Betänkande i anledning av motion om Iagstadgad rätt till tjänstledighet för deltagande i vuxenutbildning
Inrikesutskottets betänkande nr 21 år 1971 InU 1971:21
Nr 21
Betänkande i anledning av motion om Iagstadgad rätt till tjänstledighet för deltagande i vuxenutbildning.
Motionen
I motionen 1971: 154 av herr Berndtson i Linköping m. fl. (vpk) yr kas, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om att frågan om Iagstadgad rätt till tjänstledighet, med bibehållande av de sociala förmånerna, för deltagande i vuxenutbildning blir föremål för snabb utredning och att förslag härom snarast förelägges riksdagen.
Rätt till ledighet
Frågan om rätt till ledighet från anställning för deltagande i studier eller med andra ord om uppsägningsskydd vid bortovaro från arbetet av näm nda anledning är inte reglerad i lag. Lagstiftning om uppsäg ningsskydd förekommer emellertid för andra fall. Sådant skydd erbjuder 1939 års lag om förbud mot arbetstagares avskedande med anledning av värnpliktstjänstgöring och 1945 års lag om förbud mot arbetstagares avskedande i anledning av äktenskap eller havandeskap m. m. D et finns i princip inte något hinder att i kollektivavtal eller eljest träffa överenskommelse om rätt till ledighet för studier. Enligt statstjänstemannalagen och kommunaltjänstemannalagen får för dessa tjäns temannakategorier avtal dock ej träffas om rätt till annan ledighet än semester. Däremot finns det inte något hinder att avtalsvägen reglera frågan om lön under tid då tjänsteman är ledig för studier. Nyligen har förslag lagts fram om revision av de ovan näm nda bestämmelserna i stats- och kommunaltjänstemannalagarna. Enligt det allmänna avlöningsavtalet för statliga och vissa andra tjänstemän kan lön med B-avdrag utgå till anställd som bedriver studier under sammanlagt 240 dagar under en tioårsperiod. I vissa fall kan full lön utgå. N är det gäller rätten till tjänstledighet utan lön för studier har Kungl. M aj:t utfärdat ett cirkulär, SFS 1970: 388. Enligt cirkuläret skall ansökningar om tjänstledighet behandlas välvilligt. Tjänstledighet får be viljas i sammanlagt tre år under en tioårsperiod. Sommaren 1970 gav SAF ut ett delägarcirkulär angående ledighet för studier. SAF rekommenderar att företagen intar en välvillig inställning till de anställdas önskemål om ledighet för studier även om dessa avser utbildning som i första hand syftar till att tillfredsställa den enskildes
1 Riksdagen 1971. 18 sami. N r 21
önskemål och ambitioner. Cirkuläret innehåller dock vissa reservationer som t. ex. att ledighet för studier inte innebär någon garanti för den anställde att få återgå till samma arbete eller erhålla samma förtjänst efter avslutad utbildning. Den år 1968 tillkallade kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX) skall utreda studiefinansieringen inom vuxenutbildningen (direktiv: se Riksdagsberättelsen 1969: U 51).
Vissa sociala förmåner
Åtskilliga sociala förm åner är avhängiga ett anställningsförhållande eller förvärvsinkomst. Semester beräknas med utgångspunkt i den tid arbetstagaren ut fört arbete för en arbetsgivares räkning. I princip krävs enligt semester lagen minst 8 dagars arbete under en kalendermånad för att semester rätt skall föreligga. Grupplivförsäkringar som gäller enligt avtal mellan arbetsmarknadens parter bygger på att ett anställningsförhållande före ligger. Den obligatoriska sjukpenningförsäkringen är uppbyggd på principen om ersättning för inkomstbortfall. Inplacering i sjukpenningklass sker med utgångspunkt i den aktuella inkomsten av tjänst eller annat för värvsarbete. Vid varaktiga förändringar i inkomstens storlek skall klassplaceringen justeras. Studerande som inte alls eller endast i ringa utsträckning ägnar sig åt förvärvsarbete kan teckna frivillig sjukpen ningförsäkring enligt lagen om allmän försäkring. Maximal ersättning är 15 kr. per dag. Avgiften erläggs av den försäkrade. Tilläggspensionsförmåner står i motsats till folkpensionsförmåner i direkt relation till inkomst (av tjänst eller annat förvärvsarbete). Med dessa båda inkomstslag som utgångspunkt beräknas för varje år pen sionspoäng vilka tillsammans med antalet poängår utgör grunden för pensionsberäkningen. F ör full ålderspension krävs 30 pensionsgrundande år. Under en övergångsperiod gäller ett lägre antal år, varierande mel lan 20 och 30. N är det gäller att beräkna förtidspension till invalidiserad försäkrad gäller förmånligare regler med antagandepoäng för den som antingen är placerad i sjukpenningklass eller tillgodoräknats pensions poäng under tre av de senaste fyra åren före pensionsfallet. För övriga försäkrade beräknas förtidspensionen med utgångspunkt i intjänandetid och tillgodoräknade pensionspoäng. Änkepension och barnpension från ATP utgör viss andel av den avlidnes egenpension, dvs. den förtidspen sion eller ålderspension som utgick eller skulle ha utgått om rätt till hel sådan pension inträtt vid tidpunkten för dödsfallet.
