Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. jämte motioner
Jordbruksutskottets betänkande nr 43 år 1971 JoU 1971: 43
Nr 43
Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts propo sition angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. jämte motioner.
Propositionerna
Sedan Kungl. M aj:t i propositionen n r 1 (bilaga 11, punkten C 2) föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 103 000 000 kr. har Kungl. M aj:t i pro positionen nr 116 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 30 april 1971 föreslagit riksdagen att dels antaga förslagen till 1) lag om ändring i förordningen (1961: 381) om tillverkning av och handel med fodermedel m. m., 2) lag om ändring i förordningen (1967: 340) med vissa bestämmel ser om prisreglering på jordbrukets område, 3) förordning om ändring i tulltaxan (1968: 25), dels 4) godkänna de i propositionen förordade grunderna för reglering av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter för tiden den 1 juli 1971— den 30 juni 1974, 5) medge att Kungl. M aj:t eller, efter Kungl. Majris bestämmande, statens jordbruksnämnd, får vidta de åtgärder som behövs för att ge nom föra prisregleringen under regleringsåret 1971/72, 6) godkänna vad i propositionen föreslagits om användningen av in förselavgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1971/72, och av andra i samband med jordbruksregleringen inflytande avgiftsmedel, 7) godkänna de förslag som lagts fram i propositionen rörande an vändningen av införselavgiftsmedel, som inflyter eller har influtit under regleringsåret 1970/71 eller tidigare regleringsår och av andra i sam band med jordbruksregleringen under samma regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel, 8) medge att återbetalningstiden för den rörliga kredit om högst 50 milj. kr. som i riksgäldskontoret står till förfogande för Svensk kött handel, ekonomisk förening, får förlängas till den 1 juli 1978, 9) godkänna vad i propositionen förordats angående ersättningen till jordbruket för dess förluster till följd av prisstoppet, 1 Riksdagen 1971.16 sami. Nr 43
10) meddela regleringsföreningen Stärkelse- och bränneriintressenter tillstånd att överta betalningsansvaret för ett lån på ca 2,3 milj. kr., 11) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budget året 1971/72 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 103 000 000 kr.
Det huvudsakliga innehållet i prop. 1971:116
I anslutning till förslag som statens jordbruksnäm nd avgett efter överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation och konsument delegationen föreslås höjningar av gränsskyddet för jordbrukspro dukter vilka tillsammans med ökat ianspråktagande av införselavgifts medel för att begränsa prishöjningarna för konsumenterna kan beräk nas möjliggöra en inkomstförstärkning för jordbruket m ed 637 milj. kr. successivt under treårsperioden den 1 juli 1971— den 30 juni 1974. Ä ndringarna av gränsskyddet skall ske den 1 juli vart och ett av åren 1971— 1973 och beräknas motsvara inkomstförstärkningar med ca 362, 134 resp. 55 milj. kr. Vidare föreslås att Kungl. M ajit eller efter be myndigande statens jordbruksnäm nd skall få besluta om ytterligare justeringar i prissättningen av jordbruksprodukter under treårsperioden om utvecklingen av den allm änna prisnivån ger anledning därtill.
Författningsförslagen
De vid propositionen fogade författningsförslagen har följande ly delse:
1 Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1961: 381) om tillverkning av och handel med fodermedel m. m.
Härigenom förordnas, att 7, 13 och 16 §§ förordningen (1961: 381) om tillverkning av och handel fodermedel m. m. skali ha nedan angivna lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
|---|---|
| § | |
| U tan tillstånd av kontrollmyn digheten må ej saluhållas eller för säljas vara, som avses i 2 §, eller fodermedel försatt med annat spe cialämne än vitaminer. | U tan tillstånd av kontrollmyn digheten må ej saluhållas, för säljas eller till riket införas vara, som avses i 2 §, eller fodermedel försatt med annat specialämne än vitaminer. |
| Utan hinder av bestämmelsen i första stycket om införsel får vara transiteras eller på annat sätt be fordras under tullverkets kontroll eller läggas upp i friham n eller på tullager. |
Vid meddelande av tillstånd som avses i första stycket må kontroll myndigheten föreskriva villkor som skola gälla fö r tillståndets åtnju tande.
13 §! Till böter dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. underlåter att läm na uppgift som avses i 5 §, 2. läm nar oriktig uppgift i fall som avses i 5 §, om gärningen ej är belagd med straff i brottsbalken, 3. bryter m ot föreskrift som 3. bryter m ot föreskrift som meddelats med stöd av 6 eller 8 § meddelats med stöd av 6 eller eller mot förbudet i 7 § första 8 § eller m ot förbudet i 7 § försstycket eller villkor som avses i ta stycket att saluhålla eller för- 7 § andra stycket, sälja vara eller fodermedel eller m ot villkor som avses i 7 § tredje stycket, 4. underlåter att göra anm älan enligt 4 § eller att föra anteckningar eller lämna uppgifter enligt föreskrift som meddelats med stöd av 10 §, 5. läm nar oriktig anmälan i fall som avses i 4 § eller, i fall som av ses i 10 §, för oriktiga anteckningar eller läm nar oriktiga uppgifter, om gärningen ej är belagd med straff i brottsbalken, 6. bryter mot 9 § eller vägrar att lämna biträde enligt 11 §. Om ansvar fö r den som i strid m ot förbudet i 7 § första stycket eller m ot villkor som meddelats enligt 7 § tredje stycket inför va ra eller foderm edel och fö r försök därtill finnas bestämmelser i lagen (1960:418) om straff fö r varu smuggling.
