Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om byggnadstillstånd m. m. jämte motioner

Inrikesutskottets betänkande nr 38 år 1971 InU 1971: 38

Nr 38

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om byggnadstillstånd m. m. jämte motioner.

Kungl. M ajit har i propositionen 1971: 177 (inrikesdepartementet) föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om byggnadstillstånd m. m.

I anledning av propositionen har väckts följande till inrikesutskottet hänvisade motioner 1) 1971: 1633 av fröken Ljungberg (m) och herr Turesson (m), 2) 1971: 1634 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att lagen (1963: 268) om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete skall ersättas med en lag om byggnadstillstånd m. m. Enligt den nuvarande lagen har Kungl. M ajit fullmakt att fö r­ ordna att byggnadsarbete av visst slag inte får påbörjas utan tillstånd, om det råder allvarlig brist på arbetskraft inom byggnadsindustrin eller det föreligger annat avsevärt hinder för byggnadsverksamheten. Kungl. M ajit har begagnat sig av fullmakten för att kräva tillstånd för uppförande av bl. a. bensinstationer, bilverkstäder, parkeringshus, butiks-, kontors- och banklokaler, vissa kommunala byggnader, däribland sjukhus och ålder­ domshem, bostadshus som uppförs utan statliga lån, vissa fritidshus, sam­ lingslokaler, sporthallar och idrottsanläggningar. Fullmakten utlöper vid årsskiftet 1971-72. Enligt det nya förslaget skall Kungl. M ajit få full­ m akt att förordna om byggnadstillstånd, om det behövs för att begränsa byggnadsverksamheten med hänsyn till samhällsekonomiska förhållanden eller läget på arbetsmarknaden eller andra väsentliga allmänna intressen. Förordnandet skall kunna begränsas till att avse viss tid, visst slag av byggnadsarbete eller viss del av landet. D et föreslås att fullmakten inte görs tidsbegränsad. Den nuvarande lagen ger Kungl. M ajit möjlighet att fordra igångsättningstillstånd för visst byggnadsarbete även för säsongutjämning av sysselsättningen. Denna fullmakt utnyttjas inte f. n. men den föreslås bibehållen i den nya lagstiftningen.

Riksdagen 1971. 18 sami. Nr 38

Lagförslaget har följande lydelse:

Förslag till

Lag om byggnadstillstånd m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §

Konungen kan förordna, att byggnadsarbete ej får påbörjas utan sär­ skilt tillstånd (byggnadstillstånd), om sådant förordnande behövs med hänsyn till samhällsekonomiska förhållanden eller läget på arbetsmark­ naden eller andra väsentliga allmänna intressen. Förordnande får begrän­ sas till att avse viss tid, visst slag av byggnadsarbete eller viss del av landet. Konungen kan vidare i fråga om visst område förordna, att byggnads­ arbete ej får påbörjas utan särskilt tillstånd (igångsättningstillstånd), om det visat sig att jämn sysselsättning under olika delar av året icke kan upprätthållas på annat sätt för byggnadsindustrins arbetskraft inom om­ rådet. Förordnande får begränsas till att avse viss tid eller visst slag av byggnadsarbete.

2 §

M ed byggnadsarbete förstås i denna lag 1. uppförande av eller schaktning för byggnader av alla slag, 2. anläggande av väg, järnväg, spårväg eller annan större fast trans­ portanordning eller av bro, hamn, farled, flottled, flygplats, bergrum, kraft-, vatten- eller avloppsledning, gata, park, djurpark, parkeringsplats, idrotts-, motions-, frilufts- eller nöjesplats, 3. utförande av vattenbyggnads- eller torrläggningsföretag eller an­ nat liknande anläggningsarbete, 4. om- eller tillbyggnad, reparation eller underhållsarbete på byggnad eller anläggning som avses under 1-3, 5. rivning av byggnad.

3 § Fråga om tillstånd prövas av Konungen eller myndighet som Ko­ nungen bestämmer. Tillstånd får förenas med villkor i fråga om den arbetsstyrka som skall utföra byggnadsarbetet och om tidpunkten för arbetets påbörjande.

4 § Behöver byggnadsarbete utföras utan dröjsmål på grund av att bygg­ nad eller annan egendom skadats eller för att förebygga sådan skada

eller av annan liknande anledning, får arbetet utan hinder av vad som föreskrivits med stöd av 1 § eller 3 § andra stycket bedrivas i nödvändig omfattning under högst åtta dagar.