Tidigare riksdagsbehandling
Vid riksdagarna åren 1968 och 1969 behandlades motioner i vilka yr
kades lagstadgad rätt till tjänstledighet för deltagande i vuxenutbildning. M otionerna behandlades av andra lagutskottet, 2LU 1968: 70, 1969: 9.
Vid riksdagen år 1968 remissbehandlades de då aktuella motionerna. Svenska arbetsgivareföreningen avstyrkte lagstiftningskravet. Landsorga nisationen ansåg att behov av lagstiftning inte förelåg men uttalade att, om det vid utbyggnaden av vuxenutbildningen skulle medföra större svårigheter att erhålla tjänstledighet än dittills varit fallet, lagstiftning borde övervägas. Tjänstemännens centralorganisation förordade utred ning av frågan. Innehållet i remissyttrandena återges i 2LU 1968: 70.
A ndra lagutskottet avstyrkte motionerna såväl 1968 som 1969. Riks dagen godkände utskottets ställningstaganden. U tskottet anförde följande motivering (1968: 70).
Utskottet delar motionärernas uppfattning, att det är önskvärt att man på olika sätt vidgar möjligheterna till utbildning för vuxna, som under sin uppväxttid inte kunnat få den utbildning de har förutsättning att tillgodo göra sig. En av de mest angelägna reformerna är att lösa de studiesociala problemen. Denna fråga är föremål för utredning. D å det gäller det av motionärerna upptagna problemet må erinras om att en riktpunkt för utbyggnaden av vuxenutbildningen är att utbildningen skall erhållas på sådant sätt att produktionsbortfallet begränsas. Studier på deltid kommer därför att åtminstone tills vidare vara den dominerande studieformen. Det finns på grund härav anledning anta, att önskemål från anställda om ledighet från tjänsten för studier inte sällan kom m er att vara så begrän sade till tidslängd och omfattning, att problemet i det enskilda fallet kan lösas efter överenskommelse med arbetsgivaren. I sammanhanget kan också framhållas att arbetsgivare ofta har intresse av att anställda fort bildar sig, vilket givetvis underlättar sådana överenskommelser. I den mån behov av mera generella regler för rätt till ledighet för studier vi sar sig föreligga bör — i överensstämmelse med utskottets inställning till andra likartade arbetsmarknadsproblem — frågorna lösas i första hand genom avtal mellan berörda organistioner på arbetsmarknaden. D et kan också påpekas, att såsom framhållits under remissbehandlingen en lag fäst rätt till tjänstledighet för studier — eller rätt till uppsägningsskydd vid bortovaro av näm nda anledning — även skulle kunna medföra be tydande nackdelar för arbetstagarna som grupp betraktad. Till följd av de förpliktelser arbetsgivarna skulle åläggas mot dem, vilka utnytt jade sin rätt till tjänstledighet, skulle nämligen arbetstryggheten för öv riga anställda kunna försämras. Problem av samma karaktär uppstår självfallet även vid en reglering av frågan avtalsvägen men i dessa fall finns uppenbarligen större möjligheter än vid en lagstiftning att ta hän syn till de skiftande förhållandena inom olika sektorer av arbetsmark naden.
