Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion angående utnyttjandet av grundvattentillgångarna

Jordbruksutskottets betänkande nr 50 är 1971 JoU 1971:50

Nr 50

Jordbruksutskotte ts betänkande i anledning av m o tio n angående u t n y t t ­ jan d et av grundvattentillgångarna.

I m otionen 1971:1027 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c), har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t m åtte anhålla om utredning angående u tnyttjande av våra grundvattentillgångar. U tsk o ttet har in hä m ta t y ttranden över m otionen från statens natur­ vårdsverk, lantbrukshögskolan, ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Vattenvärnet. Se bilaga till detta betänkande. U tsko ttet. I föreliggande motion erinras om att den pågående struktur­ omvandlingen i samhället med koncentration av befolkningen till vissa storstadsområden bl. a. skapar problem för vattenförsörjningen, eftersom tillgången på sötvatten är begränsad och grundvattenbeståndet hotas. Enligt motionärernas mening motiverar bristande kännedom om våra hydrogeologiska förhållanden tillsammans med den livsviktiga frågan om grundvattentillgångarna och ett ökat vattenuttags inverkan på växtlighe­ ten att frågekomplexet om u tn y ttjan d et av våra grundvattentillgångar blir föremål för en översiktlig utredning. Utredningen bör om fatta hela landet med särskild inriktning på det ökade grundvattenuttaget i de befolkningskoncentrerade områdena. U ts kottet vill för sin del understryka grundvattenfrågornas stora betydelse för vattenförsörjningen, särskilt i landets mera tättbebyggda delar. Som bl. a. lantbrukshögskolan framhåller i sitt yttrande över motionen är det naturligt att man för vattenförsörjningsändamål i första hand söker utnyttja befintliga grundvattentillgångar för att sedan, i den mån dessa är otillräckliga, komplettera med ytv atten ur sjöar och vattendrag. Enligt utskottets mening är det emellertid angeläget att frågan om i vilken omfattn in g grundvattentillgängarna kan eller bör utnyttjas ägnas stor uppmärksamhet. En alltför stark exploatering av dessa tillgångar kan vålla oberäkneliga skador pä växtlighet och natur. Som framhålls i remissyttrandena över motionen har Sveriges geologiska undersökning (SGU) under senare år erhållit vissa anslag för grundvatten­ undersökningar, nämligen för en försöksorganisation för ett brunns-och borrarkiv och för regionala grundvattenundersökningar. Under SGU sor­ terar även ett stationsnät för grundvattenståndsobservationer. Grundvat­ ten- och markfrågor, sedda ur allmän vetenskaplig synpunkt, handhas även av Svenska kom m ittén för internationella hydrologiska dekaden, som bl. a. driver ett antal försöksområden.

Riksdagen 1971. 16 sami. N r 50

U tskottet vill i förevarande sammanhang vidare fästa uppm ärksam he­ ten på att 1964 års geologiutredning i sitt nyligen avlämnade betänkande (1971:17) ” Malm Jord - V atten” understrukit grundvattenfrågornas stora betydelse och föreslagit att SGU för framtiden f å r e n fast organisa­ tion för grundvattenundersökningar. Enligt utredningens förslag skall geologisk verksamhet avseende utredningar och forskning beträffande jordarternas och berggrundens egenskaper samt tillgångar på råvaror, utom beträffande speciella malmmineral, sammanföras till en enhet vid SGU. Vid denna enhet skall bedrivas grundläggande verksamhet o m fa t­ tande uppföljning, inventering och forskning inom berörda geologiska ämnesområden, varvid särskild vikt läggs vid grundvattenfrågor i samar­ bete med statens naturvårdsverk. Utredningen framhåller att hittills gjor­ da grundvattenundersökningar vanligen enbart syftat till lösandet av rent lokala problem. Enligt utredningen to rde därför större regionala grund­ vattenundersökningar redan nu kunna förutses bli synnerligen angelägna. Speciellt gäller detta inventeringar av grundvattentillgångar i bl. a. rullstensåsar och andra isälvsavlagringar. Vid planeringen av olika regioners framtida vattenförsörjning kan, anför utredningen, grundvattenalternati­ vens bidrag bättre bedömas, om sådana inventeringar finns att tillgå och modern teknik för grundvattenutvinning och konstgjord ytvatteninfiltra­ tion beaktas. Utredningen understryker i detta sammanhang också att stora insatser torde kom m a att behövas vad beträffar grundvattnets skydd m o t förorening genom infiltration frän markytan. Geologiutred­ ningens betänkande har varit föremål för remissbehandling och bereds f. n. inom industridepartementet. Den i förevarande m otion behandlade frågan har såsom framgår av det föregående aktualiserats i Kungl. Maj:ts kansli. Med hänsyn härtill och då det torde räda allmän enighet om behovet av skärpt uppmärksamhet i fråga om grundvattensituationen i landet föruts ätter utskottet att syftet med m otionen kom m er att tillgodoses utan att riksdagen i nu förevaran­ de sammanhang gör någon särskild framställning i ämnet. U tskottet hemställer att riksdagen anser motionen 1971:1027 besvarad med vad utskottet anfört.

