i dessa fråg o r. P a rte rn a h a r in r ä tt a t e tt u tv eck lin g sråd fö r sam arb etsfråg o r. R åd et skall v erk a fö r e ffe k tiv ise rin g av s a m a rb e te t i fö re ta g e n . D et skall b istå fö r e ta g o c h o rg a n isa tio n e r m ed u tb ild n in g , in fo rm a tio n o c h rådgivning m . m . i s a m a rb e tsfrå g o r sa m t främ ja v e te n skaplig fo rsk n in g k rin g såd an a frå g o r äv en so m frä m ja fö re ta g sn ä m n d e rn a s v erk sam h et. R å d e t h a r s ta r ta t försö k s- o c h e x p e rim e n tv e rk sa m h e t m ed n y a fo rm e r fö r fö rd ju p a d fö re ta g s d e m o k ra ti. F ö rs ö k sv e rk sa m h e te n avses bl. a. o m f a tta v a rie ra n d e grad av in fly ta n d e frå n de a n stä lld a s sida. Ä ven in o m a n d ra s e k to re r av a rb e ts m a rk n a d e n fö r e k o m m e r e tt lik n a n d e sam ar b e te i de fö re ta g sd e m o k ra tisk a fråg o rn a. I u ts k o tt e ts b e tä n k a n d e 1971:14 b eh a n d la s de fö re ta g sd e m o k ra tisk a p ro b le m e n m e r u tfö rlig t.

F re d sp lik t u n d e r a v ta lstid

S edan k o lle k tiv a v ta l tr ä ffa ts ä r p a rte rn a s r ä t t a tt v id ta s trid s å tg ä rd e r begränsad. B egränsningarna fra m g å r av k o llek tiv av talsla g en s (K A L ) reg ler o m fre d sp lik t i 4 §. R eg lern a är p å d e t s ä tte t tv in g an d e a tt p a rte rn a in te g en o m avtal k a n ge fr e d s p lik te n en m era b eg rän sad in n e b ö r d . D ärem o t k a n p a rte rn a i av tal ö v e re n s k o m m a o m e n v id s trä c k ta re fre d sp lik t. D et b ö r vidare an m ä rk a s a t t p a rt k an u n d g å län g re tid s fre d s p lik t genom a tt slu ta avtal m ed k o rt v a ra k tig h e t eller tills v id are m ed k o r t u p p säg n in g stid .

K ollektivavtalslagen u tg å r frå n a tt strid s å tg ä rd e r ä r tillå tn a m en fö r e skriver fö rb u d m o t s trid s å tg ä rd e r i vissa fall so m u p p s tä llts i fy ra p u n k te r. B egreppet s trid s å tg ä rd h a r in te d e fin ie ra ts m e n avser å tg ä rd so m fö re ta s i p å try c k n in g ss y fte . D et k an gälla stre jk , lo c k o u t, b lo c k a d , m askning, ö vertid sv äg ran , a v fo lk n in g av a rb e tsp la ts, ru n d sk riv e lse r av o lik a slag e tc .

P u n k t 1 i 4 § K A L in n e h å lle r d en v ik tig a g ru p p e n rä tts tv is te r. S trid såtg ärd få r in te v idtas på g ru n d av tv ist o m a v ta le ts g iltig h e t, b e stå n d eller r ä tta in n e b ö r d eller på g ru n d av tv ist, h u ru v id a visst fö rfa ra n d e s trid e r m o t a v ta le t eller lagen. A vsikten ä r a tt s trid skall v ara u te s lu te n i tv iste r som a rb e ts d o m s to le n ä r s a tt a tt lösa. D e t ä r h ärvidlag b e ty d e lse lö st v ilk en p a rt so m h a r r ä t t i sak fråg an . Ä ven o m e n arb etsg iv a re fö rfa rit fe la k tig t ä r d e tta in g en u rs ä k t fö r a rb e ts ta g a rp a rte n , o m d en v id tag it s trid så tg ä rd e n f ö r a tt driva ig e n o m sin m ening. F re d s p lik te n enligt d en a k tu e lla p u n k te n tä c k e r m e r ä n d ire k ta to lk n in g s tv iste r. P a rt ä r i o ch fö r sig o fö rh in d ra d a t t varsla o m strid s å tg ä rd i fråga so m in te regleras av k o llek tiv av tal (o re g le ra d e in tre sse frå g o r). G ö r en p a rt g ällan d e a tt e n sp ecifik fråga ä r o reg lerad k a n e m e lle rtid m o tp a rte n o fta p åstå a tt den o m s tä n d ig h e te n a tt fråg an in te d ire k t tag its u p p i a v ta le t in te in n e b ä r a t t frågan är o reg lerad , i s tä lle t föreligger en ” negativ re g lerin g ” . D et k an t. ex. gälla så d a n a fall då p a rt vid fö rh a n d lin g frå n fa llit e tt förslag. Om d e t görs en in v ä n d n in g av a n t y t t slag m o t e tt p å stå e n d e a tt oreg lerad in tressefråg a föreligger, fö rv an d las tv isten till en rä tts tv is t — e n to lk n in g av av talets in n e b ö rd . I så d a n t fall är alltså strid s å tg ä rd in te tillå te n .

P u n k t 2 i 4 § K A L a n g e r a tt strid s å tg ä rd ä r fö r b ju d e n fö r a tt å s ta d k o m m a ä n d rin g i av talet u n d e r tid e n fö r d e tta s b e stå n d . B estäm m el sen är e tt u tt r y c k fö r p rin c ip e n a tt avtal skall hållas.

P u n k t 3 i 4 § K A L fö r b ju d e r strid så tg ä rd u n d e r lö p a n d e a v talsp erio d fö r a tt p åv erk a in n e h å lle t i fra m tid a k o llek tiv av tal.

P u n k t 4 i 4 § K A L fö r b ju d e r s y m p a tiå tg ä rd n ä r p rim ä rk o n flik te n ä r olovlig. B estäm m elsen in n e b ä r således a tt sy m p a tiå tg ä rd u n d e r a v ta lsti den är tillå te n n ä r p rim ä rk o n flik te n ä r d e t. D et ä r d o c k a tt m ärk a a tt sy m p a tiå tg ä rd so m in n e f a tta r e tt ” själv stän d ig t s y f te ” — dvs. i re a lite te n in n e b ä r e tt krav på m o tp a rte n — ä r o tillå te n enligt p u n k t 2.

S edan gam m alt rä k n a s s. k. in d riv n in g sb lo c k a d e r so m tillå tn a strid s å t g ärder. Med en sådan å tg ä rd avser m an a tt u tö v a p å try c k n in g på arbetsgivare so m h a r b etaln in g ssv årig h eter o c h ej u tg e r fö rfa lln a lö n e r. D e t är alltså in te fråga om en tv ist om rä ttslä g e t, o c h strid s å tg ä rd är d är fö r tillå te n .

4 § a n d ra s ty c k e t K A L in n e h å lle r reg ler o m fö re n in g s fre d sp lik t o c h ansvar fö r m e d le m m a rn a s olovliga strid så tg ä rd e r. En fö re n in g som är d ire k t b u n d e n av e tt av tal eller h a r m ed lem som är b u n d e n få r in te a n o rd n a eller u n d e rs tö d ja olovlig strid s å tg ä rd . E n fö re n in g so m själv ä r b u n d e n m åste d e ss u to m a k tiv t verka fö r a tt föreb y g g a såd an åtg ärd eller få d en hävd.

