Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion angående fisket med parryssjor vid Blekingekusten

Jordbruksutskottets betänkande nr 48 år 1971 JoU 1971:48

Nr 48

J o r d b r u k s u ts k o tte ts b e tä n k a n d e i an le d n in g av m o tio n an g åen d e fisk e t m e d p a rry s s jo r vid B lek in g ek u sten .

I m o tio n e n 1 9 7 1 :1 0 2 1 av h e rr K arlsson i R o n n e b y m . fl. (s, c, fp o c h m ) h a r y rk a ts a tt rik sd ag en h o s K ungl. Maj :t h e m s tä lle r om såd an än d rin g i 1950 års lag om r ä t t till fiske a tt s. k. p a rry ssjo r b lir h ä n fö rd a till rö rlig a re d sk a p , sa m t a tt 11 § i 1950 års lag få r fö ljan d e ly d else: ” Med n ä t o ch p a rry ssjo r, som är a tt h ä n fö ra till rö rlig t re d sk a p , sa m t m ed långrev och to b is n o t är fisk e t fr itt än d a in till s tra n d e n .”

U ts k o tte t h a r in h ä m ta t y ttr a n d e n öv er m o tio n e n från fisk e risty re lse n , län ssty relsen i B lekinge län o c h Sveriges fiskares rik sfö rb u n d . Se bilaga till d e tta b e tä n k a n d e .

U ts k o tte t. S y fte t m ed fö rev aran d e m o tio n ä r a tt p arry ssjan dels g en o m g åe n d e skall b e tr a k ta s som rö rlig t re d sk a p o c h dels jä m stä lla s m ed n ä t, dvs. a tt fiske m ed parryssja på e n sk ilt v a tte n skall vara f r itt fö r envar svensk m ed b o rg a re ä n d a in till stra n d e n av B lekinge läns sö d ra k u st.

U ts k o tte t vill fram h ålla a tt parryssja som in te stå r kvar i v a ttn e t m er än h ögst tv å dy g n i följd enligt lagen om r ä tt till fiske får b e tr a k ta s som rörligt re d sk a p , vilket in n e b ä r a tt d en får a n v än d as bl. a. f ö r fiske på en sk ilt v a tte n vid B lekinge läns sö d ra k u st in till e tt visst i lagen angivet av­ stån d frå n stra n d . U ts k o tte t fin n e r i lik h e t m ed fle rta le t rem issin stan ser a tt tillräck lig a skäl in te fö reb rag ts fö r en såd an vidgning av rä tte n a tt a n ­ vända p a rry ssjo r som avses m ed m o tio n e n .

U ts k o t te t h e m s tä lle r således

a tt riksdagen lä m n a r m o tio n e n 1971 :102 1 u ta n åtgärd.

S to c k h o lm d en 14 o k to b e r 1971 På jo r d b r u k s u ts k o tte ts vägnar NILS G. H A N SSO N

Vid d e tta ä rendes slu tb e h a n d lin g har närvarit: h e rra r H ansson i Skegrie (c), M ossberger (s), P ersson i S k änninge (s), J o h a n s o n i V ästervik (s), H e­ din (m ), Jo n a s so n (c ), M agnusson i G re b b e sta d (s), K ro n m ark (m ), fru L in d b erg (s), h e rra r L arsson i B orrby (c ), T a k m a n (v p k ), B e rn d tsso n i Bo­ kenäs (f p ), Å berg (f p ), B ergqvist (s) o c h fru T h e o rin (s).

1 - R ik s d a g e n 1971. 16 sam i. N r 4 8

Bilaga

Y ttr a n d e n ö v er m o tio n e n 1 9 7 1 :1 0 2 1

F isk e risty re lse n (1 8 .3 .1 9 7 1 )

F isk e risty re lse n a n fö r.

M o tio n e n u tm y n n a r i två förslag, näm ligen 1) a tt rik sd ag en h o s K ungl. Maj:t h e m s tä lle r om såd an än d rin g i 1950 års lag om r ä tt till fiske a t t s. k. p a rry ssjo r b lir h ä n fö rd a till rö rlig a re d sk a p ; sam t 2 ) a tt, (sista sa tse n i) 11 § 19 5 0 års lag få r fö lja n d e ly d else: ” M ed n ä t o ch p a rry ssjo r, so m är a tt h ä n fö ra till rö rlig t re d s k a p , sa m t m ed långrev o c h to b is n o t är fisk e t fr itt ä n d a in till s tra n d e n ” .

Lagen d en 1 d e c e m b e r 19 5 0 ( n r 5 9 6 ) om r ä tt till fiske skiljer m ellan fast o c h rö rlig t fisk red sk ap . D e fin itio n e n på fast fisk red sk ap å te rfin n e s i 1 § n ä m n d a lag m en h a r se d e rm e ra i o fö rä n d ra t skick ö v e rfö rts till 2 §, tre d je s ty c k e t (S F S 1 9 6 7 :1 6 4 ). V ad som icke är fast fisk red sk ap är rö rlig t red sk ap .

D e fin itio n e n på fast fisk re d s k a p h a r i fisk erättslag en fö lja n d e ly d else.