Stockholm den 14 oktober 1971 På jordbruksutskottets vägnar

NILS G. HANSSON

Vid d etta ärendes slutbehandling har närvarit: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson i Skänninge (s), Johanson i Västervik (s), Hedin (m). Jonasson (c), Magnusson i Grebbestad (s), Wirtén (fp), Kronmark (m), fru Lindberg (s), herrar Larsson i Borrby (c), Takman (vpk), Berndtsson i Bokenäs (fp), Bergqvist (s) och fru Theorin (s).

Y ttran d en över m o tionen 1971:1027 Bilaga

Statens naturvårdsverk (21.4.1971)

Naturvårdsverket anför.

Frågan huruvida mera påtagliga sänkningar av grundvattenståndet uppkom m e r genom grundvattenuttag har uppm ärksam m ats sedan lång tid tillbaka. S am arbetskom m itté n för Kristianstadsslättens hydrologi anför i sin slutrapport år 1969 a t t det efter ett om fattande undersök­ ningsarbete klart framgår at t någon allmän tendens till sänkning av grundvattnet inom Kristianstadsslätten inte finns. Denna slutsats torde dock knappast vara generellt giltig för alla utnyttjade grundvattentill­ gångar. 1 varje fall upp k o m m er regelmässigt en viss lokal avsänkning i anslutning till vattenuttaget. Uppgifter om grundvattenbeståndets fluktuationer samlas in av Sveri­ ges geologiska undersökning (SGU), där man för ändamålet bl. a. har ett brunnsarkiv. Under SGU sorterar även ett stationsnät för grundvattenståndsobservationer. Grundvatten- och markvattenfrågor, sedda u r allmän vetenskaplig synpunkt, handhas även av Svenska kom m ittén för interna­ tionella hydrologiska dekaden (IH D-kommittén), som bland annat driver ett antal försöksområden. Såväl inom SGU som inom IHD-kommittén torde tillfredsställande bevakning av hithörande utländsk litteratur och utländska erfarenheter äga rum. Utredningar och undersökningar om hur växtligheten påverkas av eventuella grundvattensänkningar synes närmast ligga inom lantbrukshögskolans verksamhetsfält. Erfarenhet om grundvattensänkningarnas följder med avseende på marksättningar m. m. torde i tillräcklig omfattning finnas vid statens geotekniska institut. Beträffande den föreslagna inven­ teringen av grundvattentillgångarna får statens naturvårdsverk hänvisa till verkets utlåtande den 4 mars 1970 över motionerna 1:522 och 11:609/ 1970. (JoU 1970:47). Enligt naturvårdsverkets uppfattning torde den verksamhet rörande grundvattentillgångarnas utn yttjande, som antytts i det föregående i huvudsak täcka de frågor m otionärerna önskar utreda. Någon särskild utredning synes därmed obehövlig.

Lantbrukshögskolan (29.4 .1971)

Lantbrukshögskolans rekto rsämbete tillstyrker a t t en utredning kom ­ mer till stånd för att belysa de problem som sammanhänger med u tnyttjandet av våra grundvattentillgångar och anför i samband därmed.