Som tid ig are p å p e k a ts k a n a v ta lsp a rte r ta på sig en v id s trä c k ta re fre d sp lik t än v ad K A L in n e b ä r. I b e ty d a n d e o m f a ttn in g h a r såd an avtalsreglering s k e tt. D et v ik tig aste av ta le t ä r h u v u d a v ta le t m ellan SA F o ch LO . D et a v ta le t h a r, so m tidigare n ä m n ts , b ild a t m ö n s te r fö r åtsk illi ga a n d ra s e k to re r p å a rb e tsm a rk n a d e n .

1 kap. II i h u v u d a v ta le t fö resk riv s fre d sp lik t till dess p a rt fu llg jo rt sin fö rh a n d lin g ssk y ld ig h e t. V idare fö rb ju d s s trid s å tg ä rd som in te a u k to ris e ra ts av v e d e rb ö ra n d e fö rb u n d . K ap. IV i a v ta le t fö r b ju d e r vissa o a r te r av

e k o n o m isk a strid s å tg ä rd e r. S ärskilt gäller d e t beg rän sn in g av å tg ä rd e r rik ta d e m o t u to m s tå e n d e (tre d je m an). D et fö rb ju d s bl. a. a tt åtg ärd v id ta s som in n e b ä r fö rfö ljelse på g ru n d av religiösa eller p o litisk a åsik ter. H u v u d av tale t s k y d d a r v id are d en so m fö r egen e lle r an n a n s rä k n in g fö r ta la n in f ö r d o m s to l eller a n n a n m y n d ig h e t e lle r avlägger v ittn e s m å l eller tillh a n d a g å r ä m b e tsm a n . V id are fö rb ju d s v e d e rg ä lln in g sa k tio n e r sedan k o n flik t u p p h ö r t s a m t a k tio n e r so m rik ta r sig m o t re n a fam iljefö retag . I de fle sta fall fö rb ju d s o ck så strid s å tg ä rd e r rik ta d e m o t tr e d je m an , f ö r u ts a tt a tt d e n n e ä r n e u tra l. T v ister o m to lk n in g av k ap . II o ch IV avgörs av a rb e ts m a rk n a d s n ä m n d e n såsom sk ilje n ä m n d o c h u n d a n dras a lltså a rb e tsd o m s to le n s p rö v n in g . I k ap . V i h u v u d a v ta le t fin n s vissa b estä m m e lse r so m h a r till s y f te a tt begränsa sam h ällsfarlig a k o n flik te r.

F ö r stats- o c h k o m m u n a la n s tä lld a tjä n ste m ä n g äller särskilda regler. De o m f a tta s av K A L, o c h deras m ö jlig h e te r a tt v id ta strid s å tg ä rd e r begränsas alltså av 4 §. D ä ru tö v e r fin n s e m e lle rtid v ik tig a b eg rän sn in g ar i statstjä n ste m a n n a la g e n o c h k o m m u n a ltjä n s te m a n n a la g e n . 1. S trid så tg ä rd e r ä r tillå tn a e n d a s t b e trä ffa n d e av talsb ara frå g o r (frä m s t lö n o c h an n a n e rsä ttn in g ). 2. E n d a st a rb etsin ställelse ä r tillå te n so m strid s å tg ä rd vid b e stå e n d e a rb e tsfö rh å lla n d e n . Då tjä n s t ä r o b e s a tt eller n y in r ä tta d ä r äv en a n d ra s trid s å tg ä rd e r — n y a n stä lln in g sb lo c k a d — tillå tn a . S trid så tg ä rd e r i fo rm av ex em p elv is vägran a tt u tf ö r a vissa a rb e tsu p p g ifte r, vägran a t t fu llg ö ra ö v e rtid , m assu p p säg n in g ar eller m ask n in g ä r fö rb ju d n a . 3. S y m p a tiå tg ä rd e r få r e n d a st v id tas fö r a tt s tö d ja a n d ra tjä n s te m a n n a g ru p p e r på d e t statlig a re sp e k tiv e k o m m u n a la o m rå d e t. 4. S trejk skall vara a u k to ris e ra d av a rb e tsta g a rfö re n in g . In te h eller o o rg an iserad e a rb e tsta g a re k an stre jk a u ta n a tt a rb e ts ta g a rfö re n in g b eslu ta t o m strejk.

Både fö r statlig a o c h k o m m u n a la tjä n ste m ä n fö re k o m m e r avtalsm ässiga begrän sn in g ar i fråga om strid s å tg ä rd e r. D et g äller dels så d a n a som är k n u tn a till en särsk ild fö rh a n d lin g s o rd n in g , dels såd an a so m avser sam hällsfarliga k o n flik te r.

Skulle arbetsgivare, a rb e tsta g a re eller o rg a n isa tio n å s id o s ä tta sina fö rp lik te ls e r en lig t k o lle k tiv a v ta l eller k o llek tiv av talsla g en k a n s k a d e s tå n d u td ö m a s . Fråga h ä ro m lik so m a n d ra m ål rö ra n d e k o lle k tiv a v ta l prö v as av a rb e tsd o m s to le n . N är d e t g äller o rg an isatio n s ansvar f ö r olovlig strid s å tg ä rd frå n m e d le m m a rn a s sida p rö v a r d o m s to le n o m fa c k fö re n in g e n s sty re lse varit tillrä c k lig t ak tiv fö r a tt r ä tta till fö rh å lla n d e n a . H ar sty re lse n b ru s tit k an fö re n in g e n åläggas sk a d e s tå n d ss k y ld ig h e t. S am m a är fö rh å lla n d e t om fö re n in g e n s m e d le m m a r m o t sty re lse n s re s e rv a tio n vid e tt m ö te b e slu ta r v id h ålla e n olovlig strid såtg ärd .

V id b e stä m m a n d e av sk a d e s tå n d e ts sto rle k tillä m p a s särsk ild a jäm k nin g sreg ler i 8 § K A L . E n sk ild a rb e tsta g a re få r ald rig åläggas h ö g re sk a d e s tå n d än 2 00 k r.