16 §i Allmänt åtal fö r brott m ot fö Allmänt åtal för brott mot fö reskrift som meddelats med stöd reskrift som meddelats med stöd av 5 eller 6 § eller 7 § andra av 5 eller 6 § eller, utom i fråga stycket får väckas endast efter om införsel, 7 § tredje stycket får anmälan av kontrollmyndigheten. väckas endast efter anmälan av kontrollmyndigheten.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.
1 Senaste lydelse 1969: 665. f l Riksdagen 1971. 16 sami. Nr 43
2 Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område
Härigenom förordnas, att 7 och 10 §§ förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets om råde skall ha nedan angivna lydelse.
7 §i
Tillverkare eller, i fall som avses nedan under a, innehavare av slak teri eller köttbesiktningsbyrå erlägger avgift för a) kött av häst, nötkreatur, tamsvin och får, när köttet blivit godkänt vid köttbesiktning enligt lagen den 20 mars 1959 (nr 99) om köttbe siktning m. m. (slaktdjursavgift), b) mjölk som användes av mjölkproducent vid tillverkning av smör eller ost för försäljning, c) mjölk och grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, sm ör eller ost, ost, torrm jölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i mejeri, margarinost som ej tillverkats i mejeri, d) smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfett men utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersätt ningsmedel för grädde eller produkt för beredning av grädde eller er sättningsmedel för grädde, om varan ej skall förbrukas i tillverkarens hushåll, e) vete och råg som användes för tillverkning av mjöl, gryn, flingor eller liknande produkt, f) majs och m aniokrot eller ämne som innehåller majs eller maniokrot samt annan väsentligen lika stärkelserik vara, som användes vid tillverk ning av stärkelse eller stärkelseprodukt, g) potatisstärkelse och annan stärkelseprodukt av potatis , vilka tillverkas för annat ändamål än förbrukning i eget hushåll, eller brännvin av potatis, h) fett, fet olja och fettsyra som erhålles ur fisk eller havsdäggdjur eller u r fettråvara, hänförlig till tulltaxenummer 12.01, 12.02 och 21.03 (fettvaruavgift), i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkas i samband med att olja utvinnes ur frön och frukter, j) produkt, härrörande från sojabönor och hänförlig till tulltaxenum m er 19.02 eller 23.04, k) produkt, hänförlig till tulltaxenr 21.07 D, som tillverkas för för säljning, med undantag av sådant vid tillverkning av bakverk använt slag av beredning som innehåller minst 10 viktprocent fett. 1 Senaste lydelse 1969: 373.
10 §
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
|---|---|
| Avgift erlägges vid omsättning av |
a) mjölkproducent för mjölk, grädde och ost som han levererar till annan än mejeri eller företagare som handlar med mjölk eller mejeri produkter, b) mejeri för mjölk, grädde, ost, torrm jölk och kondenserad mjölk, som ej levereras till annat mejeri, c) annan tillverkare än mejeri för margarinost, d) annan företagare som handlar med mjölk eller mejeriprodukter än mejeri för mjölk, grädde och ost som mjölkproducent levererat, e) potatisproducent fö r potatis som han levererar till bränneri el ler stärkelsefabrik. Den som odlar potatis på en sammanlagd åkerareal av minst 0,5 hektar erlägger avgift fö r po tatisen i förhållande till den odlade arealen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.
3 Förslag till
Förordning om ändring i tulltaxan (1968: 25)1
Härigenom förordnas, att tulltaxenummer 19.03 tulltaxan (1968: 25) skall ha nedan angivna lydelse. Till följd härav kommer 19 kap. tull taxan att ha följande lydelse från och m ed den dag då denna förord ning träder i kraft.
19 kap. Varor av spannmål, m jöl eller stärkelse; b akverk 2 Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar icke: a) näringsmedel av de slag, som avses i nr 19.02, men innehållande minst 50 viktprocent kakao (nr 18.06); b) varor av mjöl eller stärkelse (käx o. d.), särskilt beredda till fodermedel (nr 23.07); c) farmaceutiska produkter (30 kap). 2. Med mjöl avses i detta kapitel förutom mjöl av spannmål även mjöl av frukter eller köksväxter.
