Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion angående svavelhalten i eldningsolja, m. m.

Jordbruksutskottets betänkande nr 5 9 år 1971 JoU 1971:59

Nr 59

J o r d b r u k s u ts k o tte ts b e tä n k a n d e i a n le d n in g av m o tio n an g å e n d e svavel­ h a lte n i e ld n in g so lja, m . m .

1 m o tio n e n 1 9 7 1 :1 0 4 9 av fru T h e o rin m . fl. (s) h a r h e m s tä llts a tt riksdagen m å tte i skrivelse till K ungl. Maj :t h e m stä lla om dels

a tt sv av elh alten i o lja som anv än d s i o lje e ld a d e k ra ftv e rk in o m la n d e t m ax im eras till 1 p ro c e n t, dels

a tt sam m a b e stä m m e lse r dvs. beg rän sn in g av svavelhalten i eldningsolja till 1 p ro c e n t m e d d e t sn araste även u tv id g as till a tt o m f a tta sam tliga tä to r te r o c h reg io n er i la n d e t,

a tt so m e n k o n sek v en s härav sam tliga fö rb ru k a re in o m la n d e t åläggs a tt följa de b e stä m m e lse r an g åen d e svavelhalten som red an fin n s fö r s to rs tä d e rn a sam t

a tt fo rsk n in g , u tv eck lin g o c h ig ån g sättn in g av avsvavlin g san o rd n in g ar i ra ffin a d e rie r fö r avsvavling av rö k g aser i fra m fö r allt stö rre an läg g n in g ar stim uleras.

U ts k o tte t h a r in h ä m ta t y ttra n d e n öv er m o tio n e n frå n s ta te n s n a tu r ­ vårdsverk, so cialsty relsen , sta te n s v a tte n fa llsv e rk , Svenska k o m m u n fö r­ b u n d e t, Sveriges in d u s trifö rb u n d , Svenska p e tro le u m in s titu te t, sta te n s in s titu t fö r fo lk h ä lsa n , Sveriges fa stig h e tsä g a re fö rb u n d , Sveriges all­ m ä n n y ttig a b o s ta d s fö re ta g (SA B O ), H y resg ästern as rik sfö rb u n d , Svenska n a tu rs k y d d s fö re n in g e n o ch S ty relsen fö r te k n isk u tv eck lin g (S T U ). Se bilaga till d e tta b e tä n k a n d e .

U ts k o tte t

Enligt fö ro rd n in g e n o m beg rän sn in g av svavelhalten i e ld n in g so lja få r sådan olja m ed h ö g re svavelhalt än 2,5 v ik tp ro c e n t eller d e t lägre värde K o n u n g en b e stä m m e r ej fö rb rä n n a s in o m la n d e t. F ö r S to c k h o lm m ed fö r o rte r sa m t G ö te b o rg gäller fr. o. m . den 1 o k to b e r 1971 en övre gräns av en v ik tp ro c e n t. Y rk a n d e n a i m o tio n e n 1 9 7 1 :1 0 4 9 in n e b ä r a tt sist­ n ä m n d a g räns skall bli gällande fö r hela la n d e t o ch a tt fo rsk n in g , utv eck lin g o c h ig ån g sättn in g av av sv av lin g san o rd n in g ar i ra ffin a d e rie r fö r avsvavling av rö k g aser i fra m fö r allt s tö rre an läg g n in g ar b ö r stim u leras.

M o tio n ä re rn a s s y n p u n k te r o ch förslag h a r av fle rta le t i ä re n d e t h ö rd a rem issin stan ser m o tta g its p o sitiv t. De in v ä n d n in g a r so m i vissa fall g jo rts m o t förslagen h ä n fö r sig h u v u d sak lig en till sv årig h ete rn a a tt i tillräck lig o m f a ttn in g im p o rte ra svavelfattig olja eller å s ta d k o m m a tillfre d s tä lla n d e avsvavlingsanordningar. V idare h a r u ttr y c k ts fa rh å g o r fö r a tt k o s tn a d e rn a fö r e tt g e n o m fö ra n d e av förslagen k an o g y n n sa m t p åv erk a b o e n d e k o s tn a ­ d ern a. S ta te n s n a tu rv å rd sv e rk h än v isar i s itt re m iss y ttra n d e till e t t av