F ö rh a n d lin g srä tt

I 4 § lagen o m fö ren in g s- o c h fö rh a n d lin g s rä tt b e te c k n a s fö rh a n d lin g s r ä tte n som en ” r ä t t a tt p åk alla fö rh a n d lin g rö ra n d e reg lerin g av a n stä ll ningsvillkoren äv en so m rö ra n d e fö rh å lla n d e t i övrigt m ellan arbetsgivare o ch a rb e tsta g a re ” . F ö rh a n d lin g srä tt tillk o m m e r å en a sidan arbetsgivare eller fö re n in g av arb etsg iv a re, vari h an är m e d lem , sam t å a n d ra sidan fö re n in g av a rb e tsta g a re , vari de ifråg av aran d e a rb e tsta g a rn a ä r m ed lem m ar. Ingen av p a rte rn a få r vägra a tt gå i saklig d isk u ssio n av tv istefråg an m ed m o tp a rte n . F ö rh a n d lin g s rä tt föreligger fö r varje a rb e tsta g a rfö re n in g , oav sett h u r m ånga a rb e tsta g a re de re p r e s e n te r a r på e n a rb e tsp la ts. S y fte t m ed fö rh a n d lin g a r ä r givetvis a tt n å en ö v e re n sk o m m e lse . 5 § i lagen in n eh åller a llm ä n n a regler o m gången av fö rh a n d lin g , h u r fö rh an d lin g skall påk allas, n ä r s a m m a n trä d e skall h ållas o ch h u r p ro to k o ll skall föras. En p a rt h a r d ä re m o t in te n åg o n fö rp lik te ls e a tt trä ffa en u p p g ö re l se. P arten h a r alltså fu llg jo rt sin fö rh a n d lin g ssk y ld ig h e t även o m han vägrar a tt slu ta k o lle k tiv a v ta l m ed m o tp a rte n . D en n a s tå n d p u n k t h a r av a rb e ts d o m s to le n i en d o m (1 9 4 6 n r 4 6 ) fra m h å llits som ” en logisk n ö d v än d ig h et i e tt rä tts s y s te m som v årt, v ilk et icke g e n o m b ru tit av talsfri h e te n s p rin c ip g en o m b estä m m e lse r o m o b lig a to risk sk iljed o m i in tre sse tv iste r.” F ö rh a n d lin g ssk y ld ig h e te n k a n o ck så g ru n d a s p å avtal. De flesta k o lle k tiv av tal in n e h å lle r k lau su ler o m fö rh a n d lin g ssk y ld ig h e t. E n u tfö rlig fö r h a n d lin g so rd n in g fin n s som tid ig are n ä m n ts i k a p . II i h u v u d a v ta le t m e l lan SA F o c h LO . D enna fö rh a n d lin g s o rd n in g h a r k o p ie ra ts av flera fack u ta n f ö r h u v u d a v ta le ts o m råd e.

F ö rh a n d lin g srä tt f ö r o ffe n tlig a tjä n stem ä n Såsom tid ig are n ä m n ts tille rk ä n d e s sta ts- o c h k o m m u n a ltjä n s te m ä n år 1965 fö rh a n d lin g s rä tt. R ä tte n är e m e lle rtid in s k rä n k t på d e t s ä tte t a tt vissa frå g o r u n d a n ta g its frå n d e t av talsfria o m r å d e t. A rb etsg iv aren äger alltså rä tt a tt en sid ig t b e stä m m a i såd an a frågor. De icke avtalsbara frå g o rn a h a r angivits i 3 § s ta tstjä n s te m a n n a la g e n o c h 2 § k o m m u n a ltjä n ste m a n n a la g e n . D essa fråg o r avser a) in r ä tta n d e eller in d rag n in g av tjä n st eller tjä n s te o rg a n is a tio n e n s u tf o rm n in g i öv rig t; b) m y n d ig h ets a rb e tsu p p g ifte r, le d n in g o c h fö rd e ln in g av a rb e te t sam t r ä t t till an n a n led ig h et än se m e ste r; c) an ställnings- eller a rb e tsv illk o r som ä r reglerade i lag eller en lig t lag tillh ö r m y n d ig h e ts b e s lu ta n d e r ä tt o c h a n g å r tjä n s te till sä ttn in g , d iscip lin är b e s tra ffn in g eller a n ställn in g s u p p h ö ra n d e . F ö rh a n d lin g s rä tte n k an begränsas avtalsm ässigt. De fy ra h u v u d o rg a n i sa tio n e rn a på tjä n s te m a n n a sid a n h ar i h u v u d a v ta le t m ed avtalsverket fö r b u n d it sig a tt fö ra fö rh a n d lin g a r o m slu ta n d e av k o llek tiv av tal fö r m ed le m so rg a n isa tio n e n d a st g en o m v e d e rb ö ra n d e h u v u d o rg a n isa tio n , så vida in te a n n a t ö v e re n sk o m m its i d e t en sk ild a fallet.

F ö ren in g srä tt

G en o m lagen o m fö ren in g s- o c h fö rh a n d lin g s rä tt tillfö rs ä k ra s a rb e ts givare o ch a rb e tsta g a re r ä tt a tt tillh ö ra facklig o rg a n isa tio n , u tn y ttja m ed lem sk ap i såd an o rg a n isa tio n sam t verka fö r såd an fö re n in g eller fö r b ild a n d e t därav. F ö re n in g s rä tte n skall läm n as o k rä n k t.

K rän k n in g av fö re n in g s rä tte n föreligger, o m å arbetsgivar- eller a rb e ts tag arsid a n åtg ärd v idtages m o t n åg o n å a n d ra sidan fö r a tt fö rm å h o n o m a tt icke in trä d a i eller a tt u tt r ä d a u r fö re n in g eller a t t icke u tn y ttja m ed lem sk ap i fö re n in g eller a tt icke verka fö r fö re n in g eller fö r b ild an d et av såd an , så o c k o m å en a sid a n , till skada fö r någon å a n d ra sid an , åtgärd v idtages på g ru n d av h an s m e d lem sk ap i fö re n in g eller u tn y ttja n d e av d e tta eller h an s v e rk s a m h e t fö r fö re n in g eller fö r b ild a n d e t av sådan. K rä n k n in g av fö re n in g s rä tte n skall anses föreligga, även o m å tg ärd en v id tag its till u p p fy lla n d e av b estäm m else i k o lle k tiv a v ta l eller a n n a t avtal.

Sker k rä n k n in g av fö re n in g s rä tte n g en o m av talsu p p säg n in g eller annan d y lik rä tts h a n d lin g eller g en o m b estäm m else i k o lle k tiv a v ta le t eller an n at a v tal, ä r rä tts h a n d lin g e n eller b e stäm m elsen ogiltig. K rä n k n in g av fö re n in g s rä tte n k an m e d fö ra sk a d e stå n d ssk y ld ig h e t.

L ag stiftn in g en o m fö re n in g s rä tts s k y d d e t reg lerar e n d a st r ä tte n a tt tillh ö ra fö re n in g (p o sitiv a fö re n in g s rä tte n ), ej r ä tte n a tt stå u ta n fö r fö re n in g (n eg ativ a fö re n in g s rä tte n ). L a g stiftn in g en ä r v id are i princip b eg rän sad till a tt gälla de fall d är d e t föreligger e tt a n stä lln in g sfö rh å lla n de. L ag stiftn in g en ger alltså ej sk y d d fö r p e rs o n so m sö k e r a rb e te .

F ö re n in g srä tte n b ru k a r b e te c k n a s som a b so lu t. D en k an sålu n d a inte m ed laga verkan efte rg e s eller s ä tta s u r spel g en o m k o lle k tiv a v ta l eller a n d ra avtal. I k o lle k tiv a v ta l fö re k o m m e r s tu n d o m s. k . organisationsklausu ler so m vanligen in n e b ä r fö re trä d e s rä tt till a rb e te f ö r m e d le m m a r i den a rb e tsta g a ro rg a n isa tio n som s lu tit avtal. D y lik a o rg a n isa tio n sk la u su le r är i o c h fö r sig giltiga. M ed h än sy n till a tt o rg a n isa tio n sk la u su l ej f å r u tn y ttja s så a tt fö re n in g srä tte n k rä n k e s få r en sådan k lau su l e m e lle rtid begränsad v erk an . E n arb etsg iv a re gör sig sålu n d a sk y ld ig till fö re n in g srä ttsk rä n k ning, om h an fö r a tt u p p fy lla en o rg a n isa tio n sk la u su l av sk ed ar en a rb e ta re , som tillh ö r en a n n a n o rg a n isa tio n än d e n vars m e d le m m a r är fö re trä d e s b e rä ttig a d e . K lau su len k a n e m e lle rtid få den v erk an a tt a rb e ts givaren är sk y ld ig a t t avskeda alla o o rg an iserad e. K lau su len k a n också in n e b ä ra a tt arb etsg iv a ren ick e få r n y a n stä lla a rb e tsta g a re , som ej tillh ö r d en fö re trä d e s b e rä ttig a d e o rg a n isa tio n e n . O rg a n isa tio n sk la u su le r fö re k o m m e r ej in o m S A F:s a rb e ts o m rå d e .

