Betänkande i anledning av motioner angående kartläggning av möjligheterna att arbetsplacera flyktingar med kvalificerad utbildning, m. m.

Inrikesutskottets betänkande nr 29 år 1971 InU 1971:29

Nr 29

Betänkande i anledning av motioner angående kartläggning av möjligheterna att arbetsplacera flyktingar med kvalificerad utbildning, m. m.

Motionerna

1971:110 av herrar Svanberg (s) och Björk i Göteborg (s)

Motionärerna hemställer att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om en systematisk kartläggning av möjligheterna att placera östeuropeiska flyktingar med omfattande och kvalificerad, ofta akademisk, utbildning på arbetsuppgifter av särskilt värde för det svens­ ka samhället.

Motionärerna har det bestämda intrycket att speciella ansträngningar krävs i fråga om inpassning av de flyktingar de avser med motionen. Från humanitär synpunkt anser de vara angeläget att ge människor sysselsättning med hänsyn till deras speciella förutsättningar. Det fram­ står som slöseri med en värdefull tillgång att inte fullt ut ta till vara den kapacitet dessa flyktingar representerar. Genom systematisk kart­ läggning och planering borde det enligt motionärerna vara möjligt att foga in de flyktingar det här gäller på arbetsuppgifter som ger dem personlig tillfredsställelse och tillför det svenska samhället väsentliga värden inom vetenskap, teknik och andra områden.

1971:159 av herr Helén m. fl. (fp)

I motionen hemställs — med hänvisning till motiveringen i motionen 1971: 134 — A. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att de s. k. intel­

lektuella flyktingarnas situation utreds, framför allt med avseende

på möjligheterna att förbättra arbetsförmedlingen för dessa, samt B. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär en översyn av former­

na för förhör med flyktingar enligt vad i motionen anförs.

Med »intellektuella» flyktingar som nämns i yrkandet A. avser mo­ tionärerna främst akademiker som flytt till vårt land av politiska skäl. De har svårt att få anställningar som svarar mot deras kvalifikationer. Enligt motionärerna är myndigheter och privata arbetsgivare ofta okun­ niga om hur en utländsk examen skall värderas. Ofta får dessa flyk­ tingar arkivarbeten. Motionärerna menar att det borde vara möjligt att förmedla arbete av t. ex. utrednings- och forskningsnatur.

1 Riksdagen 1971. 18 sami. Nr 29

De intellektuella flyktingarnas problem, i första hand deras möjlighet att få adekvata arbetsuppgifter, bör utredas. Motionärerna ifrågasätter om inte arbetsmarknadsverket borde inrätta en särskild förmedling av arbeten till denna grupp.

Yttrande

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna (i fråga om motionen 1971: 159 i vad avser yrkandet A) från arbetsmarknadsstyrelsen.

Styrelsen erinrar om att genom kollektiva flyktingöverföringar har sedan 1950 ca 20 000 flyktingar överförts till Sverige. Under samma tid beräknas ytterligare ca 6 000 flyktingar ha inrest på annat sätt varav huvudparten under de senaste 2—3 åren i samband med inre politiska spänningar i Tjeckoslovakien, Polen och Grekland. Styrelsen fortsätter:

Flyktingströmmen har genomgått stora strukturella förändringar un­ der de senaste 4—5 åren. Från att tidigare till övervägande del ha bestått av manuell arbetskraft finns i den i dag ett starkt inslag av personer med akademisk examen, med påbörjade akademiska studier eller med av­ gångsexamen från gymnasium. Detta har naturligtvis påverkat de kol­ lektiva svenska flyktinguttagningama i de mellan- och sydeuropeiska flyktinglägren. Största antalet intellektuella har dock anlänt till Sverige från Tjeckoslovakien 1968 och från Polen 1968—1970. Av 2 800 kol­ lektivt överförda flyktingar 1968—1970 tillhörde 400, dvs. 14 %, akade­ mikergruppen. Av 1 500 inresta tjecker 1968 beräknades 1 125, dvs. 75 %, tillhöra samma kategori och av under 1968—1970 inresta 2 000 polska judar var ca 1 900, dvs. 95 %, intellektuella. Under åren 1968— 1970 har inrest sammanlagt 6 300 flyktingar, varav 54 % eller 3 400 beräknas tillhöra akademikergruppen.