” M ed fa s t fisk ered sk ap fö rstå s i d e n n a lag fisk eb y g g n ad , så o c k m ed led arm f ö r s e tt fisk e re d sk a p , v ilk e t m ed elst p ålar eller ty n g d e r eller a n n o rle d e s fästes vid b o tt n e n eller s tra n d e n o ch avses sk o la k v a rstå längre tid än tv å dy g n i fö ljd ” . I m o tio n e n av sett slag av p arry ssja h a r led arm o c h är som regel gen o m ty n g d e r el. d y l. fäst vid b o ttn e n . B ero e n d e på om en ryssja är avsedd a tt k v a rstå på sam m a p la ts k o rta re eller längre tid än två dygn k a n d en d ä rf ö r b li a n tin g e n rö rlig t eller fast red sk ap . Båda dessa tv å tid sm ässig t o lik a u ts ä ttn in g a r av ry ssjo r fö re k o m m e r i svenskt fiske.

E tt o m f a tta n d e fiske m ed sm å ry ssjo r använda frä m st som rö rlig t re d sk a p fö r fångst av s. k . gulål (u p p v ä x a n d e ål, v ilk en som regel ä r m e r eller m in d re gulfärg ad ) h a r sed an länge fö re k o m m it på v ä stk u ste n o c h i Ö re su n d . I Ö re su n d h a r så lu n d a d y lik t fiske m ed p a rry ssjo r fö re k o m m it än d a sed an 1 9 2 0 -talet. S ed an o m k rin g e t t p ar å rtio n d e n tillb a k a h a r d e t blivit v an lig t även vid G ö ta la n d s ö s te rsjö k u st. U n d er 1 9 6 0 -ta le t h a r fiske m ed p a rry ssjo r i Ö re su n d o c h vid G ö ta la n d s ö ste rsjö k u st m å n g en städ es s ta rk t in te n sifie ra ts o c h åtskilliga k lag o m ål över d e tsa m m a o ch ö n sk e m å l om reglering därav h a r fr a m k o m m it, k an sk e frä m st frå n ö re su n d so m rå d e t. F is k e t ifråga skall tid ig are vanligen ha s k e tt m ed ry ssjo r an v än d a såsom rö rlig t re d sk a p e n lig t o v a n stå e n d e d e fin itio n . På senare tid — särsk ilt sed an m an f å tt de m o t r ö t a m o ts tå n d sk ra ftig a k o n s tfib re rn a — h a r en b e ty d a n d e m ängd p e rs o n e r, so m in te tillh ö r d en egentliga y rk e s fis k a rb e fo lk n in g e n b ö rja t n y tt ja p arry ssjo r, varvid ry ssjo rn a o fta sä tte s t. e x . e n a lörd ag en o c h tas u p p n ä sta lördag o ch d ä rf ö r i d y lik t fall m åste b e tr a k ta s som fast re d sk a p . P arry ssjo r an v än d es b åd e på e n sk ilt o ch a llm ä n t v a tte n . F ö r a tt u ts ä tta fa st red sk ap på a llm ä n t v a tte n kräves tillstå n d av länsstyrelse. D et är e m e lle rtid täm ligen svårt a tt bevisa a tt re d s k a p e n verkligen s t å tt u te en sa m m an h än g an d e tid längre än 48 tim m a r o c h d ä rfö r svårt a tt stävja ö v erträd elser. S ty relsen h a r åtsk illig tid h a ft sin u p p m ä rk s a m h e t rik ta d på p ro b le m e t ifråga. D e tta h ar e m e lle rtid , såsom av fe m te s ty c k e t i m o tio n e n fram går e tt visst sam b an d m ed b e stä m m e lse rn a i k o n v e n tio n e n d e n 31 d ecem b er 19 3 2 m ed D an m ark an g åen d e fisk e rifö rh å lla n d e n a i d e till Sverige o ch D an m ark grän san d e fa rv a ttn e n . D en n a k o n v e n tio n är n u u n d e r o m a rb e tn in g o c h to rd e sn a rt föreligga i re v id e ra t sk ick . I av v ak ta n h ä rp å har sty re lse n icke velat ta u p p p ro b le m e t m ed p a rry ssje fisk e t, v ilk e t k an sk e i fö rsta h a n d to rd e b e h ö v a överses ifråga om Ö re su n d m en ty d lig e n även fö r å tm in s to n e d e la r av

v ä stk u ste n o c h G ö ta la n d s ö ste rs jö k u s t. S ty relsen fin n e r d e t d ä rf ö r m in d ­ re lä m p lig t a tt n u i fisk e rä ttsla g e n in fö ra en fö re sk rift om a t t p a rry ssjo r g en erellt skall anses som rö rlig t fisk red sk ap . E n såd an åtgärd to r d e fö r övrigt på sina håll på la n d e ts sy d k u s t dra m ed sig an sp råk o m e rs ä ttn in g fö r m ista d fis k e rä tt frå n ägare av e n sk ild fisk e rä tt.

S ty re lse n få r d ä rf ö r av sty rk a m o tio n e n i d e n n a del.

I fråga om d e t a n d ra av de ö n sk e m å l vari m o tio n e n u tm y n n a r m å fö lja n d e sägas.