1 - R ik s d a g e n 1 9 7 1 . 16 sam i. N r 5 9

v e rk e t i s e p te m b e r in n e v a ra n d e h ö s t p å u p p d ra g av K ungl. M aj:t fram la g t pro g ram fö r fo r ts a tt sä n k n in g av svav elh alten i eldningsolja. P ro g ra m m e t in n e b ä r i k o rth e t a t t f ö r b u d e t a tt fö r b rä n n a olja m ed m er än en p ro c e n t svavelhalt successivt utvidgas a tt gälla f ö r o lik a d e la r av la n d e t så a tt d e t d en 1 o k to b e r 1979 skulle k o m m a a tt o m fa tta hela la n d e t. S am tid ig t fö reslås a tt i e tt p a r e ta p p e r fö r b u d in fö rs m o t a tt sa lu fö ra tu n n e ld n in g so lja och dieselolja m ed svavelhalt ö v erstig an d e viss v ik tp ro c e n t. D e tta förslag in n e b ä r a t t o ljo r av n y ssn ä m n d a slag, vilkas svavelhalt ö v erstig er 0,1 v ik tp ro c e n t, fr. o. m . d e n 1 o k to b e r 1976 in te få r säljas. N a tu rv å rd sv e rk e t fr a m fö r även ta n k e n på e tt av g iftssy stem f ö r b eg rän s­ ning av de to ta la sv av elu tsläp p en o c h a n se r a tt frågan h ä ro m b ö r n ä rm a re u tre d a s. O m e tt så d a n t sy stem in fö rs b ö r d e t e rs ä tta de från o c h m ed d e n 1 o k to b e r 1975 fö reslag n a å tg ä rd e rn a . N atu rv å rd sv e rk e ts fö rslag är fö r n ärv a ra n d e fö rem ål fö r rem issb eh an d lin g .

F ö re ta g n a u n d e rs ö k n in g a r visar en lig t u ts k o tte ts m en in g k la rt a tt svavelem issionerna i lu fte n in n e b ä r s to ra risk er f ö r m iljö n o c h fö r m ä n n isk o rn a s hälsa. U ts k o tte t vill h ä r erin ra om exem pelvis e n n y lig en avgiven ra p p o rt, ” L u ftfö ro re n in g a r ö v er n a tio n sg rä n se rn a — M iljö fö r­ än d rin g a r g en o m svavel i lu f te n o c h n e d e rb ö r d e n ” , som på u p p d ra g av n a tio n a lk o m m itté n fö r 1972 års F N -k o n fe re n s om d e n m änskliga m iljö n u ta r b e ta ts av en a rb e tsg ru p p u n d e r led n in g av p ro fe sso r B ert Bolin. R a p p o rte n ger bl. a. a n a ly s e r av d en rå d a n d e s itu a tio n e n o c h av d en u tv eck lin g som k an b efaras om in te k ra ftfu lla å tg ä rd e r v id tas. Som gru n d v al fö r fra m tid a h a n d la n d e a n fö rs sa m m an fa ttn in g sv is bl. a. a t t en avsevärd m in sk n in g m åste ske av de to t a lt e m itte ra d e svavelm ängderna in o m in d u s tria lise ra d e reg io n e r fö r a tt fö rh in d ra s k a d o r g en o m sy ra n e d ­ fa lle t o c h a tt o m e d e lb a ra å tg ä rd e r m å ste v idtas i sy fte a tt n å fra m till e ffe k tiv a re o ch billigare m e to d e r fö r a tt red u cera sv av elu tsläp p en . I vad gäller de in te rn a tio n e lla a sp e k te rn a på p ro b le m e n u tta la s bl. a. a t t p la n e r o c h p ro g ra m fö r a tt m o tv e rk a s k a d o r av d e t sura n e d fa lle t m å s te bygga på a tt i regel flera lä n d e r ä r b e rö rd a sam tid ig t sam t a tt in te rn a tio n e ll la g stiftn in g och k o n tr o ll m åste efte rsträ v a s.

U ts k o tte t fin n e r d e t fö r sin del v ä rd e fu llt a tt e tt förslag till f o r ts a tt sä n k n in g av svavelhalten i eld n in g so lja nu fram lagts. U ts k o tte t, som tillm ä te r de m iljö v å rd så tg ä rd e r som h ä r är i fråga en h ög angeläg en h etsgrad, ser gärna a tt alla m ö jlig h e te r a tt p åsk y n d a n e d tra p p n in g e n blir tillv a ra ta g n a och skulle sålu n d a i o c h fö r sig hälsa m ed tillfred sställelse om en m in sk n in g av svavelhalten k u n d e å sta d k o m m a s sn a b b a re än vad n a tu rv å rd sv e rk e t a n ta g it, givetvis in o m ram en fö r vad som ä r e k o n o m is k t fö rsv a rb a rt o c h p ra k tisk t m öjligt.

