lagen.nu
Bet. 1971:JoU17

Jordbruksntskottets betänkande i anledning av motioner angående kostnadsfördelningen inom miljövården

Typ
Betänkande
Datum
1971-03-16
Källa
data.riksdagen.se

Jordbruksutskottets betänkande nr 17 år 1971 JoU 1971:17

Nr 17

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående kost­ nadsfördelningen inom miljövården.

Till jord b ru k su tsk o ttet h a r hänvisats följande av utskottet till b eh a n d ­ ling i ett sam m anhang upptagna m otioner

dels m otionen 1 9 7 1 :4 1 4 av h e rr G reb äck m . fl. vari hem ställts att riksdagen beslutar a tt i skrivelse till K ungl. M a j:t hem ställa om tilläggs­ direktiv fö r den sittande vattenlagsutredningen om en skyndsam u tre d ­ ning av kostnadsansvaret vid skötsel och vård av vattendrag,

dels m otionen 1971: 1007 av h e rr H edin m. fl. vari hem ställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M a j:t anhåller om att en parlam entarisk utredning snarast tillsättes m ed uppgift att fram lägga förslag till fördel­ ning av kostnadsansvaret för m iljövårdande åtgärder,

dels m otionen 1971: 1026 av h e rr Larsson i B orrby m. fl. vari hem ­ ställts a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. M a j:t hem ställer a tt princi­ pern a för kostnadsfördelningen inom m iljövården blir förem ål fö r u t­ redning.

U tskottet. F ö r a tt elim inera skadeverkningarna av den m iljöförstöring som hittills i alltför hög grad få tt fo rtg å och för a tt så långt m öjligt fö re ­ bygga sådana skadeverkningar i fram tid en krävs snabba och effektiva åtgärder av olika slag. Sam hället h a r h ä r ett betydande ansvar. Kungl. M a j:t och riksdag h a r också u n d er betydande enighet under senare år tillskapat olika instrum ent i syfte a tt m öjliggöra effektiva insatser på om rådet. B land de m era fra m träd a n d e initiativen i sam m anhanget m å näm nas tillskapandet av statens naturvårdsverk sam t de till länsstyrelser­ na knu tn a naturvårdssektionerna. L agstiftningen h a r gjorts m era effek­ tiv genom infö ran d et av den nya m iljöskyddslagen. Sam tidigt h a r en översyn påb ö rjats av naturvårdslagen. Statliga ekonom iska stödåtgärder h a r beslutats i syfte att stim ulera kom m uner och industrier a tt vidta alltm er långtgående reningsåtgärder. V idare h a r forskningen p å fö rev a­ ran d e om råde byggts ut.

O tvivelaktigt bö r hittills genom förda refo rm er och åtgärder h a bi­ d ragit till att skapa en b ättre grund fö r de fo rtsatta m iljövårdsinsatserna. F ö r att de genom förda reform erna skall ge en verklig stim ulans åt k o m ­ m uner, industrier och an d ra inblandade p a rte r a tt vidtaga effektiva å t ­ g ärder härvidlag krävs dock a tt de ekonom iska konsekvenserna kan i 1 Riksdagen 1971.16 sami. N r 17

nöjaktig grad klarläggas, och likaså b ö r kostnadsansvaret givetvis fö rd e ­ las så rättvisande som m öjligt m ellan olika intressenter. I de m otioner som behandlas i d etta b etänkande ta r m an upp d etta problem . M o tio ­ n äre rn a påp ek ar den betydande o k larh et som fö r n ärv aran d e rå d e r i dessa frå g o r och i en m otion, 1971: 414, som n ärm a st ta r sikte på kostnadsansvaret vid skötsel och v ård av vattendrag, fram hålls a tt vissa bestäm m elser i vattenlagen få r anses direkt ägnade att m otverka strä ­ v andena till aktiva m iljövårdsinsatser. M otio n ärern a syftar därvid på den gam la regeln att fråg an om skötseln och un d erh ållet av v atten ­ dragen h elt ä r en angelägenhet för äg arn a till den m a rk som kan b e­ räknas h a torrläggningsbåtnad av fö re tag n a åtgärder. D enna b egräns­ ning fra m stå r enligt m o tio n ärern a som helt orim lig, då den ekonom iska n y tta n av en åtgärd u r torrläggningssynpunkt ä r av helt u n d ero rd n ad betydelse jä m fö rt m ed vattendragens värd e u r allm än synpunkt såsom recipient fö r spillvattenutsläpp, som vattenförsörjningsunderlag, som rekreationsobjekt eller över huvud taget u r allm än naturvårdssynpunkt. M o tio n ärern a anser att vattenlagsutredningen bö r få direktiv a tt sk ynd­ sam t u tre d a m öjligheterna till a tt skapa tidsenligare regler i fråg a om k ostnadsansvaret vid skötsel och vård av vattendrag.