Mål som avser tillä m p n in g av förenings- o ch fö rh a n d lin g srä ttsla g e n avgörs av a rb e tsd o m s to le n .

B e stä m m e lse r i k o lle k tiv a v ta l o m m ä tn in g sa vg ift

E nligt det m ellan Svenska b y g g n a d s in d u strifö rb u n d e t o c h Svenska b y g g n a d sa rb e ta re fö rb u n d e t u p p r ä tta d e rik sa v ta le t f ö r b y g g n a d sin d u strin skall u p p m ä tn in g o ch u trä k n in g av a c k o rd s a rb e te i regel u tf ö r a s gem en sam t av resp ek tiv e o rg a n isa tio n e rs m ä tn in g sm än . A rbetsgivare är på

begäran sk y ld ig a tt av a c k o rd s ö v e rsk o tt in n e h å lla o c h till B y g g n ad sarb e ta re fö rb u n d e ts lo k ala o rg a n isa tio n ö v erläm n a e tt b e lo p p u tg ö ra n d e er s ä ttn in g fö r m ä tn in g s a rb e te t, s. k. m ätn in g sarv o d e. Såsom m ätningsarvode få r allen ast u p p ta g a s b e lo p p , som svarar m o t d en lo k ala o rg a n isa tio n en s k o s tn a d e r f ö r m ätn in g en .

Som a llm än p rin c ip gäller a tt en arb etsg iv are g e n te m o t a v talsslu tan d e fa c k o rg a n isa tio n är sk y ld ig tillä m p a in g ån g et k o lle k tiv a v ta l även på a rb e tsta g a re so m ä r o o rg an iserad e eller tillh ö r a n n a n o rg a n isa tio n . E n av b y g g n ad sav talet b u n d e n arb etsg iv are ä r alltså sk y ld ig a tt fö lja reg lern a om m ä tn in g även i de fall då sam tliga m e d le m m a r i e tt ack o rd sla g är o o rg an iserad e eller tillh ö r a n n a n o rg a n isa tio n än B y g g n a d sa rb e ta re fö r b u n d e t. D e tta in n e b ä r a tt m ätn in g sav g ift en lig t o v a n stå e n d e av ta l u tg å r exem pelvis vid a rb e te u tf ö r t av a rb e ta re o rg an iserad e i den sy n d ik alistisk a fa c k fö re n in g srö re lse n . S y ste m e t h a r stu n d o m b e te c k n a ts som ” m ätningsm o n o p o le t”

Tidigare riksdagsbehandling

B e stä m m e lse r av t y p § 3 2 i S A F :s stadgar

V id fjo lå re ts rik sd ag v ä c k te s m o tio n e r (v p k ) o m fö r b u d m o t b estäm m elser av ty p § 3 2 i S A F :s stad g ar. R iksdagen avslog m o tio n e r n a i en lig h e t m ed a n d ra la g u ts k o tte ts ställn in g stag an d e i 2 L U 1 9 7 0 :8 9 .

F r e d s p lik t u n d e r a v ta lstid

1970 års rik sd ag b e h a n d la d e även m o tio n e r (v p k ), so m sy fta d e till a tt riva u p p s ta d g a n d e t o m fre d sp lik t i k o llek tiv av talsla g en . M o tio n ä re rn a ville d e ss u to m a t t lagen o m a rb e ts d o m s to l skulle revideras. I sitt av rik sd ag en g o d k ä n d a u tlå ta n d e a n fö rd e a n d ra la g u ts k o tte t, 2 L U 1970:76.

P rin c ip e n o m fre d sp lik t u n d e r av talstid är av u to m o rd e n tlig b ety d else. In te m inst in te rn a tio n e lla jä m fö re lse r visar v ilk en tillgång v årt n u v aran d e sy stem varit såväl fö r p a rte rn a på a rb e ts m a rk n a d e n som fö r sam h ället i s to rt. F ö rä n d ra d e fö rh å lla n d e n in o m a rb etsliv et a k tu a lis e ra r stän d ig t ä n d rin g a r i avtal. Ä ven de a rb e tsrä tts lig a lag arn a ä r självfallet i b eh o v av revision frå n tid till a n n a n . E nligt u ts k o tte ts m en in g ä r d e t u te s lu te t a tt som u tg å n g s p u n k t fö r e tt re fo rm p ro g ra m h a e tt av sk a ffa n d e av p rin cip en o m fre d sp lik t u n d e r a v ta lstid . Om m o tio n ä re rn a s förslag g e n o m fö rd e s skulle fö r u ts ä ttn in g a rn a fö r hela a v talssy stem et ä n d ra s. D et skulle i sin t u r m e d fö ra s to ra risk er fö r d eso rg an isatio n av a rb e ts m a rk n a d e n m ed v ittg å e n d e fö ljd e r fö r den svenska e k o n o m in . Med h än v isn in g h ä rtill anser u ts k o tte t a tt fö re v a ra n d e m o tio n e r b ö r avslås.

K o lle k tiv a v t alsia g en s ska d e st ån dsregler

F råg an o m d en i k o llek tiv av talsla g en in ta g n a m ax im ireg eln — 2 0 0 kr. — fö r en sk ild a rb e tsta g a re s sk ad e stå n d ssk y ld ig h e t h a r p rö v a ts av riks dagen även 1 9 6 5 , 1967 o c h 19 7 0 (2 L U 1 9 6 5 :7 8 , 1 9 6 7 :2 5 , 1 9 7 0 :7 5 ). Vid sam tliga tillfä lle n h a r y rk a n d e n om revision av regeln avvisats.

F ö rh a n d lin g srä tten s in n e b ö r d

19 7 0 års rik sd ag p rö v ad e även frågan om en ö v ersy n av la g s tiftn in g e n i fråga o m fö rh a n d lin g s rä tte n fö r o rg a n isa tio n so m re p re s e n te ra r en m in d re del av m e d le m m a rn a i en viss y rk e s g ru p p . A n d ra la g u ts k o tte t a v sty rk te m o tio n s y rk a n d e t i u tlå ta n d e t, so m go d to g s av rik sd ag en , 2 L U 1970 :4 6 . F ö re trä d a rn a fö r fo lk p a rtie t o c h m o d e ra ta sa m lin g sp artiet reserv erad e sig.

F ö rh a n d lin g srä tt f ö r o ffe n tlig a tjä n stem ä n

V id 1 9 7 0 års rik sd ag u tv id g a d e s d e t fö rh a n d lin g sb a ra o m r å d e t fö r o ffe n tlig a tjä n s te m ä n a tt gälla även fråg o r o m a rb e ts tid e n s förläggning. I s a m b a n d d ärm ed p rö v ad es dels fråg an o m u p p h ä v a n d e av 3 § sta tstjä n s te m an n alag en , som in n e h å lle r b egränsningsregler i fråga om d e t av talsbara o m r å d e t, dels fråg an o m u tv id g n in g av d e t av talsb ara o m rå d e t till a tt gälla även sp ö rsm å le t om r ä t t till a n n a n led ig h et än sem ester. R iksdagen avslog b å d a förslagen o c h hänvisade till a tt p ro b le m e n b e h a n d la d e s av fö rh an d lin g srä tts u tre d n in g e n ( 2 L U 1 9 7 0 :8 8 ). De bo rg erlig a u ts k o tts le d a m ö te r n a reserv erad e sig till fö rm å n fö r en u ts trä c k n in g av fö rh a n d lin g s rä tte n a tt gälla a n n a n le d ig h e t ä n sem ester.