M ö jlig h etern a a tt s n a b b t g e n o m fö ra en m in sk n in g av de fö ro re n in g a r som o rsak as av svavlet i e ld n in g so ljo r h äm m as av a t t tillg ån g en till svavelfattiga o ljo r är o tillräck lig o c h a tt m ö jlig h e te rn a till avsvavling av o ljo rn a eller av de rö k g aser som u p p s tå r vid d eras fö rb rä n n in g f. n. är beg rän sad e. U ts k o tte t vill i d e tta sam m an h an g erin ra om a tt m ö jlig h e te r­ na a tt i s tä lle t fö r eld n in g so lja u tn y t tj a n atu rg as, som in n e h å lle r m y c k e t o b e ty d lig a m än g d er svavel, u n d e r sen are tid u p p m ä rk s a m m a ts i den

allm än n a d e b a tte n . D et k an n äm n as a tt 19 6 8 års u tre d n in g om rö r tra n s ­ p o rt av olja o c h gas (U R O G ) i o k to b e r 1971 till c h e fe n f ö r in d u s trid e p a r­ te m e n te t ö v e rlä m n a t en r a p p o r t b e trä ffa n d e fö r u ts ä ttn in g a rn a fö r n a tu r ­ g asim p o rt till Sverige.

O avsett i vad m ån n atu rg as i fra m tid e n k a n k o m m a a tt e rs ä tta eldningsoljan ä r d e t enligt u ts k o tte ts m en in g angeläget a tt även a n d ra m ö jlig h e te r a tt lösa h ä r a k tu a lis e ra d e p ro b le m u p p m ä rk sa m m a s. Med h än sy n bl. a. till rå d a n d e k n a p p h e t på svavelfattiga o ljo r sy n es frå g o rn a om avsvavling av o ljo rn a eller rö k g asern a särsk ilt vik tig a. D et ä r angeläget a tt få fram m e to d e r fö r avsvavling som sa m tid ig t ä r e ffe k tiv a o c h in te a llfö r k o stn a d sk rä v a n d e . U ts k o tte t vill särsk ilt u n d e rs try k a v ik te n av a tt forsknings- o ch u tv e c k lin g s a rb e te t p å d e tta o m rå d e in te n sifie ra s o c h få r tillräck lig t stö d . I d e tta a rb e te b ö r bl. a. d en s. k. å te rv in n in g sp rin c ip e n b eak ta s. D et k an i sa m m a n h a n g e t fram h ållas a tt i d e n tid ig are n ä m n d a ra p p o rte n o m lu f tfö r o re n in g a r öv er n a tio n sg rä n s e rn a e tc . u tta la ts a t t en d e ta lje ra d g en o m g ån g av o lik a fo rsk n in g s o m rå d e n k o m m e r a tt p re se n ­ teras.

U ts k o tte t h e m stä lle r

a tt rik sd ag en i a n led n in g av m o tio n e n 1 9 7 1 :1049 som sin m en in g

g er K ungl. M aj:t till k ä n n a vad u ts k o tt e t i d e t fö re g å e n d e

a n fö r t. S to c k h o lm d en 25 n o v e m b e r 1971 På jo r d b r u k s u ts k o tte ts vägnar N ILS G. H A N SSO N

Vid d e tta ä ren d es s lu tb e h a n d lin g har närvarit: h e rr a r H ansson i Skegrie (c ), M ossberger (s), P ersson i S k än n in g e (s)* , J o h a n s o n i V ästerv ik (s), H edin (m )* , H e d strö m (s )* , Jo n asso n (c ), M agnusson i G re b b e sta d (s)*, W irtén (f p )* , A ugustsson (s)* , T ak m an (v p k ), L eu ch o v iu s (m ), fru T h e o rin ( s ) ,h e r r P ersson i H ed en (c ) och fru A nér (fp )* .

* Ej n ä rv a ra n d e vid ju ste rin g e n .

1 * -R ik s d a g e n 1971. 16 s a m i N r 5 9

Bilaga

Y ttranden över m otionen 1971:1049

S ta te n s n a tu rv å rd sv e rk (1 .1 0 .1 9 7 1 )

N atu rv ård sv erk et som d en 3 0 .9 .1 9 7 1 till K ungl. M aj:t ö v e rlä m n a t förslag till fo r ts a tt sän k n in g av sv av elh alten i eld n in g so lja, h ä n v isa r som eget y ttr a n d e till d e tta förslag.