19.02 Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för matlagningsändamål), beredda av mjöl, stärkelse el-
1 Tulltaxan omtryckt 1970: 629. 2 Senaste lydelse 1970: 629.
m åtte i skrivelse till Kungl. M ajit anhålla, att den aviserade översynen av rationaliseringsstödet till jordbruket inriktas på att sådant stöd skall utgå till mindre jordbruk inte endast ”övergångsvis” utan även på längre sikt, 3. 1971: 1485 av herr Börjesson i Glömminge (c) vari hemställts att riksdagen vid sin behandling av Kungl. M ajits proposition nr 116 be slutar att i skrivelse till Kungl. M ajit begära att en utredning tillsätts m ed uppgift att framlägga förslag till införande av ett system med be tald semester för jordbrukare, 4. 1971:1486 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk), vari hemställts att riksdagen avslår proposition n r 116 och hemställer om nytt fö r slag till reglering av priserna på jordbruksprodukter grundat på kon sumentdelegationens beräkningar, att riksdagen i skrivelse till regeringen begär undersökningar om distributionskostnaderna för livsmedel och förslag om hur dessa skall nedbringas, att riksdagen i skrivelse till regeringen begär utredning om övergång till en lågprislinje för jordbruksprodukter, 5. 1971: 1487 av herr Oskarson (m) vari hemställts att riksdagen vid behandling av proposition nr 116 m åtte besluta att införselavgift skall utgå vid import av s. k. fodermjölkspulver.
Till utskottet har i anledning av propositionen inkommit skrivelse från Föreningen Svenska margarintillverkare och i anledning av motionen 1971: 69 skrivelse från Sveriges utsädesförening.
Utskottet
I föreliggande proposition läggs bl. a. fram förslag rörande utform ningen av prisregleringen för jordbrukets produkter med undantag för socker och sockerbetor för tiden efter den 30 juni 1971. Kungl. M aj:ts förslag överensstämmer med vad som förordats av statens jordbruks nämnd efter överläggningar med konsumentdelegationen och jordbru kets förhandlingsdelegation. Med hänsyn främ st till förhållandena inom mjölkproduktionen föreslås att prisregleringen denna gång skall om fatta en treårsperiod eller tiden den 1 juli 1971—den 30 juni 1974. Pe rioden sammanfaller med återstoden av nuvarande sockerregleringsperiod. Förslaget till prisreglering beräknas för treårsperioden succes sivt tillföra jordbruket en intäktsförstärkning av sammanlagt 637 milj. kr. Av denna intäktsförstärkning hänför sig omkring 551 milj. kr. till pris- och avgiftshöjningar och ca 86 milj. kr. till ökat ianspråktagande av införselavgiftsmedel, det sistnämnda i syfte att begränsa prishöjning arna för konsumenterna.
Tyngdpunkten i fråga om de föreslagna prisförbättringarna ligger på mjölkområdet. F ör att bryta den nedåtgående trenden i utvecklingen av mjölkproduktionen bör enligt propositionen avräkningspriset till jord brukarna höjas kraftigt. Ä ndringarna i prisregleringen för mjölk och mejeriprodukter syftar sålunda till en höjning av priset till jordbrukaren på mjölk med 10 öre per kg. under regleringsåret 1971/72 och till en ytterligare höjning av priset med 3 resp. 2 öre under de båda därpå föl jande regleringsåren. Förslagen bör enligt departementschefen avsevärt förbättra lönsamheten inom mjölkproduktionen och dessutom ge pro ducenterna en viss trygghet i planeringen. Vid överläggningarna med jordbruksnämnden biträddes de framlagda förslagen av jordbrukets förhandlingsdelegation medan konsumentdele gationen för sin del önskade stanna vid en nivå för inkomstförstärk ningen till jordbruket på totalt omkring 500 milj. kr. Enligt utskottets uppfattning ligger de framlagda förslagen i allt vä sentligt i linje med de principer för prissättningen och prisregleringens allm änna utformning som riksdagen fastställde år 1967. U tskottet har sålunda för sin del inte något att invända mot den i propositionen för ordade nivån i fråga om den intäktsförstärkning som bör successivt till föras jordbruket under kommande regleringsperiod. Inte heller har ut skottet vid granskningen av de olika detaljerna i föreliggande förslag funnit anledning till erinran. U tskottet anser sig därför böra tillstyrka att de i propositionen framlagda förslagen får utgöra grundval för pris regleringen under förut angivna treårsperiod. Följaktligen avstyrker u t skottet motionen 1971: 1486, såvitt däri yrkats avslag på förevarande proposition och hemställts om nytt förslag grundat på konsumentdele gationens beräkningar. Utskottets ställningstagande innebär att utskottet ej anser någon sär skild åtgärd påkallad från riksdagens sida i anledning av yrkandet i motionen 1971: 1487 om viss avgiftsbeläggning av fodermjölkpulver. Ej heller finner utskottet av Föreningen Svenska margarintillverkare an förda synpunkter rörande fettvaruavgiftens storlek böra föranleda nå gon sådan åtgärd. Utskottet