Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion om svenskt medlemskap i Internationella naturskyddsunionen

Jordbruksutskottets betänkande nr 45 år 1971 JoU 1971:45

Nr 45

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av m otion om svenskt medlemskap i Internationella naturskyddsunionen

I motionen 1971: 1053 av herr W em er i Malmö m. fl. (m, s, c, fp) har hemställts att riksdagen hos Kungl. M aj:t hemställer att vårt land m åtte ansöka om medlemskap i Internationella naturskyddsunionen, IUCN.

U tskottet h ar inhäm tat yttrande över motionen från statens natur­ vårdsverk. Se bilaga till detta betänkande.

Utskottet. I förevarande motion anförs bl. a. att det i miljö vårdskret­ sar väckt förvåning att Sverige inte är anslutet till Internationella natur­ skyddsunionen (IUCN). V åra grannländer Danm ark och Finland är anslutna och likaså ett stort antal länder i världen i övrigt. M otionärerna anser det särskilt med tanke på Sveriges värdskap för 1972 års FNkonferens om miljövården angeläget att vi ansluter oss till unionen.

Frågan om Sveriges anslutning till naturskyddsunionen behandlades av 1969 års riksdag i anledning av motioner med väsentligen samma yrkande som i den nu föreliggande. Utrikesutskottet (UU 1969: 6) fram ­ höll i sitt utlåtande över motionerna bl. a. att Sverige redan var väl re­ presenterat i organisationen, då två statliga och fyra enskilda organisa­ tioner var medlemmar. Organisationens dominerande icke-statliga karak­ tär och omröstningsreglerna ingav principiella betänkligheter mot med­ lemskap. Röstningsreglerna var visserligen under omprövning, men ut­ skottet var inte berett att tillstyrka motionerna, som avslogs av riks­ dagen.

I en reservation till utlåtandet hemställdes att riksdagen skulle uttala sig för anslutning.

I sitt yttrande över den nu föreliggande motionen h ar naturvårdsver­ ket bl. a. redovisat vissa nyligen företagna ändringar i stadgarna för unionen, som bl. a. berör röstningsreglerna och röstningsproceduren. Verket fram för vidare som sin uppfattning att regeringarnas agerande i första hand bör ske inom ram en för befintliga mellanstatliga organisa­ tioner, t. ex. FN , UNESCO och FAO, medan naturvårdsunionen fram ­ för allt h ar en uppgift att fylla i huvudsak som ett internationellt organ för de ideella naturvårdsorganisationerna. Verket anser övervägande skäl tala för att nuvarande form för svenska statens medlemskap i unionen bibehålls m en att det eventuellt kan övervägas att naturvårdsverket i

1 Riksdagen 1971. 16 sami. N r 45

stället för nuvarande medlemsavgift erlägger medlemsavgift som för regering.

U tskottet ansluter sig till den av naturvårdsverket deklarerade upp­ fattningen att nuvarande form för medlemskap bör bibehållas och finner alltså inte skäl förorda något ändrat ställningstagande från riksdagens sida.

U tskottet hemställer således

att riksdagen lämnar motionen 1971: 1053 utan åtgärd.

Stockholm den 19 maj 1971

På jordbruksutskottets vägnar

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson i Skänninge* (s), Johanson i Västervik (s), Hedin (m), Jonasson (c), Magnusson i Grebbestad (s), Wirtén (fp), Au­ gustsson (s), fru Lindberg (s), herr Takm an (vpk), fru Sundberg (m), fru Theorin (s) och fru A nér (fp). * Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Jonasson (c), W irtén (fp), fru Sundberg (m) och fru Anér (fp), vilka ansett att utskottets utlåtande fr. o. m. det stycke som börjar med orden »I sitt yttrande» samt utskottets hemställan i stället bort ha följande lydelse:

»Internationella naturskyddsunionen (IUCN) har en central ställning och utför ett världsomfattande arbete inom naturvården. Unionen har konsultativ status hos FN , ECOSOC, FAO, UNESCO, Europarådet m. fl. FAO och UNESCO samarbetar intimt med IU C N och är repre­ senterade med perm anenta observatörer i dess styrelse. IUCN har en framträdande roll på det internationella fältet. 30 regeringar och ett mycket stort antal nationella organisationer av vilka många är statliga organ hör f. n. till IUCN:s medlemmar. Av de europeiska staterna är D anmark, Finland, Schweiz, Storbritannien, Belgien, Västtyskland, Ita­ lien, Luxemburg, Monaco och Nederländerna medlemmar.

