Betänkande i anledning av motioner om lagstiftning mot könsdiskriminering på arbetsmarknaden, m. m.

Inrikesutskottets betänkande nr 35 år 1971 InU 1971:35

Nr 35

B etänkande i anledning av m otion er om lagstiftning m ot könsdiskrim ine­ ring på arbetsm arknaden, m. m.

M otionerna

1 9 7 1 :1 1 1 7 av herr H elén m. fl. ( fp )

M o tio n ä r e r n a h e m s tä lle r a t t riksdagen i skrivelse till Kun gl. Maj:t h e m s tä lle r o m sk y n d s a m u tr e d n in g o c h förslag till lagstiftn ing m o t könsd isk rim in erin g .

M o t io n ä re r n a fr a m h å lle r a tt d e n tr a d itio n e lla u p p d e ln i n g e n av den svenska a r b e t s m a r k n a d e n i manliga o c h kvinnliga y r k e n h a r varit e t t av de allvarligaste h in d r e n f ö r jä m lik h e t mellan m ä n o ch k v in n o r o c h fö r individuell valfrihet. M o tio n ä re r n a k o n s t a te r a r a t t fö r b u d m o t k ö n sd isk ri­ m in erin g r e d a n finns f ö r h u v u d d e le n av d e n statliga se k to r n , m e d a n d en k o m m u n a la o c h d e n ensk ilda s e k t o r n in te berörs av lagstiftningen.

I m o tiv er in g en s ö k e r m a n vidare b e m ö t a de in v än d n in g ar so m a llm ä n ­ na b e r e d n i n g s u t s k o tt e t reste m o t e t t lik n a n d e m o t io n s fö rsla g vid fö regå­ e n d e års riksdag. U ts k o t te t p e k a d e därvid bl. a. p å a t t en lagstiftning m o t kö n sd isk rim in e rin g skulle vara svår a t t u t f o r m a och u p p r ä t th å lla . I föreliggande m o t i o n hänvisas till a t t m o t s v a r a n d e sv årighete r föreligger i n o m la gstiftn ingen m o t rasdiskrim inering. H u v u d m e t o d e n vid m is s t ä n k t b r o t t m o t e t t k ö n sd i s k ri m in e rin g s fö rb u d m ås te d o c k enligt m o t i o n ä r e r n a vara fö rlik n in g sfö rh an d lin g ar. De anser a tt b lo t ta övervägandet av en lagstiftning m o t k ö n sd isk rim in erin g san n o lik t skulle få b e t y d a n d e fö re­ byggande e f f e k t o c h bl. a. leda till a tt k ö n s b u n d e n p la tsa n n o n se r in g u p p h ö r d e på d e n icke statliga se k t o r n .

Även o m m a n i Sverige k an sägas h a n å t t längre än i m å n g a andra lä nder, finns d e t enligt m o t io n ä r e r n a s m e n i n g anled n in g a t t överväga ra dikala re å tg ä r d e r m o t könsd isk rim in erin g . E rf a r e n h e te r n a i England o c h USA av lagstiftning m o t k ö n sd isk rim in e rin g på a r b e ts m a r k n a d e n b ö r därvid in h ä m ta s .

1 9 7 1 :1 1 4 6 av h err W ennerfors (m )

I m o t io n e n h em stä lls a tt riksd agen m å t t e b eslu ta a t t h os Kungl. Maj:t anhålla o m en p a rla m e n ta ris k u tr e d n in g o m å tg ä r d e r för a tt ö k a jä m ­ s tä ll d h e te n mellan k önen.

M o tio n e n ta r u p p fö rdelninge n i fam iljern a av u p p g if te r i h e m o ch arbetsliv. M o tio n ä re n vä n d e r sig m o t a tt dessa p ro b le m a lltf ö r länge ru b r ic e ra t s so m ” k v in n o f rå g o r” . Enligt h an s m en in g gäller d e t lika m y c k e t ” m a n s f r å g o r ” . Allt fler m ä n n i s k o r a n ser a t t arb e t s fö r d e ln i n g e n i en familj — h ä r m e d avses i m o t io n e n såväl a r b e t e t i h e m m e t som in k o m s tb r in g a n d e förvärv sarb ete — skall göras m e d h ä n s y n till familje­ m e d le m m a r n a s in tressen o c h f ö r u ts ä ttn in g a r .

