Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner om djurskyddstillsyn

Jordbruksutskottets betänkanden nr 15 — 16 år 1971

Nr 15

Jo rd b ru k su tsk o tte ts betän k an d e i anledning av m o tio n er om djurskyddstillsyn.

Till jo rd b ru k s u tsk o tte t h ar hänvisats följande av u ts k o tte t till behandling i e tt sam m anhang upptagna m o tio n er

dels m otionen 1 9 7 1 :3 1 av herrar Sjöholm och Werner i Malmö vari hem ställts a tt riksdagen beslutar a tt hos Kungl. Majit begära förslag till lag om in rättan d e av en b efattning som djurens om budsm an med de befogenheter som angivits i m otionen,

dels m otionen 1971:101 av herr Werner i Malmö m. fl. vari hem ställts a tt riksdagen hos Kungl. Majit hem ställer om en översyn av djurskyddstillsynsorganisationen, syftan d e till utbildning av tillsyningsm an och per­ sonell utbyggnad.

U tskottet. I båda h är förevarande m o tio n er anförs kritiska sy n p u n k ter på djurskyddstillsynen, som anses brista i effektivitet. I m o tionsyrkan­ dena hem ställs om in rättan d e av en befattn in g som djurens om budsm an (m otion 1 9 7 1 :31) respektive om en översyn av organisationen för djurskyddstillsyn, syftande till utbildning av tillsyningsm an och till ökade personella resurser (m o tio n 1971:101).

Inom den nuvarande tillsynsorganisationen gäller som huvudprincip för den lokala kontrollen a tt hälsovårdsnäm nd h ar a tt öva tillsyn över djurens vård och behandling. Det åligger hälsovårdsnäm nd a tt utse en eller vid behov flera tillsyningsm an. Vidare skall länsveterinär och d istrik ts-eller stadsveterinär m edverka vid tillsynen. Det ankom m er på länsstyrelse a tt m ed biträde av länsveterinär övervaka a tt n äm nder och tillsyningsm an sam t vederbörande veterinärer fullgör sina åligganden. Högsta tillsynen utövas av veterinärstyrelsen som även har a tt m eddela tillsynsorganen råd och anvisningar för deras verksam het.

B eträffande skyddet av de vilda djuren gäller a tt naturvårdsverket är central m yndighet fö r ärenden om ja k t- och viltvård. V erket h ar bl. a. a tt biträda länsstyrelserna i sådana ärenden och a tt i övrigt främ ja viltvården.

Spörsm ålet om in rättan d e av en befattn in g som djurens om budsm an har vid upprepade tillfällen prövats av riksdagen i anledning av väckta m otioner — senast år 1970 (3LU 1970:11). Tredje la g u tsk o ttet hänvisade i nyssnäm nda u tlå ta n d e bl. a. till sina tidigare ståndpunktstaganden, innebärande a tt skäl inte förelåg a tt vid sidan av veterinärstyrelsen, som utövade den högsta tillsynen över djurskyddslagens efterlevnad, inrätta e tt särskilt överorgan fö r ändam ålet. D et ansågs in te heller m otiverat a tt vid sidan av naturvårdsverket skapa e tt sådant överorgan för skyddet av de vilda djuren.

Tredje la g u tsk o ttet anförde vidare a tt vissa brister förekom m it i tillsynen av djurskyddslagens efterlevnad i vad gäller kontrollen på det lokala planet. G enom veterinärstyrelsens försorg förekom em ellertid utbildnings- och inform ationsverksam het i syfte a tt undanröja kvarståen­ de olägenheter. E tt slutligt genom förande av kom m unindelningsreform en

Riksdagen 1971. 16 sami. N r 15 — 16

to rd e också öka kom m unernas m öjligheter a tt anordna en effektiv tillsyn. V eterinärstyrelsen hade vidare låtit u tb ild a två veterinärer i varje län med uppgift a tt b iträd a lantb ru k sn äm n d ern a vid granskning av ritningar till anläggningar fö r u p p födning av djur. V eterinärstyrelsen och lantbruksstyrelsen hade i sam råd u ta rb e ta t e tt förslag, innebärande a tt i djurskyddslagen skulle krävas obligatorisk granskning av ritningar till djurstallar vid nybyggnad och om byggnad. 1 vad gäller häst tävlingarna erinrade u ts k o tte t om den tillsyn som banveterinärerna utövar. V eterinär­ styrelsen samlade årligen dessa veterinärer till överläggningar, varvid riktlinjer för verksam heten u tform ades m ot bakgrund av gjorda erfarenheter.

