Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1971/72 inom jordbruksdepartementets verksamhetområde jämte motioner

Jordbruksutskottets betänkande nr 1 år 1971 JolJ 1971:1

Nr 1

Jo rd b ru k su tsk o ttets b e tä n k an d e i anledning av K ungl. M aj:ts i stats­ verkspropositionen g jo rd a fram ställningar rö ra n d e utgifterna på driftbudgeten fö r b u d g etåret 1 9 7 1 /7 2 inom jo rd b ru k sd ep artem en ­ tets verksam hetsom råde jäm te m otioner.

D R IF T B U D G E T E N N IO N D E H U V U D TITELN

JO R D B R U K S D E P A R T E M E N T E T M . M . 1. Jordbruksdepartem entet. Utskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts i propo­ sitionen n r 1, bilaga 11, framlagda förslag (punkten A 1, s. 9— 10 i u t­ drag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 4 januari 1971) och hemställer att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1971/72 an­ visar ett förslagsanslag av 5 699 000 kr.

2. Lantbruksrepresentanter. Kungl. M aj:t har (punkten A 2, s. 10) före­ slagit riksdagen att till Lantbruksrepresentanter för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 653 000 kr. Anslaget är i gällande riksstat uppfört m ed 488 000 kr. I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 1015 av herr Johansson i Holmgården m. fl. vari hemställts att riksdagen i skri­ velse till Kungl. M aj:t anhåller att en tjänst som lantbruksrepresentant med öststaterna som verksamhetsområde snarast m åtte inrättas. Utskottet har inhäm tat yttranden över motionen från lantbruksstyrel­ sen och Lantbrukarnas riksförbund. Se bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. I motionen 1971: 1015 har väckts förslag om att förstärka den svenska utlandsrepresentationen med en representant för fackbevak­ ning av frågor främst på jordbrukets område av vetenskaplig-teknisk och marknadsmässig art inom de s. k. öststaterna. M otionärerna fram ­ håller att jordbrukets ställning i dessa länder är en central politisk och ekonomisk fråga och att utvecklingen av jordbruksproduktionen där ur jordbruksteknisk synpunkt har många intressanta aspekter även för vårt land. Enligt motionärernas mening har den ordinarie utlandsrepresenta­ tionen begränsade möjligheter att bevaka dessa frågor. De synpunkter som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande delas av de i ärendet hörda remissinstanserna. Lantbruksstyrelsen anser sålunda att det med Riksdagen 1971.16 sami. Nr 1

hänsyn till de alltjäm t bristfälliga kunskaperna om den intressanta ut­ veckling, som pågår och väntas accelerera i de östeuropeiska staternas jordbruk, onekligen vore av värde med en fortlöpande metodisk bevak­ ning. E n dylik bevakningsuppgift tillgodoses enligt styrelsens mening bäst genom en på platsen stationerad, kvalificerad fackman. Huruvida detta bör föranleda inrättandet av en ny tjänst som lantbruksrepresentant eller kan lösas genom omdisponering av befintliga resurser på om­ rådet undandrar sig dock styrelsens bedömande. Lantbrukarnas riksför­ bund fram håller att den omvandling och expansion, som präglar jord­ bruket i åtskilliga länder, inte minst i öststaterna, motiverar ytterligare förstärkning av lantbrukets utlandsrepresentation, öststaterna ej undan­ tagna. Förbundet tillstyrker därför motionärernas förslag om en tjänst som lantbruksrepresentant med sistnämnda stater som verksamhetsom­ råde. U tskottet vill erinra om att inom den svenska utlandsrepresentationen f. n. finns tre speciella lantbruksrepresentanter, placerade i resp. Bonn, Bryssel och Washington. Dessa lantbruksrepresentanter har till uppgift att inhämta och förmedla kunskaper om jordbruket, skogsbruket och fisket samt därmed sammanhängande näringar i de länder eller interna­ tionella organisationer som ingår i deras verksamhetsområden. Enligt utskottets mening är den specialbevakning av hithörande frågor som ut­ förs av näm nda lantbruksrepresentanter av stort gagn och fyller allt­ jäm t ett angeläget syfte. Behovet av att vidga m arknaden för bl. a. svenska jordbruksprodukter talar emellertid enligt utskottets uppfattning för att jämväl utvecklingen inom de östeuropeiska staternas jordbruk noga följs från svenskt håll. En förstärkning av den svenska utlands­ representationen på jordbrukets om råde därstädes bedömer utskottet sålunda vara väl motiverad, men det torde böra få ankomma på Kungl. M aj:t att närm are pröva hur denna fråga lämpligen bör lösas samt att vidtaga de åtgärder som kan befinnas erforderliga i sammanhanget. Utskottet, som ej funnit anledning till erinran m ot Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt, hemställer att riksdagen 1. i anledning av motionen 1971: 1015 som sin mening ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet i det föregående anfört beträffande utlandsrepresentationen på jordbrukets område, 2. till Lantbruksrepresentanter för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 653 000 kr.

3. Kommittéer m. m. och Extra utgifter. U tskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkterna A 3— A 4, s. 11) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Kom m ittéer m. m. ett reservationsanslag av 7 500 000 kr., 2. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 300 000 kr.

JORDBRUKETS RATIONALISERING M. M.

4. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. Utskottet till­ styrker Kungl. M aj:ts förslag (punkten B 3, s. 17) och hemställer att riksdagen till Kursverksamhet fö r jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 3 195 000 kr.

5. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. Kungl. M ajit har (punk­ ten B 4, s. 18— 19) föreslagit riksdagen att dels medge att under budget­ året 1971/72 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering intill ett belopp av 15 000 000 kr., dels till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 14 000 000 kr. Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 15 000 000 kr. I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 505 av herr Johansson i Holmgården m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen beslutar om sådan ändring i gällande bestämmelser att statsbidrag för täckdikning kan utgå i samtliga fall då åkerjorden i fråga bedöms bli bestående på längre sikt och att den för s. k. särskild rationa­ lisering gällande högre bidragsprocenten skall tillämpas inom de delar av landet där sådan verksamhet bedrivs. (Se även B 7).

Utskottet. Enligt de riktlinjer som fastställdes för jordbrukspolitiken av 1967 års riksdag borde en begränsning ske av bidragsgivningen till åtgärder för inre rationalisering. Riksdagens beslut innebar att bidrag skulle kunna utgå till investeringar vid brukningsenheter, som till följd av genomgripande och kapitalkrävande yttre rationalisering eller fastig­ hetsreglering hade ett speciellt och i tiden koncentrerat investeringsbe­ hov, som kunde antas medföra likviditetssvårigheter. Bidrag avsågs också kunna utgå till vissa större torrläggningsföretag. Enligt uttalande av jordbruksutskottet (JoU 1967: 25) utesluter angivna riktlinjer ej att bidrag, då särskilda omständigheter talar härför, lämnas även till in­ vesteringar av i och för sig begränsad omfattning. Bidrag som beräknas till högst 25 procent av godkänd kostnad för investeringen bör i regel ej lämnas, när bidraget skulle bli lägre än 5 000 kr. Om lantbruks­ nämnd finner åtgärd vara av särskild betydelse för ett företags upp­ byggnad till en rationell enhet, bör nyssnämnda nedre gräns vara 3 000 kr. Vid tillämpningen av regeln angående lägsta bidragsgräns bör rationaliseringsföretag som berör flera jordbruksföretag, exempelvis to rr­ läggningsföretag, betraktas som en enhet. I motionen 1971: 505 understryks att en fullgod dränering är en grundläggande förutsättning för en effektiv växtodling. Enligt m otionä­

rernas mening föreligger för närvarande stora brister i detta avseende. M otionärerna framhåller att den restriktivitet som gäller i fråga om statligt stöd till dikning lett till en radikal minskning av ifrågavarande verksamhet. Enligt motionärernas mening bör den form av grundför­ bättring som dikning utgör frikopplas från åtgärder för yttre rationalise­ ring. Stöd i form av bidrag bör kunna lämnas för täckdikning av all åker som bedöms bli bestående på längre sikt. Vidare anser m otionärerna att inom de delar av landet där stöd utgår till särskild rationalisering stats­ bidrag bör kunna utgå enligt de regler som gäller för sagda verksamhet. U tskottet vill erinra om att syftet med nuvarande bidragsregler är att stimulera till en önskvärd strukturrationalisering inom jordbruket. Ett oreserverat bifall till motionärernas förslag skulle otvivelaktigt kunna leda till att åtskilligt av den avsedda stimulansverkan gick förlorad. U t­ skottet anser dock, mot bakgrund av erfarenheterna från hittillsvarande tillämpning av de år 1967 fastställda reglerna för rationaliseringsverksamheten att det kan ifrågasättas om inte bestämmelserna givits en alltför snäv utformning, när det gäller minimibeloppet för bidrag till inre rationalisering. Gällande bidragsgräns av 5 000 kr. svarar m ot en investeringskostnad av 20 000 kr. Med nuvarande kostnader för exem­ pelvis täckdikning krävs att den areal som skall dikas uppgår till 8 å 10 ha. Även med de undantagsregler som nu finns torde det inte ha kunnat undvikas att i åtskilliga fall angelägna rationaliseringsåtgärder försvå­ rats eller förhindrats därigenom att berörda areal i förekommande fall inte uppgått till näm nda storlek. Enligt utskottets mening talar starka skäl för att reglerna angående lägsta bidragsgräns ändras så att den­ samma fastställs till 2 500 kr. Med undantag för vad här förordats synes motionen 1971: 505 inte böra föranleda någon vidare åtgärd. Vad gäller anslaget till Bidrag till jordbrukets rationalisering m. m. tillstyrker utskottet Kungl. Maj-.ts förslag att detsamma för nästa bud­ getår upptas till 14 milj. kr. Likaså tillstyrker utskottet en oförändrad bidragsram av 15 000 000 kr. för ändamålet. Av sistnämnda belopp bör 10 milj. kr. avse yttre rationalisering och 5 milj. kr. inre rationalisering. Kungl. M aj:t bör liksom hittills kunna jämka fördelningen mellan an­ givna ändamål. U nder åberopande av det anförda hemställer utskottet att riksdagen 1. i anledning av motionen 1971: 505, såvitt nu är i fråga, godkän­ ner vad utskottet anfört i fråga om lägsta gräns för bidrag till inre rationalisering, 2. a. medger att under budgetåret 1971/72 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering intill ett belopp av 15 000 000 kr., b. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 14 000 000 kr.

6. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. Utskottet tillstyr­ ker Kungl. M aj:ts förslag (punkten B 5, s. 19— 20) och hemställer att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

7. Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i N orrland, m. m. Kungl. M aj:t har (punkten B 7, s. 24— 25) föreslagit riksdagen att dels medge att under budgetåret 1971/72 statsbidrag beviljas till särskild rationalise­ ring intill ett belopp av 17 000 000 kr., dels till Bidrag till särskilda ra­ tionaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kr. I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 505 av herr Johansson i Holmgården m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen beslutar om sådan ändring i gällande bestämmelser att statsbidrag för täckdikning kan utgå i samtliga fall då åkerjorden i fråga bedöms bli bestående på längre sikt och att den för s. k. särskild rationa­ lisering gällande högre bidragsprocenten skall tillämpas inom de delar av landet där sådan verksamhet bedrivs. (Se även B 4).