D et har, som i motionen framhålles, ofta på internationellt håll väckt förvåning att den svenska regeringen inte är representerad i IU CN . De internationella naturvårdsorganisationerna med IU C N i spetsen har under de senaste 15 åren spelat en betydelsefull roll inom opinionsbild­ ningen på naturvårdsområdet i olika länder, och det är främst genom deras arbete som naturvården under 1960-talet erhållit en internationell dimension på ekologisk grund. E tt särskilt beröm t IUCN-initiativ är det Internationella Biologiska Programmet (IBP), vilket skisserades 1961

som ett ekologiskt femårsprogram med huvudsyfte att m äta den biolo­ giska produktiviteten i olika biotoper inom skilda regioner av världen. Detta förslag antogs 1964 av »International Union of Biological Sciences and International Council of Scientific Unions» (den internationella sam­ manslutningen av naturvetenskapliga forskarorganisationer). D et har sedermera utvecklats ytterligare och vuxit till en imponerande, över hela världen förgrenad organisation, vars arbetsprogram också upptar natur­ vård.

1964 års naturresursutredning framhöll i sitt betänkande särskilt be­ tydelsen av de internationella naturvårdsorganisationernas arbete, var­ vid i första hand nämndes just IU CN jämte två andra. Sverige har i motsats till många andra länder inte följt en av FN:s generalförsam­ ling 1962 enhälligt antagen resolution, som rekommenderade regering­ arna att stödja IU CN och övriga internationella naturvårdsorganisationer.

D å nu, som framgår av utlåtandet från naturvårdsverket, röstningsreglema så ändrats i IU C N att Sverige, om regeringen går in som med­ lem, får 8 röster, medan det f. n. har 5, anser utskottet att Sverige bör ansöka om medlemskap eller att eventuellt naturvårdsverket medges att erlägga medlemsavgift som för regering.

U tskottet hemställer därför

att riksdagen med bifall till motionen 1971: 1053 i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhåller att vårt land måtte ansöka om medlemskap

i Internationella naturskyddsunionen (IUNC).»

Bilaga

Yttrande över motionen 1971:1053

Statens naturvårdsverk (25.3.1971)

Naturvårdsverket finner övervägande skäl tala för att nuvarande form för svenska statens medlemskap i IU C N bibehålls. Eventuellt kan över­ vägas att naturvårdsverket — som också tidigare föreslagits från verket — i stället fö r nuvarande medlemsavgift erlägger medlemsavgift som för regering. Detta förutsätter dock motsvarande ökning av verkets an­ slag.

Naturvårdsverket anför därutöver.

Internationella naturvårdsunionen (IUCN) har alltsedan tillblivelsen framhållit sin karaktär av icke-statlig internationell organisation och fri­ stående forum för ekologisk och naturvetenskaplig expertis. Genom be­ tydelsefullt och kvalificerat arbete på naturskyddets område har IUCN haft framgång i sin strävan att påverka staternas agerande i fråga om såväl lagstiftningsåtgärder som inrättande av naturreservat, m. m. IU CN bedriver också en omfattande informationsverksamhet.

Trots ställningen som icke-statlig organisation har IUCN:s stadga — för att basen för organisationens verksamhet i såväl finansiellt som annat hänseende skall breddas — medgett medlemskap även för regeringar, statliga myndigheter och internationella organisationer. Organisationen har sålunda kommit att få en tämligen ovanlig blandform, med olika rösträtt för skilda slag av medlemmar. Svenska medlemmar i IU C N är f. n. statens naturvårdsverk, domänverket, Vetenskapsakademien, Stiftel­ sen Nordiska museet, Stiftelsen Skansen, Svenska jägareförbundet och Svenska naturskyddsföreningen.

Vid IUCN:s senaste generalförsamling i New Delhi den 24 november — 1 december 1969 avstod naturvårdsverket, liksom övriga svenska medlemmar, av kostnadsskäl från att delta i mötet. På dagordningen stod bl. a. ett förslag till ändringar på vissa punkter av IUCN:s stadga.