I 11 § fisk e rä ttsla g e n (jfr S F S 1 9 5 6 :2 1 4 ) föreskrives fö lja n d e : ” Vid B lekinge läns sö d ra k u st (v ä ste r o m T o rh a m n s u d d e ) m å varje svensk m ed b o rg a re m ed rö rlig t red sk ap fiska i e n sk ilt v a tte n på e tt av stån d ej u n d e rs tig a n d e tr e h u n d ra m e te r frå n fa s tla n d e t eller från ö av m in st e tth u n d r a m e te rs längd eller, d ä r d en stra n d e n fö lja n d e k u rv an fö r h ö g st tre m e te rs d ju p g år längre u t, u ta n f ö r d e n n a d ju p k u r v a M ed n ä t, som är a tt h ä n fö ra till rö rlig t re d s k a p sam t m ed långrev o c h to b is n o t är fisk et fr itt än d a in till s tra n d e n ” . F iske m ed h ä r å s y f ta t slag av p a rry ssjo r vid B lekinge läns sö d ra k u st är d ä rf ö r en lig t d e n n a p ara g ra f f r itt fö r varje svensk m ed b o rg are på en sk ilt v a tte n fö rst på e t t av stån d ej u n d e rs tig a n d e 3 0 0 m e te r frå n fa s tla n d e t e tc . O c h d e tta gäller vare sig p a rry ssjo r an v än d es som fa st eller rö rlig t re d sk a p . D ä re m o t få r fiske m ed n ä t, som är a tt h ä n fö ra till rö rlig t re d sk a p , sa m t långrev o c h to b is n o t f r itt bedrivas ä n d a in till stra n d e n . Ryssja är e t t in stän g n in g sred sk ap o c h k a n d ä rf ö r i lagens m en in g in te h ä n fö ra s till ” n ä t ” (jfr s. 78 sam t 121 i SO U 1947 :4 7 F is k e rä tts k o m m itté n s b e tä n k a n d e ).

Ifråga om fiske m ed p arry ssja vid B lekinge läns sö d ra k u s t h a r i varje fall i de i m o tio n e n å b e ro p a d e d o m a rn a 15 § fisk erättslag en icke a n se tts k u n n a åb ero p as.

S ty relsen u p p f a tta r d e t a n d ra fö rslag et i m o tio n e n s slu tk lä m så a tt m o tio n ä re rn a ö n sk a r a tt icke b lo tt fiske m ed n ä t som är a tt h ä n fö ra till rö rlig t red sk ap sa m t långrev o ch to b is n o t u ta n även fiske m ed p arry ssja som är a tt h ä n fö ra till rö rlig t re d s k a p skall vara f r itt ä n d a in till stra n d e n vid B lekinge läns sö d ra k u st. E tt bifall h ä rtill m e d fö r b åd e fö rd e la r och n a ck d elar.

D et to r d e icke rå d a någon tv e k a n om a tt fö r en y rk esfisk are som vid B lekinge läns sö d ra k u s t n u fisk a r ål m ed p a rry ssjo r o c h n u enligt h u v u d reg eln i fisk e rä ttsla g e n m å ste hålla sig på m in st 3 0 0 m e te rs avstånd frå n fa s tla n d e t, e lle r från ö av m in s t e tth u n d r a m e te rs längd. D et skulle bli e n påtaglig fö rd e l a tt ö v e ra llt få fiska fr itt än d a in till s tra n d e n . F ö rd e le n b e stå r in te b ara d ire k t d äri a tt h an till s itt fö rfo g a n d e får tillgång till b e ty d lig t stö rre v a tte n än n u (u ta n a tt e v e n tu e llt b e ta la a rre n d e ) u ta n o ck så däri a tt fisk e m ed p a rry ssjo r få r anses m era a rb e tsb e sp a ra n d e än om h a n skall an v än d a t. ex . långrev.

Å a n d ra sidan rå d e r d e t ingen tv e k a n om a tt e t t bifall till fö rev aran d e fra m stä lln in g k o m m e r a tt d ra m ed sig an sp råk på e rs ä ttn in g fö r in trå n g från de n u v a ra n d e in n e h a v a rn a av d en en sk ild a fis k e rä tte n . E rfa re n h e te r­ na frå n de e rs ä ttn in g a r som u tg ic k i an slu tn in g till lagen om e rs ä ttn in g fö r m istad fis k e rä tt (S F S 1 9 5 0 :5 9 9 ) g ö r d e t s a n n o lik t a tt dessa a n sp rå k k an k o m m a a tt bli m y c k e t b e ty d a n d e . S åv itt sty re lse n h a r sig b e k a n t h a r alla fra m stä lln in g a r avseende B lek in g e-k u sten om såd an e rs ä ttn in g i an led n in g av in trå n g m . m . g e n o m 1950 års lag om r ä tt till fiske red an s lu tb e h a n d ­ lats o c h h a r tid e n fö r ingivande av a n sö k an om såd an e rs ä ttn in g fö r länge sed an g å tt u t.