Den fortgående befolkningskoncentrationen till städer och tä to rter har på många håll skapat problem ifråga om vattenförsörjningen. Det är naturligt att man för detta ändamål i första hand söker u tnyttja befintliga grundvattentillgångar för att sedan, i den mån dessa är otillräckliga, komplettera med ytv atten ur sjöar och vattendrag. Som motionärerna framhåller, kan en sänkning av grundvattenytan medföra tekniska skador i form av sättningar i marken, sprickor i byggnader etc. Detta har klart framgått bl. a. vid tunnelbyggen och liknande. I princip måste ett grundvattenuttag lokalt m edföra en sänkning av grundvattenytan, det bildas en s. k. sänkningst ratt. Vid ett visst grundvat­ tenuttag uppstår ett jämviktsläge mellan grundvattenstånd och tillrinning. Vad som maximalt kan uttagas ur en grundvattentä kt utan att några

fortgående förändringar sker, är den mängd som motsvarar grundvatten­ bildningen inom tillrinningsområdet. Överskrides denna, innebärande att man minskar det tillgängliga vattenförrådet, kom m er en successiv grundvattenståndssänkning att ske såväl vid v atten täk te n som inom området i övrigt. En sådan utveckling, vilken är liktydig med en engångstömning av grundvattenmagasinet, b ö r självfallet undvikas men har kunnat konsta­ teras på många håll. Det måste därför anses angeläget att en utredning rörande våra uttagbara grundvattentillgångar kom m e r till stånd, i första hand genom en inventering av redan verkställda lokala undersökningar. Vad sedan frågan om sk ador på vegetationen genom grundvattenståndssänkning beträffar, kan denna icke entydigt besvaras. På jordar som i de övre skikten har en god vattenhållande förmåga, såsom fallet är med jordar med ett mera betydande inslag av ler, torde risken vara ringa eller obefintlig; dylika jordar kan binda och magasinera stora nederbördsmängder som sedan under inträffande torrperioder kan upptagas av växterna. Lätta jo rd ar däremot, med sand och m o som dominerande inslag är betydligt mera känsliga för en grundvattenståndssänkning; dels är mäng­ den b u ndet vatten mindre än i styvare jo rd ar och dels är bindningen mindre stark och vattnet därför mera påverkbart. På dylika jordar kan därför en grundvattenståndssänkning ha en ogynnsam inverkan på vegeta­ tionen.

Ingenjörsvetenskapsakademien (30.4.197 1)

Akademien understryker att den i föreliggande m otion föreslagna utredningen angående u tn y ttjan d et av våra grundvattentillgångar är i hög grad motiverad. Akademien anför därvid.

Problemen på vattenförsörjningssidan är speciellt markerade i landets södra regioner. De väsentliga vattenförbrukarna inom öresundsregionen, nämligen Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Eslöv med en samman­ lagd vattenförbrukning av ca 60 Mm3/år, täcker till större delen sitt vattenbehov med ytvatten från Vombsjön och Ringsjön, ca 48 Mm3/år, och endast till en mindre del med grundvatten från i huvudsak Alnarpsströmmen, ca 12 Mm3 /år. Några planer på att exploatera ytterligare grundvattentillgångar föreligger ej för dessa städer. Därem ot måste redan 1979 ny y tvattentäkt tas i anspråk, nämligen Bolmen inom Lagans avrinningsområde. Y tv atten från Bolmen kom m er fram till sekelskiftet att bli den väsentliga vattentäkten ej bara för öresundsregionen utan jämväl för större delen av Skåne. 1 avvaktan på en anslutning till Bolmenprojektet måste vissa andra delar av Skåne, exempelvis Trelleborg, Ystad med Österlen och Kristian­ stad, exploatera ytterligare grundvatten. Sett på sikt kom m er grundvattnet i Sverige att vara av underordnad betydelse för vattenförsörjningen. Behovet måste täckas med ytvatten antingen det används för tillverkning av konstgjort grundvatten eller efter behandling direkt kom m er till användning. För vissa medelstora och mindre tä to rter kom m er därem ot grundvattnet att utgöra en värdefull tillgång. För glesbygden är grundvattnet den enda tillgången. Alltför stora grundvattenuttag för vattenförsörjning kan medföra betydande konsekvenser. Härpå finns en mångfald exempel utomlands. För vårt vidkomm ande har med de regler som tillämpas vid grundvatten­ exploatering inga katastrofer inträffat. Speciellt allvarliga effekter av grundvattenuttag på landsbygden är den minskning av ytavrinningen som äger rum, vilket förorsakar en minskad

vattenföring i våra vattendrag. E tt belysande exempel på detta ger en undersökning (Weijman-Hane och Brink 1969) om förhållandena på östra Själland, se nedanstående tabell.

