Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående den kommunala miljövården
Jordbruksutskottets betänkande nr 21 år 1971 JoU 1971:21
Nr 21
Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående den kommunala miljövården.
Till jordbruksutskottet har hänvisats följande av utskottet till behand ling i ett sammanhang upptagna motioner
dels motionen 1971:416 av herr Grebäck m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t anhåller om utredning angående kompetensförhållandena för den kommunala miljöpolitiken i syfte att möjliggöra en effektivisering och aktivisering av den kommunala miljö vården i enlighet med vad i motionen anförts,
dels motionen 1971: 506 av herr N orrby i Åkersberga m. fl. vari hem ställts att riksdagen beslutar att hos Kungl. M aj:t anhålla om utredning och förslag till en samlad kommunal miljövårdsplanering,
dels motionen 1971:986 av herr Björck i Nässjö vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t anhåller om en parlamentarisk u t redning med uppgift att framlägga förslag om ansvarsfördelningen mellan olika kommunala organ i miljövårdshänseende i enlighet med vad i motionen anförts,
dels motionen 1971:995 av herr Grebäck m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t anhåller om åtgärder för att upp rätta normalprogram för den kommunala miljövården samt inform a tionsverksamhet i enlighet med vad i motionen anförts,
dels motionen 1971: 1045 av fru Sundberg m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t hemställer om att naturvårdsverket får i uppdrag att i samarbete med Komm unförbundet utarbeta en kurs i miljövård i första hand avsedd för ledamöter i hälsovårdsnämnd, samt hemställer om förslag till inrättandet av en institution i tilläm pad miljövårdsteknik vid teknisk högskola fr. o. m. den 1 juli 1972.
Utskottet. I föreliggande betänkande behandlar utskottet i ett samman hang ett antal motioner berörande kommunernas medverkan i miljö vårdsarbetet.
I fråga om miljövårdens betydelse för samhällsutvecklingen råder nu mera inte några delade meningar. Betydande insatser har också gjorts på detta område av statsmakterna under senare år, särskilt genom den nya naturvårdsorganisationens och miljöskyddslagstiftningens tillkomst. För den fysiska planläggningen har viktiga initiativ tagits genom att plan verket inrättats och bygglagutredningen tillsatts. Även kommunerna
Riksdagen 1971. 16 sami. N r 21
visar en tilltagande aktivitet på miljövårdens område, vilket kommer till uttryck i en ökad ekonomisk satsning och i olika samordningsinitiativ.
Den kommunala organisationen för handhavandet av miljövården har tre huvudorgan, nämligen kommunens styrelse, hälsovårdsnämnden och byggnadsnämnden. De två sistnämnda organens uppgifter regleras av speciallagstiftning. Hälsovårdsnämnden har ansvaret för omgivningshygienen — luftföroreningar, buller, vattenförorening — inom kommu nerna, medan byggnadsnämnden har förebyggande uppgifter genom sitt huvudmannaskap för bebyggelseplaneringen. Dessa nämnders uppgiftsområden är tämligen väl avgränsade genom speciallagstiftningen, och för båda organen föreskrivs samarbete med andra organ, vilket särskilt gäller dessa nämnder inbördes. Hälsovårdsnämnderna intar en central ställning inom miljövården, vilket har befästs genom den nya miljö skyddslagens och miljöskyddskungörelsens roll i den löpande tillsynen på miljövårdsområdet. Kommunernas styrelse har en allmänt ledande och samordnande funktion inom kommunerna. Särskilt gäller detta det ekonomiska området. Styrelsen har också på miljövårdsområdet en sam ordnande funktion. Kommunerna har emellertid frihet att överlämna miljövårdsuppgifter till redan befintliga nämnder, t. ex. hälsovårds nämnden, och därigenom ge ett organ huvudansvaret för miljövården samt att inrätta särskilda samordningsorgan i stället för kommunens sty relse eller anordna särskilda samrådsförfaranden.
Otvivelaktigt ä r ökade insatser nödvändiga från kommunernas sida på miljövårdens område. Detta betonas också i de nu föreliggande m otio nerna. I några av motionerna anförs dock att det alltjämt råder påtag liga brister i fråga om samordningen av de kommunala insatserna på förevarande område och likaså saknas en totalbedömning av vilka åtgär der som bör vidtas och angelägenhetsgraden därav. Vidare understryks, behovet av en förbättrad information till kommunerna, särskilt i vad avser tekniska lösningar av avloppsreningsfrågor o. d. M ot bakgrund av det anförda hemställs i motionerna 1971:416, 1971: 506 och 1971:986 att frågan om det kommunala ansvaret och uppdelningen av arbetsupp gifterna mellan olika kommunala organ görs till föremål för utredning. Beträffande informationen föreslås i motionen 1971: 995 att riksdagen hos Kungl. M aj:t anhåller om åtgärder för att upprätta normalprogram för den kommunala miljövården samt informationsverksamhet i samband härmed. Enligt motionärernas mening torde naturvårdsverket härvidlag ha den ställning och de resurser som krävs för en sådan verksamhet. En mera utbildningsmässig form av miljövårdsinformation till kommu nerna berörs i motionen 1971: 1045, vari föreslås att naturvårdsverket får i uppdrag att i samarbete med Kommunförbundet utarbeta en kurs i miljövård, i första hand avsedd för ledamöter i hälsovårdsnämnd. I anknytning härtill framförs också ett förslag om inrättande av en insti tution i tillämpad miljövårdsteknik vid teknisk högskola fr. o. m. den 1 juli 1972.