vill erinra om att avgift som avses i förord ningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering p å jord brukets område utgår med belopp som Kungl. M aj:t eller, efter Kungl. M aj:ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd bestämmer. N är det gäl ler förslagen rörande avgifterna för de olika varuom rådena fordras så lunda inte beslut av riksdagen i det enskilda fallet även om en redovis ning av förslagen är nödvändig för riksdagens bedömning av prisregleringsförslaget i dess helhet. Vad utskottet i det föregående förordat innebär att nuvarande prin ciper med mittpriser och prisgränser samt inom prisgränserna fasta in förselavgifter för vissa viktiga varor skall gälla även i fortsättningen. De normalinförselavgifter resp. principer för beräkning av rörliga avgifter,
som nu gäller, överförs m ed vissa i propositionen angivna mindre un dantag till den nya regleringsperioden. Räknat i kronor per person be räknas prisförslagen medföra ökade livsmedelsutgifter med totalt ca 82 kr., varav 54 kr. år 1971/72. Huvuddelen kommer på mjölk, 27 kr. för nyssnämnda regleringsår. I motionen 1971: 1486 framhålls att de fortgående höjningarna av livsmedelspriserna utgör en hård belastning särskilt för låginkomsttagar na och barnfamiljerna. Enligt motionärernas mening har de senaste årens utveckling stärkt skälen för en övergång till lågprislinje för jord bruksstödet. M otionärerna föreslår att riksdagen hos Kungl. M aj:t be gär en utredning härom. I anledning av förevarande motionsyrkande vill utskottet erinra om att valet av metod, prislinje, för att finansiera kostnaderna för stödet till jordbruksnäringen, efter att ha prövats i 1960 års jordbruksutredning, ingående diskuterades i samband med att riksdagen år 1967 fastställde riktlinjerna för den fortsatta jordbrukspolitiken. I prop. 1967: 95 stan nade departementschefen för att högprissystemet tills vidare borde bi behållas. D et påpekades i sammanhanget att valet av prislinje i mycket hög grad berodde på utvecklingen av det europeiska ekonomiska sam arbetet. D et konstaterades också att de flesta länder, däribland m ed lemmarna i EEC, tillämpade högprissystemet. Departementschefen be tonade emellertid att en lågprislinje rent principiellt hade avsevärda för delar fram för en högprislinje, inte minst med hänsyn till att de lägre inkomsttagarna vid en lågprislinje får bära en mindre del av kostnader na för jordbruksstödet. Departementschefen underströk därför ange lägenheten av att frågan om möjligheterna att övergå till en lågprislinje efter en tid ånyo prövades. Högprislinjen borde liksom dittills kunna modifieras genom att bl. a. införselavgiftsmedel användes för att sänka prisnivån. M ot vad departementschefen anfört hade riksdagen inte något att erinra. Att såsom i vissa motioner föreslagits påyrka en ny utredning rörande övergång till lågprislinje fann riksdagen mot bakgrund av det anförda inte påkallat. De synpunkter på frågan om valet av prislinje som anfördes av 1967 års riksdag äger enligt utskottets mening alltjämt giltighet. Liksom hit tills bör tills vidare bibehållas ett högprissystem, som dock skall kunna modifieras i olika hänseenden i prissänkande syfte. Förslaget till pris reglering för den kommande treårsperioden är också, såsom fram går av det föregående, utform at enligt dessa riktlinjer. Någon särskild u t redning om övergång till lågprislinje finner utskottet i enlighet med det anförda inte erforderlig. Yrkandet härom i motionen 1971: 1486 av styrks därför. I anledning av det i samma motion fram förda yrkandet om undersökningar rörande distributionskostnaderna för livsmedel m. m. vill utskottet erinra om att lantbruksekonomiska samarbetsnämnden har möjlighet att ta initiativ till undersökningar som behövs för att få fram
en helhetsbild av utvecklingen inom lantbrukssektorn. Ej heller i nu fö revarande avseende finner därför utskottet skäl föreslå någon särskild åtgärd från riksdagens sida på grund av motionen 1971:1486. Departementschefen anför att den med föreliggande förslag till pris reglering avsedda prisförbättringen p å mjölk givetvis kommer att inne bära en stimulans för mjölkproduktionen men att det emellertid kan finnas anledning att även pröva andra vägar att stimulera denna pro duktion. Enligt departementschefens mening bör i syfte att begränsa nedgången av mjölkproduktionen göras en översyn av rationaliseringsstödet för att möjliggöra att stöd övergångsvis skall kunna utgå även till jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter. Departementschefen avser därför att återkomma till Kungl. M ajit m ed förslag till uppdrag åt lantbruksstyrelsen att utreda och lägga fram förslag till de ändringar i nuvarande föreskrifter för rationaliseringsstödet som kan behövas för detta ändamål. U tskottet finner i nuvarande läge välmotiverat