5 § Bedrives byggnadsarbete utan tillstånd, när sådant fordras enligt denna lag, eller i strid m ot villkor som föreskrivits med stöd av 3 § andra stycket kan myndighet som Konungen bestämmer föreskriva förbud vid vite a tt fortsätta arbetet. Förbud skall hävas, när det ej längre behövs. Talan om utgivande av vite får ej väckas utan medgivande av arbets­ marknadsstyrelsen .

6 §

Konungen kan förordna om skyldighet för den som bedriver bygg­ nadsarbete att lämna de uppgifter som behövs för tillämpningen av denna lag. Den som utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag har tillträde till arbetsplats och får där företaga undersökning som föranledes av till­ synen.

7 §

Vad som inhämtats med stöd av 6 § får ej obehörigen yppas.

8 §

Myndighets beslut enligt denna lag länder till efterrättelse utan hin­ der av förd talan, om ej annat förordnas.

9 §

Till böter dömes den som 1. underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet som avses i 6 § eller 2. vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som avses i 6 § uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter m ot 7 §, om ej gärningen ä r belagd med straff i brottsbalken. I fråga om brott som avses i första stycket får allm änt åtal väckas endast efter anmälan av arbetsmarknadsstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972, då lagen (1963: 268) om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete skall upphöra att gälla. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om igångsättnings­ tillstånd som beviljats före den 1 januari 1972.

Motionerna

I motionen 1971:1633 av fröken Ljungberg (m) och herr Turesson (m) yrkas att riksdagen vid behandlingen av proposition 1971: 177 måtte antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag om byggnadstill­ stånd m. m. med den ändringen att 2 § och ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande lydelse:

§ 2

Med byggnadsarbete förstås i denna lag 1. uppförande av eller schaktning för byggnader av alla slag, 2. anläggande av väg, järnväg, spårväg eller annan större fast transportanordning eller av bro, hamn, farled, flottled, flygplats, bergrum, park, djurpark, parkeringsplats, idrotts-, motions-, fri­ lufts- eller nöjesplats, 3. om- eller tillbyggnad, reparation eller underhållsarbete på bygg­ nad eller anläggning som avses under 1-2, 4. rivning av byggnad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972, då lagen (1963: 268) om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete skall upphöra att gälla, och gäller till och m ed den 31 december 1973. Äldre bestäm m elser----------- 1 januari 1972.

I motionen 1971:1634 av herr Nilsson i Tvärålund (c) yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t måtte ge till känna vad som i mo­ tionen anförts om byggnadsregleringens användande som regionalpolitisk! medel.

Utskottet

Det framlagda förslaget till lag om byggnadstillstånd m. m. ansluter sig i allt väsentligt till den reglering som i dag gäller enligt lagen (1963: 268) om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete. Kungl. Maj:ts fullmakt enligt den senare lagen att reglera byggnadsverksamheten upphör vid års­ skiftet 1971-1972 utom beträffande styrning av säsongutjämnande skäl. Enligt förslaget skall Kungl. M aj:t få fullmakt att förordna att bygg­ nadstillstånd skall krävas för påbörjande av byggnadsarbete, om det behövs för att begränsa byggnadsverksamheten med hänsyn till samhälls­ ekonomiska förhållanden eller läget på arbetsmarknaden eller andra vä­ sentliga allmänna intressen. Förordnande skall kunna begränsas till att avse viss tid, visst slag av arbete eller viss del av landet. I likhet med vad som gäller enligt nuvarande reglering föreslås vidare att Kungl. Maj:t får möjlighet att införa igångsättningstillstånd för visst byggande för att