R iksd a g en 1971. 1 8 sami. N r 3 5

F ö r a tt realisera fam iljernas valfrihet krävs enligt m o t io n ä r e n k o n k r e t a å tg ä r d e r på en rad o m r å d e n . H an e x e m p lif ie ra r d e tta m e d a tt f o r tf a r a n d e styrs skolelever in på u tbild ningsvägar o c h y r k e s o m r å d e n av icke relev an ­ ta skäl, a t t s k a t te s y s t e m e t b ö r m e d v e r k a till valfrihet, bl. a. g e n o m a tt k o s t n a d e r f ö r barntillsyn blir avdragsgilla liksom k o s t n a d e r f ö r hushålls­ m a s k in e r s o m ratio naliserar h e m a r b e te t , in s ä tta n d e av s tö rre re surser f ö r a tt lösa b arntillsyns frågorna, b e h o v e t av d e ltid s tjä n s te r inte bara för k v in n o r u t a n o ck så fö r m ä n , ö k a d e m ö jlig h eter till tjänstledighet o c h flexibel arb e tstid . Den sociala tr y g g h e te n och so cialförsäkringsbestämm elsern a b ö r vara lika f ö r m ä n o c h k v innor.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid 1 9 7 0 års riksdag förelåg m o t io n s y r k a n d e n om dels u tr e d n in g o m bl. a. allm än lagstiftning m o t k ö n sd isk rim in e rin g och o m lagstiftning m o t k ö n sd isk rim in e rin g på a r b e t s m a r k n a d e n ( m o ti o n e r n a 1970:1:32 o c h 11:32 resp. 1970:1:968 o c h 11:1144), dels u tr e d n in g om frågor o m k ö n s b u n d e n r e k r y te rin g till viss u tb ild n in g o c h olika karriärvägar f ö r m ä n o c h k v in n o r (1970:1:5 o c h 11:7).

M o tio n e r n a b e h a n d la d e s i angivna d elar av allm änna b e r e d n i n g s u ts k o t­ tet so m a n f ö r d e följande (A B U 1 970:5 6):

B e trä f fa n d e den g e n o m fö r ev aran d e m o t i o n e r a k tu alis erad e frågan om kö n sd isk rim in e rin g e n få r u t s k o t t e t inledningsvis a n fö r a följande.

I de rik tlin jer f ö r a r b e ts m a r k n a d s p o l itik e n som s t a ts m a k te r n a a n to g år 1966 h a r bl. a. p rin c ip e n o m jä m l i k h e t m ellan m ä n o c h k v in n o r på a r b e t s m a r k n a d e n fastslagits. R ik tlin jern a in n e b ä r således bl. a. a tt d e n a rb e ts m a r k n a d s p o litis k a m å ls ä ttn in g e n skall vara d e n s a m m a fö r kvinnlig a r b e ts k r a f t s o m f ö r man lig o c h a tt n åg o n s är b eh an d lin g e f te r k ö n in t e får if r å g a k o m m a n ä r d e t gäller a n v ä n d n in g e n av a rb e ts m a rk n a d s p o litik e n s medel. V idare fram hålls exem pe lv is a t t d e n laten ta a rb e ts lö s h e te n b lan d f r a m f ö r allt gifta k v in n o r m å s te e ff e k tiv t b ekäm pa s. De a n ta g n a ri k tlin ­ je r n a redovisas i en år 1968 till F ö r e n t a n a ti o n e r n a ö verläm nad r a p p o r t över k v in n o r n a s s ta tu s i Sverige.

Princip en o m lika lö n f ö r m ä n o c h k v in n o r m e d likvärdigt a rb e te h a r in o m d e n privata s e k t o r n antagits g e n o m öv e re n s k o m m e lse år 1960 mellan LO o c h A rb ets givare före nin gen.

På e t t a n n a t i fö r ev aran d e s a m m a n h a n g b ety d elsefu llt o m r å d e h a r e tt s to r t r e f o r m a r b e te nyligen initiera ts. F ö rra åre t tillkallades således en k o m m i t t é m e d u p p d ra g a t t verk ställa u tr e d n in g angående den familjerättsliga lags tiftningen. En av de l e d a n d e principerna i dir ektiven för u tr e d n in g e n ä r a tt m ä n och k v in n o r skall vara likställda. Det u tta la s således bl. a. a t t d e t inte finns anled n in g avstå från a t t a n vända lagsti ft­ ningen o m ä k te n s k a p e t o c h fam iljen som e t t av flera i n s tr u m e n t i r e f o r m s tr ä v a n d e n a m o t e t t sa m hälle d ä r varje vuxen individ k an ta ansvar f ö r sig själv u t a n a tt vara e k o n o m i s k t b e ro e n d e av anhöriga o c h d ä r jä m l i k h e t m e lla n m ä n o ch k v in n o r ä r en realitet.