att olika vägar prövas i syfte att bryta den nedåtgående trenden i utvecklingen av mjölkproduktionen, och utskottet kan för sin del tillstyrka departe mentschefens förslag att i sammanhanget jämväl prövas möjligheterna att utvidga stödet för rationaliseringsändamål till att övergångsvis kun na om fatta även jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter. Det långsiktiga målet för rationaliseringsverksamheten bör självfallet allt jäm t vara att skapa rationella jordbruksföretag, som har möjligheter att på sikt bedriva en effektiv och konkurrenskraftig produktion. Mot bakgrund härav finner utskottet inte anledning tillstyrka förslaget i mo tionen 1971: 1482, att lantbruksstyrelsens aviserade översyn av reglerna för rationaliseringsstödet bör inriktas på ett stöd av mera långsiktig ka raktär. De i motionen 1971: 1481 fram förda önskemålen beträffande utformningen av direktiven för nyssnämnda översyn påkallar enligt u t skottets mening ingen särskild åtgärd från riksdagens sida. Syftet med m otionen synes nämligen tillgodosett redan med Kungl. M aj:ts förslag. I anledning av yrkandet i m otionen 1971: 1485 om utredning angå ende ett system med betald semester för jordbrukare vill utskottet erinra om att riksdagen tidigare under denna session haft att behandla ett antal m otioner med yrkanden om utredning rörande möjligheterna att till skapa ett avbytarsystem för att bereda jordbrukarna tillfälle till ordnad ledighet vid semester, sjukdom eller av andra skäl. Riksdagen har i en lighet med utskottets förslag (JoU 1971: 6) anhållit att Kungl. M aj:t överlämnar nämnda motioner till sambruksutredningen. I avvaktan på resultatet av sambruksutredningens överväganden synes nu föreliggande motionsyrkande inte böra föranleda någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
I prop. 1971: 74 angående stöd till jordbruket i norra Sverige, m. m. anmälde departementschefen att utredningen om stöd till sagda jord
bruk föreslagit att ett belopp av 5 milj. kr. utöver nu utgående medel under en femårsperiod skulle ställas till förfogande för målinriktade forsknings- och utvecklingsprojekt rörande jordbruket i norra Sverige. Enligt utredningens mening borde det övervägas att ta i anspråk införsel avgiftsmedel för ändamålet. Departementschefen avsåg att återkomma till frågan i samband med anmälan av frågan om reglering av priserna på jordbrukets produkter. Något förslag i frågan har emellertid inte framlagts i förevarande sammanhang. Som departementschefen anfört får utredningens förslag — i de delar som inte kan tillgodoses inom ramen för forskningsmedel som anvisas budgetåret 1971/72 — på sed vanligt sätt prövas i samband med övriga anslagsframställningar för budgetåret 1972/73. Utskottet har m ot bakgrund av nu redovisade förslag av utredningen om stöd till jordbruket i norra Sverige och de uttalanden som gjorts i anslutning därtill i propositionerna 1971: 74 och 116 prövat i motionen 1971: 69 gjorda yrkanden om att medel ställs till lantbrukshögskolans förfogande för en fortsatt kontinuerlig prövning vid Röbäcksdalen av utländskt växtmaterial läm pat för norra N orrland och att möjligheterna för en gemensam sortprövning och sortm arknad för Nordkalotten sna rast utreds. Även utredningen om stöd till jordbruket i norra Sverige, m. m. an såg att möjligheterna att öka samarbetet på jordbruksforskningens om råde mellan de nordiska länderna inom nordkalottom rådet borde under sökas. Vad gäller verksamheten vid Röbäcksdalen ansåg utredningen att, med den kontaktpunkt mellan forskningen och det norrländska jord bruket, som näm nda försöksanstalt utgör, förutsättningarna borde vara goda för att forskningens rön förs u t till näringen. Utredningen förut satte att lantbrukshögskolan inte försvagar de resurser som disponeras för det norrländska lantbruket utan snarare förstärker dessa. I prop. 1971: 74 anförde departementschefen att han inte hade något att er inra mot bl. a. de principiella överväganden som utredningen lagt till grund för sina förslag. Även om, som förut nämnts, önskemålet om att få disponera vissa införselavgiftsmedel för berörda forskningsändamål tills vidare inte kunnat tillgodoses anser utskottet mot bakgrund av de uttalanden som departementschefen gjort i anslutning till utredningens nu ifrågavarande förslag att det finns skäl att anta att syftet med m o tionen 1971: 69 kom m er att tillgodoses utan särskild åtgärd från riks dagens sida. Som fram går av skrivelse från Sveriges utsädesförening i sammanhanget har nyligen under medverkan av företrädare för växt förädling, växtodling och utsädeshandel uppgjorts ett handlingsprogram för utsädesförsörjningen i de fyra nordligaste länen. Utsädesföreningen är också beredd att stödja ett utvidgat samarbete inom Nordkalotten rörande såväl växtförädling som sortprövning.
