Betänkande i anledning av motioner om kartläggning av den dolda arbetslösheten

Inrikesutskottets betänkande nr 23 år 1971 InU 1971: 23

Nr 23

Betänkande i anledning av motioner om kartläggning av den dolda arbetslösheten.

Motionerna

1971:1102 av herr Bengtsson i Landskrona m. fl. (s)

I motionen hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t begär en kartläggning av den dolda arbetslösheten.

M otionärerna anför bl. a. att vårt land haft en relativt omfattande invandring under hela 1960-talet men att det ter sig ytterst osäkert om fortsatt omfattande invandring kan bli en m era långsiktig lösning av landets arbetskraftsproblem. D et är därför nödvändigt att kartlägga den arbetskraftsreserv som finns inom landet men som av olika anledningar inte är registrerad vid arbetsförmedlingarna. M otionärerna utgår från att en stor grupp av de människor, som önskar arbete m en inte är registrerade som arbetslösa, utgörs av hemmakvinnor. D et finns anled­ ning räkna med en arbetskraftsreserv även bland männen, i första hand bland handikappade och äldre. Genom en kartläggning av denna arbets­ kraftsreserv, som också kan betecknas som dold arbetslöshet, skulle m an få en bättre uppfattning om hu r stor denna arbetslöshet är liksom om vilken typ av arbetsuppgifter som önskas. Kartläggningen skulle vidare underlätta planeringen av t. ex. utbildning och utbyggnad av olika form er av samhällsservice samt göra det lättare för näringslivet att få den arbetskraft som efterfrågas men f. n. inte anses finnas inom landets gränser.

Den begärda kartläggningen förutsätts av m otionärerna bli utförd av arbetsmarknadsverket.

1971:1136 av fru Olsson i Hölö m. fl. (c)

I motionen hemställs i yrkandet 1 att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t anhåller att arbetsmarknadsverket får i uppdrag att kartlägga den dolda arbetslösheten.

M otionärerna fram håller att antalet förvärvsarbetande gifta kvinnor ökar för varje år men att det finns många kvinnor som önskar arbete men ej är registrerade på arbetsförmedlingarna. Dessa kvinnor utgör enligt m otionärerna ”vår s. k. dolda arbetslöshet” . M otionärerna anser att det skulle vara värdefullt för samhället att undersöka hur stort an- 1 Riksdagen 1971.18 sami. Nr 23

talet oregistrerade arbetslösa är och tillägger att det är ett rättvisekrav att alla som vill utföra ett arbete också skall få göra det.

Statistiskt material beträffande arbetskraften

Källmaterial och analyser

Källmaterialet för att bedöma den svenska arbetskraftens samman­ sättning och förändringar utgörs av folk- och bostadsräkningarna, de månatliga arbetskraftsundersökningarna och den likaledes månatliga arbetsförmedlingsstatistiken. M aterialet kan kompletteras med bl. a. den officiella inkomststatistiken och konjunkturinstitutets konjunkturbarometerundersökningar.

På grundval av fram för allt detta m aterial utarbetas analyser och specialundersökningar. U nder år 1971 har utkommit följande rapporter:

”Arbetskraftsresurserna 1965— 1990”, bil. 1 (SOU 1971: 8) till 1970 års långtidsutredning,

”Arbetskraftens struktur och dimensioner”, bil. 3 (SOU 1971: 43) till KSA-utredningens slutbetänkande,

”Personer utanför arbetskraften 1969” och ”Sysselsättningsförhållanden 1969”, rapporter utgivna av arbetsmarknadsstyrelsen, serien ”M ed­ delanden från utredningsbyrån ” 1971: 2 resp. 1971: 5,

”Sysselsättning arbetslöshet förvärvshinder”, utkast till kap. 8 i betän­ kande om svenska folkets levnadsförhållanden, utgivet av låginkomstutredningen.

Vissa tidigare utgivna rapporter nämns i det följande.

Personer i resp. utanför arbetskraften

Av arbetskraftsundersökningarna år 1970 framgår att antalet perso­ ner i åldern 16— 74 år som ingår i arbetskraften var ca 3,9 milj. medan antalet personer i samma åldrar som stod utanför arbetskraften var 1,9 milj. D et gäller här årsmedelvärden. R äknar man i stället helårsvis samtliga som för åtminstone en vecka tillhört arbetskraften förändras siffrorna inte oväsentligt. U nder år 1969 var det räknat på det senare sättet 4,5 milj. som tillhörde arbetskraften och 1,6 milj. som stod utan­ för arbetskraften (här åldrarna 14— 74 år).

Personer utanför arbetskraften

Orsakerna till att en stor del av befolkningen i arbetsför ålder står utanför arbetskraften har undersökts vid skilda tillfällen, bl. a. i den ovannämnda rapporten ”Personer utanför arbetskraften 1969”. Från rapportens sammanfattning inhämtas följande.

