Betänkande i anledning av motion om avveckling av ortsgrupperingen av de statsanställdas löner

Inrikesutskottets betänkande nr 32 år 1971 InU 1971:32

Nr 3 2

B etänkande i anledning av m o tio n om avveckling av ortsgrupperingen av de statsanställdas löner.

M otionen

I m otionen 19 7 1 :106 av herr H edlund m . fl. (c) hem ställs a tt riksdagen m å tte u tta la sig för a tt dyrortsgrupperingen av de statsanställdas löner avvecklas i enlighet med vad i m otionen anförts sam t a tt därvid de särskilda förhållandena beträffande övre Norrland beaktas.

I m otionen anförs bl. a.

Även om frågan om lönegrupperingen h ö r till de frågor som de statsanställda kan förhandla om , b ö r det stå riksdagen fritt a tt u tta la sin m ening angående e tt system som en gång införts genom riksdagsbeslut. Intresse för en lösning av frågan to rd e finnas hos organisationerna, och riksdagen bö r som sin m ening u tta la a tt lönegrupperingen b ö r avvecklas. Avvecklingen bör ske så snart som möjligt i sam band med avtalsförhand­ lingar. Om riksdagen om gående gjorde e tt sådant u tta la n d e, skulle det finnas goda m öjligheter a tt från den statliga sidan skyndsam t i förhand­ lingar aktualisera frågan om en avveckling av lönegrupperingen.

N uvarande ordning m. m.

Lönerna enligt d e t allm änna avlöningsavtalet fö r statliga och vissa andra anställda är graderade med hänsyn till tjänstem ännens stationeringsorter. Löneplanen A räknar med två ortsgrupper, 4 och 5, medan därem ot lönerna enligt löneplan B och C, vilka o m fa tta r högre tjän ste­ m än, inte är ortsgrupperade.

Till ortsgrupp 5 hänförs S tockholm och dess grannkom m uner, N orr­ b o tte n s län, större delen av Jäm tlands län, de inre delarna av V ästerbot­ tens län sam t en kom m un i V ästernorrlands län. Löneskillnaden mellan ortsgrupp 4 och 5 är 61 kr. i löneklass A 1, 103 kr. i löneklass A 15 och 36 kr. i löneklass A 33.

Tjänstgöring i större delen av Norrland är förenad med särskilda kallortstillägg som varierar mellan 1 och 8 % av lönen beroende på ortens läge.

Den första enhetliga ortsgrupperingen av statstjänstem ännens löner infördes genom beslut av 1919 års riksdag och avsåg då endast kom m unikationsverkens personal. Från och med år 1922 vidgades gruppindel­ ningen a tt om fatta samtliga tjänstem än inom civilförvaltningen, indelade i sju ortsgrupper A —G. U nder första hälften av 1930-talet tillkom ytterligare provisoriskt två grupper. På basis av en år 1935 verkställd dyrortsundersökning fastställdes vid 1939 års lönegruppering system et med nio ortsgrupper, A - I .

Riksdagen 1971. 18 sami. N r 32

S yftet m ed a tt differentiera lönerna var från början a tt kom pensera statstjänstem än på o rte r med högt prisläge (och sk atteu ttag ). Sedan en viss utjäm ning beträffande allm änna levnadskostnader successivt skett minskades antalet ortsgrupper u nder slutet av 1940-talet från nio till fem , med beteckningarna 1—5. År 1954 respektive 1962 m inskades de ytterligare då o rtsgruppem a 1—2 avvecklades. E fter 1968 års förhandling­ ar minskades ortsgruppsspännvidden (skillnaden mellan lönerna för lägsta och högsta ortsgrupp i pro cen t av sistnäm nda lön) med 25 % och vid 1971 års förhandlingar införlivades ortsgrupp 3 helt med ortsgrupp 4. I den nuvarande grupperingen är an talet ortsgrupper således endast två, 4 - 5 .

M etoden med ortsgruppering har även använts inom skattesystem et. M ellanåren 1919 och 1961 tilläm pades sk attefria ortsavdrag som bestäm ­ des med hänsyn till skilda o rters d yrhet. O rtsgrupperingen var fr. o. m . år 1948 densam m a som inom d et statliga lönesystem et.

Statens tjänstem än tillerkändes år 1965 förhandlingsrätt beträffande bl. a. löneförm åner. L önens storlek på olika o rter blev således en av de frågor som m an kunde träffa avtal om . F ö r a tt möjliggöra för riksdagen a tt få e tt reellt inflytande på lönekostnaderna i statsbudgeten tillskapades år 1965 riksdagens lönedelegation med uppgift a tt på e tt tidigt stadium medverka i förhandlingarna och på riksdagens vägnar godkänna träffade överenskom m elser.