I n o m socialförsäkringssys tem et h a r ävenså på senare tid jä m lik h e ts ­ ta n k e n v u n n it ö k a t gehör. Riksd ag en h a r således u n d e r åre ts vårsession a n tag it en p r o p o s itio n o m än d ri n g i lagen om allmän försäkring som in n e b ä r a t t pri n cip en o m j ä m s tä lld h e t mellan m ä n o ch k v in n o r g e n o m ­ fö r ts fullt u t på s jukförs äkringens o m r å d e (2LU 1970:4 2). V idare h a r p e n si o n s f ö r s ä k r i n g s k o m m itté n på initiativ av riksdagen i an led n in g av

väckta m o t i o n e r ( 2 L U 1 9 6 7 :3 8 ) erh ållit tilläggsdirektiv som in n e b ä r bl. a. a tt k o m m i t t é n skall f ö r e ta en g en o m g å n g av de b e stä m m e lse r so m gör skillnad m ellan m ä n o c h k v in n o r o c h överväga ä n d rin g a r so m k a n vara m o tiv e r a d e på d e t t a om r å d e .

D et f ö r e k o m m e r , so m f. ö. p å p e k a t s i e t t p a r m o t io n e r , a tt vid p la ts a n n o n se r in g anges a t t tj än st eller anställning är avsedd e n d a s t fö r m ä n re s p ek tiv e e n d a s t fö r k v innor. U t s k o t t e t vill erinra o m a tt fö r statliga m y n d i g h e t e r gäller a t t såd an a n n o n s e r in g in te få r f ö r e k o m m a och a tt riksdagens o m b u d s m ä n , f ö r u t o m d e t i m o t io n e r n a n ä m n d a in g rip an ­ det förra året, nyligen på f ö r e k o m m e n anled n in g å n y o e f te rtry c k lig t u n d e r s t r u k i t a t t d e n gällande regeln m å s te iakttas. Vad gäller den k o m m u n a la och d e n ensk ilda s e k t o r n f ö r u t s ä t t e r u t s k o t t e t a t t k o m ­ m u n f ö r b u n d e n o c h de fackliga o rg a n is a tio n e rn a u p p m ä r k s a m m a r frågan.

D et kan vidare n ä m n a s a t t i n o m sk o lö v ersty rels en nyligen tillsa tts en u t r e d n in g a n g å e n d e m ö jlig h e te r n a a t t i lä r o p la n e n fö r g ru n d s k o la n in föra underv isnin g, s o m s y f ta r till a tt b r y t a de in v an d a k ö n sr o lls m ö n stre n .

Vad se dan gäller d e n i m o t i o n e r n a fö reslagna la gstiftn ingen m o t k ö n s d is k rim i n e rin g erin ra d e b e r e d n i n g s u t s k o tt e t o m a tt frågan b e r ö r ts i s a m b a n d m e d be h a n d lin g e n vid vår rik sdagen 1970 av p ro p . 1970:8 7 an g åen d e g o d k ä n n a n d e av k o n v e n ti o n o m a vskaffande av ras diskrim ine­ ring m. m . m e n ej fö r a n le tt a n n a n åtg ärd än hänvisnin g till k o m m a n d e b e h a n d lin g vid s a m m a års h ö striksdag. U ts k o t t e t fo r ts a tte :