Av totalt 4,7 milj. personer i åldrarna 20— 64 år stod 864 000 perso­ ner utanför arbetskraften under hela år 1969. Av dessa 864 000 perso­ ner var 735 000 (85 ®/o) kvinnor och 128 000 män.

Av männen uppgav 28 000 studier och 82 000 sjukdom eller invali­ ditet som huvudsaklig orsak till att de stod utanför arbetskraften.

F ör de flesta av kvinnorna var hushållsarbete huvudsakligt skäl. D etta angavs av 550 000 kvinnor, varav ca 320 000 kvinnor med och 230 000 kvinnor utan barn i eller under skolåldern. 107 000 kvinnor angav sjuk­ dom eller invaliditet, 24 000 studier och 22 000 svårigheter att finna arbete som huvudorsak till att de inte arbetat eller sökt arbete.

Vid undersökningen har inte registrerats viljan eller beredskapen hos de intervjuade att träda in i arbetslivet. M aterialet anses därför inte tillåta en uppskattning av den dolda arbetslösheten.

Personer utanför arbetskraften h ar också studerats i ”Sysselsättning arbetslöshet förvärvshinder”. De benämns där ”förvärvsförhindrade hela året” .

Latent arbetssökande

Vid arbetskraftsundersökningam a tillfrågas de som inte tillhör ar­ betskraften om de skulle ha sökt arbete om de ansett sig kunna få lämpligt arbete på bostadsorten. De som svarar ja på frågan benämns ”latent arbetssökande”. D et genomsnittliga antalet latent arbetssökande har under åren 1964— 1969 varierat mellan 125 200 och 154 600. U nder år 1970 var medeltalet latent arbetssökande (åldern 16— 74 år) 120 900. Av dessa var 14 °/o m än och 86 °/o kvinnor. De gifta kvinnorna domine­ rade. De var 84 300 eller 70 °/o av samtliga. Siffrorna är häm tade från ”Arbetskraftens struktur och dimensioner”, kap. 6. En undersökning om de latent arbetssökande finns också i serien ”M eddelanden från utredningsbyrån ” 1969: 27. De latent arbetssökande behandlas vidare i ”Sysselsättning arbetslöshet förvärvshinder”. De räknas där till de arbetslösa.

K S A -utredningens specialundersökning

I appendix till ”Arbetskraftens struktur och dimensioner” redovisas resultatet av en undersökning av personer utanför arbetskraften. U n­ dersökningen gjordes i form av tilläggsfrågor vid arbetskraftsundersökningen i februari 1968. Den hade till syfte att kartlägga dels orsaken till att dessa personer inte förvärvsarbetar och dels om de under vissa villkor i framtiden eller vid undersökningstillfället skulle söka förvärvs­ arbete. Frågor av sistnämnda slag ställdes till dem som angivit barntill­ syn, hushållsarbete, brist p å lämpliga arbetstillfällen på bostadsorten m. m. som orsak till att de inte förvärvsarbetade. D ärem ot undantogs från frågeställningen de som angivit ålders- eller hälsoskäl, studier etc.

Frågan om önskan att ta arbete vid undersökningstillfället eller i framtiden berörde ca 0,5 milj. kvinnor. Antalet kvinnor som var bered­

da att ta arbete om barntillsyn kunde ordnas eller andra problem lösas fram går av nedanstående sammanställning.

1 Dessa var beredda att flytta om arbete kunde ordnas på annan ort.

D et övervägande flertalet (drygt 8 0 % ) önskade i första hand del­ tidsarbete.

D et kan tilläggas att 310 000 kvinnor var intresserade av arbete ”i fram tiden”.

Av männen tillfrågades endast de som angivit brist på lämpliga ar­ betstillfällen på bostadsorten som orsak till att de står utanför arbets­ kraften. Deras antal var så lågt som 7 300. H älften av dem var villiga att byta bostadsort om arbete kunde ordnas på annan plats.

Deltids- och delårsarbetande

De ovan i korthet refererade undersökningarna har gällt personer utanför arbetskraften (jfr motionerna). Det kan emellertid hävdas att dold arbetslöshet finns även bland de stora grupper som ingår i arbets­ kraften men arbetar på deltid eller under endast del av året trots att de skulle vilja arbeta i större omfattning. Ett sådant synsätt har anlagts av låginkomstutredningen i betänkandet ”Svenska folkets inkomster” (SOU 1970: 34). I fråga om de deltidsarbetande uppges i ”Arbetskraftens struktur och dimensioner” att av totalt 742 000 deltidsarbetande år 1970 var det ca 80 000 (10,6 % ) som önskade längre arbetstid. Fler­ talet önskade dock inte heltidsarbete utan fortsatt men längre deltids­ arbete. Antalet personer som arbetar endast del av året uppgick år 1969 till 1,1 milj. Av dessa uppgav 60 000 som skäl härför att de inte kunde finna hel- eller deltidsarbete av längre varaktighet.