D et k rin g m itte n av 1 9 5 0 -talet s to ra å lb o tte n g a rn sfisk e t vid G ö ta la n d s syd- o c h o s tk u s t h a r u n d e r senare år g å tt a lltm e r tillb ak a. N edgången fö r B lekinge läns d e l fram g år av e fte rfö lja n d e P. M. M öjligt är a t t d ärv id flera o rs a k e r m e d v e rk a r. Med s tö rs ta s a n n o lik h e t m åste e m e lle rtid d e t till

1 * R iksd a g en 1971. 16 sami. N r 4 8

G ö ta la n d s ö ste rsjö k u st sed an e t t tju g o ta l år b ed riv n a å lfisk e t m ed p a rry ssjo r h a sp e la t e n v äsentlig ro ll härvidlag. I B lekinge o c h flera län på o s tk u s te n h a r m an re d a n till sk y d d fö r å lb e s tå n d e t in f ö r t särsk ild a m in im im å ttsb e stä m m e lse r. M ånga klagom ål h a r till sty re lse n in k o m m it öv er d en s to ra o m fa ttn in g fisk e t m ed p a rry ssjo r f å tt p å k u s ts trä c k a n ifråga. E tt frislä p p a n d e in till s tra n d e n av ålfiske m ed p a rry ssjo r m åste d ä rfö r avsevärt ö k a tr y c k e t p å d e t ty d lig en red an h å rt b e la s ta d e å lb e s tå n ­ d e t i B lekinge, n å g o t som fö rm o d lig e n k o m m e r a t t m ä rk a s i å lb o tte n g a rn fisk e t. Såsom av ta b ellen fra m g å r h a r i Blekinge a n ta le t å lb o tte n g a rn u n d e r p e rio d e n 1 9 5 0 —1969 s ju n k it till h ä lfte n m ed a n to ta la ålfån g ste n i å lb o tte n g a rn år 1969 g å tt n e d till k n a p p t 4 0 % av 19 5 0 års fångst. D en vid våra k u s te r u p p v ä x a n d e ålen ( ” g u lå le n ” ) går e fte r k a n sk e 5 - 8 års tid öv er i e t t u tv a n d rin g sfä rd ig t sta d iu m ( ” b la n k å l” ). T idigare (fö re 195 0 ta le t) to g s i B lekinge som ta b e lle n visar allra s tö rsta d elen ålfån g ste n i å lb o tte n g a rn , som är sto ra fa sta re d sk a p . Å lfån g sten i s istn ä m n d a re d sk a p u tg ö re s i regel till alldeles övervägande del av b lan k ål, m en även en del gulål k a n ingå, o fta o lik a på o lik a p la tse r. P riset på gulålen ligger vanligen avsevärt u n d e r p rise t p å b la n k å le n , v arjäm te den i p a rry ssjo rn a fån g ad e ålen i g e n o m s n itt b ru k a r vara avsevärt m in d re (o c h alltså y n g re ) än å lb o tte n g a rn så le n . S e tt u r n a tio n a l-e k o n o m isk s y n p u n k t b lir d e t d ä rf ö r v ärd efu llare o m ålen tas u p p som b la n k å l än som gulål.

E rfa r e n h e te rn a av de frig iv an d e n av fisk e, som sk e d d e g en o m 19 5 0 års fisk e rä ttsla g , visar a t t — såsom fram g år av ta lrik a k lag o m ål från särsk ilt o s tk u s te n — d e t på lite t längre sik t o fta blivit d e ltid s fis k a re m en in te y rk e sfisk a rb e fo lk n in g e n so m frä m s t d ra g it den verkliga n y tta n av frigi­ v an d en av fiske.

N ågot b e h o v av a tt i fö re v a ra n d e sam m an h an g g y n n a sistn ä m n d a g ru p p e r g en o m a tt frige p arry ssjefisk e in till stra n d e n k an n äp p elig en anses föreligga. F isk e la g stiftn in g e n ger ty v ä rr icke m ö jlig h e t a tt e n d a s t m edge y rk e sfisk a re r ä tte n a tt fiska m ed p a rry ssjo r än d a in till lan d .

S ty relsen få r d ä rf ö r a v sty rk a a tt vid B lekinge läns sö d ra k u st fiske m ed p arry ssja, b ru k a d såsom rö rlig t re d sk a p , får u tö v a s av varje svensk m ed b o rg a re ä n d a in till s tra n d e n .

P. M. ang. å lfis k e t i B le k in g e län (u p p g . frå n SO S F isk e ta b . M, N o c h 3 e n l. 1 9 6 9 års u p p stä lln in g ) År A ntal b o tte n ­ Total ål­ Ålfångst T otal ål­ A nnan ål­

1 K vantiteterna i denna k olum n to rd e i varje fall vad gäller senare år till övervägande delen utgöras av ål fångad i parryssjor.

L ä n ssty re lse n i B lekinge län (5 .4 .1 9 7 1 )

L ä n ssty re ls e n , som in h ä m ta t y ttr a n d e n i ä re n d e t från la n tb ru k s n ä m n ­ d e n i lä n e t, B lekinge P ro v in sfö rb u n d av R L F och Svenska S y d k u s tfis k a r­ n as C e n tra lfö r b u n d , fin n e r i lik h e t m ed la n tb ru k s n ä m n d e n a t t gällande fisk e la g stiftn in g b ö r göras till fö rem ål fö r ö v ersy n o ch a n se r sig i ö v eren sstäm m else m ed vad fisk e rin ä m n d e n i lä n e t u tta la t in te k u n n a tills ty rk a b ifall till m o tio n e n .

L a n tb r u k s n ä m n d e n i B lekin g e län a n fö r.