därigenom främja en jäm n sysselsättning olika årstider emellan. Någon tidsbegränsning föreslås inte för den nya lagen. I motionen 1971: 1633 riktas skarp kritik mot den föreslagna fullmaktslagstiftningen. M otionärerna menar att byggreglering är en kristidsföreteelse som inte hör hemma i normala samhällsekonomiska och arbetsmarknadspolitiska situationer. De framhåller att byggnadsregleringen påverkar endast en sektor av byggnadsverksamheten och ifråga­ sätter om ett sådant instrument bör permanentas till tid och innehåll. Med hänsyn till det rådande läget på arbetsmarknaden avstår m otionä­ rerna från att yrka avslag på propositionen men föreslår att lagens giltig­ hetstid skall begränsas till den 1 januari 1974. Utskottet har en annan syn än m otionärerna på byggnadsregleringens roll i samhällsekonomin. Även om regleringen har sitt upphov i kristids­ förhållanden har utvecklingen visat att det finns behov av detta medel i den ekonomiska politiken. Byggnadsregleringen har stor betydelse både som allmänt konjunkturpolitiskt och som arbetsmarknadspolitisk! medel. Den ä r en säsongutjämnande faktor och har regionalpolitisk betydelse. Med hänsyn till det anförda och då samtliga remissinstanser biträtt fö r­ slaget att inte tidsbegränsa lagstiftningen tillstyrker utskottet propositio­ nen i denna del. Yrkandet i motionen 1971: 1633 avstyrks således. I motionen 1971: 1633 görs även invändningar m ot omfattningen av den föreslagna fullmaktslagstiftningen. 2 § i lagförslaget anger vilka slag av byggnadsarbeten som lagstiftningen avses omfatta. Bland uppräknade arbeten återfinns anläggande av kraft-, vatten- eller avloppsledning samt gata ävensom utförande av vattenbyggnads- eller torrläggningsföretag eller annat liknande anläggningsarbete. Motionärerna yrkar ändring i 2 § så att fullmakten inte kommer att om fatta de ovan angivna arbetena. M otionärerna anser en reglering av sådana arbeten inte påkallad bl. a. med hänsyn till att arbeten i form av gatubyggnad samt framdragande av ledningar ä r nödvändiga följdinvesteringar till bostadsbyggande. Utskottet konstaterar att omfattningen av den föreslagna fullmakts­ lagstiftningen i de hänseenden som påtalats i motionen överensstämmer med den nuvarande byggnadsregleringen. Vidare kan det noteras att Kungl. M aj:t inte utnyttjar fullmakten i fråga om de aktuella ledningar­ na eller vattenbyggnads- eller torrläggningsföretag m. m. N är det gäller gator utnyttjas fullmakten inte för anläggningsarbeten som behövs för nya bostadsområden. Byggplaneringsutredningen, vars arbete ligger till grund för proposi­ tionen, föreslog i sitt betänkande (SOU 1970: 33) en ökad styrning av kommunala byggnadsarbeten genom fastställande av ram ar för igångsätt­ ning av byggande av bl. a. vatten- och avloppsanläggningar samt vägar och gator. I propositionen upptas inte detta förslag utan föredragande departementschefen konstaterar med hänvisning till Svenska kommun­ förbundets inställning att frågan kräver ytterligare överväganden.

Med hänsyn till vad sålunda anförts om de i motionen påtalade slagen av byggnads- och anläggningsarbeten anser sig utskottet kunna godta propositionens förslag i fråga om utformningen av 2 § i lagen. Utskottet avstyrker således motionen i motsvarande del. I motionen 1971: 1634 behandlas byggnadsregleringens roll som regio­ nalpolitisk! medel. M otionärerna anser det vara synnerligen väsentligt att samhället i sin strävan att styra byggnadsverksamheten för att dämpa konjunktursvängningarna tar hänsyn till dessa åtgärders regionalpolitiska effekt. Det framhålls att inriktningen av åtgärderna måste ske med hän­ syn till regionalpolitiska mål och att inriktningen måste bibehållas oav­ sett konjunkturläge. I motionen yrkas att de anförda synpunkterna skall bringas till Kungl. M aj:ts kännedom. Den nuvarande byggnadsregleringen har i praktiken verkat som ett regionalpolitisk! medel. 1 propositionen förstärks regleringens roll i detta hänseende. Föredragande departementschefen säger uttryckligen att re­ gional styrning skall vara ett av målen för byggnadsregleringen. U tskottet vill gärna understryka detta uttalande samtidigt som det måste konsta­ teras att byggnadsregleringen har även andra mål, nämligen inom kon­ junktur- och arbetsmarknadspolitiken. I vissa lägen kan de skilda målen ge upphov till olika åsikter om hur regleringen bäst bör utnyttjas. I sådana fall får en sammanvägning göras av olika faktorer i syfte att nå det bästa resultatet u r samhällsekonomisk synpunkt. Förutom regle­ ringen via byggnadstillstånd förekommer annan styrning av byggandet med regionalpolitiska effekter. Utskottet syftar på bostadbyggandet som fördelas regionalt och lokalt genom särskilda ramar. Det bör också no­ teras att propositionen innebär att länsstyrelserna i framtiden skall fö r­ dela ram arna för både statsbelånat och icke statsbelånat bostadsbyggan­ de. Med hänsyn till länsstyrelsernas förstärkta roll inom regionalpolitiken har även detta sin betydelse i sammanhanget. I motionen 1971: 1634 konstateras att det ä r orter med god plane­ rings- och projekteringsberedskap som har största möjligheterna att snabbt öka byggnadsverksamheten och att det har visat sig att det är storstadsområdena som ligger bäst framme i detta avseende. I anslutning härtill vill utskottet erinra om att kommuner med svag ekonomi från anslaget Allmänna beredskapsarbeten m. m. har möjlighet att få stats­ bidrag för projektering av anläggnings- och husbyggnadsarbeten, som kan utföras för att motverka arbetslöshet. Med de anförda synpunkterna får motionen 1971: 1634 anses be­ svarad. D et kan inte anses erforderligt med ett särskilt tillkännagivande i anledning av det framställda yrkandet. Utöver vad ovan anförts har det i propositionen framlagda författningsförslaget inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt u t­ talande.