Värden på vattenbalansen för olika avrinningsområden på östra Själland.

B erört vat- Omr. V attendrag M ätstation Avr.-• Sjö­ Mät­ N eder- Ytavrinning Diffe­ nr omr. areal period börd- rens tentäktsnr namn km 2 % m m /år m m /år om råde m m /år l/s . km 2

Avrinningsom råden berörda av större grundvattenuttag

5 0 Mölleå 1 Frederiks- 77 15 1 9 4 2 -5 0 616 92 2,9 524 Söndersö dal 52 V ärcbro i 5 Ö.V ärebro 143 2 1 9 2 9 -4 9 542 110 3,5 432 Islevbro Söndersö 52 Hove å 6 Ö strup 56 <1 1 9 4 2 -5 0 564 44 1,4 520 Islevbro 52 Kornerup å 7 Kattingc- 189 1 1 9 4 2 -5 0 574 114 3,6 46 0 Lejre verket

A vrinningsområden icke berörda av större grundvattenuttag

Stora uttag ur kustnära områden kan medföra en saltvatteninträngning. Problemen med sättningsskador vid grundvattensänkningar är b e ty ­ dande särskilt i tättbebyggda samhällen såsom Stockholm , Uppsala, Örebro, Norrköping, Göteborg, Lidköping och Karlstad, där det sker en grundvattensänkning och där inträffade sättningar har förorsakat stora skador på omgivande bebyggelse. Grundvattensänkningen förorsakas främst genom b o rtpum pning av grundvattnet men även byggandet av tunnla r och djupa schakt kan förorsaka en avsevärd grundvattensänkning, som kan sträcka sig över stora områden och förorsaka skador på betydande avstånd från den p u n k t där sänkningen äger rum. Det bör i detta sammanhang påpekas a tt en hel del sättningsskador är att hänföra till alltför tätbelagda y tor inom stadsregionerna och samtidig kraftig dränering. Det är ofta m ycket svårt att återställa en sänkt grundvattenyta. Det kan ske genom at t man försöker täta runt en läckande tunnel eller leda tillbaka det vatten som pumpas ur t. ex. en schaktgrop. Sådana infiltrationsbrunnar slammar emellertid lätt igen. De kräver kontinuerligt under­ håll som både är omständligt och dyrbart. Den allmänna landhöjningen bidrar även till en relativ sänkning av grundvattenytan. Denna är av storleksordningen 1/2 cm per år i stock­ holm strakten och 1 — 1 1/2 cm längs Norrlands kustland. Här sker således en relativ grundvattensänkning av upp till 1 1/2 m /1 0 0 år. Ansvarsfrågan vid uppkom na skador är mycket besvärlig att fastställa. I detta sammanhang krävs det en grundlig översyn av den lagstiftning som existerar på området. Inom tättbebyggda områden är det angeläget att fortlöpande observa­ tioner göres av grundvattenytans nivå och dess variation med årstiden. Vid regelbundna observationer kan man då fastställa om en onormal sänkning har ägt rum i samband med exempelvis et t tunnelbygge. E tt sådant perm anent observationsnät skulle även medverka till att man

säkrare än förut kunde fastställa vem som har varit vållande till en grundvattensänkning. En ändring av grundvattennivån inverkar otvivelaktigt på växtligheten. Särskilt i sådana områden där jorden huvudsakligen består av sand och mo. Det är angeläget a tt det görs en samordning av forskningen på detta område vilken bedrivs vid Sveriges Geologiska Undersökning. Lantbrukshögskolan i Ultuna, Tekniska högskolan i Stockholm samt vid Stock­ holms, Uppsala och Lunds universitet. Akademien finner det uto m ordentlig t angeläget att en översyn av våra grundvattentillgångar samt fortlöpande observationer av den inverkan på sättningar, ytavrinning, växtlighet etc, som kan bli följden av en exploate­ ring, kom m er till stånd. En sådan översyn b ö r inledas med en samman­ ställning av det ur vissa syn p u n k ter m ycket rikhaltiga material som finns att tillgå på olika lokala plan. Som exempel bifogas några mera officiellt präglade utredningar, som utförts de senaste åren — kristianstadsslättens hydrologi (1969). Grundvattentillgångar i sydvästra Skåne (1970), Alnarpsströmmen (1 969).*