F ö ren in g srä tt s s k y d d e t f ö r a rb e tssö k a n d e

F ö re n in g s rä tts s k y d d e t fö r a rb e ts s ö k a n d e h a r p rö v a ts av rik sd a g e n vid åtskilliga tillfällen . H är m å hänvisas till 2 L U 1 9 6 6 :7 4 o c h 1970:46. R iksdagen h a r avvisat d en ifrå g a sa tta u tv id g n in g en av la g stiftn in g e n . År 1 9 6 6 u tta la d e s d o ck a tt d ärest fö re n in g srä ttsla g s tiftn in g e n to g s u p p i e tt stö rre sa m m a n h a n g k u n d e den a k tu a lis e ra d e fråg an k o m m a a tt prövas. V id 1 9 7 0 års u tlå ta n d e är fogad en reserv atio n av le d a m ö te r frå n fo lk p a rtie t o c h m o d e ra ta sam lin g sp artiet.

B e stä m m e lse n i k o lle k tiv a v ta l o m m ä tn in g sa vg ift

V id 1 9 6 6 års rik sd ag v ä c k te s e n m o tio n (fp ) i vilken y rk a d e s la g stift n in g m o t ” m ä tn in g s m o n o p o le t” . S A F , LO o c h a rb e ts d o m s to le n a v sty rk te m o tio n s y rk a n d e t. A n d ra la g u ts k o tte t gick e m o t m o tio n e n (2 L U 1 9 6 6 :7 4 ) m ed m o tiv e rin g e n a tt d e n a k tu e lla b e stä m m e lse n o m m ä tn in g tillh ö rd e de fråg o r över vilka p a rte rn a fr itt b o rd e få trä ffa avtal. A tt in sk rid a m ed la g s tiftn in g skulle en lig t u ts k o tte ts m en in g in n e b ä ra allvar liga k o n se k v e n se r fö r den fria o rd n in g vi tra d itio n e llt h ar på k o llek tiv av ta ls o m rå d e t. H err U llsten (f p ) reserverade sig. R iksdagen g o d k än d e u ts k o tt e ts u tlå ta n d e .

U tsk o ttet

D et rättslig a fö rh å lla n d e t m ellan arb etsg iv are och a rb e tsta g a re regleras gen o m en k o m b in a tio n av lagregler, a v talsb estäm m elser o c h sedvänja. Av väsentlig b e ty d e lse fö r rä tts b ild n in g e n på d e t fö re v a ra n d e o m rå d e t är d essu to m a rb e ts d o m s to le n s p rax is. D et c e n tra la la g k o m p le x e t i fråga om k o lle k tiv a v ta l m . m. ä r d en s. k. a rb e tsfre d sla g s tiftn in g e n som o m f a tta r 1920 års lag o m m ed lin g i a rb e tstv iste r, lagarna frå n å r 1928 om k o lle k tiv a v ta l o c h a rb e ts d o m s to le n sam t 1936 års lag om förenings- och fö rh a n d lin g s rä tt. D essu to m fin n s v ik tig a regler i stats- och k o m m u n altjä n ste m a n n a la g a rn a .

I m o tio n e n 1971:15 5 av h e rr G eijer, A rn e, i S to c k h o lm m. fl. (s) y rk a s a tt en u tr e d n in g skall tills ä tta s fö r ö v ersy n av de lagar som reg lerar rä ttstillä m p n in g e n på arb e tsliv e ts o m rå d e . M o tio n ä re rn a g ö r gällande a tt u tb y g g n a d e n av d e t m ed b o rg erlig a in f ly ta n d e t o ch d en sociala o m d an in g som ägt ru m i sa m h ä lle t in te h a r å tf ö ljts av m o tsv a ra n d e fö rä n d rin g a r på arb etsliv ets o m rå d e . M o tio n ä re rn a anser a tt d e t b eh ö v s en b ä ttre balans m ellan p a rte rn a på a rb e tsm a rk n a d e n . D essa b ö r g em en sam t b e stä m m a o m a rb e tsv illk o re n i v id aste m ening. M ot d e n n a b a k g ru n d v ä n d e r sig m o tio n ä re rn a m o t d en a llm än n a rä tts p r in c ip som in n e b ä r a tt arbetsgiva re, i d en m ån b e g rän sn in g ar in te stip u le ra ts i lag eller avtal, äger fr itt an tag a o c h av sk ed a a rb e ta re sam t leda o c h fö rd e la a rb e te t. De k ritise ra r o ckså d e t fö r e trä d e arb etsg iv are i a llm ä n h e t h a r i fråga om to lk n in g av ko llek tiv av tal.

I m o tio n e r n a d is k u te ra s vidare d en gällande o rd n in g e n m ed fre d sp lik t u n d e r av talstid . M o tio n ä re rn a an ser a tt ta n k e n a tt avtal skall hållas in te gärna k an ifråg asättas. E n lig t d eras m ening är d e t e m e lle rtid in te givet a tt fre d sp lik te n skall h a d en v id s trä c k ta o m fa ttn in g som d en k o m m it a tt få genom a rb e ts d o m s to le n s praxis.

M o tio n ä re rn a ta r i d e t sa m m a n h a n g e t u p p d e n b ris ta n d e p artsb a la n s so m de an ser u p p k o m m a vid lo k ala fö rh a n d lin g a r som fö rs u n d e r fre d sp lik t. S a m o rd n a d e lö n e rö re lse r o ch rik sav tal är en lig t m o tio n ä re rn a n ö d v än d ig a fö r u ts ä ttn in g a r fö r a tt de fackliga o rg a n isa tio n e rn a skall k u n n a h jä lp a de g ru p p e r so m är m est i b eh o v av stö d . I m o tio n e n föreslås a tt d en b e g ä rd a u tre d n in g e n skall p rö v a alla förslag som s y f ta r till sn ab b are av g ö ran d en av lo k a la tv ister.

M o tio n ä re rn a b e h a n d la r slutligen frågan om fö rh a n d lin g s rä tte n s in n e b ö rd . De fö re slå r bl. a. u tre d n in g av frågan om p a rt i vissa fall b ö r åläggas p rim ä r fö rh a n d lin g s sk y ld ig h e t, dvs. åliggande a tt fö rh a n d la in n a n en p lan erad åtg ärd vidtagits.