Av tillgänglig fisk e rista tis tik fram g år, a t t ålfån g ste n i lä n e t g å tt k ra ftig t tillb a k a . Å r 1969 b e rä k n a s få n g s te rn a ha u p p g å tt till n å g o t ö v er 2 0 0 to n , v ilk e t in n e b ä r en m in sk n in g m ed 130 to n jä m fö rt m ed år 1953. F å n g stm in sk n in g e n b e ro r på m in sk a d å lfö re k o m st u te f te r B lek in g ek u s­ te n . Ä ven a n d ra k u s ts tr ä c k o r i la n d e t sy n es ha d ra b b a ts av v ikande fån g ster. Å lfisk et in o m lä n e t m å ste d o c k tillm ä ta s e k o n o m isk b e ty d e lse . D et sam m an lag d a v ä rd e t av å lfån g ste n fö r år 1969 b e rä k n a s h a u p p g å tt till ca 2 m ilj. k r. o ch u tg jo rd e n å g o t m era än 12 % av sam m an lag d a v ärd et av allt fiske in o m län et.

D et v ik tig aste ålfisk et bedrives m ed å lb o tte n g a rn o ch är i s to r t se tt k o n c e n tr e ra t till län ets ö stra k u st sam t L iste rla n d e t. 1 å lb o tte n g a rn sfisk e t fångas så g o tt som e n b a rt b la n k å l — dvs. ål, som är på v a n d rin g u t u r Ö stersjö n .

U tö v e r b o tte n g a rn fiskas ål m ed å lh o m m o r, p a rry ssjo r, långrev, lju ster

o ch ålsax. De stö rs ta få n g ste rn a av ål i d e sist u p p rä k n a d e re d sk a p e n göres m ed p a rry ssjo r. I dessa fångas i s to rt s e tt e n d a st gulål, dvs. m in d re ål, som ä n n u ej u tv e c k la ts till b lan k ål.

P arry ssjefisk et e fte r gulål bedrives fö r n ä rv a ra n d e dels y rkesm ässigt o ch dels som fritid sfisk e. D et kan fram h ållas, a tt fritid sfisk e m ed d e tta re d sk a p u n d e r sen are år f å tt en allt stö rre o m fa ttn in g . Då fisk et e fte r d en m in d re å le n , dvs. g u lålen , u p p e n b a rlig e n o rs a k a t en fö r k ra ftig b e s k a tt­ n in g av å lb e s tå n d e t vid k u s te n , in fö rd e s i län sfisk estad g a n u n d e r år 1970 e tt få n g s tm in im im å tt om 45 cm . på ål. E tt a lltfö r o m f a tta n d e fiske av gulål in n e b ä r m in sk ad e få n g s te r av b la n k å l i å lb o tte n g a rn e n och gulål­ fisk e t u tg ö r d ä rf ö r en m in d re läm plig in rik tn in g av ålfisket.

1 9 5 0 års lag om r ä t t till fiske tillå te r varje svensk m ed b o rg a re a tt fiska vid B lekinge läns sö d ra k u st (v äster om T o rh a m n s u d d e ) m ed rö rlig t re d sk a p på e n sk ilt v a tte n in till 3 0 0 m e te r frå n land eller in till k u rv an fö r tre m e te rs d ju p d ä r d e n n a går längre u t. D e tta gäller även p a rry ssjo r om de n y ttja s såsom rörligt redskap, dvs. o m de tagas u p p u r v a ttn e t in o m 48 tim m a r. På sö d ra k u ste n är d e ss u to m fiske m ed n ä t, långrev o ch to b is n o t tillå te t än d a in till stra n d e n .

På e n sk ilt v a tte n längs B lekinges o s tk u s t är fisk et m ed sk ö ta r, sillnät o c h to b is n o t tillå te t. V idare är långrevsfiske tillå te t i viss u ts trä c k n in g i v a tte n , som är m in st tju g o m e te r d ju p t.

F iske m ed å lh o m m o r m ed h ö g st 1,5 m e te rs hö jd är f r itt på a llm än t v a tte n .

B e stäm m elsern a o m d e t fria n ä tf is k e t vid lä n e ts sö d ra k u s t h a r m e d fö rt e tt o h ä m m a t fritid sfisk e m ed 10 0 0 0 -ta ls n ä t in till la n d , sam tid ig t som d en sto ra a llm ä n h e te n ej k a n b ed riv a fiske m ed exem pelvis m ete o ch sp in n frå n lan d . D essa fö rh å lla n d e n fra m s tå r d ä rf ö r såsom h e lt o tillfre d s­ stä lla n d e o c h är till fö rfån g fö r såväl y rk e s fis k e t som d en b re d a allm än ­ h e t, som ö n sk a r b ed riv a fiske m ed h a n d re d s k a p i sp o rt- o c h re k re a tio n ssy fte.

E tt g en erellt frigivande av p a rry ssje fis k e t p å e n sk ilt v a tte n skulle m e d fö ra en s itu a tio n , som fö r n ärv aran d e föreligger b e trä ffa n d e n ä tfis ­ k e t. E nligt n ä m n d e n s m en in g b ö r e tt frigivande ick e tillå ta s e fte rso m å lb e s tå n d e t k a n k o m m a a tt b e s k a tta s i en o m fa ttn in g , som skulle m e d fö ra fara f ö r u tfisk n in g o c h d ä rm e d vara till sk ad a fö r d e t y rk e sm ä s­ siga ålfisk et. De b e farad e fö ljd e rn a fra m s tå r som särsk ilt allvarliga, då tr e n d e n b e trä ffa n d e å lb e s tå n d e t signalerar b e h o v av b eg rän sn in g i fisk et e f te r gulål.