I gruppen flyktingar med avslutad högre utbildning ingår bl. a. läkare, tandläkare, tekniker, ekonomer, jurister, fysiker, konstnärliga yrkesut­ övare inom film, teater, radio och television, journalister, bokförläggare, tjänstemän från statlig och kommunal förvaltning, agronomer, jägmäs­ tare och farmaceuter. Ett stort antal tillhör de högre åldersgrupperna. I många fall har båda makarna akademiska studier bakom sig.

Frånsett studenterna är läkargruppen den bäst omhändertagna. Det har också funnits ett påtagligt intresse att få denna grupp i arbete så snart som möjligt.

Förutom bristande språkkunskaper är skillnaden i utbildning samt hög ålder huvudproblemen, när det gäller arbetsplacering. Bristande kun­ skaper om den svenska arbetsmarknaden och de krav som ställs på yr­ kesutövarna på olika områden försvårar ofta deras val, när det gäller placering i annat yrke än det de har utbildning för.

Omskolning till manuella yrken har bland de intellektuella inte om­ fattats av något större intresse. Detta kan kanske till viss del förklaras genom att det inte varit ovanligt i deras hemländer, att personer med

intellektuella yrken eller med akademisk utbildning av politiska skäl tvingats acceptera helt okvalificerade manuella arbeten. Motivet till flykten kan ha varit en önskan att få arbeta inom det yrke man skaffat sig utbildning för. Av samma skäl har många ungdomar med avslutad gymnasieutbildning varit avstängda från möjligheten att bedriva högre studier och i stället dirigerats till utbildning för ett manuellt yrke. En katalog över de intellektuella flyktingarnas placeringsmöjligheter i Sverige kan få ungefär följande utseende:

a) Studerande har i stort sett samma möjligheter till högre studier som svenska studenter. N är det gäller tillträde till spärrad utbildning ingår de utländska studenterna i en särskild kvot. Även möjligheterna att finansiera studierna är desamma för flyktingstudenter som för svenskar. b) Såväl flyktingar med enbart studentexamen, vilka har för avsikt att bedriva högre studier, som flyktingar med avslutad akademisk utbild­ ning, för vilka kvalificerade kunskaper i svenska språket är en förut­ sättning för att de skall kunna erhålla anställning i sitt yrke, har möjligheter att genomgå intensivkurs i svenska språket anordnad vid universiteten. Studiemedel utgår även till eleverna vid dessa kurser. c) I varje förläggning finns en arbetsförmedling, som utreder vederbörandes kvalifikationer och möjligheter till en adekvat arbetsplacering. Flyktingar som inte vistas på förläggning kan anlita den ordinarie arbetsförmedlingen. d) Yrkesvägledare står till förfogande för flyktingar vid förläggningar­ na. e) Omskolning till annat yrke kan erbjudas, när vederbörandes utbild­ ning inte är gångbar på den svenska arbetsmarknaden. För dessa elever utgår AMS’ utbildningsbidrag. f) Arkivarbete kan i viss utsträckning ifrågakomma särskilt för äldre intellektuella, där en omskolning inte är aktuell. g) Bostadsplacering sker genom socialstyrelsen för dem som på grund av ålder eller annat skäl ej kan erhålla arbete eller åtgärdas på annat sätt.

Sammanfattningsvis kan konstateras att ungdomar som ämnar fort­ sätta sina studier har samma möjligheter till högre studier som svenska studenter, att arbetsförmedlingen ofta lyckats placera ut intellektuella flyktingar i yrket eller i angränsande yrkesområden men att det i åt­ skilliga fall ej funnits möjligheter att placera dem i öppna marknaden. Detta speciellt om de ej varit intresserade av manuella yrken eller om­ skolning. Flyktingar av denna kategori har tills vidare bostadsplacerats genom socialstyrelsen och/eller anvisats arkivarbete.

Utskottet

Under åren 1968—1970 omhändertogs ett ovanligt stort antal flyk­ tingar som framgår av det yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen som redovisats i det föregående.