Inlagan till K o n u n g e n sam t e tt u td ra g av sa m m a n d ra g e t i fö rslag et ly d e r som följer.

Till K on u n g en . U ppdrag a tt u tfo r m a program f ö r fo r ts a tt sä n k n in g av sva velh a lten i eldningsolja.

E nligt K ungl. M aj:ts u p p d ra g av d e n 2 4 .4 .1 9 7 0 h a r sta te n s n a tu rv å rd s­ verk a tt fö re 1 o k to b e r varje år lä m n a förslag till k o m m u n e r fö r vilka från o c h m e d 1 o k to b e r fö lja n d e år skall gälla fö rb u d a tt fö r b rä n n a eld n in g s­ olja m e d m er än 1,0 v ik tp ro c e n t svavel. N atu rv å rd sv e rk e t få r h ä rm e d ö v erläm n a förslag fö r eld n in g ssäso n g en 1 9 7 2 /7 3 .

F ö r a tt in te ö k a u ts lä p p e n av svaveldioxid i Sverige b eh ö v er d e n årliga tillfö rs e ln v äxa m ed 2 ,0 —2 ,5 m iljo n e r m 3 lågsvavlig tjo c k o lja u n d e r 7 0 -ta le t. De k v a n tite te r n a tu rlig t sv av elfattig olja som k an tillfö ra s Sverige, h a r av Svenska p e tro le u m in s titu te t b e rä k n a ts ö k a m ed e n d a s t ca 1 m iljo n m 3 per år u n d e r de n ä rm a s te åren, v ilk et sålu n d a är h e lt o tillrä c k lig t. Med den n u v aran d e m e to d e n a tt fö r e tt år i ta g e t u tö k a a n ta le t k o m m u n e r som o m fa tta s av b estä m m e lse r o m h ö g sta svavelhalt b aserad på rå d a n d e tillgång av n a tu rlig t lågsvavlig olja k o m m e r m an d ä rfö r in te a tt k u n n a h e jd a ö k n in g e n av sv avelutsläppen.

ö n s k e m å l om en m era långsiktig p lan erin g fö r beg rän sn in g av svavel­ d io x id u ts lä p p e n h a r fra m k o m m it b å d e från k o n s u m e n te r o ch le v e ra n tö ­ rer av olja. N a tu rv å rd sv e rk e t vill u n d e rs try k a b e h o v e t av en sådan p la n e rin g o c h a tt e tt p ro g ra m fö r 7 0 -ta le t fastställs så sn art som m öjligt. Om så s k e r kan tillg ån g en på lågsvavlig olja anpassas e fte r b e h o v e t g en o m u p p fö r a n d e av avsvavlingsanläggningar vid ra ffin a d e rie rn a och m an blir in te so m n u hänvisad till a t t an p assa e fte rfrå g a n till tillgången p å n a tu rlig t lågsvavlig olja. P lan erin g o ch u p p fö r a n d e av såd an a anläggningar ta r e m e lle rtid 3 - 5 år, v a rfö r b e slu t m å ste fa tta s sn arast fö r a tt å sta d k o m m a e tt tillrä c k lig t u tb u d av lågsvavlig olja u n d e r senare delen av 7 0 -ta le t. N a tu rv å rd sv e rk e t h a r d ä rf ö r u ta r b e te t förslag till e tt n e d tra p p n in g sp ro g ram , so m o m f a tta r h e la 7 0 -ta le t o c h fö reslår a tt e tt så d a n t i sin h e lh e t fastställes som e tt m in im ip ro g ra m så sn a rt som m öjligt.

F ö rslag et in n e b ä r a tt u ts lä p p e n av svaveldioxid från tjo c k o lje e ld n in g b egränsas genom avsvavling av olja eller rök g aser till a tt m o tsv a ra en g e n o m sn ittlig svavelhalt av h ö g st 1,0 v ik tp ro c e n t sa m t a tt svav elh alten i tu n n eldningsolja och dieselo lja b egränsas till h ö g st 0,1 v ik tp ro c e n t. D e tta m e d f ö r a tt h a lte n svaveldioxid i svenska tä t o r t e r m in s k a r till m in d re än h ä lfte n av n u v a ra n d e v ä rd e n o ch a tt de to ta la sv a v e ld io x id u t­ släp p en å r 1980 k o m m e r a tt ligga u n d e r 1970 års värd en .