Utskottet vill i förevarande sammanhang avslutningsvis beröra en fråga som aktualiserats till följd av förväntade ändringar i fråga om prissättningen på kött den 1 juli 1971. Enligt nu föreliggande proposi tion skall införselavgiften för kött vid nämnda tidpunkt höjas med 30 öre per kg. För norra delarna av landet tillkommer samtidigt det särskilda pristillägg på kött som nyligen beslutats av riksdagen i enlighet med Kungl. M aj:ts förslag i prop. 1971: 74 (JoU 1971: 33). Enligt vad ut skottet erfarit har Slakteriförbundet i skrivelse till statens jordbruksnämnd påtalat att prishöjningen på kött — om den genomförs vid ett enda till fälle — kan förväntas medföra en kraftig snedvridning av slakteriernas tillförsel av slaktdjur. U nder juni månad beräknas slakten sålunda bli mycket obetydlig, medan en kraftig slaktanhopning befaras under juli månad. U r personalsynpunkt kan det då bli mycket svårt för slakterierna att klara av situationen, då sistnämnda månad norm alt är lågproduk tionstid och semestertid för personalen. Med anledning härav har Slak teriförbundet hemställt om åtgärder i syfte att åstadkomma ett succes sivt ikraftträdande av bestämmelserna rörande prisstödet för kött av nötkreatur till producenterna i norra Sverige. Enligt förbundet borde stödet lämpligen delas upp i två lika delar, så att halvt pristillägg skulle börja utgå den 1 juni 1971 och helt tillägg den 1 augusti 1971. U tskottet är för sin del införstått med att det kan uppstå betydande svårigheter för många slakterier att klara den arbetsanhopning som kan väntas bli följden av att de nya bestämmelserna beträffande prissätt ningen på bl. a. nötkött träder i kraft. Från denna synpunkt vore det givetvis av värde om prishöjningen kunde genomföras etappvis och på ett sådant sätt att en mera jämn tillförsel av djur till slakterierna kunde komma till stånd. Enligt utskottets mening bör dock denna fråga kunna lösas genom att jordbruksnämnden träffar överenskommelse med bl. a. Slakteriförbundet om vissa avvikelser i fråga om ikraftträdandet av be stämmelserna rörande pristillägg för nötkött till jordbruket i norra Sve rige, så att övergången till det nya systemet blir så smidig som möjligt. Kungl. M aj:t bör kunna lämna jordbruksnämnden erforderligt bemyn digande härtill. U nder åberopande av det anförda och med förmälan, att propositio nen 1971: 116, såvitt den ej berörts i det föregående, inte föranlett någon erinran från utskottets sida, hemställer utskottet att riksdagen dels 1. avslår motionen 1971: 1486, såvitt däri yrkats avslag på proposi tionen, dels antager till propositionen fogade förslag till 2. lag om ändring i förordningen (1961:381) om tillverkning av och handel m ed foderm edel m. m.,
3. lag om ändring i förordningen (1967: 340) m ed vissa bestämmel ser om prisreglering på jordbrukets område, 4. förordning om ändring i tulltaxan (1968: 25), dels 5. med bifall till Kungl. M aj:ts förslag och med avslag på motionen 1971: 1487 godkänner de i det föregående förordade grunderna för reglering av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter för tiden den 1 juli 1971— den 30 juni 1974, 6. medger att Kungl. M aj:t eller, efter Kungl. M aj:ts bestämmande, statens jordbruksnäm nd får vidta de åtgärder som behövs för att genomföra prisregleringen under regleringsåret 1971/72, 7. godkänner vad i det föregående föreslagits om användningen av införselavgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1971/72, och av andra i samband med jordbruksregleringen inflytande avgiftsmedel, 8. godkänner de förslag som lagts fram i det föregående rörande användningen av införselavgiftsmedel, som inflyter eller har in flutit under regleringsåret 1970/71 eller tidigare regleringsår och av andra i samband med jordbruksregleringen under samma reg leringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel, 9. medger att återbetalningstiden för den rörliga kredit om högst 50 milj. kr. som i riksgäldskontoret står till förfogande för Svensk kötthandel, ekonomisk förening, får förlängas till den 1 juli 1978, 10. godkänner vad som förordats angående ersättningen till jord bruket för dess förluster till följd av prisstoppet, 11. meddelar regleringsföreningen Stärkelse- och bränneriintressenter tillstånd att överta betalningsansvaret för ett lån på ca 2,3 milj. kr., 12. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budget året 1971/72 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 103 000 000 kr., 13. anser motionen 1971: 1481 besvarad med vad utskottet i det föregående anfört, 14. läm nar motionen 1971: 1482 utan åtgärd, 15. läm nar motionen 1971: 1485 utan åtgärd, 16. läm nar motionen 1971: 1486, såvitt den ej behandlats i det före gående, utan åtgärd, 17. anser motionen 1971: 69 besvarad med vad utskottet anfört, 18. som sin mening ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet anfört
beträffande ikraftträdandet av vissa bestämmelser angående pris tillägg på kött till jordbruket i norra Sverige.