Utskottet. Beträffande yrkandet i motionen 1971: 505 får utskottet hänvisa till vad utskottet i det föregående anfört under punkten 5 (B 4). Kungl. M aj:ts förslag rörande nu ifrågavarande anslag kan utskottet tillstyrka. Utskottet hemställer i enlighet med det anförda att riksdagen 1. läm nar motionen 1971: 505, såvitt nu är i fråga, utan åtgärd, 2. a. medger att under budgetåret 1971/72 statsbidrag beviljas till särskild rationalisering intill ett belopp av 17 000 000 kr., b. till Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.

8. Befrämjande av husdjursaveln m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkterna B 9— B 13, s. 26— 30) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Befrämjande av husdjursaveln m. m. ett reservationsanslag av 1 000 000 kr., 2. till Statens hingstdepå och stuteri ett förslagsanslag av 1 528 000 kr., 3. till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling ett reservationsanslag av 96 000 kr.,

l f Riksdagen 1971. 16 sami. Nr 1

4. till Bidrag till Svensk matpotatiskontroll ett reservationsanslag av 110 000 kr., 5. till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen ett anslag av 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

JORDBRUKSPRISREGLERING

9. Statens jordbruksnämnd. Utskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkten C 1, s. 31— 33) och hemställer att riksdagen till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1971/72 an­ visar ett förslagsanslag av 9 156 000 kr.

10. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkten C 3, s. 34— 35) och hemställer att riksdagen till Kostnader fö r beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsan­ slag av 34 300 000 kr.

11. Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket och Bidrag till perm anent skördeskadeskydd. Utskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkterna C 5— C 6, s. 35— 36) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket ett reser­ vationsanslag av 1 218 000 kr., 2. till Bidrag till permanent skördeskadeskydd ett anslag av 30 000 000 kr.

12. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. Kungl. M ajit har (punkten C 7, s. 37— 38) föreslagit riksdagen att till Administration av perm anent skördeskadeskydd m. m. fö r budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 12 453 000 kr. Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 400 000 kr. I detta sammanhang h ar utskottet behandlat dels motionen 1971: 213 av herr Larsson i Öskevik m. fl. vari hem ­ ställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t begär skyndsam översyn av jordbrukets skördeskadeskydd genom skördestatistiska nämnden eller på annat sätt, främst avseende 1. sänkt självrisk, 2. indelning i mindre skördeuppskattningsområden, som är geogra­

fiskt och odlingsmässigt enhetligare, så att en rättvisare skördeskadeersättning kan uppnås, 3. infogande i skördeskadesystemet av grödor, som hittills lämnats utanför, t. ex. yrkesfruktodlingen samt 4. möjligheter till tidigare utbetalning av skördeskadeersättningarna, dels motionen 1971: 271 av herrar Persson i Heden och Jonasson vari hemställts att riksdagen i fråga om skördeskadeskyddet medger, att ra­ men för de behovsprövade bidragen fastställs till två procent av de utgå­ ende allmänna kontanta ersättningarna för skördeskador eller, om beräk­ ning enligt denna regel ger till resultat ett lägre belopp, högst 800 000 kr., dels motionen 1971: 420 av herr Kronm ark m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t uppdrager åt Kungl. M aj:t att ge­ nom skördestatistiska nämnden utreda förutsättningarna för sådana änd­ ringar i skördeskadeskyddet att, enligt vad som anförts i motionen, utbe­ talningen av ersättningarna kan ske samma år som skördeskadan upp­ stått samt att riksdagen beslutar att, med verkan redan i fråga om skador på 1971 års skörd, höja den för behovsprövade bidrag avsedda andelen av skördeskademedlen från en till två procent, dels motionen 1971: 977 av herr Adolfsson m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t hemställer att skördestatistiska nämnden ges i uppdrag att utreda möjligheterna till en säkrare bedöm­ ning av skördeskador, dels motionen 1971: 996 av herr Gustafsson i Stenkyrka vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t anhåller om översyn av det obligatoriska skördeskadeskyddet, varvid bör övervägas en bättre sam­ stämmighet mellan landets olika delar samt en lägre självrisk, behovet av ökade resurser och förbättrad teknisk utform ning liksom en större andel för de individuella ersättningsbehoven i form av behovsprövad bidragsgivning varjämte dessutom bör eftersträvas ett system som gör det möj­ ligt att utbetala eller i varje fall beskatta ersättningsbeloppen inom sam­ ma år som skadan sker, dels motionen 1971: 1023 av herr Kristiansson i Harplinge m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M ajit begär att en utred­ ning tillsätts med uppgift att i samråd med skördestatistiska nämnden skyndsamt göra en översyn av skördeskadeskyddet i syfte att öka dess effektivitet, dels motionen 1971: 1043 av herrar Rimås och Berndtsson i Bokenäs vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M ajit anhåller om en översyn av skördeskadeskyddet i enlighet med vad i motionen anförts.

Utskottet. Kungl. M aj:ts förslag att för nästa budgetår anvisas 12 453 000 kr. till administration av perm anent skördeskadeskydd kan utskottet biträda.

Liksom tidigare år har i ett antal m otioner framlagts förslag om ut­ redningar och åtgärder i syfte att förbättra skördeskadeskyddet. De yr­ kanden som fram förts överensstämmer i stor utsträckning med dem som tidigare behandlats av riksdagen. Bland förslagen kan sålunda nämnas åtgärder syftande till en tidigareläggning av tidpunkten för utbetalande av skördeskadeersättningar, tillskapande av mindre och mera likvärdiga skördeuppskattningsområden, en utökning av antalet provytor och provytegårdar, en minskning av den i skördeskadeskyddet ingående själv­ riskens storlek samt en höjning av den för behovsprövade bidrag avsed­ da andelen av skördeskademedlen från en till två procent av utgående allmänna ersättningar. Jordbruksutskottet har i tidigare sammanhang, senast i utlåtande 1970: 11, utförligt redovisat sina synpunkter på föreliggande förslag. Utskottet har därvid erinrat om den översyn av metodiken för skördeuppskattning och ersättningsberäkning som fortlöpande sker på före­ varande om råde genom skördestatistiska nämndens försorg. M ot bak­ grund av att åtskilliga förbättringar under årens lopp vidtagits i fråga om skördeskadeskyddet på grundval av nämndens arbete och med hän­ syn till den kontinuerliga uppm ärksam het som nämnden ägnar möjlig­ heterna att ytterligare finslipa systemet finner utskottet nu liksom tidi­ gare inte anledning föreslå någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning av de fram förda önskemålen om särskild översyn av meto­ diken vid skördeuppskattningen samt skördeskadeskyddets tekniska ut­ formning. Såsom hittills bör det ankomma på skördestatistiska nämnden att pröva hithörande frågor och framlägga de förslag, vartill dess över­ väganden i olika hänseenden kan föranleda. Utskottet delar departe­ mentschefens uppfattning att näm nden med de resurser som den enligt Kungl. M aj:ts förslag kommer att disponera skall kunna genomföra er­ forderliga förbättringar av skördeskadeskyddet. Förslag om sänkning av den självrisk som ingår i försäkringssystemet har tidigare avvisats av riksdagen under hänvisning till att en dylik sänkning leder till sådana ökade krav på precision i skadeberäkningen att den inte kan åstadkommas utan betydligt stegrade administrationskost­ nader. Vid en sänkning av den genomsnittliga självrisknivån från nuva­ rande 15,5 °/o till exempelvis 12 °/o skulle det årliga medelsbehovet för bidrag ur skördeskadefonden stiga med i runt tal 25 milj. kr. Genom beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 107, JoU 1969: 24, rskr. 1969: 204) höjdes statens årliga bidrag från 15 till nuvarande 30 milj. kr., me­ dan jordbrukets tillskott bibehölls vid tidigare belopp av 15 milj. kr. U t­ skottet har under nästföregående punkt tillstyrkt en oförändrad medels­ anvisning för statens bidrag till skördeskadefonden för nästa budgetår. Någon anledning att göra frågan om en ytterligare höjning av det statli­ ga bidraget till föremål för prövning finner utskottet alltjäm t inte före­ ligga och avstyrker således motionsyrkandena härom. Som jordbruksut­

skottet förra året framhöll kan, om jordbrukarna så önskar, en minsk­ ning givetvis åstadkommas genom att jordbrukarna tillför skördeskadefonden ett större belopp av egna medel än som hittills skett. Yrkanden om ökning av den för behovsprövade bidrag avsedda delen av skördeskademedlen har tidigare upprepade gånger avslagits av riks­ dagen under hänvisning till att sträng restriktivitet enligt av riksdagen godtagna riktlinjer skall tillämpas vid förevarande bidragsgivning. N åg­ ra omständigheter som talar för att riksdagen i år bör ändra sin stånd­ punkt i näm nda hänseende har enligt utskottets mening inte förebragts, varför utskottet avstyrker de nu fram förda motionsyrkandena i ämnet. Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen 1. läm nar utan åtgärd motionerna 1971:213, 1971:977, 1971: 996, 1971: 1023 och 1971: 1043 samt, såvitt däri hemställts om översyn av det obligatoriska skördeskadeskyddet, motionen 1971: 420, 2. läm nar motionen 1971: 271 och, såvitt i övrigt är i fråga, motio­ nen 1971: 420 utan åtgärd, 3. till Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 12 453 000 kr.

SKOGSBRUK

13. Skogsstyrelsen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts för­ slag (punkterna D 1— D 3, s. 39— 47) och hemställer att riksdagen 1. till Skogsstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsan­ slag av 6 504 000 kr., 2 a. medger att under budgetåret 1971/72 beviljas statlig kreditga­ ranti för lån till skoglig plantskoleverksamhet intill ett belopp av 1 000 000 kr., b. till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 33 432 000 kr., 3 a. medger att under budgetåret 1971/72 beviljas statsbidrag med högst 8 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruks­ mark och med anslaget i övrigt avsedda ändamål, b. till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.

14. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo. Kungl. M aj:t har (punkten D 4, s. 47— 49) föreslagit riksdagen att dels under budgetåret 1971/72 bevilja dels statsbidrag med högst 14 500 000 kr. till vägbyggnader på skogar i enskild ägo, dels förhöjt statsbidrag med högst 500 000 kr. till

skogshuvudvägar av särskild betydelse ur fritidssynpunkt, dels till Väg­ byggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1971/72 anvisa ett för­ slagsanslag av 14 400 000 kr. att avräknas m ot automobilskattemedlen. I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 1020 av herr Karlsson i Malung m. fl. vari hemställts att riksdagen hos Kungl. M aj:t anhåller om sådan ändring i reglerna för anslaget till Vägbyggna­ der på skogar i enskild ägo att anslagets medel också kan användas för upprättande av regionala vägnätsplaner.