T redje lag u tsk o ttet avstyrkte m o tionerna, vilka avslogs av riksdagen.

1970 års riksdag hade även a tt behandla m otioner, vari bl. a. hem ställdes om sådan ändring i lagstiftningen a tt straffansvar för djurplågeri skulle kunna utkrävas in te endast som nu är fallet vid uppsåtligt handlande u ta n även vid djurplågeri som förorsakats av vårdslöshet. Tredje la g u tsk o ttet (3L U 1970:15) anförde bl. a. a tt kritiken m ot djurplågeriparagrafen i b rottsbalken inte saknade fog och ansåg skäl föreligga a tt undersöka m öjligheterna a tt utvidga lagstiftningen till att avse även vårdslösa handlingar, I enlighet med u tsk o tte ts förslag gav riksdagen Kungl. Maj:t till känna vad u tsk o tte t an fö rt. Ä rendet är således nu u n d er Kungl. Maj:ts prövning. I svar nyligen på två vid innevarande riksdag fram ställda in terpellationer i äm net förklarade ju stitiem inistern bl. a. a tt han delade uppfattn in g en a tt en översyn av straffbestäm m elsen om djurplågeri var befogad och a tt den avsågs kom m a till stånd så snart arbetsläget inom dep artem en tet medgav det.

Jo rd b ru k su tsk o tte t vill för egen del u n derstryka vikten av e tt effektivt djurskydd. E tt av de besvärligaste hindren när d e t gäller a tt verksam t ingripa m o t fall av djurplågeri är uppenbarligen svårigheterna att åstadkom m a bindande bevisning a tt uppsåt förelegat. Såvitt u tsk o tte t k u n n at bedöm a bö r e tt fullföljande av sy ftet med riksdagens nyss angivna ställningstagande leda till ökade m öjligheter a tt lagföra dem som behandlar djur på e tt oläm pligt sätt. Det är vidare i sam m anhanget inte m inst viktigt a tt en skärpning av lagstiftningen i den h ä r avsedda riktningen kan bedöm as få en inte ringa brottsförebyggande e ffek t och ävenså u n d erlä tta kontroll- och tillsynsverksam heten. U tsk o tte t fö ru tsät­ te r a tt den förebådade prövningen av frågan kom m er till stånd i enlighet m ed justitiem inisterns u ttalande.

Den i d e t föregående om näm nda skrivelsen med förslag till obligatorisk granskning av ritningar till djurstallar är u nder Kungl. Maj:ts prövning.

Såvitt u tsk o tte t k u n n at bedöm a står de initiativ som tagits och de reform er som är a tt förvänta i överensstäm m else med m otionernas

allm änna syfte a tt få till stånd e tt fö rb ä ttra t djurskydd. U tsk o tte t finner i övrigt m ed hänvisning till det ovan an fö rd a in te skäl a tt f. n. föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av m otionerna.

U tsk o tte t får således hem ställa

a tt riksdagen

1. läm nar m otionen 1 9 7 1 :31 u ta n åtgärd sam t

2. läm nar m o tio n en 1971:101 u ta n åtgärd.

Stockholm den 9 mars 1971

På jo rd b ru k su tsk o tte ts vägnar

NILS G. HANSSON

Vid d etta ärendes slutbehandling har närvarit: h errar Hansson i Skegrie (c), M ossberger (s), Persson i Skänninge (s), Johanson i Västervik (s), Hedin (m ), Jonasson (c), Magnusson i G rebbestad (s), Augustsson (s), fru Lindberg (s), herrar Larsson i B orrby (c), T akm an (vpk), Åberg (fp), Leuchovius (m ), fru Theorin (s) och fru A nér (fp).