U tsk o ttet k an i allt väsentligt instäm m a i de synpunkter som anförts av m o tio n ärern a och anser att snabba åtgärder bö r vidtas i syfte a tt ersä tta vattenlagens n uvarande bestäm m elser beträffan d e båtnadsbegreppet m ed regler, b ättre avpassade fö r nuvarande förhållanden. U t­ skottet vill erin ra om att vattenlagen u n d er de cirka fem tio å r som lagen v arit i k ra ft vid ett flertal tillfällen ändrats och kom pletterats. U n d er de senaste fem ton åren h a r lagen ä n d ra ts i syfte a tt bered a ö k at skydd dels fö r vissa allm änna intressen såsom naturskyddsintresset och fisket, dels fö r vattenförsörjningen. V idare h a r bl. a. reglerna om avloppsvatten, bygdekraft och regleringsavgifter reviderats. E n revidering av v a tte n ­ lagens båtnadsregler fra m stå r som ett naturligt kom plem ent till dessa förnyelsesträvanden. D en å r 1968 tillsatta vattenlagsutredningen, som h a r a tt se över vattenlagen, skall i fö rsta h and b eh an d la fråg o r som hänger sam m an m ed de organisatoriska form erna för tillståndsgivningen i vattenm ål. Behovet av än d rad e lagregler härvidlag h a r bl. a. m ot b a k ­ gru n d av behovet av en översiktlig planering vid utbyggnaden av v atten ­ k ra ft fra m stå tt som särskilt angeläget. U tredningen ä r em ellertid o fö r­ h in d rad a tt behandla även an d ra frå g o r som läm pligen k an prövas i sam m anhanget. Enligt utskottets uppfattn in g faller den i m otionen 1971: 414 väckta fråg an naturligt inom ram en fö r vattenlagsutredningens u p p ­ drag. M ed understrykande av vikten a tt d e t nu aktualiserade spörsm ålet bringas till en snar lösning föreslår u tsk o ttet a tt riksdagen hos K ungl. M a j:t anhåller a tt m otionen 1971: 414 överläm nas till vattenlagsutred­ ningen fö r övervägande. U tredningen b ö r v ara o fö rh in d ra d att, om så befinns m öjligt och läm pligt, avge delbetänkande i äm net.

I de b åd a m otionerna 1971: 1007 och 1971: 1026 tas frågan om kost­ nadsfördelningen inom m iljövården upp u r någ o t vidare aspekter. I dessa m otioner betonas sålunda behovet av utredning rö ra n d e fördel­ ningen av k ostnaderna m ellan d et allm änna och det enskilda d å det gäl­ ler åtgärder i m iljöbevarande eller m iljö fö rb ättran d e syfte. Ä ven om m o tio n ärern a synes eniga om a tt huvudprincipen bö r vara a tt den som orsak at m iljöskador även skall svara fö r kostnaderna i sam band med skadornas avhjälpande finner de det i åtskilliga fall, särskilt n ä r det gäl­ le r redan befintliga m iljöskador som uppkom m it till följd av otillräcklig kunskap p å o m rådet vara om öjligt att tilläm pa angivna p rincip fu llt ut. D en svenska industrins k o nkurrensförm åga kan vidare enligt m otionä­ rernas m ening allvarligt kom m a att m inskas vid alltför rigorösa krav p å m iljöskyddande åtgärder, vilket ta la r fö r a tt staten p å ta r sig en v ä­ sentlig del av kostnadsansvaret. M o tio n ärern a p ekar i sam m anhanget på att riksdagen genom det införda bidraget till vatten- och luftvårdande åtg ärd er inom industrin även accepterat en sådan delaktighet i kost­ nadsansvaret frå n det allm ännas sida. E n n ärm a re penetrering av h it­ h ö ran d e fråg o r än vad som hittills skett är enligt m otionärernas u p p ­ fattning angelägen. E n annan fråg a som b ö r undersökas i sam m anhang­ et anges i m otionen 1971: 1026 v ara den speciella skada och indirekta kostnadsbelastning som kan drab b a enskilda i form av m istade utkom st­ m öjligheter till följd av sam hällets krav i m iljövårdshänseende eller d ä rfö r a tt de m åste u p phöra m ed verksam heten på grund av p ro d u k tio ­ nens särskilda m iljöfarlighet.