E n tillb a k a b lic k p å den tid sp e rio d u n d e r vilken a rb e tsfre d sla g s tift n in g en v a rit i k ra f t ger en lig t u ts k o tte ts u p p fa ttn in g an led n in g till övervägande p o sitiv a o m d ö m e n om la g stiftn in g e n s s ä tt a tt fu n g era. U tvecklingen på a rb e tsliv e ts o m rå d e h a r e m e lle rtid p å senare tid p räg lats av sn ab b a fö rä n d rin g a r o c h d e t är n a tu rlig t a tt d e tta i sin tu r a k tu a lise ra r o m p rö v n in g av d en a rb e tsrä tts lig a la g stiftn in g e n . E rfa re n h e te rn a ger o ck så vid h a n d e n a t t lag stiftn in g en fö r a tt k u n n a tillg o d o se s itt sy fte

m åste o m fa tta s m e d fö r tro e n d e av p a rte rn a p å a rb e ts m a rk n a d e n . På sen are tid h ar i o lik a sa m m a n h a n g krav fö rts fra m o m rev isio n av de a k tu e lla lagarna. D en fö re v a ra n d e m o tio n e n är e t t u tt r y c k fö r d en n a o p in io n .

E n lig t u ts k o tte ts b e d ö m n in g ä r tid e n nu in n e fö r en allsidig ö v ersy n av de lag ar som reg lerar fö rh å lla n d e t m ellan p a rte rn a på a rb e ts m a rk n a d e n , i fö rs ta h a n d k o llek tiv av talsla g en , lagen om a rb e ts d o m s to l, lagen om förenings- o ch fö rh a n d lin g s rä tt sam t m edlingslagen. U tg å n g sp u n k t fö r u tre d n in g e n b ö r vara d e fråg o r som tas u p p i m o tio n e n 1 9 7 1 :1 5 5 .

D et är angeläget a tt la g stiftn in g e n anpassas så a tt d e n frä m ja r den p åg åen d e u tv eck lin g en m o t e tt ö k a t in fly ta n d e fö r de a n stä lld a på arb e tsp la tse rn a . D e tta k an i sin t u r leda till a tt även a n d ra lagar än de n ä m n d a b ö r ses ö v er i vissa d elar. D et kan också fö ra n le d a överväganden b e tr ä ffa n d e fråg o r som i dag regleras genom avtal eller en sid ig t avgörs av arb etsg iv arn a. U tre d n in g e n b ö r ta u p p d e t p ro b le m som är fö rk n ip p a t m ed d e t n u v aran d e fö r e trä d e t fö r arbetsgivarens u p p fa ttn in g vid to lk n in g av b e stä m m e lse r i k o lle k tiv a v ta l e lle r lag. I d e t sa m m a n h a n g e t b ö r även b evisreglerna i rä tte g å n g vid a rb e ts d o m s to le n prövas.

B e trä ffa n d e fre d sp lik te n u n d e r tid då avtal gäller d e la r u ts k o tte t m o tio n ä re rn a s b e d ö m n in g a tt fre d s p lik t i p rin cip b ö r b e stå m e n a tt det k an fin n a s a n led n in g a tt överväga vissa jä m k n in g a r. U tre d n in g e n to rd e härvid o ck så få a n led n in g a tt gå in på ansvarsreglerna vid ö v e rträ d e lse av lag eller avtal.

S åsom u ts k o tte t ovan a n fö r t b ö r ö v ersy n en o m f a tta även lagen om fö ren in g s- o ch fö rh a n d lin g s rä tt. F ö rh a n d lin g s rä tte n s in n e b ö rd o c h om fa ttn in g b ö r prövas lik so m d en i m o tio n e n u p p ta g n a frågan om p rim ä r fö rh a n d lin g ssk y ld ig h e t. Ä ven fö rlik n in g s m a n n a in s titu te ts u tf o rm n in g o ch a n v ä n d b a rh e t b ö r bli fö rem ål fö r n ä rm a re prövning.

E n allsidig översyn av a rb e ts rä tts la g stiftn in g e n a k tu a lis e ra r e n sa m o rd ning m ed u tre d n in g sa rb e te som re d a n pågår. D et gäller a rb e tsd o m s to le n s k o m p e te n s, an stä lln in g stry g g h e tsfrå g o rn a o ch ö v ersy n en av stats- och k o m m u n a ltjä n s te m a n n a la g a rn a . V id u tfo rm n in g av u tre d n in g e n s d irek tiv får p rö v as h u r en ö n sk v ärd sa m o rd n in g skall realiseras.

Med h än sy n till vad ovan sagts om v ik ten av a tt la g stiftn in g e n är fö ra n k ra d h o s a rb e tsm a rk n a d e n s p a rte r och då u tr e d n in g s a r b e te t kan ak tu a lis e ra fö rsk ju tn in g av d en n u v aran d e grän sen m ellan lag- och av talsreg lerad e fråg o r ä r d e t n a tu rlig t a tt p a rte rn a på a rb e tsm a rk n a d e n tillfö rs ä k ra s en b red re p re s e n ta tio n i u tre d n in g e n .

Ä ven m o tio n e n 1 9 7 1 :1 1 1 8 av h e r r H erm an sso n (v p k ) b e h a n d la r frågor som r ö r o m a rb e tn in g av k o llek tiv av talsla g en o c h m ed d en sam m an h ä n g a n d e lag stiftn in g . M o tio n ä re rn a vill avskaffa b e stä m m e lse rn a om fre d sp lik t o ch i d e t sam m a n h a n g e t ha en översyn av lagen om a rb e ts d o m stol. De vill vidare a tt 3 § s ta tstjä n s te m a n n a la g e n skall u p p h ä v a s o c h a tt b e stä m m e lse r av ty p § 32 i S A F :s stad g ar fö rb ju d a s g en o m lag. I a n slu tn in g till e n såd an la g stiftn in g b eg är m o tio n ä re n a tt a n stä lld a i lag skall tillfö rsä k ra s ” v e to r ä tt” i a rb e ta rsk y d d s frå g o r, vid tills ä tta n d e av

fö rm ä n sam t vid o m fly ttn in g in o m fö re ta g e t. De a n stä lld a skall vidare gen o m lag få r ä t t a tt välja lö n e fo rm sam t a tt h ålla m ö te n o c h driva a g ita tio n p å a rb e tsp la tse n .

Som fra m g å r av de red o v isad e y rk a n d e n a faller åtsk illig a av de frå g o r m o tio n ä re rn a ta r u p p in o m d e t ä m n e so m rå d e som d en av u ts k o tt e t fö ro rd a d e u tre d n in g e n avses skola b e h an d la . U ts k o tte t ä r em e lle rtid in te b e r e tt a tt som u tg å n g s p u n k t fö r d e tta u tre d n in g sa rb e te a c c e p te ra d e i m o tio n e n fram la g d a förslagen. I fråga om 3 § s ta tstjä n s te m a n n a la g e n få r u ts k o tte t d e ss u to m hänvisa till a t t sta d g a n d e t prö v as av fö rh an d lin g su tre d n in g e n . U ts k o tte t a v sty rk e r således m o tio n e n .

I m o tio n e n 1971:1 145 av h e rra r U llsten (fp ) o c h R o m an u s (fp ) b eh a n d la s frå g o r som r ö r lagen om förenings- o ch fö rh a n d lin g s rä tt. M o tio n ä re rn a vill ha en ö v ersy n av lag stiftn in g en o c h n ä m n e r särsk ilt tre fråg o r som ö v ersy n en b ö r o m f a tta . D en fö rsta frågan gäller fö ren in g sr ä tts s k y d d e t fö r a rb e tssö k a n d e . D en a n d ra avser fö rh a n d lin g s rä tte n s in n e b ö rd i fråga om o rg a n isa tio n som på en a rb e tsp la ts fö r e trä d e r e n d a st en m in d re d el av a rb e tsta g a rn a . D en tre d je frågan gäller d e t s. k. m ä tn in g s m o n o p o le t vars in n e b ö rd u ts k o tte t red o v isat tid ig are i b e tä n k a n d et.