Vad gäller de förenämnda utredningsyrkandena vill utskottet erinra om att förslag om utredningar eller åtgärder i syfte att effektivisera kom munernas medverkan i miljövårdsarbetet vid åtskilliga tillfällen under senare år motionsledes fram förts i riksdagen. Riksdagen har vid pröv ningen av ifrågavarande motionsyrkanden genomgående intagit stånd punkten att kommunerna alltjäm t bör ha frihet att utform a sin organisa tion för handläggningen av miljövårdsfrågor efter vad som är mest praktiskt med hänsyn till de lokala förhållandena. Motionerna har i en lighet härmed inte föranlett någon riksdagens åtgärd. Något vägande skäl för att riksdagen nu skulle inta en annan stånd punkt i hithörande spörsmål har utskottet inte kunna finna. Nuvarande författningsbestämmelser anger den grundläggande kompetensfördelning en mellan de kommunala organen på miljövårdens område. Samtidigt föreligger som antytts frihet för kommunerna att organisera miljövårds arbetet alltefter de lokala behoven. Denna ordning fram står som väl av passad för kommunernas behov för närvarande och för den närmaste framtiden. Detta har också bekräftats av företrädare för K om m unför bundet i samband med utskottets beredning av förevarande ärende. Som tidigare nämnts i hithörande sammanhang har vidare den år 1968 till satta bygglagutredningen, som arbetar med utgångspunkten att plan väsendet skall omgestaltas, även till uppgift att överväga vilket organ som inom kommunerna skall ha huvudansvaret för den kommunala planläggningen. På grundval av vad nu anförts finner sig utskottet ej böra föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av förevarande utredningsyrkanden om den kommunala miljövårdspolitiken. I överens stämmelse med det anförda finner utskottet likaså att motionsyrkandet om upprättande av normalprogram för den kommunala miljövården, m. m. bör lämnas utan åtgärd. E tt motsvarande motionsyrkande avstyrk tes förra året av jordbruksutskottet (JoU 1970: 42) och vann ej riks dagens bifall. I förevarande sammanhang kan nämnas att Kom m unför bundet i yttrande över ifrågavarande motion ställde sig tvivlande till värdet av ett program, som enligt förbundets mening måste bli tämligen intetsägande och inte tillnärmelsevis spegla de verkliga lokala förhål landena. U tifrån sin i det föregående angivna principiella inställning till frågan om kommunernas medverkan i miljövårdsarbetet finner sig utskottet ej heller böra biträda förslaget om utarbetande av en särskild kurs för de kommunala förtroendemännen i hälsovårdsnämnderna. Som bl. a. redo visats inför utskottet av företrädare för Kom m unförbundet pågår en kontinuerlig upplysningsverksamhet när det gäller att sprida kännedom om ny lagstiftning samt forsknings- och utredningsarbete på miljövårdens område. H är må nämnas dels de kurser som Kommunförbundet centralt anordnar på kommunskolan i Sigtuna, dels den omfattande kurs- och upplysningsverksamhet som bedrivs i förbundets länsavdelningars regi.
Naturvårdsverkets publicering av forsknings- och undersökningsresultat och utarbetande av råd och anvisningar på miljövårdsområdet utgör givetvis ett värdefullt underlag för kommunernas verksamhet i föreva rande avseende. U tskottet vill i detta sammanhang inte underlåta att näm na de förtjänstfulla insatser som sker i fråga om utbildning och in form ation i miljö vårdsfrågor inom ramen för de ideella naturvårdsoch folkbildningsorganisationernas arbete. Vad sist gäller den i motionen 1971: 1045 fram förda tanken på in rättandet av en institution i tillämpad miljövårdsteknik vid teknisk hög skola vill utskottet framhålla att frågan om hur en miljövårdsundervisning lämpligast bör inpassas i den eftergymnasiala utbildningen varit föremål för överväganden inom universitetskanslersämbetet. På grundval härav har inom ramen för den försöksverksamhet med yrkesinriktade studiekurser som fr. o. m. läsåret 1969/70 pågår vid universitetens filo sofiska fakulteter under innevarande budgetår tillkommit en studiekurs om 40 poäng i miljövård. Utskottet har i tidigare sammanhang under strukit behovet av ökad utbildning inom miljövårdsområdet på samtliga undervisningsnivåer. M ot bakgrund av vad nyss redovisats finner u t skottet emellertid ej skäl påyrka någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning av det nu behandlade motionsyrkandet. Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen 1. lämnar motionerna 1971:416, 1971:506 och 1971:986 utan åtgärd, 2. läm nar motionen 1971: 995 utan åtgärd, 3. lämnar motionen 1971: 1045 utan åtgärd.
Stockholm den 23 mars 1971 På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson i Skänninge (s), Johanson i Västervik (s), Hedin (m), Jonasson (c), Magnusson i Grebbestad (s), Wirtén (fp), Augustsson (s), K ronm ark (m), fru Lindberg (s), herrar Larsson i Borr by (c), Takman (vpk), fru Theorin (s) och fru Anér (fp).
K L B e c k m a n s T r y c k e rie r AB • S to c k h o lm