U t s k o t t e t h a r vid sina ö verväganden i d e n n a fråga k o m m i t till den u p p f a t t n i n g e n a t t tillräckliga skäl f. n. in te föreligger f ö r en allmän lagstiftn ing m o t könsd isk rim in erin g . D et to r d e s t ö ta på stora svårigheter såväl a tt u t f o r m a som a t t u p p r ä t th å l la en så dan lagstiftning o c h d e t kan m o t b a k g r u n d e n av d e t inledningsvis a n f ö r d a hävdas a tt en utv ecklin g pågår so m i fö r e n in g m e d d en ö k a d e u p p ly s n in g i h it h ö r a n d e frågor vilken k a n fö r v ä n ta s g e n o m bl. a. skolu n d erv is n in g en b ö r k u n n a i v ä se n t­ liga a vseenden tillgodose m o t i o n e r n a s a llm ä n n a syfte. V ad särskilt gäller förslaget o m lagsti ftn ing m o t k ö n sd isk rim in e rin g på a r b e t s m a r k n a d e n vill u t s k o t t e t erinra o m a tt, enligt e t t av riksd agen g o d k ä n t u tt a l a n d e i d en o v a n n ä m n d a p r o p o s itio n e n o m rasdiskrim inering, i vårt land råd er p rin ­ cipen a t t la g b e s tä m m e lse r skall an v än d as f ö r a tt reglera f ö r h å lla n d e t m ellan a rb e t s m a r k n a d e n s p a r t e r e n d a s t i d e n m å n p r o b l e m e n in te kan lösas avtalsvägen eller eljest sär skilda skäl kan åbero p as . Det b o rd e således i fö rsta h a n d a n f ö r tr o s a rb e t s m a r k n a d e n s p a r t e r a t t frivilligt i sam verkan se till a t t rasdiskrim inering på a r b e t s m a r k n a d e n hin dras. Enligt u t s k o t t e t s m e n in g äger d e tt a r e s o n e m a n g tilläm plighet jämväl b e tr ä f f a n d e k ö n s ­ diskrim inering på a rb e t s m a r k n a d e n .

U t s k o t t e t anser sig således in te b ö ra ti llstyrka förslagen o m u tr e d ­ ningar b e t r ä f f a n d e en allm än lagsti ftn ing m o t könsd isk rim in erin g eller m o t k ö n sd isk rim in e rin g på a r b e t s m a r k n a d e n .

B e trä f fa n d e de i m o t io n e r n a 1970:1:5 o c h 11:7 b e rö r d a fr ågorna hänvis ade a llm ä n n a b e r e d n i n g s u t s k o tt e t till a t t fr ågor av d e t t a slag to r d e h ö r a till d em so m d e t a n k o m m e r på de anställdas o rg a n is a tio n e r a tt bevaka. Slutligen a n f ö r d e u t s k o t t e t :

U t s k o t t e t få r s a m m an fa ttn in g sv is a n fö r a a t t u t s k o t t e t är m ed v etet o m a tt res ter av t r a d it io n s b u n d e n k ö n sd isk rim in e rin g ä n n u lever kvar o ch a tt m y c k e t å te r s tå r a t t göra i n n a n m ä n o c h k v in n o r k a n på i alla avseenden lika villkor k o n k u r r e r a på a rb e t s m a r k n a d e n . Jä m lik h e tsp r in -

cipen prä glar d o c k a lltm e r lagstiftn ingen o c h det a ll m ä n n a s y n s ä tte t i h it h ö r a n d e frågor.

A llm ä n n a b e r e d n i n g s u ts k o tt e t h e m s tä lld e a t t m o t i o n e r n a i fö r ev aran d e delar in te m å t t e fö r a n le d a n å g o n riksd agens åtgär d. U ts k o t te t s h e m s tä lla n bifölls.

En vid åre ts riksdag vä c k t m o t i o n ( 1 9 7 1 : 3 3 9 ) o m å tg ä r d e r m o t k ö n sd isk rim in e rin g på so cialförsäkringens och a r b e t a r s k y d d e t s o m r å d e n h a r b e h a n d la ts av so c ia lfö r s ä k ri n g s u ts k o tte t (SfU 1 9 7 1 :34).

Vissa internationella åtaganden

I den av F ö r e n t a n a ti o n e r n a s generalförsam lin g år 1966 a n ta g n a in te r n a tio n e lla k o n v e n tio n e n om e k o n o m is k a , sociala o c h kulturella rä t ti g h e te r b e h a n d la s i artik el 7 r ä t t e n f ö r envar till rättvisa o ch g y n n s a m m a arbetsv illkor. A rtik e ln föreskriver bl. a. a tt skälig lön o c h lika ers ä ttn in g f ö r a rb e te av lika värde skall u tg å u t a n åts killnad av n åg o t slag. Det tilläggs a t t ” i s y n n e r h e t skall k v in n o r tillfö rsäkra s arbetsvillk or, som ej ä r sä m re än de som m ä n å tn ju te r , o c h erh ålla lika lö n f ö r lika a r b e t e ” .