Vid sam råd inför 1971 års avtalsrörelse m ellan statsrådet Löfberg och lönedelegationen fram ställdes på e tt tidigt stadium y rkande a tt delegatio­ nen skulle u tta la sig fö r en snabb avveckling av ortsgrupperingen. Y rkandet avslogs. F ö reträdarna för de borgerliga partierna reserverade sig. 1 sam band med a tt lönedelegationen godkände 1971 års avtal gjordes ingen reservation i den aktuella frågan.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om den statliga dyrortsgrupperingens avskaffande har aktualise­ rats under en följd av år u nder 1950- och 1960-talen liksom 1970. S ta tsu tsk o tte t, som b ehandlat m otionerna, har genom gående avstyrkt dem. På senare tid har man därvid hänvisat till a tt frågan inte lämpligen bör behandlas i annan ordning än a tt riksdagen genom lönedelegationen ger sin m ening till känna i sam band med löneförhandlingar. Riksdagen har godkänt sta tsu tsk o tte ts inställning. Beträffande behandlingen vid 1970 års riksdag se SU 1970:45.

U tsk o tte t

L önerna för det stora flertalet statsanställda bestäm s i förhandlingar m ellan statens avtalsverk, å ena sidan, sam t Statsanställdas förbund, Statstjänstem ännens riksförbund, Sveriges akadem ikers centralorganisa­ tion och T jänstem ännens centralorganisations statstjänstem annasektion, å andra sidan. I enlighet härm ed tillh ö r frågan om lönenivån på olika o rte r — ortsgrupperingen — de äm nen varom avtal träffas. S ystem et med ortsgruppering för statsanställdas löner har gam m al hävd. Det har em ellertid successivt nedbringats. E fter årets förhandlingar återstår en­ dast ortsgrupperna 4 och 5.

I m otionen yrkas a tt riksdagen skall u tta la sig fö r a tt ortsgrupperingen avvecklas varvid särskild hänsyn skall tas till förhållandena i N orrland.

Riksdagen h ar vid åtskilliga tillfällen och senast föregående år avslagit m o tio n er med sam m a innebörd. Som m otivering h ar anförts a tt riksdagen inte läm pligen i annan ordning än genom riksdagens lönedelegation bö r ge u ttry c k fö r några med avseende på kom m ande löneförhandlingar bindande ståndpunktstaganden.

Enligt u tsk o tte ts m ening b ö r riksdagen vidhålla sin tidigare inställning. Det kan tilläggas a tt lönedelegationen i sam band med de senaste avtals­ förhandlingarna beh an d lat frågan om avveckling av ortsgrupperingen. U tsk o tte t avstyrker sålunda m otionen.

U tsk o tte t hem ställer

a tt riksdagen avslår m otionen 1971:106. S tockholm den 16 novem ber 1971 På in rik e su tsk o ttets vägnar KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Andersson i Billingsfors (s), Nordgren (m ), F ridolfsson (s), Johansson i Sim risham n (s), Oskarson (m ), fru Ludvigsson (s), herrar Nilsson i Kalmar (s), M attsson i Skee (c), Fransson (c), Ekinge (fp), Olsson i Asarum (s) och Hallgren (vpk).

R eservation

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m ), O skarson (m ), M attsson i Skee (c) och Fransson (c) som anser

dels a tt u tsk o tte ts y ttra n d e fr. o. m. d e t avsnitt på s. 3 som börjar med ” Riksdagen h ar” b o rt erhålla följande lydelse:

” Den om ständigheten a tt ortsgrupperingen num era är en förhandlingsfråga bö r inte hindra a tt riksdagen i den ordning som m otionärerna föreslår ger till känna sin u p p fattn in g om system et. Enligt u tsk o tte ts m ening finns det inga bärande skäl för a tt behålla ortsgrupperingen. I enlighet med m otionärernas yrkande bör därför riksdagen u tta la att

statens avtalsverk i kom m ande förhandlingar verkar fö r en avveckling av ortsgrupperingen. U tsk o tte t fö ru tsätter a tt de speciella problem b e trä f­ fande N orrland som kan vara förknippade med avvecklingen kom m er a tt beaktas.”

dels a tt u ts k o tte t b o rt hem ställa

” a tt riksdagen med bifall till m otionen 1971:106 som sin m ening

ger Kungl. Majit till känna vad u tsk o tte t a n fö rt” .

G ö teb o rg s O ffsettry ck e ri AB, S th lm 7 1 .5 7 0 S