D en av u ts k o tte t föreslag n a u tre d n in g e n b ö r, som tid ig are a n fö rts , o m f a tta bl. a. en allm än översy n av lagen om förenings- o ch fö rh a n d lin g s rä tt. De i m o tio n e r n a u p p ta g n a fråg o rn a om fö re n in g srä ttssk y d d e t fö r a rb e tssö k a n d e o c h fö rh a n d lin g s rä tte n s in n e b ö rd k an v än tas bli b e ly s ta u n d e r u tre d n in g sa rb e te t. M o tio n en i n u b e rö rd a d e la r är d ärm ed besva rad. I fråga om d e t s. k. m ä tn in g s m o n o p o le t a v sty rk e r u ts k o tte t m o tio nen.

I m o tio n e n 19 7 1 :1 1 3 1 av h e rr M u n d eb o m. fl. (f p ) y rk a s än d rin g i 3 § s ta tstjä n s te m a n n a la g e n o ch 2 § k o m m u n a ltjä n s te m a n n a la g e n . D essa stadgan d en in n e h å lle r vissa b eg rän sn in g ar av rä tte n a tt trä ffa avtal på d e t o ffen tlig a tjä n s te m a n n a o m rå d e t. En av de frå g o r som ä r u n d a n d ra g n a d e t av talsb ara o m rå d e t o ch arbetsgivaren således en sid ig t äger reglera är r ä tte n till a n n a n led ig h et än sem ester. M o tio n ärern as y rk a n d e in n e b ä r a tt d en n a in sk rä n k n in g i a v talsfrih eten avlägsnas.

F ö rh a n d lin g su tre d n in g e n p rö v a r hela d e t fråg ek o m p lex som in n e f a tta s i 3 § s ta tstjä n s te m a n n a la g e n o ch 2 § k o m m u n a ltjä n s te m a n n a la g e n . U tre d n in g e n k o m m e r således a tt ta u p p d e t av m o tio n ä re rn a n u a k tu a lis e rad e p ro b le m e t. E nligt u ts k o tte ts m ening finns d e t skäl som ta la r fö r den b eg ärd a u tv id g n in g en av d e t av talsb ara o m rå d e t m en m ed h ä n sy n till a tt frågan p rö v as i p åg åen d e u tre d n in g an ser sig u ts k o tt e t in te b ö ra tills ty rk a y rk a n d e t o m o m e d e lb a r lagändring.

U ts k o tte t h e m stä lle r

A. a tt riksdagen m ed b ifall till m o tio n e n 1 9 7 1 :1 5 5 o ch i an led n in g

av m o tio n e n 1 9 7 1 :1 145 i skrivelse till K ungl. M ajit b eg är d e n av

u ts k o tt e t fö ro rd a d e u tre d n in g e n av la g stiftn in g e n på arb etsliv ets

o m rå d e ,

B. a tt rik sd ag en avslår fö lja n d e m o tio n e r,

1) 1 9 7 1 :1 1 1 8 ,

2 ) 1 9 7 1 :1 1 3 1 ,

3 ) 1 9 7 1 :1 145, i d e n m ån d en ej b e h a n d la ts u n d e r A. S to c k h o lm d en 4 m aj 1971 På in r ik e s u ts k o tte ts vägnar K A R L E R IK E R IK SSO N

N ärvarande: h e rra r E rik sso n i A rvika (fp ), F ag e rlu n d (s), N ilsson i Ö ste rsu n d (s), N o rd g ren (m ), fru N ilsson i K ristia n sta d (c ), h e rra r F rid o lfs so n (s), Jo h a n s so n i S im rish am n (s), O sk arso n (m ), fr u Ludvigs son (s), h e rra r N ilsson i K alm ar (s), M attsson i Skee (c ), F ra n sso n (c), E kinge (f p ), O lsson i A saru m (s) o c h H allgren (vpk).

Reservation

av h e rr H allgren (v p k ) so m an ser

d els a tt u ts k o tte ts y ttr a n d e frå n o c h m ed ” E n tillb a k a b lic k ” (s. 13) b o rt h a fö lja n d e ly d else:

” 1928 års lagar o m k o lle k tiv a v ta l o c h a rb e ts d o m s to l g e n o m d rev s tr o ts e tt o m f a tta n d e o c h s ta rk t m o ts tå n d från fa c k fö re n in g srö re lse n och a rb e ta rrö re lse n ö v er h u v u d ta g e t. F rå n d en fackliga led n in g en s sida u p p h ö rd e k o r t tid d ä re f te r m o ts tå n d e t. Praxis gav em e lle rtid belägg fö r a tt de n ä m n d a lag arn a till sin k a ra k tä r är an tifack lig a klasslagar. De b y g g er på en rä tts u p p f a ttn in g g ru n d a d p å arb etsg iv a rn as o in s k rä n k ta m a k tstä lln in g in o m fö re ta g e n . V e rk stä lld a u n d e rs ö k n in g a r av a rb e tsd o m s to le n s d o m slu t, s a m m a n fa tta d e ex em p elv is i a rb e te t 'A rb etsg iv are o ch fa c k fö r en in g sled are i d o m a rs ä te ’ (av L e n n a rt G eijer o c h F o lk e S c h m id t, år 1 9 5 8 ) ger illu s tre ra n d e e x e m p e l, so m s ty rk e r d e tta o m d ö m e . I m o tio n e n 1 9 7 1 :1 1 1 8 av h e rr H erm an sso n i S to c k h o lm m . fl. (v p k ) erin ras o m en rad a rb e ts k o n flik te r u n d e r senare tid , sp eciellt L K A B -strejk en . D e n n a var en lig t k o llek tiv av talsla g en 'o lag lig '. M en enligt en e n k ä tu n d e rsö k n in g o m svenska fo lk e ts in stä lln in g till d e n n a stre jk s tö d d e d en sto ra m a jo rite te n a rb e ta rn a s krav o c h ansåg a tt d e t var r ä tt a tt stre jk a fö r dem .

I k ra f t av S A F -p arag rafen 3 2 h a r e n m a k tu tö v n in g frå n fö retag säg arn as sida u tv e c k la ts p å a rb e tsp la tse rn a , a rb e ts ta k te n d riv its u p p , lö n e - och a rb e tsfö rh å lla n d e n sk a p a ts, som le tt till a tt a rb e ta rn a in te s e tt n ågon an n a n u tv äg än a t t tillg rip a s tre jk v a p n e t. F ö r k a p ita lä g a rn a är situ a tio n e n en a n n a n . De b e h ö v e r in te b ry ta m o t k o llek tiv av talslag en fö r a tt driva u p p a rb e ts ta k te n , fö rsä m ra a c k o rd , i k ra f t av sin r ä t t a tt led a o c h fö rd e la

a rb e te t ( § 3 2 ) fly tta a rb e ta re till säm re b e ta lt a rb e te osv. F ö r k a p ita l ägarna e x is te ra r ensidiga fav ö rer.