K o n v e n tio n e n h a r för elagts riksd agen f ö r g o d k ä n n a n d e i pro p . 1 9 7 1 :1 2 5 . P ro p o s itio n e n h a r g o d k ä n ts av riksdagen ( U U 1 9 7 1 :1 3 , rskr 1 9 7 1 :2 7 0 ) .

L ik a lö n sp rin c ip e n har tidigare fastslagits i den e u ro p e is k a sociala stadgan, so m ratificerats av Sverige (p r o p . 1 9 6 2 :1 7 5 , 2 L U 3 2 , rs k r 3 6 5 ), o ch g e n o m d e n av In t e rn a t io n e lla a r b e tso rg a n isa tio n e n s ( I L O ) a llm ä n n a k o n f e r e n s år 1951 a n ta g n a k o n v e n ti o n e n o m lika lön f ö r m ä n o c h k v in n o r f ö r a r b e te av lika värde. Sverige h a r ratificera t d e n n a k o n v e n tio n ( p r o p . 1 9 6 2 :7 0 , 2LU 26, rskr 33 3 ). S a m tid igt ratificera des en av ILO:s allm än n a k o n f e r e n s år 1958 an ta g e n k o n v e n t i o n angående dis krim in erin g i fråga o m anställnin g och y r k e s u tö v n in g , enligt vilken k o n v e n ti o n s s ta te r na fö r b in d e r sig a t t u t f o r m a o c h ti lläm pa en n ationell p o litik avsedd a tt g e n o m m e t o d e r an passade e f t e r lan d ets f ö r h å lla n d e n o c h pra xis främ ja lik stä lld h e t b e tr ä f f a n d e m ö jli g h e te r o c h b e h a n d li n g i fråga o m anställning o c h y rk e s u tö v n in g i syfte a t t avskaffa varje diskrim inering i dessa h ä n s e e n d e n på g ru n d av ras, hu d fä r g , k ö n m. m.

U tsk o ttet

Förelig gande två m o t i o n e r ta r från olika u tg å n g s p u n k te r u p p frågan o m jä m s t ä ll d h e te n mellan k ö n e n .

I m o t io n e n 1 9 7 1 :1 1 1 7 begärs u tr e d n in g o c h förslag till lagstiftning m o t könsd isk rim in erin g . Av motiv erin gen fr a m g å r a tt härvid avses fö r h å l­ la n d e n a på a r b e ts m a r k n a d e n . L ik n a n d e m o t i o n s y r k a n d e fr am ställdes fö reg åen d e år o c h b e h a n d la d e s då u tf ö rlig t i e tt u tl å ta n d e av allm än n a b e r e d n i n g s u ts k o tt e t . B e r e d n in g s u ts k o tte t e rinrade inledningsvis o m a t t 1966 års rik tlin jer f ö r a r b e ts m a r k n a d s p o litik e n in n e b a r bl. a. a tt d en a rb e ts m a r k n a d s p o l itis k a m åls ä ttn in g e n skall vara d e n s a m m a f ö r m ä n o ch