U tskottet vill erin ra om a tt m o tsvarande m otionsyrkanden tidigare v arit förem ål fö r riksdagens prövning, senast fö rra året. A v de rem iss­ instanser som vid sistnäm nda tillfälle y ttrad e sig över då ifrågavarande m otioner ställde sig Sveriges industrifö rb u n d och styrelsen fö r Svenska kom m u n fö rb u n d et tveksam m a till om i v art fall d å en utred n in g skulle p åfo rd ra s rö ra n d e kostnadsfördelningen m ellan det allm änna och det enskilda på m iljövårdsom rådet. Inom K om m unförbundets styrelse var dock m eningarna delade och en betydande m inoritet ansåg att styrelsen b o rt tillstyrka den av m otio n ärern a föreslagna utredningen. N a tu rv å rd s­ v erket erinrade fö r sin del om a tt verket tidigare föreslagit en utredning rö ra n d e kom m unernas u ppgifter och befogenheter enligt n atu rv å rd s­ lagen. E nligt verkets m ening skulle en undersökning av p rinciperna fö r fördelning av kostnader m ellan det allm änna och industrin läm pligen k unna tas upp som en an d ra etapp inom en sålunda föreslagen u tred ­ ning. R iksförbundet Landsbygdens folk fan n fö r sin del en utredning av kostnadsfördelningen inom m iljövården m otiverad, närm ast m ot bak­ gru n d av a tt lantb ru k et enligt förb u n d ets m ening är i ett säm re läge än industrin i fö rev aran d e avseende.

U tsk o ttet få r vidare erinra om a tt utskottet i anslutning till beh an d ­ lingen av vissa m otioner till 1969 års riksdag betonade a tt m ed ökade

insatser från sam hällets sida på m iljövårdens om råde följer ökade krav p å noggrann planering och en väl genom förd sam ordning av olika å t­ gärder. U tsk o ttet fram höll att det därvid var av vikt att kostnadsutveck­ lingen noggrant följs och att fördelningen m ellan stat och kom m un av sam hällets kostn ad er för m iljövården avvägs p å ett ändam ålsenligt sätt. M otsvarande synpunkter gör sig givetvis gällande även b eträffande frå ­ gan om fördelning av ansvar och kostnader för m iljövården m ellan det allm änna och enskilda intressen. K ostnadsansvaret för de åtgärder som m åste vidtagas fö r a tt rä tta till befintliga brister är em ellertid som fram hållits i det föregående ingalunda klart. Som m o tionärerna anfört to rd e det nu vara hög tid a tt bl. a. n ärm a re klarlägga frågan om h u r kostnadsfördelningen m ellan allm änna och enskilda intressen i olika si­ tu a tio n e r skall ske. U tskottet finner fö r sin del angeläget att en p arla­ m entarisk u tredning får i u p pdrag a tt snarast u tred a h ithörande spörs­ m ål.

U n d er åberopande av det an fö rd a hem ställer utskottet

a tt riksdagen

1. anh åller a tt K ungl. M a j:t överläm n ar m otionen 1971: 414 till

vattenlagsutredningen fö r a tt tagas u n d er övervägande i enlighet

m ed vad utskottet i det föregående anfört,

2. i anledning av m otio n ern a 1971: 1007 och 1971: 1026 anhåller

om utredning och förslag till kostnadsfördelning m ellan det all­

m än n a och enskilda i fråga om åtg ärd er i m iljöbevarande och

m iljö fö rb ättran d e syfte.

Stockholm den 16 m ars 1971 På jordbruksutskottets vägnar N IL S G . H A N SSO N

V id detta ärendes slutbehandling har närvarit: h erra r H ansson i Skegrie (c), M ossberger (s), P ersson i S känninge (s), Johanson i V ästervik (s), H edin (m), M agnusson i G rebbestad (s), W irtén (fp), A ugustsson (s), K ro n m ark (m ), fru Lindberg (s), h e rra r L arsson i B orrby (c), T akm an (vpk), fru T horsson (s), h e rr Johansson i H olm gården (c) och fru A nér (fp).