De gällande fisk erättslig a b e stä m m e lse rn a fin n e r la n tb ru k sn ä m n d e n in te id ag vara särsk ilt väl avvägda m ed h ä n sy n till b e rä ttig a d e krav såväl från y rk e s fis k e t som från a n d ra in tressen in o m b e rö rd a o m rå d e . Därvid b ö r även fö re ta g s e n h e te r m ed k o m b in a tio n e n jo r d b ru k o c h fiske b eak ta s. I n f ö ra n d e t av s y n te tis k t m a te ria l i fisk e re d sk a p e n h a r ru b b a t själva g ru n d f ö ru ts ä ttn in g a rn a fö r fisk e ts b e d riv an d e på e t t s ä tt, som u p p e n b a rli­ gen in te k u n d e fö ru tse s vid a n ta g a n d e t av n u gällande fisk erilag stiftn in g . D en b e rö rd a lag stiftn in g en b ö r d ä rfö r en lig t n ä m n d e n s u p p fa ttn in g bli fö rem ål fö r öv ersy n .

V id sådan ö v ersy n b ö r särsk ilt övervägas m ö jlig h e te rn a a tt b ere d a y rk e s fis k a rn a r ä t t till p arry ssjefisk e, ex em p e lv is genom särskilda tillstån d av L än ssty relsen . S åd an a tillstå n d skulle k u n n a ges i begränsad o m f a tt­ n in g o ch h a fo rm e n av fö rsö k sv e rk sa m h e t u n d e r viss tid sam t o m fa tta vissa b e stä m d a o m rå d e n längs k u s te n . M ö jlig h eter b ö r o ck så fin n as a tt till sk y d d f ö r å lb e s tå n d e t b e stä m m a m a x im a lt a n ta l ry ssjo r som få r användas in o m e t t visst o m rå d e sam t a tt in fö ra b e stä m m e lse r om m a sk sto rle k a r i ålry ssjo r. Ifråg av aran d e tillstå n d skulle vara m o tiv e ra d e av sociala skäl, då äld re fiskare o f ta ej o rk a r m ed d e t fy sisk t m y c k e t a n strä n g a n d e fisk et u te

till havs. D ä rfö r ä r dessa fisk are i h ö g grad b e ro e n d e av a t t k u n n a b ed riv a e t t in o m sk ä rsfisk e , som ger d em m ö jlig h e t till in k o m st.

Ä re n d e t h a r även b e h a n d la ts in o m la n tb ru k sn ä m n d e n s fis k e r in ä m n d , som an fö r.

F is k e t m ed p a rry ssjo r vid lä n e ts k u s t h a r s to r o m fa ttn in g . I dessa re d s k a p fångas i h u v u d sa k m in d re ål s. k. gulål. F is k e t b ed riv es av såväl yrk es- som fritid sfisk a re . N ågon särskild fisk e sta tistik om få n g ste rn a i p a rry ssjo r fin n s ick e, d o c k to r d e m an k u n n a få en n å g o rlu n d a u p p f a tt­ n in g om fån g stern as sto rle k ifall m an n ä rm a re s tu d e ra r den årliga to ta la ålfån g ste n in o m lä n e t o ch jä m f ö r d e n n a m ed d en årliga ålfån g ste n i b o tte n g a rn s fis k e t en lig t fö lja n d e :

J ä m fö re s ålfån g ste n från år 1953 m ed den år 1969, fin n e r m an a tt fån g sten i b o tte n g a rn h a r m in sk a t frå n 2 7 7 to n år 1953 till 117 to n år 1 9 6 9 , m ed a n to ta lfå n g ste n av ål fångad m ed sam tliga ålfisk ered sk ap (b o tte n g a r n , p a rry ssjo r, långrev o c h lju ste r m . m .) h a r m in sk a t från 3 3 4 to n år 1953 till 2 03 to n år 1 9 6 9 . Av 1969 års fångst k an ca 70 to n b erä k n a s h ä rrö ra från p arry ssjefisk et.

1 9 7 0 års ålfisk e s ta tistik är f. n. ej h e lt k la r m en fån g sten i b o tte n g a rn h a r enl. h ittills in k o m n a u p p g ifte r g å tt tillb a k a y tte rlig a re o c h kan b erä k n a s till ca 9 0 to n . Även ålfån g ste n i p a rry ssjo r h a r u n d e r 1970 g å tt k ra ftig t tillb ak a.

E tt g e n e re llt frigivande av ålfisk e t m ed p a rry ssjo r vid lä n e ts sö d ra k u st på d e t s ä tt m o tio n ä re rn a avser, skulle o tv iv elak tig t k o m m a a tt ö k a fis k e in te n s ite te n m ed dessa re d s k a p , och d e tta skulle då in trä ff a n ä r tillgången p å ål m in sk ar.