M ot b a k g ru n d e n av dessa fa k tisk a fö rh å lla n d e n ä r fre d sp lik tsp a ra g ra fe n , § 4 i k o llek tiv av talsla g en , till v äsen tlig del rik ta d m o t d en e m p a rte n . D et ä r ingen lö sn in g a tt 'jä m k a ’ d e n n a lag stiftn in g . P arag raf 4 b ö r i sin h e lh e t avskaffas. I sa m m a n h a n g e t b ö r även lagen o m a rb e ts d o m s to l ses över. F a rh å g o rn a a t t e t t u p p h ä v a n d e av fre d sp lik tsp a ra g ra fe n s ä tte r ingångna a v ta l u r spel e tc . fö rb ise r a tt av tal ingångna u n d e r fö rh å lla n d e n som i varje fall re d u c e ra t de ensidiga fa v ö re rn a fö r a rb e tsg iv a rp a rte n såsom ägare av p ro d u k tio n s m e d le n , i h ö g re grad är ägnade a tt avskaffa o rsakerna till stre jk e r. S åd an a fa rh å g o r fö rb ise r o ck så, a tt lö n ta g a rn a in te av o k y n n e tillg rip er s tre jk v a p n e t, som m e d fö r fö rlu st av a rb e ts fö rtjä n s t.

1 d e tta sam m an h an g m åste o ckså frågan om S A F -p arag rafen 32 ta s m ed i b ild en . S åsom fram h ålles i m o tio n 1 9 7 1 :1 1 1 8 h a r p re ju d ic e ra n d e d o m a r a v k u n n a ts av a rb e ts d o m s to le n , a t t arb etsg iv aren äger r ä tt a tt fr itt an ställa o c h av sk ed a a rb e ta re sa m t le d a o ch fö rd e la a rb e te t, o a v se tt om d e n n a r ä t t s tå r in sk riv en i avtal eller in te . Med särskild h ä n sy n h ä rtill b ö r en såd an lag in fö ra s, som fö r h in d ra r g iltig h e te n av b estä m m e lse r av ty p e n § 32 i Svenska arb etsg iv a refö ren in g en s stad g ar. E n sådan u tfo rm n in g skulle frä m ja lö n ta g a rin fly ta n d e på a rb e tsp la tse rn a .

I fu ll ö v eren sstäm m else m ed d e tta s y n s ä tt b ö r o ck så § 3 i s ta tstjä n s te m an n alag en s try k a s, v ilk et p ro b le m prö v as av fö rh a n d lin g s u tre d n in g e n . I m o tio n e n 1 9 7 1 :1 1 1 8 hävdas o ck så a t t en lag stiftn in g som fö rh in d ra r g iltig h e te n av b e stä m m e lse r av ty p e n § 32 i S A F :s stad g ar även b ö r in b eg rip a en del m e d b e s tä m m a n d e frå g o r fö r de an ställd a. D essa frå g o r är enligt förslagen i m o tio n e n : v e to r ä tt i a rb e ta rsk y d d s frå g o r, v e to r ä tt vid till sä tta n d e av a rb e tsle d a re och fö rm ä n , v e to r ä tt vid o m fly ttn in g in o m f ö r e ta g e t, r ä t t a tt välja lö n e fo rm sam t r ä t t till m ö te n och a g ita tio n på a rb e tsp la tse n . F ö rslag en är en u p p fö ljn in g av fö rslag et om fö rh in d ra d g iltig h et av b e stä m m e lse r av ty p e n § 3 2 i SA F:s sta d g a r o ch in n e b ä r e tt lagfäst stö d fö r en n ärm are u tfo rm n in g av b e s tä m m a n d e rä tte n fö r de a n stä lld a v ilk e t i sin tu r in n e b ä r e t t steg m o t fö re ta g sd e m o k ra ti. U ts k o t te t tills ty rk e r m ed h ä n sy n till d e t a n fö rd a bifall till m o tio n 1 9 7 1 :1 1 1 8 i n u fö re v a ra n d e d elar.

I m o tio n e n 1 9 7 1 :1 5 5 av h e rr A rn e G eijer m. fl. (s) arg u m e n te ra s fö r tills ä tta n d e t av en u tre d n in g fö r översy n av de lagar som reg lerar rä ttstillä m p n in g e n på a rb etsliv ets o m rå d e . Ä ven o m u ts k o tte t fin n e r d e n i m o tio n e n a n fö rd a k ritik e n m o t fö rh å lla n d e n a in o m arb etsliv et i vissa drag sam m a n fa lla m ed de i m o tio n e n 1 9 7 1 :1 1 1 8 a n fö rd a sy n p u n k te rn a , anser u ts k o tt e t e tt k la rt ställn in g stag an d e i sak b e trä ffa n d e a v sk a ffa n d e t av p a ra g ra f 4 i k o llek tiv av talslag en o c h de i d e n n a m o tio n i övrigt a n fö rd a y rk a n d e n a vara n ö d v ä n d ig t. U ts k o tte t k an d ä rfö r in te a n slu ta sig till d e t i allm än fo rm fra m stä lld a fö ru ts ä ttn in g s lö s a u tr e d n in g s y rk a n d e t, som in te b ö r fö ra n le d a n å g o n rik sd ag en s åtg ärd .

S am m a gäller en lig t u ts k o tte ts m en in g även de i m o tio n e n 1 9 7 1 :1 1 4 5 av h e rr a r U llsten (fp ) o c h R o m a n u s (f p ) ställd a m o tio n s y rk a n d e n a .

M o tio n en 1 9 7 1 :1 1 3 1 av h e rr M u n d eb o m. fl. (f p ) ta r u p p frågan om

än d rin g i 3 § s ta tstjä n s te m a n n a la g e n o c h 2 § k o m m u n a ltjä n s te m a n n a la gen, v ilk a y rk a n d e n i lik h e t m ed m o tsv a ra n d e del i m o tio n e n 1 9 7 1 :1 1 1 8 faller in o m o m rå d e t fö r fö rh a n d lin g s u tre d n in g e n s p rö v n in g , v a rfö r u t s k o tte t an ser a tt m o tio n e n in te b ö r fö ra n le d a n åg o n rik sd ag en s å tg ä r d .” d els a tt u ts k o tt e t b o r t h e m stä lla ” A. a tt rik sd ag en i an le d n in g av m o tio n e n 1 9 7 1 :1 1 1 8 i skrivelse till K ungl. Maj :t h e m s tä lle r o m 1. o m a rb e tn in g av k o llek tiv av talsla g en i sy fte a tt avlägsna d e t i § 4 stad g ad e f ö r b u d e t m o t a rb etsin ställelse u n d e r a v ta lstid , 2. revision av lagen o m a rb e ts d o m s to l, 3. förslag till lag som d els fö r h in d ra r g iltig h e te n av b e stä m m e lse r av ty p § 32 i S A F:s sta d g a r, d e ls tille rk ä n n e r de a n stä lld a v e to r ä tt i a rb e ta rsk y d d s frå g o r, v e to r ä tt vid tillsä tta n d e av a rb e tsle d a re o ch fö rm ä n , v e to r ä tt vid o m fly ttn in g in o m fö re ta g e t, r ä tt a tt välja lö n e fo rm sam t r ä tt till m ö te n o c h a g ita tio n pä a rb e tsp la tse n , B. a tt rik sd ag en avslår fö lja n d e m o tio n e r 1. 1 9 7 1 :1 5 5 , 2. 1 9 7 1 :1 1 1 8 , så v itt angår 3 § sta tstjä n s te m a n n a la g e n , 3. 1 9 7 1 :1 1 3 1 , 4. 1 9 7 1 :1 1 4 5 .”

G ö te b o rg s O f f s e ttr y c k e r i A B , S th l m 7 1 .1 7 8 S