Utskottet hemställer A. att riksdagen, såvitt angår ikraftträdandebestämmelsen i det genom propositionen 1971: 177 framlagda förslaget till lag om byggnadstillstånd m. m., med avslag på motionen 1971: 1633 antar propositionens förslag, B. att riksdagen - med avslag på motionen 1971: 1633 i övrigt - antar lagförslaget i den mån det ej behandlats under A. C. att motionen 1971: 1634 inte föranleder någon riksdagens åtgärd. Stockholm den 7 december 1971

På inrikesutskottets vägnar K A R L ER IK ERIKSSON

Närvarande herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Fridolfsson (s), Rimås (fp), Johansson i Simrishamn (s), Oskarson (m), fru Ludvigsson (s), herrar Stridsman (c), Lorentzon (vpk), Nilsson i K alm ar (s) och Olsson i Asarum (s).

Reservation

vid A i utskottets hemställan av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m) som anser dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 5 med »U t­ skottet har» och slutar på följande sida med »motsvarande del» bort erhålla följande lydelse: »Utskottet har samma inställning som m otionärerna till den föreslagna lagstiftningen. En reglering av det slag som nu föreslås bli permanentad har betydande nackdelar. Den ä r administrativt ohanterlig och har visat sig medföra diskutabla konsekvenser vid uppbyggandet av t. ex. nya bostadsområden. Enligt utskottets uppfattning är systemet med indivi­ duella byggnadstillstånd inte något lämpligt medel i den ekonomiska po­ litiken. Lagstiftning om byggnadstillstånd bygger på en form av regleringsekonomi vars verkningar vi f. n. kan bevittna. Den styrning av bygg­ nadsinvesteringar som i vissa konjunkturlägen kan vara berättigad bör ske med generellt verkande åtgärder och inte med en detaljerad fysisk reglering. N är det gäller säsongutjämning finns goda möjligheter att kom ­ m a till rätta med problemen genom byggarbetsnämndernas verksamhet. Inte heller av säsongutjämningsskäl finns det alltså någon anledning att ha en permanent lag om byggnadstillstånd. Som fram går av det anförda delar utskottet motionärernas uppfatt­ ning att det inte finns behov av en lagstiftning om tillståndstvång vid

vissa byggnadsarbeten. Den reglering som nu gäller kan emellertid inte avvecklas i ett slag utan måste bibehållas under en övergångstid. Med hänsyn härtill och då den föreslagna lagen i allt väsentligt överensstäm­ mer med den nuvarande anser sig utskottet kunna godta lagen under förutsättning att giltighetstiden begränsas till två år. Utskottet utgår från att tiden till den 1 januari 1974 unyttjas för att successivt avveckla regleringen. I motionen 1971: 1633 föreslås vidare vissa smärre begränsningar i lagens tillämpningsområde. Utskottet sympatiserar i och för sig med dessa yrkanden men anser sig kunna godta propositionens förslag med hänsyn till den allmänna inställning utskottet redovisat i fråga om avvecklingen av regleringen.» dels att utskottet bort hemställa »A. att riksdagen med förklaring att det genom propositionen 1971: 177 framlagda förslaget till lag om byggnadstillstånd m. m. inte i oförändrat skick kunnat antagas och med bifall till motionen 1971: 1633, såvitt angår ikraftträdandebestämmelsen, antar näm nda bestämmelse i följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl. M aj:ts förslag Utskottets förslag Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972, då lagen (1963: 268) januari 1972, då lagen (1963: 268) om igångsättningstillstånd för om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete skall upphöra att byggnadsarbete skall upphöra att gälla. gälla, och gäller till och m ed den 31 december 1973. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om igångsättnings­ tillstånd som beviljats före den 1 januari 1972.»

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971 712258