Sveriges geologiska undersökning (SGU) (26.4.1971)

Sveriges geologiska undersökning (SGU) anför. Motionen berör e t t för vattenförsörjningen väsentligt frågekomplex. Motionärerna synes främst avse de negativa effekterna av grundvattenut­ tag. De skadeverkningar som främst åberopas, har dock ej aktualitet inom de närmast åsyftade regionerna med stora grundvattenuttag (t. ex. syd­ västra Skåne). Det bör vidare beaktas, at t frågan även har en positiv sida. Grundvattnet kan i många fall erbjuda den bästa och ekonom iskt fördelaktigaste lösningen av vattenförsörjningen, särskilt för mindre och medelstora samhällen. Kännedom om grundvattentillgångarnas storlek, utvinningsmöjligheterna och eventuella skadeverkningar är i själva verket olika aspekter av samma problem. På grund av skilda hydrogeologiska förhållanden i olika delar av landet är förutsättningarna för stora grundvattenuttag i djupare jord- eller berglager växlande. Största likheten med de åberopade förhållandena på Själland och i Tyskland återfinns i delar av Skåne. Även andra områden, t. ex. Öland och Gotland kan uppvisa särskilda förhållanden. Men även i övriga delar av landet förekom m er betydande grundvattentillgångar, t. ex. i många rullstensåsar. F ör SGU, som instruktionsenligt har att bl. a. företa undersökningar i hydrogeologiska syften, har en närmare kännedom om Sveriges grundvat­ tentillgångar framstått som en alltmera betydelsefull fråga. SGU har under senare år erhållit vissa anslag för grundvattenundersökningar, nämligen för en försöksorganisation för et t brunns- och borrarkiv, för regionala grundvattenundersökningar samt för et t grundvattenobservationsnät m. m. Brunns- och borrarkivet avser registrering, sammanställning och bear­ betning av observationer från utförda brunnar, främst borrbrunnar, inom vissa försöksområden, däribland Skåne, Öland, Gotland, och Örebro län. I anslutning till brunnsarkivets arbeten har SGU lämnat en sam m anfattan­ de redogörelse för Skånes hydrogeologi och deltagit i utredning av Kristianstadsslättens grundvattentillgångar. De regionala grundvattenun­ dersökningarna avser större sammanställningar, i första hand k arto r över grundvattenförhållandena inom vissa regioner, för närvarande främst Närke. Genom brunnsarkivets och de regionala grundvattenundersök­ ningarnas försorg är för närvarande hydrogeologiska kartor under utar- * Här ej bilagda.

betande dels över Örebro-regionen, dels över sydvästra Skåne. Kartbladet Örebro SV bilägges som exempel på kartorna över Närke.* De första kartbladen (Malmö SV — Trelleborg NV samt Örebro SV) är för närvarande tryckfärdiga respektive under tryckning. Arbetena fortsätter bl. a. inom kartb ladet Malmö SO — Trelleborg NO, som om fattar ett ur grundvattensynpunkt synnerligen betydelsefullt avsnitt av sydvästra Skåne. Grundvattenobservationsnätet avser undersökningar som belyser den naturliga grundvattenbildningen och grundvattentillgångarna i olika geo­ logisk miljö. Genom sådana observationer skall man exempelvis kunna besvara frågan om förändringar i grundvattenståndet har naturliga orsa­ ker, t. ex. klimatiska. Observationerna utgör en fortsättning på det undersökningsprogram, som startades som ett internationellt projekt av Internationella Hydrologiska Dekaden (IHD). Andra aspekter av vatten­ omsättningen inom vissa försöksområden utreds bl. a. av SMHI. En konsekvens av ovan näm nda arbeten är att SGU deltar i uta rbetandet av en hydrogeologisk karta över Europa. 1964 års geologiutrednings betänkande ” Malm — Jo rd — V atten” (SOU 1971:17) har nyligen utkom m it. Geologiutredningen understryker grundvattenfrågornas stora betydelse och föreslår, a t t SGU för framtiden får en fast organisation för grundvattenundersökningar. Det förtjänar i detta sammanhang nämnas, att inom de geologiska statsinstitutionerna exempelvis i Centraleuropa, England och Nordamerika, utgör grundvat­ tenavdelningarna en av de största och viktigaste enheterna. SGU får sammanfattningsvis framhålla, att grundvattenfrågorna, sär­ skilt i landets mera tättbebyggda delar, har blivit alltmera betydelsefulla, särskilt för vattenförsörjningen i mindre och medelstora orter. Självfallet måste därvid även eventuella skadeverkningar beaktas. Av väsentlig betydelse även för de praktiska aspekterna är vattenbalansen, dvs. den naturliga grundvattenbildningen i förhållande till grundvattenuttagen. Samarbete bl. a. med Danmark är därvid av sto r betydelse, när det gäller förhållandena i sydvästra Skåne. Undersökningar och inventeringar av grundvattenresurserna bör kom m a till utförande i större omfattn in g än för närvarande. SGU är beredd att medverka i sådana undersökningar, och avser att framlägga förslag i anslutning till 1964 års geologiutrednings synpunkter. Vattenvärnet (30.4.1971)