E tt m y c k e t s t o r t an ta l fritid sfisk a re skulle på så s ä tt få m ö jlig h e t a tt göra fån g ster, in te m in st av gulål, i en b e ty d a n d e o m fa ttn in g . De y rk e sfisk a re , so m fö r n ärv aran d e b ed riv e r d e tta fiske, skulle p å längre sik t k n a p p a s t k u n n a f o r ts ä tta h ä rm e d , e fte rso m tillgången på ål ej skulle m edge e tt ra tio n e llt o c h lö n s a m t b e d riv e t y rk esfisk e.

G u lålsfisk et m ed p a rry ssjo r h a r e k o n o m isk b e ty d e lse i sy n n e rh e t fö r de äld re y rk esfisk are som ej o rk a r m ed d e t b e ty d lig t m e r a n strä n g a n d e fisk et u th av s.

M o tio n en å s y fta r sk a p a n d e t av regler m ed generell e ff e k t fö r b åd e

y rk e sfisk a re o c h fritid sfisk are m . fl. D e tta a n se r d o ck fisk e rin ä m n d e n in te b ö ra k o m m a ifråga. D ä re m o t ta la r m ån g a skäl fö r a tt å tg ä rd e r v id tag es på av sett s ä tt i vad gäller e n b a rt y rk e sfisk a rn a . N ä m n d e n är e m e lle rtid in te b e re d d a tt på n u v aran d e sta d iu m tillsty rk a e t t sy stem — särsk ilt i b e a k ta n d e av ä re n d e ts sto ra räckvidd — d ä r en k ate g o rik ly v n in g skulle k o m m a ifråg a då d e t gäller o lik a slag av fiskare. N ä m n d e n får d ä rf ö r a v sty rk a bifall till m o tio n e n .

A vvikande m en in g an m äld es av vice o rd f. Sven A n d e rsso n , som u tta la d e a tt m o tio n e n b o rd e tillsty rk as.

B lekin g e p r o v in s fö r b u n d av R L F fö re slå r a tt län ssty relsen i s itt rem issvar a v sty rk e r i m o tio n e n fra m fö rd a y rk a n d e n o c h förslag till lag än d rin g ar o c h fra m h å lle r d ärv id .

Då sty re ls e n sed an e tt a n ta l år tillb a k a h a f t v etsk ap om d e n ir rita tio n — b lan d såväl m e d le m m a r som y rk esfisk are — som blivit fö ljd e n av de a lltm e r tillta g a n d e fö rsö k e n till olaga fiske m e d p arry ssjo r, h a r s y n p u n k ­ te r in h ä m ta ts frå n fö rtro e n d e m ä n o ch m e d le m m a r i de R L F -av d eln in g ar in o m lä n e t so m g rän sar till hav et.

Av fra m fö rd a s y n p u n k te r fram g år m ed all ty d lig h e t a tt e n lag än d rin g enl. m o tio n e n s förslag ej kan a c c e p te ra s av o rg a n isa tio n e n s m e d le m s k å r. 1 en del fall h a r istä lle t krav fra m fö rts a tt p ro v in s fö rb u n d e t skall m ed v erk a till a t t all a n v än d n in g av p a rry ssjo r fö rb ju d e s i alla v a tte n , såväl e n sk ilt som sam fällt o c h allm än t.

I a n d ra fall h a r ö n sk e m å l fra m fö rts , a tt n u g ällan d e lag skall k o m p le t­ te ra s m ed re s trik tiv tidsangivelse fö r fiske m ed ifråg av aran d e få n g s tre d ­ sk ap .

Såsom skäl fö r av slag sy rk an d et, fra m fö rd a k ra v o c h u tta la d e ö n sk e m å l angives, a t t e tt fiske in till s tra n d e n även m ed p a rry ssjo r o u n d v ik lig t skulle le d a till e n y tte rlig a re fö rsäm rin g av få n g s tm ö jlig h e te rn a o c h av k ast­ nin g en såväl fö r d e t egentliga y rk e s fis k e t som f ö r k o m b in a tio n sfö re ta g e n jo r d b r u k — fiske (ålfisk e).

D en g en o m tillgänglig sta tistisk bev isb ara fö rsäm rin g en av i s y n n e rh e t å lfisk e t b e d ö m s vara en följd av d e t h itin tills b e d riv n a fisk e t (ro v fis k e t) m ed p arry ssjo r.

I m o tio n e n fr a m fö r t p å stå e n d e , a tt p a rry ssjo rn a h e la tid en a n s e tts som rö rlig t re d s k a p , är fe la k tig t. K u stb e fo lk n in g e n h a r på g ru n d av p arry ssjan s k o n s tru k tio n o c h a n v än d n in g ssätt a n se tt d e n n a som e tt fa st red sk ap . A n sv arsk än n an d e fritid s- o c h sp o rtfisk a re h a r h a f t sam m a u p p fa ttn in g . D ä re m o t h a r, såsom inledningsvis angivits, m in d re a n sv arsk än n an d e fri­ tid sfisk are g jo rt gällande m o tsa tse n .

I m o tio n e n fra m fö rd u p p fa ttn in g o ch s lu tsa ts: ” E fte rso m fisk e t m ed ålrev är b e ty d lig t m era a rb e tsk rä v a n d e h a r m an p å g ru n d av av fo lk n in g en vid k u s to m rå d e n a ö v e rg å tt till a tt fisk a m ed p a rry s s jo r” är o ck så fe la k tig o ch av sik tlig t m issvisande. D en fa k tisk a o ch e n d a a n led n in g en till a tt p arry ssjan k o m m it a tt e rs ä tta ålreven är a tt ryssjan — p å g ru n d av k o n s tru k tio n o c h m a te ria l k a n stå u ts a tt u n d e r o b eg rän sad tid .