Stockholm den 25 maj 1971
På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s)*, Persson i Skänninge (s), Antby (fp), Johanson i Västervik (s), Hedin (m), Magnusson i Grebbestad (s), Augustsson (s), K ronm ark (m)*, fru Lindberg (s), herrar Larsson i Borrby (c)*, Takm an (vpk), Johansson i Holmgården (c), Berndtsson i Bokenäs (fp) och fru Theorin (s). * Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herr Takm an (vpk) som anser att dels det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”1 före liggande” och slutar på s. 10 med ”Kungl. M aj:ts förslag” bort ha föl jande lydelse: ”1 föreliggande------------ (lika m ed u tsk o tte t)--------------- sammanlagt 637 milj. kr. Tyngdpunkten i fråga om de föreslagna prishöjningarna ligger på mjölkområdet. Enligt propositionen bör sålunda avräkningspriset till jordbrukarna höjas kraftigt. Ändringarna i prisregleringen för mjölk och mejeriprodukter syftar sålunda till en höjning av priset till jordbrukaren på mjölk med 10 öre per kg under regleringsåret 1971/72 och till en ytterligare höjning av priset med 3 resp. 2 öre under de båda därpå följande regleringsåren. Förslagen är enligt departementschefen avsedda att förbättra lönsamheten och skall dessutom ge producenterna en viss trygghet i planeringen. Vid överläggningarna m ed jordbruksnämnden biträddes de framlagda förslagen av jordbrukets förhandlingsdelegation men ej av konsumentde legationen. Sistnämnda delegation har för sin del varit beredd att accep tera en flerårsuppgörelse, innefattande en betydande förbättring av mjölkpriset. Den nivå, på vilken förslaget nu ligger, beräknas direkt medföra en ökning av jordbrukarfam iljens inkomst på inemot 20 pro cent för treårsperioden. Härtill kom m er emellertid att inflationsregeln ger jordbrukarna, förutom täckning för ökade driftskostnader, kompen sation för höjda levnadskostnader. Dessutom skall beaktas vinsten av
den fortgående rationaliseringen inom jordbruket, som för 1960-talet be räknas till omkring 6 procent per år. Vid en allmän prisuppgång av 4 procent om året kan den samlade ökningen av jordbrukarnas inkomster under treårsperioden komma att bli 45— 50 procent. Konsumentdelegationen hade för sin del önskat stanna vid en nivå för inkomstförstärkningen till jordbruket på totalt omkring 500 milj. kronor, vartill skulle komma ett inflationsskydd. Utskottet vill erinra om att konsumentpriserna på livsmedel ökade starkt under 1969 och 1970. Från december 1968 till december 1969 uppgick ökningen enligt långtidsindex till 5,4 procent. U nder 1970 var ökningen ännu starkare och beräknades i konsumentprisindex till 7,2 procent från december 1969 till december 1970. U nder de gångna m å naderna av 1971 har livsmedelspriserna för konsumenterna ökat ungefär lika mycket som under hela 1969 eller med 5,3 procent fram t. o. m. mars m ånad genom höjningen av m ervärdeskatten vid årsskiftet. Dessa fortgående höjningar av livsmedelspriserna utgör en hård belastning sär skilt för låginkomsttagarna och barnfamiljerna. I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna ytterligare stora prishöjningar på livsmedel. Räknat i kronor per person beräknas prisförslagen medföra ökade livsmedelsutgifter med totalt ca 82 kr., varav 54 kr. år 1971/72. Huvudde len av ökningen kom m er på mjölk, 27 kr. år 1971/72. Med hänsyn till att barnfamiljernas förbrukning av just mjölk ligger väsentligt över ge nomsnittet torde merkostnaderna för dessa familjer bli väsentligt större än vad som framkommer om man utgår från de anförda siffrorna. U tan att till alla delar instämma i konsumentdelegationens motiveringar an ser utskottet att dessa förslag borde legat till grund för propositionen i stället för jordbruksnämndens förslag. Med hänsyn härtill anser utskot tet att nytt förslag till prisreglering i enlighet härm ed bör utarbetas och föreläggas höstriksdagen för beslut. D ärem ot har utskottet inte något att erinra mot förslaget till medelsanvisning under prisregleringsanslaget. Propositionen bör emellertid i övrigt såsom föreslagits i motionen 1971: 1486 avslås. I avvaktan på nytt förslag i ämnet bör hittillsvarande be stämmelser i tillämpliga delar gälla t. v. Utskottet finner m ot bakgrund av vad nu anförts inte anledning att gå in närm are på detaljerna i förevarande proposition eller i den i anslut ning därtill väckta motionen 1971: 1487. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att valet av metod, pris linje, för att finansiera kostnaderna för stödet till jordbruksnäringen, ef ter att ha prövats av 1960 års jordbruksutredning, ingående diskuterades i samband med att riksdagen år 1967 fastställde riktlinjerna för den fort satta jordbrukspolitiken. I prop. 1967: 95 stannade departementschefen för att högprissystemet tills vidare borde bibehållas. Det påpekades i sammanhanget att valet av prislinje i mycket hög grad berodde på u t vecklingen av det s. k. europeiska ekonomiska samarbetet. Det konsta