k v in n o r sam t o m a t t princip en o m lika lön för m än o ch k v in n o r med likvärd igt a r b e te in o m den privata se k to r n antagits g e n o m ö v e r e n s k o m ­ melse år 19 6 0 mellan L an d so rg a n isa tio n e n i Sverige o c h Svenska arb etsg i­ v arefö ren in g en . F rågan o m åtskilln ad mellan m ä n o c h k v in n o r i s a m b a n d m ed p la ts a n n o n s e r in g b e rö r d e s även av u t s k o t t e t so m p å p e k a d e a tt statliga m y n d i g h e te r in te får a n n o n s e r a på s å d a n t sätt o c h a t t d e t fick f ö r u t s ä t ta s a tt k o m m u n f ö r b u n d e n och fac k o r g a n isa tio n e r n a u p p m ä r k ­ sa m m a d e k ö n s b u n d e n p la tsa n n o n se r in g på den k o m m u n a la o c h den enskild a se k t o r n . Vad särskilt gäller lagstiftn ing m o t k ö n sd isk rim in erin g på a r b e t s m a r k n a d e n hänvisade u t s k o t t e t till e t t av riksdagen g o d k ä n t u tt a l a n d e i d en tidigar e sa m m a år fr amla gda p r o p o s itio n e n ( 1 9 7 0 : 8 7 ) a n g å e n d e g o d k ä n n a n d e av k o n v e n ti o n o m a vskaffande av ras d isk r im in e­ ring. Enligt d e t t a u tt a la n d e råd er i vårt land p rin c ip e n a t t la g b e s tä m m e l­ ser skall an v än d as för a tt reglera fö r h å lla n d e t m ellan a r b e ts m a r k n a d e n s p a r t e r e n d a s t i d en m å n p r o b le m e n in te k an lösas avtalsvägen eller eljest särskilda skäl k a n åbero pas. Det b o r d e således i fö rsta h a n d a n f ö r tr o s a rb e t s m a r k n a d e n s p a rte r a tt frivilligt i sam verkan se till a tt ras d isk r im in e­ ring på a r b e t s m a r k n a d e n hin dras. Enligt b e r e d n i n g s u ts k o tt e ts mening ägde d e tt a r e s o n e m a n g tilläm plig het jäm väl b e tr ä f f a n d e k ö n s d is k r im in e ­ ring på a r b e ts m a r k n a d e n . B e r e d n in g s u ts k o tte t av s ty rk te lagstiftningsy rk a n d e t . U t s k o t t e t s hem ställan bifölls av riksdagen.

Enligt in r i k e s u t s k o t te t s m e n in g h a r d e t se dan frågan b e h a n d la d e s fö r e g å e n d e h ö s t in te i n t r ä f f a t n åg o t so m b ö r fö r a n le d a riksd agen a tt frångå sitt tidigar e ställnin gstagande. Med a n le d n in g av a tt m a n i åre ts m o t io n kritiserar e t t u tta la n d e av b e r e d n i n g s u ts k o tt e t o m a t t en lags tift­ n in g m o t k ö n sd isk rim in e rin g skulle vara svår a t t u tf o r m a o c h u p p r ä t t h å l ­ la o c h därvid hänvisar till a t t m o ts v a ra n d e sv årighete r in t e h in d r a t krim inalisering av rasdiskrim inering, vill in r ik e s u t s k o t te t tillägga a tt m o t io n ä r e r n a s k ritik in te synes bä rk r a ftig , e f te r s o m b e r e d n i n g s u ts k o tte ts r e s o n e m a n g a n k n ö t till sam tid ig t föreliggande m o tio n s fö rsla g o m en allmän lagstiftn ing m o t k ö n sd isk rim in erin g . I n r ik e s u t s k o tt e t avstyrker alltså den nu ak tu e lla m o tio n e n .

1 m o t i o n e n 1 9 7 1 :1 1 4 6 yrk a s på p a rla m e n ta ris k u t r e d n in g o m åtg ä r d e r fö r a t t ö ka jä m s t ä ll d h e te n mellan k ö n e n , varm ed m o t io n ä r e n å s y f ta r en reell f r ih e t f ö r m ä n och k v in n o r a t t välja m ellan fö rvärvsarbete och v å r d n a d s u p p g if te r i h e m m e t. U ts k o t t e t har förståelse f ö r m o t io n e n s allm ä n n a syfte m e n k an in te b it r ä d a utr e d n in g sk r a v e t. En del av de uppslag so m enligt m o t io n ä r e n skulle prövas av d en tillä m n a d e u t r e d ­ ningen h a r b e h a n d la ts o c h avvisats av riksdagen. Det gäller exempelvis frågan o m avdrag fö r b a rn tills y n s k o s tn a d e r (S k U 1 971:1 8). A n d ra åte r, s åsom m öjlighet a tt u ts trä c k a d e t stöd via sju k fö rs äk rin g en so m f. n. kan utg å till m o d e r n u n d e r b a rn e ts första le v n a d s m å n a d e r a tt även gälla f a d e r n , prövas i red an p åg åen d e u tr e d n in g s a r b e te . A vgörande enligt u t s k o t t e t s m ening är do ck a t t d en av m o t io n ä r e n u p p ta g n a frågan k n a p p a s t lä m p a r sig fö r en övergrip ande u tr e d n in g . De r e s u lta t m o t i o n ä ­ ren vill u p p n å k o m m e r fram s n a b b a r e o ch effekti vare g e n o m a tt k v a rd r ö ­ j a n d e briste r i j ä m s t ä lld h e t m ellan män o c h k v in n o r avhjälps i det