En växande -andel av flyktingarna har en god och i många fall mycket kvalificerad utbildning. Det gäller inte minst om de flyktingar som an­ länt till Sverige vid sidan av de kollektiva uttagningama från flykting­ lägren på kontinenten. De svårigheter som uppstår för sådana flyktingar att finna sysselsättningar där de fullt ut kan utnyttja sina kunskaper har uppmärksammats i motionerna. I dessa kritiseras att man inte bättre tar till vara de speciella kunskaper och färdigheter som flyktingar med kva­ lificerad utbildning besitter. Det föreslås särskilda åtgärder i form av »systematisk kartläggning» av lämpliga placeringsmöjligheter resp. för­ bättrad arbetsförmedling.

Utskottet ansluter sig självfallet till motionärernas allmänna uppfatt­ ning att det är angeläget att flyktingar bereds sysselsättning som de fin­ ner meningsfylld och som innebär att vars och ens särskilda färdigheter kommer till sin rätt. Detta synsätt överensstämmer med principerna för arbetsmarknadspolitiken. Det äger generell tillämplighet på alla arbets­ tagare i landet. Utskottet ställer sig emellertid tveksamt till extraordinära förmedlingsinsatser för en speciell grupp, vare sig detta sker i den form som förordas i motionen 1971: 110 eller i motionen 1971: 159. Utskottet vill erinra om att krav skulle kunna resas och har också rests med sikte på vidgade insatser för att förbättra sysselsättningssituationen för andra grupper, t. ex. nyexaminerade akademiker. Enligt utskottets uppfattning gäller det här en resursavvägning sorn i det löpande arbetet ankommer på arbetsmarknadsstyrelsen och som för statsmakternas del får göras i samband med budgeteringen av de medel som skall ställas till arbets­ marknadsverkets förfogande.

Som redovisas i arbetsmarknadsstyrelsens yttrande har en del av nu berörda flyktingar tilldelats arkivarbete. I motionen 1971: 159 anses sysselsättning i sådan form mindre lämplig. Utskottet kan inte utan vi­ dare dela denna uppfattning. I vissa fall måste det vara realistiskt att räkna med att enda alternativ till arkivarbete är kontantbidrag till vederbörandes försörjning. I andra fall kan arkivarbetet ge temporär möj­ lighet att förvärva större förtrogenhet med vårt språk och förhållandena i landet och underlätta övergång till den öppna arbetsmarknaden. Ut­ skottet, som utförligt behandlat arkivarbetsfrågor i betänkandet InU 1971: 3, vill i sammanhanget ännu en gång understryka att utskottet gärna ser att åtgärder vidtas för att arkivarbetet i högre grad än hittills varit fallet blir en sluss ut till adekvata anställningar i reguljära former. Åtgärder i detta syfte har redan vidtagits.

I följd av det anförda avstyrker utskottet nu behandlade motions­ yrkanden.

I motionen 1971: 159 tas upp en flyktingfråga av annat slag. Det gäl­ ler formerna för de förhör som hålls med flyktingar som anlänt till lan­ det på eget initiativ och som skall ligga till grund för beslut om deras fortsatta vistelse i landet. Sådana förhör hålls av polisen liksom i många andra fall när det gäller utlänningar, t. ex. utredningar vid fråga om uppehållstillstånd. Motionärerna anser detta vara en olämplig anordning och ifrågasätter om inte förhör med flyktingar borde hållas av t. ex. de kommunala socialförvaltningarna.

Utskottet har erfarit att utlänningsutredningen efter årsskiftet kom­ mer att avge ett betänkande om rättsliga frågor sammanhängande med flyktingskap, varvid den av motionärerna aktualiserade frågan kommer att behandlas. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet det aktuella motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1971: 110 och 1971: 159.

Stockholm den 2 november 1971 På inrikesutskottets vägnar KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson j Ös­ tersund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Andersson i Billingsfors (s), Nord­ gren (m), fru Hörnlund (s), herrar Fridolfsson (s), Johansson i Simris­ hamn (s), Oskarson (m), fru Ludvigsson (s), herrar Carlström (fp), Frans­ son (c), Gustafsson i Säffle (c) och Hallgren (vpk).

___ ____________