Vattenvärnet tillstyrker a tt den begärda utredningen kom m er till stånd snarast och anför i anslutning härtill.

Vattenvärnet instämmer i motionärernas uttalande om grundvattentill­ gångarnas stora betydelse för vattenförsörjningen. Ungefär hälften av kommunernas vattenbehov tillgodoses genom grundvatten. Att en tredje­ del av grundvattenuttaget möjliggjorts på konstlad väggenom infiltration i särskilda bassänger får ses som en följd av otillräckliga grundvattentill­ gångar. Otillräckligheten kan i sin tur bero på sänkning av den naturliga grundvattennivån genom för stora uttag. Ingrepp i grusåsar, sänkning av sjöar för att utvinna mer jord, reglering av sjöar och vattendrag för kraftproduktion, utdikning m. m. är andra former av exploatering som i varierande grad medverkat till förändringar i grundvattennivån. Väsentlig är också den hårdgöring av mark som sker i samhällen, på industriområ­ den, flygfält, landsvägar m. m. Eftersom omsorgsfull dränering alltid föregår hårdgöringen, så måste även h ä r e n bestående negativ inverkan på grundvattenförrådena äga rum. * Här ej bilagt.

Man får heller inte bortse ifrån att grundvatten ibland förorenas, något som kan ha allvarliga följdverkningar för vattenförsörjningen, särskilt har då oljeutsläpp, t. ex. från läckande oljecisterner, varit orsaken. Tyvärr nödgas man utgå ifrån att sådana skador k o m m er att bli allt vanligare innan kom m unerna äntligen får kontroll över beståndet av oljecisterner. Allt talar för att d etta inte är gjort förrän om åtskilliga år. Som m otionärerna framhåller och ger exempel på finns det även andra negativa effekter förknippade med ökande grundvattenuttag. Sådana belyses i Malm - Jord - Vatten (SOU 1971:17), b etänkandet som 1964 års geologiutredning nyligen överlämnat till industriministern. Kommit­ tén understryker bl. a. vikten av en samordning av alla tillgängliga resurser och en planmässig inventering av landets vattentillgångar, åtgär­ der som är oundgängligen nödvändiga om allvarliga och svårreparerade skadeverkningar skall kunna undvikas. Vattenvärnet har i olika sammanhang företrätt en liknande u p p fatt­ ning. Föreningen finner det ytterst angeläget a t t samhället skaffar sig kunskap om såväl grundvattentillgångarna som övriga vattenresurser och att allt görs för att hushålla med dem och skydda dem med sikte på framtiden. Som utredningen framhåller i sitt betänkande måste man t. ex. räkna med stigande uttag av grus, vilket kom m er att h ota grundvattentillgångar inom aktuella områden. Det finns olika anledningar till varför exploate­ ringen av grusförekomsterna måste ske med stor försiktighet och fram­ synthet. Skyddet av grundvattnet torde vara en av de viktigaste. Geologi­ utredningen påpekar att det nu inte finns något centralt organ för handläggning av ärenden rörande sand-, grus- och stentäkt. Skulle ett sådant inrättas — vilket utredningen synes föreslå — är det självklart att e t t nära samarbete måste ske med statens naturvårdsverk beträffande bl. a. grundvattenfrågorna. Som framgår av ovanstående finns det synnerligen starka skäl för motionärernas förslag att låta utreda u tn y ttjan d et av landets grundvatten­ tillgångar.

G ö t e b o r g s O f f s e t t r y c k e r i A B , S t h l m 7 1 . 4 1 4 S