lö p a n d e r e f o r m a r b e te t . U ts k o t te t kan so m belysande e x e m p e l h ärp å erinra o m vad s o m a n fö r ts i dir ek tiv en till familjelag ssak kunniga, so m h a r a tt verkställa u t r e d n in g an g åen d e den familjerättsliga lagstiftningen. 1 d ir ektiven k o n s ta te r a s a tt m a k a r n a i e tt ä k te n s k a p enligt lagens b o k sta v är likställda m e n a tt d e t ä r ty d lig t a t t lagstiftaren f ö r u ts a t t so m d e t n o r m a la en fast ro llfördelning m ellan m a k a r n a med m a n n e n som f ö r ­ v ärv s arb etan d e fa m iljeförsörjare o c h h u s t r u n b u n d e n till sysslor i h e m ­ m e t. Det k o n s t a te r a s vidare a t t d e t på flera p u n k te r finns sto ra s p ä n ­ nin gar mellan de värderin gar so m lagstiftn ingen byg ger på o c h den syn på ro llfö rd eln in g en mellan m a k a r n a i e t t ä k te n s k a p o ch på fa m iljeb an d en so m o m f a tt a s av väx an d e g r u p p e r av vå rt folk, fr a m f ö r allt av u n g d o m e n . D et finns, fram hålls i dir ek tiv en , ingen an led n in g a tt avstå från a tt an v än d a la gstiftn ingen o m ä k te n s k a p e t o c h familjen so m e tt av flera in s tr u m e n t i re f o rm s tr ä v a n d e n a m o t e tt sa m hälle där varje v u x e n individ k an ta ansvar fö r sig själv u ta n a t t vara e k o n o m i s k t b e r o e n d e av anhöriga o ch d ä r jä m li k h e t mellan m än o c h k v in n o r är en realitet.

Med hänvis nin g till d e t a n f ö r d a a v sty rk e r u t s k o t t e t även m o tio n e n 1 9 7 1 :1 1 4 6 .

U t s k o t te t h em s täller

a tt riksdagen avslår m o t io n e r n a 1 9 7 1 :1 1 1 7 och 1 9 7 1 :1 1 4 6 . S to c k h o lm d e n 25 n o v e m b e r 1971 På i n r i k e s u t s k o t te t s vägnar K A R L E R I K E R I K S S O N

N ärvarande: h e rr a r Eriksso n i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Ö ste r su n d (s), A ndersson i Billingsfors (s), N o rd g ren (m ), F ridolfsson (s), J o h a n s so n i Sim rish am n (s), O skarson (m ), fru Ludvigsson (s), herrar L o r e n tz o n (v p k ), Mattsson i Skee (c), Fra n s so n (c), Ekinge (f p ), Olsson i A sarum (s) o c h G u stafsso n i Säffle (c).

R eservation

av h e rrar Eriksso n i Arvika (f p ), N o rd g ren (m ), O skarson (m ) o ch Ekinge (fp), s o m an se r

dels a tt u t s k o t t e t s y t t r a n d e fr. o. m. d e t avsnitt på s. 4 so m b ö rjar m ed o r d e n ” 1 m o t io n e n 1 9 7 1 :1 1 1 7 ” b o r t ha följande lydelse:

” Sorn k o n s t a te r a s i m o t io n e n 1 9 7 1 :1 1 1 7 är den svenska a r b e t s m a r k n a ­ den f o r tf a r a n d e i s t o r u ts trä c k n in g i p r a k tik e n u p p d e la d på manliga o ch kvinnliga y rk e n . D et betän k lig a häri u n d e r s tr y k s av a tt de kvinnliga y r k e n a i regel ger lägre statu s, lägre lö n , m in d re in f ly ta n d e o c h sämre f r a m tid s m ö jlig h e te r. D etta är e t t allvarligt h in d e r i s träv an d en a m o t jä m s tä lld h e t mellan m än o ch k v in n o r som i övrigt alltm e r präglar r e f o r m a r b e te t i vårt land.