Utskottet. I motionen 1971: 1020 erinras om att skogsstyrelsen be­ träffande anslaget Bidrag till skogsvårdsstyrelserna hemställt om medels­ förstärkning motsvarande en ökning av den offentliga verksamheten med 5 000 dagar i syfte att bl. a. möjliggöra ökade insatser i fråga om revidering av de översiktliga planerna för skogsvägnätets utbyggnad och förbättring. Departementschefen har dock inte ansett sig böra biträda skogsstyrelsens förslag om uppräkning av anslaget för ifrågavarande ändamål. M otionärerna, som instämmer i skogsstyrelsens uppfattning om nödvändigheten av en reviderad vägnätsplanläggning, fram håller att en intensifiering av nämnda verksamhet m ed nuvarande bestämmelser kommer att medföra att andra för landet nödvändiga insatser av skogs­ vårdsstyrelserna får ställas åt sidan. I syfte att motverka detta föreslår m otionärerna att bestämmelserna för anslaget Vägbyggnader på skogar i enskild ägo ändras så att ifrågavarande anslagsmedel i fortsättningen även kan användas för upprättande av regionala vägnätsplaner. Utskottet, som i det föregående under punkten 13. 2 a och b (D 2) tillstyrkt vad Kungl. M aj:t föreslagit under skogsvårdsstyrelsernas bi­ dragsanslag, vill erinra om att skogsbruksutredningen i ett betänkande (SOU 1968: 8) behandlat skogsbrukets planläggningsfrågor. I sagda be­ tänkande underströk utredningen nödvändigheten av en intensifiering av den redan förekommande inventerings- och planläggningsverksamheten inom skogsbruket. Utredningen ansåg det emellertid angeläget med fastare riktlinjer för verksamheten och föreslog att med statens stöd och medverkan särskilda planer, av utredningen benämnda skogsproduktionsplaner, skulle upprättas såväl läns- som områdesvis. Skogsbruksutredningens betänkande har av Kungl. M aj:t överlämnats till skogspolitiska utredningen för att tagas under övervägande i dess arbete. Denna utredning kan förväntas inom en snar fram tid avlämna sitt slutbetänkan­ de. D et synes i avvaktan härpå inte påkallat att föreslå någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning av motionen 1971: 1020. M ot Kungl. M aj:ts förslag beträffande nu ifrågavarande anslag har utskottet inte någon erinran. Utskottet hemställer att riksdagen 1. anser motionen 1971: 1020 besvarad med vad utskottet anfört,

2. a. medger att under budgetåret 1971/72 beviljas dels statsbidrag med högst 14 500 000 kr. till vägbyggnader på skogar i enskild ägo, dels förhöjt statsbidrag med högst 500 000 kr. till skogshuvudvägar av särskild betydelse u r fritidssynpunkt, b. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1971/ 72 anvisar ett förslagsanslag av 14 400 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

15. Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland ni. m. och Kursverk­ samhet för skogsbrukets rationalisering m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkterna D 5— D 6, s. 49—51) och hemställer att riksdagen la .m e d g e r att under budgetåret 1971/72 utfästs statsbidrag med högst 10 900 000 kr. till skogliga åtgärder inom samverkansområden i de fyra nordligaste länen och för att fullfölja skogsvårdsföretag i lappmarken, b. till Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 10 000 000 kr., 2. till Kursverksamhet fö r skogsbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 1 385 000 kr.

FISKE

16. Fiskeristyrelsen. Utskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkten E 1, s. 52— 53) och hemställer att riksdagen till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 5 870 000 kr.

17. Fiskeriintendenter m. m. Kungl. M aj:t har (punkten E 2, s. 51— 54) föreslagit riksdagen att till Fiskeriintendenter m. m. anvisa ett förslagsan­ slag av 894 000 kr. Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 875 000 kr. I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 1056 av herr Åberg m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t hemställer att Kungl. M aj:t uppdrar åt fiskeriadministrationsutredningen att särskilt uppmärksamma behovet av en fiskerikonsulenttjänst såsom biträde åt fiskeriintendenterna i nedre södra och västerhavets di­ strikt.

Utskottet. Kungl. M aj:ts förslag under denna punkt innebär att an ­ slaget till fiskeriintendenter m. m. för nästa budgetår uppräknas med 19 000 kr. till 894 000 kr. Anslagshöjningen motiveras av löne- och pris­ omräkning m. m. av i huvudsak automatisk karaktär. E tt av fiskeri-

styrelsen framlagt förslag om medelsanvisning för förstärkning av den lokala fiskeriadministrationen i N edre södra distriktet och Västerhavets distrikt med en fiskerikonsulentbefattning har ej biträtts av departe­ mentschefen. I motionen 1971: 1056 framhålls att fiskeriintendenten som chef för sitt distrikt har att bl. a. verka för fiskets utveckling och för god fiske­ vård, vilket innebär att han skall tillvarataga fiskets intresse såsom sak­ kunnig i vattenmål, i yttranden till länsstyrelserna och till fiskeristyrelsen. Bland uppgifterna ingår vidare att utarbeta remissvar i dispensären­ den enligt miljöskyddslagen och miljöskyddskungörelsen. Därjäm te har han bl. a. att som ledamot i lantbruksnämndernas fiskerinämnder lämna anvisningar för fiskerikonsultenternas och fiskerinämndernas arbete. Enligt motionärernas mening har den ökade arbetsbelastningen i nu näm nda hänseenden medfört, att det ej längre är möjligt för fiskeriintendenterna i de förenäm nda distrikten att utan ytterligare arbetshjälp fullgöra sina arbetsuppgifter i den utsträckning som erfordras. M ot bak­ grund av det anförda föreslår motionärerna att riksdagen anhåller att Kungl. M aj:t ger fiskeriadministrationsutredningen i uppdrag att sär­ skilt uppmärksamma behovet av en fiskerikonsulenttjänst för biträde åt fiskeriintendenterna i Nedre södra distriktet och Västerhavets distrikt. Utskottet vill erinra om att fiskeadministrativa utredningen, som till­ sattes år 1969, enligt sina direktiv har att se över organisationen av de statliga regionala och lokala insatserna på fiskets område. Huvudsyftet med översynen är att anpassa fiskeadministrationens uppgifter och or­ ganisation till utvecklingens krav. Tyngdpunkten i de sakkunnigas ar­ bete skall ligga på att åstadkomma en rationellt utformad organisation som är väl ägnad att tillgodose fiskets skiftande behov inom landets olika delar. Till de organisatoriska spörsmål som utredningen bör ägna särskild uppmärksamhet hör om det är lämpligt att ha fiskeripersonal anställd vid statliga organ — såsom är fallet med fiskerikonsulenterna hos lantbruksnäm nderna — som inte lyder under fiskerimyndigheterna eller om man hellre bör inrikta sig på att utform a en helt fristående regional fiskeriadministration som under fiskeristyrelsen handlägger alla frågor på fiskeområdet. Vidare bör det fram tida personalbehovet inom den regionala fiskeriadministrationen klarläggas. M ot bakgrund av det anförda finner utskottet föreliggande motion inte påkalla något särskilt uttalande från riksdagens sida. Utskottet har dock inte något att invända mot att motionen överlämnas till fiskeadministrativa utredning­ en. Med hänsyn till det anförda och då utskottet biträder Kungl. M ajus förslag under punkten, hemställer utskottet att riksdagen 1. anhåller att Kungl. M aj:t överlämnar motionen 1971: 1056 till fiskeadministrativa utredningen,

2. till Fiskeriintendenter m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 894 000 kr.

18. Kursverksamhet på fiskets område m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkterna E 4— E 7, s. 56— 64) och hemställer att riksdagen 1. till Kursverksamhet på fiskets område för budgetåret 1971/72 an­ visar ett reservationsanslag av 285 000 kr., 2 a. godkänner vad som i statsrådsprotokollet förordats beträffande statligt stöd till fiskehamnar, b. till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret 1971/72 anvi­ sar ett reservationsanslag av 1 000 kr., 3. till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1971/72 an­ visar ett förslagsanslag av 20 000 kr., 4. till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1 151 000 kr. att avräk­ nas m ot automobilskattemedlen.

19. Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. m. fl. anslag. U t­ skottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkterna E 10— E 13, s. 66— 69) och hemställer att riksdagen 1. till Kostnader fö r fiskeutredningar i vattenmål m. m. för budget­ året 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr., 2. till Ersättning till strandägare fö r mistad fiskerätt m. m. för bud­ getåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 1 750 000 kr., 3. till Fiskeriundersökningsfartyg för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr., 4 a. godkänner vad i statsrådsprotokollet förordats i fråga om bidrag till fiskare vid annan förorening av fisk än genom kvicksilver, b. till Bidrag till fiskare m ed anledning av avlysning av fiskevat­ ten för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

SERVICE OCH KONTROLL

20. Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. m. fl. anslag. U t­ skottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkterna G 2— G 4, s. 71— 73) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. ett reserva­ tionsanslag av 50 000 kr., 2f Riksdagen 1971.16 sami. Nr 1

2. till Veterinärstaten ett förslagsanslag av 20 088 000 kr., 3. till Täckande av vissa kostnader fö r köttbesiktning vid kontroll­ slakterier ett förslagsanslag av 7 483 000 kr.

21. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. Utskottet till­ styrker Kungl. M aj:ts förslag (punkten G 6, s. 76) och hemställer att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.

22. Bidrag till djursjukvård i vissa fall. Kungl. M aj:t har (punkten G 7, s. 76) föreslagit riksdagen att till Bidrag till djursjukvård i vissa fall an­ visa ett förslagsanslag av 600 000 kr. Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 400 000 kr. 1 detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 992 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl. vari hemställts att riksdagen beslutar att statsbidrag till mindre bemedlade för djursjukvård m. m. må åtnjutas av djurägare, vars inkomst inte överstiger 10 000 kr.

Utskottet. Enligt gällande lydelse av kungörelsen (1946: 164) angå­ ende statsbidrag till lindring i mindre bemedlades kostnader för djur­ sjukvård m å sådant bidrag åtnjutas av djurägare, vilkens till statlig in­ komstskatt taxerade inkomst ej överstiger 5 000 kr. och som ej heller påförts statlig förmögenhetsskatt. Veterinär får i dylika fall inte av djurägaren uppbära högre belopp än 17 kr. vid sjukbesök. I motionen 1971: 992 föreslås att förenäm nda inkomstgräns höjs till 10 000 kr. M otionärerna framhåller att nuvarande gräns varit oför­ ändrad under en lång följd av år och med dagens pris- och kostnadsförhållanden innebär att ingen i praktiken kan utnyttja statsbidraget. U tskottet vill näm na att nu berörda bidragsbestämmelse varit gäl­ lande från och med den 1 juli 1958. M ed hänsyn till den förändring av penningvärdet som inträtt under tiden därefter kan i och för sig en justering av gällande inkomstgräns förefalla motiverad. En omprövning av bestämmelserna torde dock inte kunna inskränkas därtill utan torde även få om fatta bl. a. frågan om storleken av det belopp, som veterinär högst äger uttaga av bidragsberättigad djurägare. Utskottet får emeller­ tid erinra om att veterinärväsendeutredningen, som haft att utreda vete­ rinärväsendets uppgifter och organisation, i dagarna avlämnat sitt slut­ betänkande (SOU 1971: 3). I avvaktan på ställningstagandet till utred­ ningens förslag synes nu behandlade motionsyrkande inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Med hänsyn till det anförda och då utskottet i övrigt inte finner an­

ledning till erinran m ot Kungl. M aj:ts förslag beträffande förevarande bidragsanslag, hemställer utskottet att riksdagen 1. lämnar motionen 1971: 992 utan åtgärd, 2. till Bidrag till djursjukvård i vissa fall för budgetåret 1971/72 an­ visar ett förslagsanslag av 600 000 kr.

23. Veterinärinrättningen i Skara m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkterna G 8— G 10, s. 76— 79) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Veterinärinrättningen i Skara ett förslagsanslag av 477 000 kr., 2. till Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 8 192 000 kr., 3. till Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning ett reservations­ anslag av 50 000 kr.

24. Statens växtskyddsanstait. Kungl. M aj:t har (punkten G 11, s. 79— 81) föreslagit riksdagen att till Statens växtskyddsanstait för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 6 081 000 kr. Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 989 000 kr. I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 989 av herr Börjesson i Falköping m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen beslutar att till Statens växtskyddsanstait (bil. 11, p. G 11) för budgetåret 1971/72 anvisa ett i förhållande till Kungl. M aj:ts förslag med 200 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 6 281 000 kr.