Reservation

av h e rra r M ossberger, P ersson i Skänninge, Johanson i V ästervik, M ag­ nusson i G rebbestad, Augustsson, fru L indberg och fru T horsson (sam t­ liga s) som an ser att

dels den del av utskottets y ttran d e som b ö rja r på s. 3 m ed ” U tskot­ tet vill” och som slutar på s. 4 m ed ” h ith ö ran d e spörsm ål” b o rt ha fö l­ jande lydelse:

” U tskottet v i l l --------------(lika m ed u ts k o tte t)--------------- på m iljövårds­ om rådet. N aturvårdsverket erin rad e fö r sin del om a tt verket tidigare föreslagit en utredning rö ra n d e kom m unernas uppgifter och befogen­ h eter enligt naturvårdslagen. E nligt verkets m ening skulle en u n d e r­ sökning av p rinciperna fö r fördelning av kostnader m ellan det allm än­ na och industrin läm pligen k unna tas upp som en an d ra etapp inom en sålunda föreslagen utredning. R iksförbundet L andsbygdens folk fann dock en utredning av kostnadsfördelningen inom m iljövården m otive­ rad, närm ast m ot bakgrund av att la n tb ru k et enligt förbundets m ening v ar i ett säm re läge än industrin i fö revarande avseende. B land de skäl som anfördes m ot att ta upp fö revarande kostnadsfördelningsspörsm ål till prövning kan näm nas svårigheterna a tt d ra upp generella riktlinjer fö r en ansvarsfördelning i sam band m ed återställningsåtgärder av olika slag, t. ex. restaurering av förorenade vattendrag. D et fram hölls sålunda att orsakskedjan ofta kan v ara vitt förgrenad och oklar. Bl. a. ansåg Svenska k om m unförbundet det härvid ligga i sakens n atu r a tt m an fö r­ handlingsvägen m åste söka åstadkom m a någon form av ansvarsfördel­ ning m ellan sannolika skadevållare, eventuella enskilda intressenter och sam hället. V ad b eträ ffar det ekonom iska ansvaret fö r skador som p å ­ gående och fram tid a utsläpp kan fö ro rsak a fram höll Indu strifö rb u n d et att den nya m iljöskyddslagen innehöll en uttöm m ande reglering av er­ sättningsfrågorna. Rent allm änt erinrades också i rem issyttrandena om att såväl m iljöskyddslagen som bestäm m elserna om statsbidrag till in ­ dustrin fö r vissa vatten- och luftv ård an d e åtgärder endast varit i tillläm pning kort tid och att det d ä rfö r ännu var svårt att på grundval av erfaren h etern a av dessa bestäm m elser d ra några säkra slutsatser för det fra m tid a handlandet. V id behandlingen av n äm nda m otioner beto­ nade jordb ru k su tsk o ttet a tt m ed ökade insatser från sam hällets sida på m iljövårdens om råde följer ökade krav på en noggrann planering och en väl genom förd sam ordning av olika åtgärder. U tsk o ttet h a r också fram h ållit a tt det därvid ä r av vikt a tt kostnadsutvecklingen noggrant följs och a tt fördelningen m ellan stat och kom m un av sam hällets k o st­ n ader för m iljövården avvägs på ett ändam ålsenligt sätt. M otsvarande synpunkter gjorde sig enligt utskottet givetvis gällande även b eträffan d e frågan om fördelning av ansvar och kostnader fö r m iljövården m ellan det allm änna och enskilda intressen. U tskottet ansåg em ellertid i likhet m ed K om m unförbundet och Indu strifö rb u n d et någon särskild u tre d ­ ning av kostnadsansvaret på förevarande om råde knappast fylla någon uppgift. Riksdagen delade utskottets uppfattning och läm nade m otioner­ na u ta n åtgärd.

U tskottet, som utgår frå n a tt Kungl. M a j:t och b erö rd a m yndigheter och organ m ed uppm ärksam het följer dessa frågor och vid tar de å t­ g ärder som kan befinnas erforderliga, anser att det inte h eller n u finns anledning att från riksdagens sida begära en särskild utredning i ä m ­

net. U tskottet fö reslår d ärfö r a tt m otionerna 1971: 1007 och 1971: 1026 läm nas u ta n åtg ärd .”

dels att utskottets hem ställan u n d er 2. b o rt h a följande lydelse:

”2. läm n ar m otionerna 1971: 1007 och 1971: 1026 u ta n åtg ärd .”

M A R C U S B O K T R . S T H LM 1971 7 I 0 0 U