U nder hänvisning till vad utrikesutskottet anfört när frågan om svens­ ka regeringens medlemskap i IU C N senast var föremål för riksdagens prövning (UU 1969: 6) får naturvårdsverket läm na följande redogörelse för stadgeändringarna. Uppgifter om de nya stadgarna har inte kommit verket tillhanda i annan form än i IU CN :s verksamhetsberättelse för 1969 (Annual Report 1969).

De stadgar som gällde före generalförsamlingens möte 1969 innebar att varje regeringsrepresentant vid omröstning i församlingen ägde 2 röster, representanterna för statliga organ och/eller privata organisationer från ett och samma land sammanlagt 1 röst och representant för inter­ nationell organisation 1 röst. De svenska medlemmarna hade således sammanlagt 1 röst.

D et stadgeändringsförslag som förelädes generalförsamlingen 1969 innebar följande röstningsregler:

Regeringsrepresentant: 3 röster Representanter för statliga organ från samma land: sammanlagt om jämväl regeringen är medlem 1 röst eller 0 röst Representant för icke-statlig organisation: 1 röst Representant för internationell organisation: 2 röster

I A nnual Report 1969 uppges att detta ändringsförslag har godtagits. Vid oförändrat svenskt deltagande har således Sverige 1 statlig och 5 icke-statliga röster. Om även den svenska regeringen ingår som medlem ändras röstetalen till 3 statliga och 5 icke-statliga röster.

Enligt IUCN-sekretariatets kommentarer till stadgeändringsförslaget sägs syftet med ändringen vara att vidmakthålla IUCN:s karaktär av icke-statlig organisation. Genom tillströmningen av regeringsrepresentanter under senare år beräknades nämligen den röstövervikt för icke-stat­ liga organisationer som rått intill år 1969 att inom kort förbytas i en röstminoritet. Ändringarna utformades därför så att de icke-statliga med­ lemmarna skulle tillförsäkras majoritet under överskådlig framtid.

F ör att i viss utsträckning upphäva de negativa verkningarna för de statliga representanterna av de nya röstningsreglema, vilka kunde tänkas avskräcka nya stater eller statliga myndigheter att ingå som medlemmar eller i värsta fall förorsaka utträde av sådana medlemmar, föreslogs generalförsamlingen att även ändra omröstningsproceduren. Enligt tidi­ gare refererad källa h ar också denna ändring godtagits.

Den nya omröstningsproceduren innebär att förnyad omröstning skall verkställas om en första votering inte lett till enhälligt beslut. Statsre-

presentanter och icke-statsrepresentanter skall då rösta var för sig och majoritet krävs i båda grupperna.

Enligt uppgift i Annual Report ändrade 1969 års generalförsamling IUCN:s stadga också i fråga om beräkningen av medlemsavgifter till organisationen. Genom ändringen skall FN-skalan i princip gälla vid beräkningen av avgift för deltagande regering, medan övrigas avgifter behålls oförändrade. Uppgiften att medlemsavgiften för den svenska regeringen skulle komma att uppgå till 3 250 dollar torde vara korrekt. Naturvårdsverket erlägger en årsavgift om 50 dollar.

I verksamhetsberättelsen anges vidare att 30 regeringar är medlem­ m ar i IU CN , varav 19 kan betecknas som utvecklingsländer. N atur­ vårdsverket vill i detta sammanhang rikta uppmärksamheten på att det förhållandet att en rad europeiska och andra länders regeringar är med­ lemmar av IU CN till viss del torde kunna tillskrivas den omständig­ heten att flertalet av dessa länder saknar självständiga ämbetsverk av den typ som utm ärker svensk statsförvaltning.

Enligt naturvårdsverkets uppfattning bör regeringarnas agerande i första hand ske inom ram en för befintliga mellanstatliga organisationer, t. ex. FN , UNESCO och FAO, medan IU C N fram för allt har en uppgift att fylla i huvudsak som ett internationellt organ för de ideella naturvårdsorganisationema.

T R Y C K E R I B O L A G E T I V A R H / E G G S T R Ö M A B . S T O C K H O L M 1 9 7 1