terades också att de flesta kapitalistiska länder, däribland medlemmarna i EEC, tillämpade högprissystemet. Departementschefen betonade emel lertid att en lågprislinje rent principiellt hade avsevärda fördelar fram för en högprislinje, inte minst med hänsyn till att de lägre inkomsttagar na vid en lågprislinje får bära en mindre del av kostnaderna för jord bruksstödet. Departementschefen underströk därför angelägenheten av att frågan om möjligheterna att övergå till en lågprislinje efter en tid ånyo prövades. Högprislinjen borde liksom dittills kunna modifieras ge nom att bl. a. införselavgiftsmedel användes för att sänka prisnivån. M ot vad departementschefen anfört hade riksdagen inte något att erinra. I motionen 1971: 1486 framhålls att prisutvecklingen i fråga om livsmedel under de senaste åren ytterligare förstärkt skälen fö r en övergång till lågprislinje för jordbruksstödet. Enligt motionärernas mening bör riks dagen begära en utredning om detta. Utskottet kan för sin del ansluta sig till detta förslag och tillstyrker därför motionsyrkandet. Likaså fin ner utskottet sig böra biträda det i samma motion fram förda förslaget om vissa undersökningar beträffande distributionskostnaderna för livs medel. U tskottet anser det i likhet med m otionärerna angeläget att u t redningar avseende prisutvecklingen och bakomliggande orsaker till prisoch m arginalförändringar på livsmedelsprodukter fortsätts och utvidgas så att de kan läggas till grund för förslag om åtgärder för att nedbringa den prisfördyring av livsmedlen som sker på vägen från jordbrukaren till konsumenten. Departementschefen h ar i förevarande sammanhang fram fört tanken på att, i syfte att begränsa nedgången av mjölkproduktionen, en översyn bör göras av rationaliseringsstödet för att möjliggöra att stöd övergångs vis skall kunna utgå även till jordbruk m ed begränsade utvecklingsmöj ligheter. Departementschefen avser därför att återkomma till Kungl. M ajit med förslag till uppdrag åt lantbruksstyrelsen att utreda och lägga fram förslag till de ändringar i nuvarande föreskrifter för rationalise ringsstödet som kan behövas för detta ändamål. Utskottet finner i nu varande läge välmotiverat att olika vägar prövas i syfte att bryta den nedåtgående trenden i utvecklingen av mjölkproduktionen och utskottet kan för sin del tillstyrka departementschefens förslag att i sammanhanget jämväl prövas möjligheterna att utvidga stödet för rationaliseringsändamål till att övergångsvis kunna om fatta även jordbruk m ed begränsade utvecklingsmöjligheter. Det långsiktiga målet för rationaliseringsverksamheten bör självfallet alltjämt vara att skapa rationella jordbruksföretag, som har möjligheter att på sikt bedriva en effektiv och konkurrenskraf tig produktion. M ot bakgrund härav finner utskottet inte anledning till styrka förslaget i motionen 1971: 1482, att lantbruksstyrelsens aviserade översyn av reglerna för rationaliseringsstödet bör inriktas på ett stöd av m era långsiktig karaktär. De i motionen 1971: 1481 fram förda önskemå len beträffande utformningen av direktiven för nyssnämnda översyn p å
kallar enligt utskottets mening ingen särskild åtgärd från riksdagens sida. Syftet med motionen synes nämligen tillgodosett redan med Kungl. Majrts förslag.” dels det stycke av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”U t skottet vill” och slutar med ”augusti 1971” bort ha följande lydelse. ”Utskottet v ill------------- (lika med u tsk o tte t)------------- juli 1971. För de norra delarna av landet tillkommer då det särskilda pristillägg på kött som nyligen beslutats av riksdagen i enlighet med Kungl. M aj:ts förslag i prop. 1971: 74 (JoU 1971: 33). Enligt v a d ------------ (lika med utskot tet) ----------- augusti 1971.” dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse: ” 1. i anledning av motionen 1971: 1486, såvitt avser grunderna för reglering av priserna m. m. på vissa jordbruksprodukter för tiden den 1 juli 1971— den 30 juni 1974, m. m., avslår Kungl. M aj:ts proposition 1971: 116, 2. med bifall till motionen 1971: 1486, såvitt nu är i fråga, i skrivel se till Kungl. M aj:t hemställer om utredning och förslag rörande övergång till lågprislinje för jordbruksprodukter, 3. med bifall till motionen 1971: 1486, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet anfört rörande behovet av undersökningar rörande distributionskostnaderna för livsmedel, m. m., 4. med bifall till motionen 1971: 1486, såvitt den ej behandlats i det föregående, och i anledning av motionen 1971: 1487 i skrivelse till Kungl. M aj:t anhåller att Kungl. M aj:t förelägger höstriks dagen nytt förslag till reglering av priserna på jordbruksproduk ter, grundat på konsumentdelegationens beräkningar, 5.— 8. = 12.— 15. i utskottets hemställan, 9.— 10. = 17.— 18. i utskottets hemställan.”
Särskilt yttrande
angående rationaliseringsstöd till jordbruk m ed begränsade utveck lingsmöjligheter av herrar Hansson i Skegrie (c), Antby (fp), Hedin (m), K ronm ark (m), Larsson i Borrby (c), Johansson i Holmgården (c) och Berndtsson i Bokenäs (fp) som anför: ”Departementschefens förslag att lantbruksstyrelsen ges uppdrag att utreda och framlägga förslag till rationaliseringsstöd även till jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter är enligt vår mening att hälsa med tillfredsställelse. Vi vill i förevarande sammanhang fram hålla ange lägenheten av att det fortsatta arbetet med jordbrukets rationalisering inriktas på att av mindre och medelstora enheter successivt åstadkomma bärkraftiga och effektiva familjejordbruk. Möjligheter bör även finnas
att i vissa fall lämna rationaliseringsstöd till enheter som inte bedöms kunna utvecklas till helt fullständiga företag. Likaså bör m an överväga att lämna rationaliseringsstöd till enheter där det kombinerade jord- och skogsbruket ger tillfredsställande lönsamhet. Det kan exempelvis vara motiverat att av arbetsmarknadsskäl stödja vissa tem porära förbättringar av produktionsbetingelserna. Sådant stöd bör också kunna anpassas till de speciella förhållanden som råder i olika regioner. M ot bakgrund av det anförda förutsätter vi att det i propositionen använda uttrycket ”övergångsvis” i anslutning till det föreslagna rationaliseringsstödet kom mer att ges en förhållandevis vid tolkning.”
M A R C U S B O K T R . S TH LM 1971 7 1 0 0 4 2