S v e n sk a S y d k u s tfisk a rn a s C e n tra lfö r b u n d tills ty rk e r m o tio n e n o ch a n fö r fö ljan d e.

Som fra m g å r av m o tio n e n h a r fråg an om d e n n a to lk n in g av fa s t och rö rlig t re d sk a p g en o m d o m avgjorts i B lekinge lä n . A tt d e n n a d o m skulle följas av e t t fö rslag o m lagändring to r d e väl ingen svävat i o k u n n ig h e t o m , särsk ilt m o t d en b a k g ru n d som fö re g å tt d e n rä ttslig a p ro cessen . A tt en s p o rtfis k e o rg a n isa tio n , som h a r fiske som re k re a tio n och av k o p p lin g ,

b eslag tar y rk e s fis k a rn a s re d sk a p o ch d ä rm e d frå n ta g e r d em sina fö rs ö rj­ n in g sm ö jlig h e te r sk ap ad e u ta n tv e k a n en irrite ra d s tä m n in g lån g t u tö v e r lä n e ts grän ser. D essu to m k an fram h ållas, a t t e t t så d a n t fö rfa ra n d e strid e r m o t d en an d a o ch m en in g , som d åv aran d e s ta ts r å d e t d e k la re ra t i a n slu tn in g till fö ra rb e te n a av 19 5 0 års lag. H an h äv d ad e därvid m ed s k ä rp a en lig t tre d je la g u ts k o tte ts u tlå ta n d e n r 23 a t t fö r dem som b ed riv er y rk esm ässig t fiske a n n o rs tä d e s än p å eget v a tte n , är d e t e tt ö n sk e m å l a tt de få rö re ls e frih e t fö r sin y rk e s u tö v n in g o c h a tt den e n sk ild a fis k e rä tte n ej skall ges såd an o m fa ttn in g , a tt d en fö rsv årar eller o m ö jlig g ö r fö r dem a tt b ed riv a sin n ä rin g m ed tillfre d s stä lla n d e re s u lta t.

F råg an h a r d essu to m v a rit fö re m å l fö r ko n g ressen s stä lln in g sta g a n d e , som b e slu ta d e i e n lig h e t m ed vad som fö reslag its i d e n fram lag d a m o tio n e n .

Sveriges F isk ares R ik sfö rb u n d (2 3 .3 .1 9 7 1 )

R ik s fö rb u n d e t a n fö r.

B ru k e t av s. k. p a rry ssjo r vid fiske e f te r den s ta tio n ä ra ålen h a r sedan 1 9 2 0 -ta le t, d å desam m a b ö rja d e an v än d as vid d en sk å n sk a v ä stk u ste n , b re tt u t sig ö v er sto ra d e la r av övriga svenska k u s ts trä c k o r. D e sä tta s o fta u t sa m m a n k o p p la d e i län g d er från e tt tio ta l i vaije s trä c k a u p p till e tt fe m tio ta l. F ra m fö ra llt in o m sk ärg ård so m råd en o c h i sk y d d a d e vikar k o m m a de till a n v än d n in g , b å d e av y rk e sfisk a re o ch av s. k . tillfällighetsfiskare.

1950 års lag om r ä t t till fiske d e fin ie ra r fa st red sk ap såsom fiskebygg­ n a d , så o ck m ed led arm fö r s e tt fisk e re d s k a p , vilket m e d e lst p å la r eller ty n g d e r eller a n n o rle d e s fästes vid b o tte n eller s tra n d e n o c h avses sk o la k v arstå längre tid än två d y g n i fö ljd . — A ll a n n a n re d sk a p är rörlig.

P arry ssjo rn a är fö rse d d a m ed led arm o c h fä sta d e vid b o tt e n , m en avses i regel a tt tagas u p p in o m tv å d y g n . E nligt sty relsen s u p p fa ttn in g k an d e t in te anses vara ö n sk v ä rt m ed såd an ä n d rin g av la g te x te n så a t t p a rry ssjo r alltid skall b e tra k ta s som rö rlig t re d sk a p o c h o b e ro e n d e av h u r länge de k o m m e r a t t vara u ts a tta i en fö ljd . O m de få r kv arstå allt fö r länge u ta n tillsy n k an de dels k o m m a a tt h in d ra a n n a t fiske o ch dels k o m m e r den fisk, som fån g ats däri a tt bli fö rs tö rd eller sk ad ad . F rå g a n om h u ru v id a p a rry ssjo r skall b e tra k ta s såsom fast eller rö rlig t re d sk a p b ö r d ä rf ö r som n u är fallet bli b e ro e n d e av h u r fisk e t bedrives.

F ö rslag et a tt § 11 i lagen om r ä tt till fiske skall få d en i m o tio n e n angivna ly d elsen k an sty re lse n tillsty rk a . I den m ån p a rry ssjo r stå u ts a tta k o rta re tid än två dygn b li de tillå tn a a tt an v än d as in till s tra n d e n vid sö d ra k u ste n av B lekinge län.

G ö te b o rg s O f fs e ttry c k e ri AB, S t h l m 7 1 . 4 1 3 S