Utskottet. Kungl. M aj:t har föreslagit en uppräkning av förevarande anslag med 92 000 kr. för täckande av vissa utgiftsökningar av i huvud­ sak automatisk karaktär. Enligt motionen 1971: 989 bör anslaget höjas med ytterligare 200 000 kr. för att möjliggöra en utvidgning av växtskyddsanstaltens resistensbiologiska forskningsverksamhet och av den därtill knutna upplysningsverksamheten. I motionen framhålls att den tilltagande miljöförstöringen bl. a. gjort det nödvändigt att införa för­ bud eller inskränkningar i rätten att använda vissa kemiska ämnen och preparat som växtskyddsmedel. Enligt motionärerna är det angeläget att finna alternativa lösningar på problemet att skydda växtodlingen från sjukdomar och skadedjur. Den resistensbiologiska forskningen erbjuder därvid stora möjligheter. Utskottet vill i anslutning härtill näm na att Kungl. M aj:ts förslag bl. a. innebär att ca 570 000 kr. anvisas till växtskyddsanstaltens sär­ skilda undersökningar. Som även anförts vid behandlingen av före­ varande anslag tidigare år torde finnas möjlighet för anstalten, om den finner vissa undersökningar på det resistensbiologiska området särskilt

angelägna, att inom ramen för sagda medel bestrida kostnaderna h är­ för. Vidare m å framhållas att verksamheten vid anstaltens resistens­ biologiska laboratorium till förhållandevis stor del sker med tillhjälp av forskningsrådsmedel o. d. Utskottet vill erinra om utskottets uttalande förra året (JoU 1970: 1, p. 22) att det kan ifrågasättas om inte forsk­ ningsuppgifterna på förevarande om råde i stor utsträckning är av sådan karaktär att de jämväl i fortsättningen bör finansieras med särskilda forskningsmedel. Med hänsyn till det anförda och med beaktande av att anstaltens egna äskanden på förevarande område är av betydligt mindre omfattning än vad som föreslås i motionen och dessutom har givits för­ hållandevis låg prioritet finner utskottet motionen inte böra föranleda någon riksdagens vidare åtgärd. Då utskottet ej heller i övrigt har något att invända mot Kungl. M aj:ts förslag under punkten, hemställer utskottet att riksdagen med bifall till Kungl. M aj:ts förslag och med avslag på motionen 1971: 989, såvitt nu är i fråga, till Statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 6 081 000 kr.

25. Bekämpande av växtsjukdomar m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkterna G 12— G 14, s. 81— 84) och hemstäl­ ler att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Bekämpande av växtsjukdomar ett förslagsanslag av 150 000 kr., 2. till Statens lantbrukskemiska laboratorium ett förslagsanslag av 2 664 000 kr., 3. till Statens maskinprovningar ett förslagsanslag av 2 227 000 kr.

UTBILDNING OCH FORSKNING

26. Lantbrukshögskolan: D riftkostnader och Lantbrukshögskolan: Bok­ inköp m. m. U tskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkterna H 2— H 3, s. 89— 90) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Lantbrukshögskolan: Driftkostnader ett reservationsanslag av 8 527 000 kr., 2. till Lantbrukshögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag av 627 000 kr.

27. Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkten H 5, s. 92) och hem ­ ställer

att riksdagen till Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöks­ stationerna m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsan­ slag av 1 000 kr.

28. Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkterna H 6— H 10, s. 92—96) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 12 743 000 kr., 2. till Veterinärhögskolan: Driftkostnader ett reservationsanslag av 6 023 000 kr., 3. till Veterinärhögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag av 136 000 kr., 4. till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet ett reservationsan­ slag av 300 000 kr., 5. till Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården ett förslagsanslag av 1 000 kr.

29. Skogshögskolan: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Utskottet till­ styrker Kungl. M aj:ts förslag (punkterna H 11— H 13, s. 96— 100) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 13 237 000 kr., 2. till Skogshögskolan: Driftkostnader ett reservationsanslag av 10 106 000 kr., 3. till Skogshögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag av 148 000 kr.

30. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. och Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkterna H 14— H 15, s. 100— 105) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högsko­ lor m. m. ett reservationsanslag av 5 800 000 kr., 2. till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. ett förslagsanslag av 130 000 kr.

31. Jordbruksforskning. Kungl. M aj:t har (punkten H 16, s. 106) före­ slagit riksdagen att till Jordbruksforskning för budgetåret 1971/72 an­ visa ett reservationsanslag av 7 245 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 760 000 kr. I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 989 av herr Börjesson i Falköping m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen beslutar att till Jordbruksforskning (bil. 11, p. H 16) för bud­ getåret 1971/72 anvisa ett i förhållande till Kungl. M aj:ts förslag med 300 000 kr. förhöjt reservationsanslag om 7 545 000 kr.

Utskottet. Anslaget bör enligt Kungl. M aj:ts förslag ökas med 485 000 kr. till 7 245 000 kr. för nästa budgetår. Utskottet har för sin del inte funnit något att invända mot medelsberäkningen. Detta innebär bl. a. att utskottet ej biträder det i motionen 1971: 989 fram förda förslaget om ytterligare uppräkning av anslaget med 300 000 kr. för forskning rörande giftfri odling. Enligt utskottets uppfattning har statens råd för skogs- och jordbruksforskning redan möjligheter att inom ramen för det i propositionen angivna beloppet anvisa medel till forskningsprojekt på förevarande område. Utskottet hemställer således att riksdagen med bifall till Kungl. M aj:ts förslag och med avslag på motionen 1971: 989, såvitt nu är i fråga, till Jordbruksforsk­ ning för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 7 245 000 kr.

32. Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning och Bidrag till Sveriges utsädesförening. Utskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkterna H 17—H 18, s. 106— 107) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning ett reservations­ anslag av 935 000 kr., 2. till Bidrag till Sveriges utsädesförening ett förslagsanslag av 4 892 000 kr.

33. Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling. Kungl. M aj:t har (punkten H 19, s. 107— 108) föreslagit riksdagen att till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 255 000 kr., vilket innebär samma belopp som för inneva­ rande budgetår. I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 1014 av herr Håkansson m. fl. vari hemställts att riksdagen vid sin behandling av statsverkspropositionen till den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholms växtförädiingsanstalt för budgetåret 1971/72 anvisar 305 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj-.ts förslag under denna punkt innebär bl. a. att bidrag utgår med oförändrat 225 000 kr. till W. Weibull AB för den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm. Företaget har för sin del begärt en höjning av statsbidraget med 215 000 kr. för täckande av vissa kostnadsökningar för löner och sociala utgifter. I motionen 1971: 1014 framhålls att det är ett samhällsintresse att växtförädlingsarbetet vid förevarande anstalt kan uppehållas i full om­ fattning även i nuvarande läge med starkt ökade kostnader. M otionä­ rerna anser att bidrag bör utgå till anstalten för att täcka åtminstone en del av de kostnadsökningar som kan emotses under det kommande budgetåret och föreslår att till anstalten anvisas ett sammanlagt belopp av 305 000 kr. Utskottet vill såsom tidigare år, då frågan om uppräkning av m ot­ svarande anslag under nionde huvudtiteln aktualiserats, erinra om att växtförädlarna erhåller ej obetydliga bidrag till sin verksamhet av växtförädlingsavgifter. Vidare har anstalten möjlighet att erhålla bidrag till forskningsprojekt från statens råd för skogs- och jordbruksforsk­ ning. Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte anledning till­ styrka det fram förda motionsyrkandet om höjning av nu ifrågavarande anslagspost. Utskottet hemställer alltså att riksdagen med bifall till Kungl. M aj:ts förslag och med avslag på motionen 1971: 1014 till Bidrag till viss praktiskt vetenskap­ lig växtförädling för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 255 000 kr.

34. Skoglig forskning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna H 20— H 27, s. 108— 115) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Skoglig forskning ett reservationsanslag av 3 165 000 kr., 2. till Bidrag till Institutet för skogsförbättring ett förslagsanslag av 836 000 kr., 3. till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien ett förslagsanslag av 251 000 kr., 4. till Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 2 905 000 kr., 5. till Alnarpsinstitutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av 330 000 kr., 6. till Statens skogsmästarskola ett förslagsanslag av 1 145 000 kr., 7. till Reseunderstöd fö r studier m. m. ett reservationsanslag av 39 000 kr., 8. till Bidrag till viss ungdomsverksamhet ett anslag av 500 000 kr.

MILJÖVÅRD M. M.

35. Statens naturvårdsverk. Utskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkten 1 1, s. 116— 118) och hemställer att riksdagen till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1971/72 an­ visar ett förslagsanslag av 13 360 000 kr.

36. Koncessionsnämnden för miljöskydd. U tskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkten I 2, s. 118— 119) och hemställer att riksdagen 1. bemyndigar Kungl. M aj:t att vid koncessionsnämnden för miljö­ skydd inrätta en tjänst som ställföreträdande ordförande i Ce 2 och en tjänst som överingenjör i Ce 1, 2. till Koncessionsnämnden för m iljöskydd för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 1 086 000 kr.

37. Miljövårdsinformation. Kungl. M aj:t har (punkten I 3, s. 120— 121) föreslagit riksdagen att till M iljövårdsinformation för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 650 000 kr. Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp. I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971:427 av herrar Svanström och Tobé vari hemställts att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1971/72 anvisas ett reservationsanslag av 1 700 000 kr., varvid förutsätts att ökning av bidraget till ideella organisationer för naturvårdsupplysning sker.

Utskottet. Kungl. M aj:t förordar i överensstämmelse med förslag av statens naturvårdsverk ett oförändrat anslag till miljövårdsinfor­ mation för nästa budgetår. Yrkandet i motionen 1971: 427 ansluter sig till ett i naturvårdsverkets anslagsäskanden fram fört förslag om höj­ ning av bidragen till Svenska naturskyddsföreningen och Samfundet för hembygdsvård med 30 000 respektive 20 000 kr. Bidragen till näm nda organisationer för naturvårdsverksamhet har under ett flertal år successivt ökats. Sålunda kan nämnas att till Svenska naturskyddsföreningen budgetåret 1960/61 utgick 55 000 kr. medan för innevarande budgetår beräknats 310 000 kr. för ändamålet. För Samfundet för hembygdsvård utgör motsvarande belopp resp. 50 000 kr. och 165 000 kr. Utskottet vill erinra om att riksdagens förra året fattade beslut be­ träffande innevarande budgetårs anslag till miljövårdsinformation inne­ bar en anslagsuppräkning av 1 milj. kr. för hithörande ändamål. Därvid uttalades från såväl departementschefens som riksdagens sida, att det var angeläget att de ideella naturvårdsorganisationerna gavs möjlighet

att fortsätta och utveckla sitt arbete. Dessa uttalanden har givetvis alltjäm t sin giltighet. Det ankommer emellertid på Kungl. M aj:t eller efter Kungl. M aj:ts bemyndigande statens naturvårdsverk att besluta om anslagets fördelning på olika ändamål och en ökning av bidragen till organisationerna förutsätter således i och för sig inte någon anslagshöj­ ning. Utskottet finner inte anledning till erinran m ot Kungl. M aj:ts förslag och är således ej berett att tillstyrka motionen. Utskottet hemställer att riksdagen med bifall till Kungl. M aj:ts förslag och med avslag på m otionen 1971: 427 till Miljövårdsinformation för budget­ året 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1 650 000 kr.

38. Rikskampanj mot nedskräpning och Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkter­ na I 4 — I 5, s. 121— 123) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Rikskam panj m ot nedskräpning ett reservationsanslag av 500 000 kr., 2. till Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. ett reserva­ tionsanslag av 9 000 000 kr.