Riksdagen har vid flera tillfällen och senast i år tagit ställning till mo tioner med begäran om utredning rörande möjligheterna att bereda den enskilde rätt att under den aktiva tiden i arbetslivet ta ut längre sam manhängande ledighet, s. k. sabbatsperioder. En av motiveringarna för ett sådant system har varit att det skulle ge tillfälle till vidareutbildning och studier. M otionerna har avslagits varvid man hänvisat till kostnads
aspekter samt pekat på möjligheten att lösa frågan avtalsvägen. En re dogörelse för frågan finns intagen i socialutskottets betänkande 1971: 17.
Utskottet
I förevarande motion behandlas anställdas möjligheter att delta i vuxenutbildning. M otionärerna yrkar att efter snabb utredning förslag skall föreläggas riksdagen om lagstadgad rätt till ledighet och bibehållan de av sociala förm åner i samband med sådan utbildning.
U tskottet vill för sin del understryka vikten av a tt samhälle och före tag på olika sätt främ jar möjligheterna för vuxna till vidareutbildning. Frågan om rä tt till ledighet från arbetet är otvivelaktigt av central be tydelse i sammanhanget. Även om m an i princip ställer sig bakom de enskilda arbetstagarnas rä tt till ledighet för studier kan det inte förnekas att en ovillkorlig sådan rätt kan medföra avsevärda problem på berörda arbetsplatser. D et gäller exempelvis vid längre tids frånvaro av anställda i nyckelpositioner. Generellt sett är problemen större på arbetsplatser med få anställda. Dessa aspekter gör att uppmärksamhet också måste ägnas frågan om anställningstrygghet för anställda som utför arbete i de ledigas ställe.
Utskottet är av samma mening som riksdagen hävdade åren 1968 och 1969, nämligen a tt i första hand avtalsvägen bör prövas för att lösa frågan om rä tt till ledighet från arbetet för deltagande i vuxenutbildning. En sådan metod ger bättre möjligheter än generellt verkande lagstift ning att anpassa lösningar till förhållandena på olika slag av arbets platser.
U tskottet har inhäm tat a tt förhandlingar om de i motionen aktuali serade frågorna pågår mellan SAF, LO och TCO. Resultatet av dessa förhandlingar bör avvaktas innan statsm akterna ta r något initiativ.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen och hemställer
a tt riksdagen avslår motionen 1971: 154.
Stockholm den 26 oktober 1971
På inrikesutskottets vägnar K ARL ERIK ERIKSSON
Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Andersson i Billingsfors (s), Nordgren (m), fru H örn lund (s), herr Johansson i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s), herrar Stridsman (c), Lorentzon (vpk), Nilsson i K alm ar (s), Fransson (c), Ekinge (fp) och Olsson i Asarum (s).
Reservation
av herr Lorentzon (vpk) som anser dels a tt utskottets yttrande fr. o. m. det avsnitt på s. 4 som börjar med »Utskottet vill» bort ha följande lydelse:
»Vuxenutbildningen h ar de senaste åren expanderat starkt. Det inne bär dock inte a tt m an vid rekryteringen till utbildningen i önskvärd grad lyckats nå de grupper som det är mest angeläget att stödja, i första hand personer som enbart fått folkskoleutbildning. En av orsakerna härtill är säkerligen att m an inte i tillräcklig om fattning stimulerat dessa grupper till studier. E tt grundläggande krav måste vara att man garanterar de vuxenstuderande anställningstrygghet, dvs. rä tt att återgå till tidigare anställningar, och sociala förm åner under studietiden.
Alltsedan 1968 h ar riksdagen beträffande rätten till ledighet från ar betet hänvisat till att frågan bör lösas avtalsvägen. Någon sådan lösning har inte kommit till stånd. Enligt utskottets mening är det hög tid att åtgärder vidtas och utskottet biträder därför m otionärernas krav på lagstiftning. Även andra skäl talar för att lagstiftningsvägen är den mest ändamålsenliga. Avtal kommer sålunda inte a tt om fatta hela arbetsm arknaden, vilket måste anses rimligt. Det förefaller också lämp ligast a tt tillgripa lagstiftning n är det gäller de sociala förm åner som är berörda, eftersom dessa i dag i allt väsentligt är reglerade i lag.»
dels att utskottet bort hemställa
»att riksdagen med bifall till motionen 1971: 154 i skrivelse till
Kungl. M aj:t begär a tt frågan om lagstadgad rä tt till tjänst
ledighet, med bibehållande av de sociala förm ånerna, för del
tagande i vuxenutbildning blir föremål för snabb utredning
och att förslag härom snarast förelägges riksdagen».