Dold arbetslöshet enligt E R U

Expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) har sökt spegla den dolda arbetslösheten genom att studera de regionala skillna­ derna i förvärvsintensitet. ERU har beräknat att om förvärvsintensiteten år 1965 för Stockholm/Södertälje A-region appliceras på landets övriga A-regioner uppkommer ett ”utbudsöverskott” på arbetskraft om 130 000 personer i åldrarna 15—64 år (bil. 7 till 1970 års långtidsutredning ” Regional utveckling och planering”, SOU 1971: 16 s. 33). Expertgrup­ pen tillägger att dessa siffror måste tolkas med ”stor försiktighet”.

Förvärvsverksamhetsgraden bland gifta kvinnor

Ovan redovisade analyser bekräftar motionärernas antagande att det till stor del är gifta kvinnor som står utanför arbetskraften. De gifta kvinnornas förvärvsverksamhetsgrad stiger dock snabbt. F rån hösten 1966 till hösten 1970 ökade antalet gifta kvinnor i arbetskraften med drygt 160 000. Av alla gifta kvinnor i åldern upp till 64 år var år 1970 55 »/o i arbetskraften. Enligt långtidsutredningen skulle denna andel stiga till 60 °/o år 1975 och 64 % år 1980. Utvecklingen h ar gått snabbare än utredningen väntat. Siffran 60 % nåddes redan i september i år. D å var totalt 1 019 000 gifta kvinnor i arbetskraften.

Enkäter i arbetsmarknadsverkets regi

I anknytning till m otionärernas förslag att den av dem föreslagna kartläggningen skulle utföras av arbetsmarknadsverket kan tilläggas att länsarbetsnämnderna i Gävleborgs och Södermanlands län gått ut med enkäter till hushållen i Sandvikenområdet resp. Eskilstuna kommun i syfte att kartlägga intresset för förvärvsarbete hos personer som inte är yrkesverksamma. Enkäten i Sandvikenområdet, som gjordes förra året, gick ut till 24 000 hushåll och den i Eskilstuna, som har gjorts i år, till 40 000 hushåll. Antalet svar blev 645 resp. ca 2 000.

Utskottet

F ör varje månad redovisar arbetsmarknadsverket hur många personer som vid mitten av m ånaden var registrerade hos arbetsförmedlingarna som arbetslösa. Det är givet att det i landet finns många människor som önskar förvärvsarbete utan att för den skull anmäla sig på arbets­ förmedlingarna. Dessa människor kan sägas representera en dold arbets­ löshet. I de föreliggande motionerna begärs att denna dolda arbetslöshet skall kartläggas genom arbetsmarknadsverkets försorg. I båda motio­ nerna utgår man från att arbetslöshet av detta slag gäller främst hemarbetande gifta kvinnor. Sysselsättningen i landet belyses kontinuerligt förutom av den tidigare nämnda registreringen av arbetslösa genom månatliga arbetskraftsundersökningar (AKU) som utförs av statistiska centralbyrån. En komplet­ terande bild av sysselsättningsförhållandena erhålles genom arbetsförmedlingsstatistiken beträffande lediga platser. Folkräkningarna har ock­ så viss betydelse i sammanhanget. Resultaten av den senaste folkräk­ ningen har ännu inte publicerats. Utskottet har redovisat att omfattande material publicerats som när­ mare analyserar storleken och sammansättningen av de grupper av be­ folkningen som kan räknas såsom dolt arbetslösa. D etta material, som arbetats fram av KSA-utredningen, låginkomstutredningen och arbets­

marknadsstyrelsen, har blivit tillgängligt först efter det motionerna väcktes.

Med hänvisning till det statistiska m aterial som sålunda redan finns tillgängligt och som kan väntas bli fortlöpande utbyggt får m otionärer­ nas önskemål i det väsentliga anses tillgodosett. N ågot riksdagens initia­ tiv om ytterligare utredning är alltså inte påkallat och utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1971: 1102 och 1971: 1136, den

sistnämnda såvitt avser yrkandet 1.

Stockholm den 26 oktober 1971 På inrikesutskottets vägnar KARL ER IK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Andersson i Billingsfors (s), Nordgren (m), fru Hörnlund (s), herr Johansson i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s), herrar Strids­ man (c), Lorentzon (vpk), Nilsson i K alm ar (s), Fransson (c), Ekinge (fp) och Olsson i Asarum (s).

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 7 1 0 0 4 4