39. Vård av naturvårdsområden. Kungl. M aj:t har (punkten I 6, s. 123— 126) föreslagit riksdagen att till Vård av naturvårdsom råden m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 5 700 000 kr. Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 700 000 kr. I detta sammanhang har utskottet behandlat dels motionen 1971: 428 av herr Wirtén m. fl. vari hemställts att ansla­ get under punkten I 6 Jordbruksdepartem entet m åtte utgå med ett i för­ hållande till Kungl. M aj:ts förslag med 1 000 000 kr. förhöjt anslag för försöksverksamhet med landskapsvård om 6 700 000 kr., dels motionen 1971: 1006 av herr Hansson i Skegrie m. fl. vari hem ­ ställts att riksdagen vid behandling av statsverkspropositionen, jordbrukshuvudtiteln, punkten I 6 Vård av naturvårdsom råden m. m. för budget­ året 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 6 700 000 kr., varav 1 000 000 kr. må disponeras för landskapsvård i odlingsbygder enligt naturvårdsverkets förslag.

LJtskottet. Kungl. M aj:ts förslag innebär en höjning av nu utgående anslag med 1 000 000 kr. I motionerna 1971: 428 och 1971: 1006, som har i sak samstämmiga yrkanden, upptas ett i det av arbetsgruppen för landskapsvård vid jordbruksrationalisering i betänkandet ”Landskaps­ vård i odlingsbygder” fram fört förslag om försöksverksamhet med sådan landskapsvård. M otionärerna förordar en ytterligare höjning av

anslaget med 1 000 000 kr., varvid nämnda belopp anses böra få dispo­ neras för försöksverksamheten. Av propositionen framgår bl. a. att förenämnda arbetsgrupps förslag f. n. remissbehandlas och att departementschefen förutsätter att, i av­ vaktan på ställningstagande till förslagen, landskapsvårdande åtgärder liksom hittills kommer att utföras som beredskapsarbeten. Utskottet anser i likhet med departementschefen att den slutliga prövningen av förslaget bör avvaktas och kan därför inte biträda mo­ tionsyrkandena. Inte heller i övrigt finner utskottet anledning till er­ inran mot Kungl. M aj:ts förslag. Utskottet hemställer att riksdagen med bifall till Kungl. M aj:ts förslag och med avslag på motionerna 1971: 428 och 1971: 1006 till Vård av naturvårdsområden m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reserva­ tionsanslag av 5 700 000 kr.

40. Miljövårdsforskning. Kungl. M aj:t har (punkten I 9, s. 130— 131) föreslagit riksdagen att till Miljövårdsforskning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 12 160 000 kr. Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 11 000 000 kr. I detta sammanhang har utskottet behandlat dels motionen 1971: 1012 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. vari hemställts att riksdagen beviljar naturvårdsverket ett förslagsanslag till miljöforskning enligt statsverkspropositionen bil. 11, I 9 med samman­ lagt 17 500 000 kr., dels motionen 1971: 1039 av fröken Pehrsson m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandling av statsverkspropositionen, jordbrukshuvudtiteln, punkten I 9. Miljövårdsforskning, till miljövårdsforskning för bud­ getåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 13 160 000 kr.

Utskottet. Kungl. M aj:t föreslår en uppräkning av anslaget med 1 160 000 kr. eller från 11 000 000 till 12 160 000 kr. Naturvårdsverket har i sina anslagsäskanden hemställt om en ökning av anslaget med 6 500 000 kr. under hänvisning bl. a. till behoven för fullföljande av pågående forsknings- och undersökningsverksamhet, för planerade nya projekt på dessa områden, för anordnande av symposier och konferen­ ser och för inrättande av stipendier. I motionerna 1971: 1012 och 1971: 1039 uttalas att naturvårdsverkets begäran om anslag på 17 500 000 kr. bort biträdas. I motionen 1971: 1012 framställs yrkande i enlighet härmed. I motionen 1971: 1039 före­ slås under hänvisning till det stram a budgetläget en höjning av anslaget med 1 000 000 kr. utöver Kungl. M aj:ts förslag. Utskottet, som vill erinra om att förevarande anslag förra året höj­

des med 1,5 milj. kr., anser att den av Kungl. M aj:t nu föreslagna ytter­ ligare anslagshöjningen bör godtagas och avstyrker därför motionsförslagen. Utskottet hemställer att riksdagen med bifall till Kungl. M aj:ts förslag samt med avslag på motionerna 1971: 1012 och 1971: 1039 till Miljövårdsforskning för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 12 160 000 kr.

41. Stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet. U t­ skottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkten I 10, s. 131— 132) och hemställer att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning på vatten- och luft­ vårdsområdet för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsan­ slag av 1 200 000 kr.

42. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. Kungl. M aj:t har (punkten I 11, s. 132— 134) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kom ­ munala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett re­ servationsanslag av 84 000 000 kr., vilket är lika med det för innevaran­ de budgetår anvisade beloppet. I detta sammanhang har utskottet behandlat dels motionen 1971: 1032 av herrar Mattsson i Skee och Mattsson i Lane-Herrestad vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t anhåller om sådana bestämmelser beträffande Bidrag till kommunala av­ loppsreningsverk m. m. att statsbidragen samordnas med Naturvårds­ verkets beslut om igångsättningstillstånd, dels motionen 1971: 1001 av fru Hambraeus m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t 1. anhåller om en omprövning av statsbidragsbestämmelserna för an ­ läggande av avloppsreningsverk så, att de metoder främjas som ger till resultat förutom ett höggradigt renat vatten också ett slam som utan olägenhet kan återföras till jorden, samt 2. anhåller om att berörda myndigheter ges i uppdrag att lämna upp­ lysningar och rekommendationer till kommunerna angående individuella lösningar av de sanitära frågorna i villaområden, företrädesvis genom Multrum (Clivus).

Utskottet. Under förevarande punkt fram håller departementschefen bl. a. angelägenheten av att det statliga stödet till byggande av kommu­ nala avloppsreningsverk ytterligare ökar. Bidragsramen — den har för de tre senaste budgetåren fastställts till respektive 40, 50 och 60 milj. kr. — bör enligt departementschefens mening höjas till 80 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Med hänvisning till att det tar viss tid innan vid­

gade ram ar medför ökat medelsbehov finner dock departementschefen anslaget kunna föras upp med oförändrat belopp eller med 84 milj. kr. De i detta sammanhang upptagna motionerna berör inte anslagsbeloppet. Utskottet finner inte anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag och tillstyrker således anslagsäskandet. I de inledningsvis näm nda motionerna hemställs om en omprövning av statsbidragsbestämmelsema syftande till att bidragen ”samordnas med naturvårdsverkets beslut om igångsättningstillstånd” (motion 1971: 1032) och att m etoder främjas som ger ett höggradigt renat vatten och samtidigt ett slam som utan olägenhet kan återföras till jorden ävensom att åt berörda myndigheter uppdras att lämna kommunerna upplys­ ningar och rekommendationer angående individuella lösningar av de sanitära frågorna i villaområden (motion 1971: 1001). Vad först gäller det i motionen 1971: 1032 fram förda önskemålet om samordning av bidrag och igångsättningstillstånd vill utskottet er­ inra om att det ankommer på koncessionsnämnden för miljöskydd att besluta i tillståndsärenden. Enligt vad utskottet erfarit eftersträvas re­ dan nu en samordning mellan tillståndsprövningen och naturvårdsver­ kets handläggning av bidragsfrågorna. Den eftersläpning som kan före­ komma i fråga om bidragsbesluten torde huvudsakligen sammanhänga med svårigheterna att tillgodose vissa bidragskrav inom den fastställda medelsramen. Utskottet anser det kunna förutsättas att behovet av sådan samord­ ning som avses i motionen även fortsättningsvis uppmärksammas av berörda myndigheter och att önskemålen därvidlag kommer att tillgodo­ ses i den utsträckning som befinns möjlig. Utskottet finner inte att till­ räckliga skäl anförts för att utskottet skulle förorda någon ändring i gällande bestämmelser beträffande handläggningen av här ifrågavaran­ de bidragsärenden. Motionen synes sålunda inte böra föranleda något riksdagens initiativ. Vad beträffar i motionen 1971: 1001 fram ställda yrkanden vill ut­ skottet framhålla att vid 1970 års riksdag behandlades motioner, vari likaledes hemställdes om en skärpning av bidragsreglerna i syfte att främ ja en effektiv rening av vattnet. 1 utlåtande (JoU 1970: 21) över motionerna underströk jordbruksutskottet angelägenheten av att utsläp­ pet av närsalter i sjöar och vattendrag reduceras. U tskottet sade sig med tillfredsställelse hälsa att flera kommuner redan gått i författning om att anlägga reningsverk med kemisk rening eller vidtagit förberedel­ ser för att senare kunna vidtaga sådana åtgärder. D et var givetvis ange­ läget att man vid den fortsatta utbyggnaden siktade till anläggningar med så långt gående reningsanordningar som möjligt. U tskottet hänvi­ sade emellertid till vad som i inhämtade remissyttranden (från statens naturvårdsverk och Svenska kommunförbundet) anförts beträffande den faktiska utvecklingen på området och fann inte erforderligt med någon

ändring av gällande bestämmelser för att nå nyssnämnda syfte. Riks­ dagen biföll utskottets hemställan att motionerna skulle anses besva­ rade med vad utskottet anfört. Utskottet vill med anledning av den nu föreliggande motionen 1971: 1001 fram hålla att de allmänna synpunkter i hithörande frågor som jordbruksutskottet anförde i sitt förenäm nda yttrande i princip alltjämt givetvis motsvarar utskottets uppfattning. Utskottet vill härtill foga föl­ jande. Gällande bidragsbestämmelser är utform ade med sikte på att stimu­ lera kommunerna att bygga effektiva reningsverk. Bidrag utgår med mellan 30 och 50 procent av kostnaderna beroende på reningsgraden. M otionärerna förordar bl. a. reningsmetoder som även möjliggör till­ varatagande av ett för jorden lämpligt slam. Såvitt utskottet kunnat finna bör olika i motionerna berörda faktorer, t. ex. lämpliga fällnings­ medel och åtgärder för tillvaratagande av slam kunna ägnas uppm ärk­ samhet vid prövningen av tillståndsärenden och vid den tillsyn över an ­ läggningarna som sker enligt miljöskyddslagen. Beträffande slamproblemen pågår ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete genom naturvårdsverkets försorg och vid bl. a. Institutet för vatten- och luftvårdsforskning. Det är enligt utskottets mening angeläget att de fö r bidragsgivningen ansvariga myndigheterna uppm ärksam m ar föreliggande och kommande resultat av dessa strävanden, och utskottet förutsätter att så kommer att ske. Någon ändring av bidragsbestämmelserna synes utskottet inte erforderlig, och utskottet anser sig därför inte böra bi­ träda det i motionsyrkandet under punkten 1. fram ställda yrkandet. Beträffande motionsyrkandet om uppdrag till berörda myndigheter att lämna kommunerna upplysningar och rekommendationer i sanitära frågor vill utskottet erinra om att information till kommunerna om oli­ ka metoder för avloppsrening ges bl. a. genom naturvårdsverkets publikationsverksamhet. I informationsmaterialet ingår redogörelser fö r av verket provade olika typer av reningsverk, lämpade för enstaka fastig­ heter, mindre grupper av hus etc. Enligt utskottets mening bör man kunna räkna med att vederbörande myndigheter är beredda att biträda kommunerna för åstadkommande av sådana individuella lösningar av sanitära frågor i villaområden som m otionärerna finner önskvärda. U t­ skottet finner med hänsyn härtill inte heller den i motionsyrkandet un­ der punkten 2. gjorda hemställan böra föranleda någon riksdagens åt­ gärd. Utskottet hemställer att riksdagen 1. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budget­ året 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 84 000 000 kr., 2. läm nar motionen 1971: 1032 utan åtgärd, 3. läm nar motionen 1971: 1001 utan åtgärd.

43. Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. Kungl. M aj:t har (punkten I 12, s. 134— 135) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kr., vilket är lika med det för innevarande budgetår anvisade beloppet. I detta sammanhang h ar utskottet behandlat dels motionen 1971: 418 av herr Hedin m. fl. vari hemställts att riksda­ gen beslutar att statsbidrag enligt de grunder som gäller för vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin jämväl skall utgå till jordbruks­ företag, dels motionen 1971: 983 av herr Berndtsson i Bokenäs m. fl. vari hem ­ ställts att riksdagen beslutar att statsbidrag enligt de grunder som tilllämpas för vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin jämväl skall kunna utgå till jordbruks- och trädgårdsnäringen, dels motionen 1971: 1024 av herr Kristiansson i Harplinge m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av statsverkspropositionen, jordbruksdepartementets huvudtitel, punkten I 12, Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin 1. medger att statsbidrag från anslaget får utgå till vatten- och luft­ vårdande åtgärder inom jordbruket och trädgårdsnäringen enligt samma grunder som enligt 1969 års riksdagsbeslut gäller för industrin, samt 2. beslutar att ifrågavarande reservationsanslag, som i statsverkspro­ positionen upptagits till 50 milj. kr., må uppföras under anslagsrubriken Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin, jordbru­ ket och trädgårdsnäringen.

Utskottet. Från och med budgetåret 1969/70 utgår från förevarande anslag till industriföretag direkta bidrag till investeringar för åtgärder i syfte att minska vatten- och luftföroreningar. F ör att stödet skulle få den önskade effekten att stimulera industrin att snabbt vidta renings­ åtgärder beslöt 1969 års riksdag att stödet skulle utgå endast under en begränsad tidsperiod om fem år. Med utgångspunkt i naturvårdsverkets beräkningar om ett totalt investeringsbehov av drygt 1 miljard kr. för ändamålet uppskattades det årliga anslagsbehovet till 50 milj. kr. under vartdera av budgetåren 1969/70— 1973/74. Naturvårdsverket konstate­ rar i sina anslagsyrkanden för budgetåret 1971/72 bl. a. att under bud­ getåret 1969/70 endast en mindre del av anslaget behövt tas i anspråk men fram håller att antalet ansökningar om bidrag torde komma att öka väsentligt. Verket förordar en oförändrad anslagstilldelning och Kungl. M aj:t biträder detta förslag. Enligt utskottets mening bör förenämnda beräkningsgrunder alltjämt tillämpas. I överensstämmelse härm ed till­ styrker utskottet Kungl. M aj:ts förslag att för nästa budgetår anvisas ett oförändrat belopp av 50 milj. kr. I motionerna 1971: 418, 1971: 983 och 1971: 1024 föreslås att bidrag

från anslaget skall kunna utgå även till jordbruks- och trädgårdsföretag. I motion 1971: 1024 hemställs även att anslagets rubricering ändras i enlighet härmed. Yrkanden med samma innebörd som de här förelig­ gande har i anledning av väckta m otioner prövats av såväl 1969 som 1970 års riksdag. Jordbruksutskottet hänvisade vid sin behandling av sistnämnda m otioner bl. a. till att statligt stöd till reningsanordningar inom jordbruket redan lämnas i form av kreditgaranti såväl för anlägg­ ning som för utrustning. Vidare ansåg utskottet att skälen för bidragsgivningen till industrin hade en sådan tyngd att den borde genomföras utan inskränkningar. Bidragsgivningen borde således koncentreras till industrisektorn. I enlighet med utskottets förslag avslogs motionerna åren 1969 och 1970 av riksdagen. Som naturvårdsverket anfört i sin tidigare berörda anslagsframställ­ ning torde man få räkna med betydligt ökade krav från industrins sida på bidrag från förevarande anslag. M ed hänsyn härtill och då de skäl i övrigt som föranlett riksdagens tidigare ställningstaganden i ämnet fortfarande synes giltiga, anser sig utskottet inte böra tillstyrka motions­ yrkandena. Utskottet hemställer att riksdagen 1. läm nar motionerna 1971:418, 1971:983 och 1971:1024, sist­ näm nda motion såvitt nu är i fråga, angående utvidgning av om­ rådet för här avsedda stöd till att om fatta även jordbruks- och trädgårdsföretag, utan åtgärd, 2. med bifall till Kungl. M aj:ts förslag och med avslag på motio­ nen 1971: 1024, såvitt i övrigt är i fråga, till Bidrag till vattenoch luftvårdande åtgärder inom industrin för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

44. Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkten I 13, s. 135— 138) och hemställer att riksdagen till Ersättning fö r vissa skador av rovdjur, m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 940 000 kr.

DIVERSE

45. Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m. m. fl. anslag. Utskot­ tet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkterna J 1— J 6, s. 139— 142) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m. ett förslagsan­ slag av 273 000 kr.,

2. till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. ett reser­ vationsanslag av 1 000 kr., 3. till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. ett för­ slagsanslag av 3 292 000 kr., 4. till Ersättning fö r förvaltningen av vissa lånefonder ett förslags­ anslag av 25 000 kr., 5. till Ersättningar fö r vissa besiktningar och syneförrättningar ett förslagsanslag av 5 000 kr., 6. till Ersättning till domänverkets fo n d för viss upplåten m ark ett förslagsanslag av 64 000 kr.

UPPSKJUTNA FRÅGOR

46. Uppskjutna frågor. Utskottet kom m er senare under sessionen att yttra sig beträffande Kungl. M aj:ts under följande punkter framlagda förslag, nämligen B 1 Lantbruksstyrelsen B 2 Lantbruksnämnderna B 6 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti B 8 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenhe­ ter m. m. C 2 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område C 4 Särskilt stöd åt det mindre jordbruket E 3 Främ jande i allmänhet av fiskerinäringen E 8 Särskilt omställningsstöd till fiskare E 9 Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske F 1 Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande F 2 Kompensation för bensinskatt till rennäringen G 1 Veterinärstyrelsen G 5 Statens veterinärmedicinska anstalt H 1 Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader H 4 Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten

vilket utskottet här anmäler.

Stockholm den 16 mars 1971

På jordbruksutskottets vägnar

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson i Skänninge (s), Antby (fp), Johanson i Väs­ tervik (s), Hedin (m), Hedström (s), Jonasson (c), Magnusson i Grebbe­ stad (s), Wirtén (fp), Augustsson (s), Kronm ark (m), fru Lindberg (s), herrar Larsson i Borrby (c) och Takman (vpk);

dock att vid behandlingen av punkterna 2 fru Thorsson (s) och herrar Johansson i Holmgården (c) och Berndtsson i Bokenäs (fp) deltagit i stället för herrar Hedström (s), Jo­ nasson (c) och W irtén (fp); 5 och 7 herrar Johansson i Holmgården (c) och Berndtsson i Bokenäs (fp) deltagit i stället för herrar Larsson i Borrby (c) och W irtén (fp); 12 herrar Johansson i Holmgården (c), Berndtsson i Bokenäs (fp), frö­ ken Anderson i Lerum (s), herrar Kristiansson i Harplinge (c) och Leuchovius (m) deltagit i stället för herrar Hansson i Skegrie (c), Wirtén (fp), Augustsson (s), Larsson i Borrby (c) och Kronm ark (m); 14 herr Berndtsson i Bokenäs (fp) deltagit i stället för herr Wirtén (fp); 17 och 22 herrar Berndtsson i Bokenäs (fp) och Åberg (fp) deltagit i stället för herrar Antby (fp) och W irtén (fp); 24, 31 och 33 herr Leuchovius (m) och fru Anér (fp) deltagit i stället för herrar K ronm ark (m) och Antby (fp); 37, 39 och 40 herrar Wikner (s), Stjernström (c) och fru A nér (fp) del­ tagit i stället för fru Lindberg (s), herrar Jonasson (c) och Antby (fp); 42 fru Theorin (s), herr Stjernström (c) och fru Anér (fp) deltagit i stället för fru Lindberg (s), herrar Jonasson (c) och Antby (fp); 43 herrar W ikner (s), Stjernström (c) och fru Anér (fp) deltagit i stäl­ let för fru Lindberg (s), herrar Jonasson (c) och Antby (fp); vid samtliga övriga punkter fru Thorsson (s), herr Andersson i Stor­ fors (s), fru Theorin (s) och fru Anér (fp) deltagit i stället för herrar Persson i Skänninge (s), Johanson i Västervik (s), Augustsson (s) och W irtén (fp).

Reservationer

1. vid punkten 12 (Administration av perm anent skördeskadeskydd m. m.) av herrar Antby (fp), Hedin (m), Jonasson (c), Johansson i Holmgår­ den (c), Berndtsson i Bokenäs (fp), Kristiansson i Harplinge (c) och Leuchovius (m) som anser att dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Jord­ bruksutskottet h ar” och som på s. 9 slutar med ”i ämnet” bort utbytas mot text av följande lydelse: ” Utskottet vill i anledning av förevarande motioner erinra om den översyn av metodiken för skördeuppskattning och ersättningsberäkning som fortlöpande sker genom skördestatistiska nämndens försorg. På grundval av nämndens arbete har under årens lopp åtskilliga förbätt­ ringar vidtagits i fråga om skördeskadeskyddet. Ändringar av områdes­ indelningen har sålunda genomförts i syfte att ernå en förbättrad geo­

grafisk fördelning av de samlade resurserna för de objektiva skördeuppskattningarna och skördeskadeskyddets administration. Enligt vad utskottet erfarit utreds för närvarande inom nämnden möjligheterna att inordna ytterligare grödor i systemet, såsom kokärter och vallfröer. Vi­ dare har nämnden igångsatt en allmän och förutsättningslös utredning av möjligheterna att öka skördeskadeskyddets flexibilitet. Vad gäller frågan om inordnande av yrkesfruktodlingen i systemet har, såsom redo­ visats vid förra årets riksdag (JoU 1970: 11) nämnden undersökt möjlig­ heterna härtill. Med hänsyn till bl. a. den bristfälliga skördestatistiken på förevarande område hade dock nämnden inte funnit tillräckliga förut­ sättningar föreligga för framläggande av förslag i ämnet. Utskottet, som givetvis finner det önskvärt att trädgårdsodlingen inordnas i det perm a­ nenta skördeskadeskyddet så snart tekniska förutsättningar härför be­ finns föreligga, utgår från att nämnden i sitt fortsatta arbete uppm ärk­ sammar de möjligheter som härvidlag kan komma att erbjudas genom att trädgårdsföretagen från och med föregående år inordnats i lantbruksregistret. Tills vidare bör det liksom hittills finnas möjlighet för Kungl. M ajit att, om särskilda skäl föreligger, bevilja skördeskadedrabbade trädgårdsodlare behovsprövade kontantbidrag med anlitande av det un­ der nionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. De åtgärder som hittills vidtagits i syfte att förbättra metodiken för skördeuppskattning samt skördeskadeskyddets tekniska utformning och administration har utan tvivel varit värdefulla. Systemet för skördeska­ deskyddet synes dock alltjämt vara förknippat med vissa brister i nu fö­ revarande avseende. Utskottet vill härvidlag särskilt peka på den långa tidsutdräkt som för närvarande uppstår mellan skördeskadans uppkomst och tidpunkten för utbetalning av skördeskadeersättning. Den omständig­ heten att sagda utbetalning sker först under mars månad året efter skör­ deåret skapar i åtskilliga fall betydande problem för de skadedrabbade jordbrukarna. Enligt utskottets mening är det synnerligen önskvärt att Kungl. Maj :t vidtar åtgärder i syfte att snarast åstadkomma sådana för­ ändringar i skördeskadeskyddet att utbetalningen av ersättningar kan ske samma år som skördeskada uppstått. Härvidlag bör bl. a. prövas möjligheten att undanta vissa senmognande grödor vid den första utbe­ talningen. Det synes även kunna ifrågasättas om inte den kvalitetsmässiga bedömningen av skördeskadorna kan ske på annat sätt än för n är­ varande utan att därför säkerheten i fråga om skadeberäkningarna be­ höver i m ärkbar grad påverkas. Härvid bör även kunna övervägas att medtaga grödor som för närvarande ej blir föremål för kvalitetsbe­ dömning. Enligt utskottets uppfattning måste fördelarna av en snabb reglering av skadeersättningsanspråken anses så betydande att de mer än väl torde kom m a att uppväga de eventuella merkostnader som kan uppstå genom en omläggning av systemet i nu antydd riktning.