U t s k o t t e t är m e d v e t e t o m a t t m y c k e t u tr ä tt a s för a t t vända u tv e c k ­ lingen m o t en b ä t t r e ord ning. U ts k o t t e t t ä n k e r härvid på bl. a. pågående

a r b e t e i n o m skolöverstyrels en f ö r a tt i undervisnin gen p å skolans olika s tad ier sö k a b r y t a in vanda k ö n s r o lls m ö n s t e r , e t t arbete s o m k a n k o m m a a t t påv erk a u n g d o m e n s yrkes val. Man k a n vidare p ek a p å a r b e t s m a r k ­ n ad sv erk ets s trä v a n d e n a t t å ena sidan i sa m b a n d m ed arb e ts fö r m e d lin g , yrkesvägledning o c h a r b e ts m a r k n a d s u tb ild n in g fö r m å k v in n o r a tt pröva n y a anställningsalternativ till tr a d itio n e lla k v in n o y r k e n o c h å a n d ra sidan a tt k o n tin u e r lig t på verk a arbetsgiv a rna a t t ä n d ra e tt a lltf ö r st elt re k r y te r ingsm önste r.

Enligt u t s k o t t e t s mening b e h ö v s em ellertid radikalare å tg ä r d e r f ö r a tt b r y t a d e n k ö n sd isk rim in e rin g so m fa k t is k t r å d e r på a r b e ts m a r k n a d e n . Vid tidigar e b e h a n d lin g av frågan har hänvis ats till a tt d e t i fö rsta h a n d a n k o m m e r på a rb e t s m a r k n a d e n s p a r t e r a t t lösa p ro b l e m av d e t t a slag. Det fr a m s tå r s o m u p p e n b a r t a t t a rb e t s m a r k n a d s p a r t e r n a va rk e n hittills eller in o m överskådlig fr a m tid har m öjli ghet a t t k o m m a till r ä t ta med kö n s d is k ri m in e rin g på a r b e ts m a r k n a d e n . U ts k o t te t vill lik so m m o t i o n ä ­ rern a fr a m h å lla a t t in f ö r a n d e av en lagstiftn ing av n u avsett slag skulle få en f ö r e b y g g a n d e e ff e k t m en d e s s u to m skulle bidra till a t t s nabbare få fram e t t o m t ä n k a n d e i fö retag en s re k r y te rin g sp o litik . En o m e d e lb a r e f f e k t skulle bli a tt k ö n s b u n d e n p la tsa n n o n se r in g u p p h ö r d e p å den privata s e k t o r n i lik h e t med vad so m re d a n s k e tt på den statliga se k to rn . E t t u tr e d n in g s a r b e te med sikte på en lagstiftning m o t k ö n sd isk rim in e rin g på a r b e t s m a r k n a d e n b ö r d ä r f ö r k o m m a till stån d . U tre d n in g s a rb e t e t b ö r bedrivas s k y n d s a m t.

Vid u tr e d n in g s a r b e te t b ö r b e a k ta s även de allm än n a s y n p u n k t e r på jä m s tä lld h e t m ellan m än o c h k v in n o r s o m tagits u p p i m o t i o n e n 1971: 11 46. U t s k o t t e t vill liksom m o t io n ä r e n u n d e r s tr y k a a t t sam h ället b ö r a c c e p te ra en reell frih et f ö r m ä n o c h k v i n n o r a tt välja m ellan förvärvs­ a r b e t e o c h v å r d n a d s u p p g if te r i h e m m e t. Den av u t s k o t t e t f ö r o r d a d e lagstiftn ingen skulle bli e tt ytt erlig are steg m o t en ö k a d jä m s tä ll d h e t mellan k ö n e n .

Vad u t s k o t t e t a n f ö r t b ö r ges Kungl. Maj:t till k ä n n a .”

dels a t t u t s k o t t e t s h e m s tä lla n b o r t ha fö ljande lydelse:

”dels a tt riksdagen m e d bifall till m o t i o n e n 1 9 7 1 :1 1 1 7 sam t i

a n le d n in g av m o t i o n e n 1 9 7 1 :1 1 4 6 i skrivelse till Kungl. Maj:t

he m s tä lle r o m u tr e d n in g o c h förslag angående lagstiftn ing m o t

k ö n sd isk rim in erin g på a r b e ts m a r k n a d e n ,

dels a t t riksdagen avslår m o t io n e n 1 9 7 1 :1 1 4 6 , i den m å n den inte

b e h a n d la ts o v a n .”

G ö te b o r g s O f f s e t t r y c k e r i A B , S t h l m 7 1 . 5 5 8 S