Även om utskottet i förevarande sammanhang funnit sig böra särskilt fram hålla vikten av en förbättring i fråga om utbetalningsrutinen inom skördeskadeskyddet anser sig utskottet böra understryka, att också de i nu behandlade motioner i övrigt fram förda önskemålen om översyn av skördeskadeskyddet i olika avseenden fram står som angelägna. Bl. a. utgör den höga självrisken otvivelaktigt ett svårt problem. Utskottet ställer sig således bakom de yrkanden som i förevarande sammanhang framställts om en särskild översyn av skördeskadeskyddet i syfte att möjliggöra en ytterligare effektivisering av systemet. I anledning av det i ett par motioner fram förda förslaget om ökning av den för behovsprövade bidrag avsedda delen av skördeskademedlen vill utskottet erinra om att ifrågavarande bidrag skall kunna utbetalas i sådana fall då så betydande skördeskador uppenbarligen föreligger att skadeersättningar bort utgå men detta ej har skett på grund av syste­ mets allmänna konstruktion eller till följd av oförutsedda brister i detsamma. N u gällande regler innebär att för ifrågavarande ändamål årligen skall stå till förfogande ett belopp motsvarande en procent av de utgående allmänna kontanta ersättningarna för skördeskador, eller, om beräkning enligt enprocentregeln ger till resultat ett lägre belopp, högst 400 000 kr. Intill dess systemet för det perm anenta skördeskadeskyddet genom successiva förbättringsåtgärder erhållit en sådan utformning att de individuella ersättningsbehoven kan tillfredsställande tillgodoses inom skördeskadeförsäkringens ram är det enligt utskottets mening viktigt att möjligheterna till behovsprövad bidragsgivning ej blir alltför begränsa­ de. I det föregående angivna bidragsram, som varit gällande ända sedan år 1962, får med hänsyn till de föreliggande behoven num era anses helt otillräcklig. U tskottet får därför så till vida ansluta sig till förevarande motionsyrkanden att utskottet förordar att ramen för de behovsprövade bidragen bestäms till två procent av de utgående allmänna kontanta er­ sättningarna för skördeskador, eller, om beräkning enligt denna regel ger till resultat ett lägre belopp, högst 800 000 kr.” dels utskottets hemställan under 1. och 2. bort ha följande lydelse: ” l.s o m sin mening ger till känna vad utskottet anfört i anledning av motionerna 1971: 213, 1971: 977, 1971: 996, 1971: 1023 och 1971: 1043 samt, såvitt däri hemställts om översyn av det obliga­ toriska skördeskadeskyddet, motionen 1971: 420, 2. i anledning av motionen 1971: 271 och, såvitt i övrigt är i fråga, m otionen 1971: 420 som sin mening ger till känna vad utskottet anfört angående ramen för utbetalning av behovsprövade skördeskadebidrag,”

2. vid punkten 24 (Statens växtskyddsanstalt) av herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Jonasson (c), Wirtén (fp), Larsson i Borrby (c), Leuchovius (m) och fru Anér (fp) som anser att

utskottets yttrande fr. o. m. det stycke sorn börjar på s. 15 med ”U t­ skottet vill” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse: ”Utskottet vill i anslutning härtill för sin del framhålla att det mo­ derna jordbruket och trädgårdsodlingen av rationaliserings- och konkur­ renshänsyn på forskningens nuvarande ståndpunkt är nödsakade att an­ vända kemiska bekämpningsmedel. Det är emellertid önskvärt att dessa medel handhas så att skadliga biverkningar i fråga om vår miljö och hälsa så mycket som möjligt undvikes. 1 strävandena att åstad­ komma en begränsning av bekämpningsmedlens användning erbjuder som m otionärerna anfört den resistensbiologiska forskningen stora möj­ ligheter. Utskottet vill därför starkt understryka vikten av att behovet av dylik forskning i möjligaste mån kan tillgodoses. Vid växtskyddsanstaltens resistensbiologiska laboratorium görs betydande insatser på före­ varande område. Hitintills har dock verksamheten vid laboratoriet i mycket stor utsträckning finansierats med anslag från forskningsråd, odlarorganisationer, privata stiftelser o. d. Under hittillsvarande inle­ dande skede får detta anses ha delvis varit motiverat. Om laboratoriet i fortsättningen skall kunna tillfredsställande fullgöra de växande forsk­ ningsuppgifterna på förevarande område, erfordras emellertid en betyd­ ligt säkrare grund än för närvarande för planläggningen och genomfö­ randet av laboratoriets arbete. M ot bakgrund härav finner utskottet starka skäl tala för att växtskyddsanstalten ges möjlighet att på sätt i motionerna föreslagits bygga ut sina resurser på det resistensbiologiska området. Utskottet tillstyrker i enlighet härm ed att förevarande anslag tillförs 200 000 kr. mer än vad Kungl. M aj:t föreslagit. Under hänvisning till det anförda och då utskottet i övrigt inte har något att erinra mot Kungl. M aj:ts förslag under förevarande punkt, hemställer utskottet att riksdagen i anledning av Kungl. Maj-.ts förslag och med bifall till motionen 1971:989, såvitt nu är i fråga, till Statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 6 281 000 kr.”

3. vid punkten 31 (Jordbruksforskning) av herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Jonasson (c), W irtén (fp), Larsson i Borrby (c), Leuchovius (m) och fru Anér (fp) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse: ”Beträffande förevarande anslag har statens råd för skogs- och jord­ bruksforskning i sin anslagsframställning erinrat om att de förändringar, som jordbruket f. n. undergår genom bl. a. fortgående rationaliseringar, omläggningar i växt- och djurproduktionen samt utvecklingen inom livs­ medelsindustrin, ökar behovet av intensifierade undersökningar på många områden. Bl. a. träder behovet av parasit- och miljökontroll med biologiska hjälpmedel allt starkare i förgrunden hos både växter och

djur. F ör nästa budgetår krävs enligt rådets mening en uppräkning av anslaget med 1 milj. kr. från 6 760 000 kr. till 7 760 000 kr. om de olika angelägna forskningsändamålen skall kunna tillgodoses. Som fram går av propositionen har departementschefen inskränkt sig till att föreslå en höjning av anslaget med 485 000 kr. för nästa budgetår. I motionen 1971: 989 påpekas angelägenheten av att ytterligare medel tillförs an­ slaget för att tillgodose det ökade behovet av forskning rörande frågan om giftfri odling. M otionärerna föreslår för sin del en anslagsuppräkning med 300 000 kr. utöver vad Kungl. M aj:t förordat. Utskottet vill i anslutning härtill fram hålla att de icke önskade bief­ fekterna av den ökande användningen av bl. a. kemiska bekämpnings­ medel av olika slag inom växtodlingen utgör ett starkt motiv för att forsknings- och försöksverksamheten på förevarande om råde intensifie­ ras, bl. a. beträffande medlens negativa verkningar. Mycket viktigt i sammanhanget är också att möjligheterna till en alternativ användning av biologiska hjälpmedel blir närm are klarlagda. Bl. a. mot bakgrund härav ansluter sig utskottet till det i förevarande m otion framlagda förslaget att anslaget till Jordbruksforskning för nästa budgetår upp­ förs med 7 545 000 kr. Utskottet hemställer alltså att riksdagen i anledning av Kungl. M aj:ts förslag och motionen 1971: 989, såvitt nu är i fråga, till Jordbruksforskning för bud­ getåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 7 545 000 kr.”

4. vid punkten 33 (Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtföräd­ ling) av herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Jonasson (c), W irtén (fp), Larsson i Borrby (c), Leuchovius (m) och fru Anér (fp) som anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 19 som börjar med ” Ut­ skottet vill” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse: ”Sorn framhållits i motionen bedrivs vid förevarande institution ett växtförädlingsarbete av synnerligen stor betydelse såväl ur den svenska jordbruksnäringens synpunkt som ur internationella aspekter. Det är enligt utskottets mening angeläget att bidragsgivningen för nämnda än­ damål blir så avpassad att verksamheten alltfort kan bedrivas effektivt och på samma kvalificerade nivå som hittills. Det synes finnas anledning befara att den av Kungl. M aj:t föreslagna medelsanvisningen skall visa sig otillräcklig härför. U tskottet finner därför i likhet med nu före­ varande motionärer att en uppräkning av anslagsposten till Weibullsholm bör ske för nästa budgetår. D å utskottet därvid finner det i m o­ tionen beräknade beloppet väl avvägt vill utskottet förorda att anslaget räknas upp med sammanlagt 80 000 kr. utöver vad som föreslagits i propositionen. Ökningsbeloppet bör i sin helhet hänföras till verksam­ heten vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt.

D å utskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag i övrigt under denna punkt, hemställer utskottet att riksdagen i anledning av Kungl. M aj:ts förslag och motionen 1971: 1014 till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 335 000 kr.”

5. vid punkten 39 (Vård av naturvårdsområden) av herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), W irtén (fp), Kronmark (m), Larsson i Borrby (c), Stjernström (c) och fru Anér (fp) som anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 22 som börjar med ”U t­ skottet anser” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse: ”Naturvårdsverket har i sin anslagsframställning för budgetåret 1971/ 72 äskat 2 milj. kr. för försöksverksamheten. U tskottet finner i likhet med m otionärerna angeläget att snara åtgärder vidtas för att skydda och bevara sådan landskapsmark inom vikande odlingsbygder som är av be­ tydelse för friluftslivet eller representerar skönhetsvärden eller som eljest är av intresse från kulturell eller vetenskaplig synpunkt. Genom en sådan försöksverksamhet som h är är i fråga bör enligt utskottets mening en god grund kunna erhållas för det fortsatta praktiska arbetet för dessa syften. I det betänkande, benämnt Landskapsvård i odlings­ bygd, som avlämnats av en arbetsgrupp inom naturvårdsverket, företes starka motiv för den uppräkning av anslaget som begärts av natur­ vårdsverket. U tan denna förstärkning torde inte det program för till­ varatagandet av ca 20 000 ha nedlagd eller nedläggningshotad mark kunna förverkligas så som utredningen avsett och som naturvårds­ verket ansett böra genomföras i en första etapp. Med hänsyn till det ansträngda statsfinansiella läget har utskottet dock inte ansett sig kunna tillstyrka naturvårdsverkets äskande utan biträder motionärernas förslag till höjning av anslaget med 1 milj. kr. utöver vad Kungl. M aj:t före­ slagit. Utskottet hemställer alltså att riksdagen i anledning av Kungl. M aj:ts förslag och med bifall till motionerna 1971: 428 och 1971: 1006 till Värd av natur­ vårdsområden m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reser­ vationsanslag av 6 700 000 kr.”

6. vid punkten 40 (Miljövårdsforskning) a. av herrar Hansson i Skegrie, Larsson i Borrby och Stjernström (samtliga c) som anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som börjar på s. 22 med ”Utskottet, som” och utskottets hemställan i stället bort ha följande lydelse: ”Utvecklingen på miljöområdet har bl. a. m edfört att stora krav måste ställas på det allmännas insatser i syfte att hindra ytterligare miljöför­ störing och så långt möjligt råda bot på redan inträffade skador. För dessa strävanden är miljövårdsforskningen av grundläggande betydelse

och den bör därför ges goda resurser. Det program, som planerats av naturvårdsverket och vari bl. a. ingår luftvårdsforskning och fortsatt internationellt samarbete kring föroreningsproblemen i östersjön, torde med den starkt begränsade anslagstilldelning som departementschefen förordat beträffande nu berörda forskningsanslag inte kunnat fullföljas i avsedd omfattning. M ed hänsyn till denna forsknings ökade betydelse förutsätter utskottet att anslaget framdeles får en sådan omfattning att angelägna forskningsområden ej behöver eftersättas. Utskottet beklagar att det statsfinansiella läget ej anses tillåta ett till­ godoseende i full utsträckning av naturvårdsverkets anslagsäskande. Emellertid finner utskottet den i motionen 1971: 1039 föreslagna höj­ ningen av anslaget med 1 milj. kr. utöver Kungl. M aj:ts förslag nöd­ vändig. U nder hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen i anledning av Kungl. M aj:ts förslag och motionen 1971: 1012 samt med bifall till motionen 1971: 1039 till Miljövårdsforskning fö r budgetåret 1971/72 anvisar ett reservations­ anslag av 13 160 000 kr.” b. av herr Takman (vpk) som anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som på s. 22 börjar med ”Utskottet, som” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse: ”Utskottet anser i likhet med motionärerna att den miljövårdsforskning som f. n. bedrivs i vårt land är av otillräcklig omfattning. Orsaken härtill är främst bristande resurser. Forskningens stora betydelse i kam ­ pen mot miljöförstöringen är allmänt erkänd, och det synes nödvändigt, om forskningen skall kunna effektivt fylla sin uppgift, att den tillåts ar­ beta under väsentligt bättre ekonomiska betingelser än nu är fallet. Det läge forskningen befinner sig i och som framgår av de av naturvårds­ verket redovisade behoven är således djupt otillfredsställande, och det får ses som en angelägen uppgift för statsmakterna att söka råda bot härpå. Enligt utskottets mening bör naturvårdsverkets anslagsäskanden till fullo godtagas. U nder hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen i anledning av Kungl M aj:ts förslag och motionen 1971: 1039 samt med bifall till motionen 1971: 1012 till M iljövårdsforskning för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservations­ anslag av 17 500 000 kr.”

7. vid punkten 43 (Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin) av herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), W irtén (fp), Kronm ark (m), Larsson i Borrby (c), Stjernström (c) och fru A nér (fp), som anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som på s. 26 börjar med ”1 motionerna” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

”1 m o tio n ern a------------ (lika med u tsk o tte t)-------------- i enlighet h är­ med. Enligt utskottets mening kan vägande skäl anföras för en utvidg­ ning av om rådet för ifrågavarande bidragsgivning. Vatten- och luftföro­ reningsproblem av i princip samma karaktär som inom industrin före­ kommer nämligen även inom andra näringar, främ st jordbruket och trädgårdsnäringen. Det kreditstöd, som nu kan utgå till reningsanlägg­ ningar inom jordbruket och trädgårdsnäringen, torde såvitt utskottet kunnat bedöma inte utgöra tillräcklig stimulans till åtgärder utan bör vid behov kunna kompletteras med statsbidrag enligt samma regler som gäller för industrin. Utskottet ansluter sig därför till den uppfattning i frågan som fram förts i förevarande motioner. I överensstämmelse h är­ med förordar utskottet att anslagsrubriken ändras till Bidrag till vattenoch luftvårdande åtgärder inom industrin, jordbruket och trädgårdsnä­ ringen. M ed hänsyn till föreliggande reservation på anslaget torde någon uppräkning av detsamma ej vara behövlig. Under åberopande av det anförda hemställer utskottet att riksdagen 1. i anledning av Kungl. M aj:ts förslag ävensom med bifall till m o­ tionerna 1971:418 och 1971:983 samt 1971:1024, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet uttalat angående utvidgning av området för nu ifrågavarande statliga stöd till att även om fatta jordbruks­ företag m. m., 2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till m otio­ nen 1971: 1024, såvitt i övrigt är i fråga, till Bidrag till vattenoch luftvårdande åtgärder inom industrin, jordbruket och träd­ gårdsnäringen för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsan­ slag av 50 000 000 kr.”

Särskilda yttranden

vid punkten 40 (Miljövårdsforskning) a. av herrar Hedin och Kronmark (båda m), vilka anfört: ”Miljövårdsforskningen är av utomordentligt stor betydelse för att ge underlag för åtgärder som kan förhindra fortsatt miljöförstöring och sanera sådan som redan skett. Forskningen sker inte enbart genom sta­ tens naturvårdsverks försorg utan jämväl genom bl. a. universiteten och inom industrin. Naturvårdsverkets forskningsinsatser leds genom en sär­ skild forskningsnämnd inom verket. Genom denna nämnd sker också en viss samordning med utomstående forskningsinsatser. Man kan emeller­ tid ifrågasätta om inte samordningen med såväl inhemsk som interna­ tionell forskning liksom fördelningen av tillgängliga resurser mellan grundforskning och tillämpad forskning bäst skulle ske i en fristående forskningsnämnd som naturresursutredningen på sin tid förordade. I

vart fall torde mycket stå att vinna på att få en avsevärt förbättrad internationell forskningsplanering och arbetsfördelning än nu. Moderata samlingspartiet har i en m otion till årets riksdag föreslagit att miljövårdsforskningens organisation, planläggning och prioritering görs till föremål för utredning varvid särskilt behovet av internationell samord­ ning beaktas. Oavsett hur miljövårdsforskningen organiseras behövs en förstärk­ ning av resurserna för denna forskning. I det bekymmersamma sam­ hällsekonomiska läge vi i dag befinner oss har vi emellertid ansett oss böra godtaga den uppräkning av anslaget med ca 10 °/o som departe­ mentschefen föreslagit.”

b. av herr W irtén och fru Anér (båda fp), vilka anfört: ”1 folkpartiets partim otion angående miljövården (1971: 28) framhålls i fråga om prioriteringar inom miljövårdsforskningen, att vi i första hand bör satsa på forskning om biologisk kontroll, förbättrad avfallsbehandling och åtgärder mot buller. F ör närvarande kan vi dock i lik­ het med utskottets majoritet icke finna statsfinansiellt utrymme för en höjning av anslaget till Miljövårdsforskning utöver vad Kungl. M aj:t angivit eller med 1 160 000 kr. Vi vill understryka, att våra prioritering­ ar bör tillgodoses inom denna anslagsram. Vi påpekar dessutom, att vi i andra yrkanden begärt en höjning av anslaget till statens växtskyddsanstalt och till Jordbruksforskning med sammanlagt 500 000 kr. liksom en ökning av bidraget till Weibullsholms växtförädlingsanstalt med 80 000 kr. Vi har vidare understrukit näm nda krav i ovanstående partimotion i motioner med yrkanden om utredning angående ett avfallsforskningsinstitut, om organisation av utvidgad insektspatologisk forskning för att få fram alternativ till biociderna samt om anslag på 800 000 kr. till statens naturvetenskapliga forskningsråd för ekologisk forskning av ekosy stemanalystyp. ’ ’

Bilaga

Yttranden över motionen 1971:1015 (p. 2)

Lantbruksstyrelsen (12.2.1971)

Lantbruksstyrelsen anför. Såsom nämnts i motionen har jordbruket i Sovjetunionen och de öv­ riga östeuropeiska staterna undergått en intensiv utveckling under de se­ naste åren. Denna utveckling har främjats bl. a. genom ökade kapitalin­ vesteringar, växande mekanisering samt experiment med gödningsäm­ nen och nya växtsorter. Jordbruksproduktionen per innevånare ligger för närvarande nästan 50 °/o över genomsnittet under första hälften av 1950talet och denna produktionsstegring väntas fortsätta i accelererad grad. Mycket tyder på att dessa länder i fram tiden åter kan bli betydande ex­ portörer av jordbruksprodukter. Med hänsyn till de alltjäm t bristfälliga kunskaperna om den intres­ santa utveckling, som pågår och väntas accelerera i de östeuropeiska staternas jordbruk, vore en fortlöpande metodisk bevakning onekligen av värde. En sådan bevakningsuppgift, avseende såväl vetenskaplig-tek­ niska landvinningar som organisatoriska problem och marknadsmässiga konsekvenser, tillgodoses bäst genom en på platsen stationerad, kvalifi­ cerad fackman. H uruvida detta bör föranleda inrättande av en ny tjänst som lantbruksrepresentant eller kan lösas genom omdisponering av be­ fintliga resurser på om rådet undandrager sig lantbruksstyrelsens bedö­ mande.

Lantbrukarnas Riksförbund (17.2.1971)

Lantbrukarnas Riksförbund tillstyrker m otionärernas förslag om in­ rättande av en tjänst som lantbruksrepresentant med öststaterna som verksamhetsområde och anför därvid. I likhet med m otionärerna vill förbundet uttala som sin mening, att den ordinarie utrikesrepresentationen i öststaterna har begränsade möj­ ligheter att bevaka frågor av vetenskaplig, teknisk och marknadsmässig art och att en särskild fackbevakning på jordbrukets område vore önsk­ värd i öststaterna. Den av m otionärerna påtalade utvecklingen vad gäl­ ler investeringstakt, vetenskaplig-teknisk utveckling och föränderliga marknader ger anledning förm oda att en förändrad livsmedelsförsörjningssituation i öststaterna är att vänta. Förbundet anser att den omvandling och expansion, som präglar jord­ bruket i åtskilliga länder, motiverar ytterligare förstärkning av lantbru­ kets utlandsrepresentation, öststaternas ej undantagna. Jordbruket repre­ senterar nämligen ett om råde av näringslivet såväl vad beträffar veten­ skap och teknik som jordbrukspolitik, som blivit alltm er mångfacette­ rat och inom vilket olika åtgärder får konsekvenser långt utanför det egna landet.

Jordbruksnäringen har genom Lantbrukarnas Riksförbund (Sveriges Lantbruksförbund) i ett flertal skrivelser och remissyttranden till Kungl. M aj:t och Riksdagens Jordbruksutskott under senaste åren fram fört syn­ punkter på en förstärkt utrikesrepresentation på lantbrukets område. De av förbundet fram förda önskemålen om tjänsternas prioritering, senast fram förda i skrivelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. Jordbruksde­ partem entet av den 20.10.1970, äger enligt förbundets mening alltjämt sitt berättigande och synes i detta sammanhang förtjäna beaktande.

M A R C U S B O K T R . STH LM l? 7 l 7 1 0 0 4 2