G e n o m fö ra n d e t av d e t fö reslag n a p ro g ra m m e t k o m m e r a tt kräva sto ra in sa tse r av sam tliga b e rö rd a p a rte r. Med ta n k e på sv av elu tsläp p en s allvarliga m iljö k o n sek v en ser är d e t angeläget m ed en såd an in sats. U n d e r 8 0 -talet b ö r sedan u ts lä p p e n k u n n a m in sk as y tte rlig a re tr o ts en f o r ts a tt ö k a d o lje fö rb ru k n in g .

N är d e t gäller a tt n ed b rin g a d e to ta la sv av elu tsläp p en till m in sta m öjliga sa m h ä llse k o n o m isk a k o s tn a d k an e tt avgiftssystem e v e n tu e llt

vara e tt a lte rn a tiv so m k u n d e k o m p le tte ra övriga åtg ärd er. N atu rv ård s­ v erk et fö r o r d a r a t t a v g iftssy ste m e t b lir fö re m å l fö r n ä rm a re u tre d n in g .

U n d e r u tr e d n in g s a r b e te t h a r n a tu rv å rd sv e rk e t h a ft överläggningar m ed sta te n s v a tte n fa llsv e rk , Svenska k o m m u n fö rb u n d e t, Svenska k raftv erk sfö re n in g e n , Svenska p e tro le u m in s titu te t, Svenska v ärm ev erk sfö ren in g en o c h Sveriges in d u s trifö rb u n d .

S a m m a n fa ttn in g av fö r sla g e t

F rå n o c h m ed 1 o k to b e r 1972 b ö r fö r b u d e t a tt fö rb rä n n a eldningsolja m ed svavelhalt ö v erstig an d e 1,0 v ik tp ro c e n t u tv id g as a t t även o m f a tta fö lja n d e k o m m u n e r:

G ö teb o rg s o ch B o h u s län

A skim P a rtille H ä rry d a S ty rsö K ungälv Ö ck erö M ölndal

Ä lvsb o rg s län

A lingsås S u rte B orås T ro llh ä tta n L eru m V än ersb o rg N ödinge U lriceh am n S ta rrk ä rr

J ö n k ö p in g s län

Jö n k ö p in g

H allands län

K u n g sb ack a

F ö r 7 0 -ta le t föreslås i övrigt fö lja n d e p ro g ram :

1 o k to b e r 1 9 7 3

F ö rb u d e t a tt fö rb rä n n a eldningsolja m ed svavelhalt ö v erstig an d e 1,0 v ik tp ro c e n t u tvidgas a tt även o m f a tta fö lja n d e k o m m u n e r i M alm öhus län: Bara R äng B len tarp S jö b o Bjuv S k a n ö r-F a lste rb o B järsjölagård S k u ru p Burlöv S ta ffa n s to rp D alby Svedala Eslöv S ö d ra S an d b y G en arp T relleb o rg Kävlinge V e b e rö d L o m m a V ellinge L und V ollsjö M alm ö Y stad M ån sto rp Ö stra F ärs

1 o k to b e r 1 9 7 4

F ö rb u d in fö re s m o t a tt salu fö ra tu n n eldningsolja o ch d ieselolja m ed svavelhalt ö v erstig an d e 0,3 v ik tp ro c e n t.

1 o k to b e r 1 9 7 5

F ö rb u d e t a tt fö rb rä n n a eld n in g so lja m ed svavelhalt ö v erstig an d e 1,0 v ik tp ro c e n t utvidgas a tt o m fa tta S to c k h o lm s län G ö te b o rg s o ch B o h u s län M alm öhus län Ä lvsborgs län H allan d s lä n S k arab o rg s län

1 o k to b e r 1 9 7 6

F ö rb u d in fö re s m o t a t t salu fö ra tu n n eldningsolja o ch dieselo lja m ed svavelhalt ö v erstig an d e 0,1 v ik tp ro c e n t.

1 o k to b e r 1 9 7 7

F ö rb u d e t a t t fö rb rä n n a eldningsolja m ed svavelhalt ö v e rstig a n d e 1,0 v ik tp ro c e n t utvidgas a t t o m f a tta U ppsala län B lekinge län S ö d e rm a n la n d s län K ris tia n s ta d s län Ö ste rg ö tla n d s län V ärm lan d s län Jö n k ö p in g s län Ö re b ro län K ro n o b erg s län V ä stm a n la n d s län K alm ar län

1 o k to b e r 1 9 7 9

F ö rb u d e t a t t fö rb rä n n a eldningsolja m ed svavelhalt ö v e rstig a n d e 1,0 v ik tp ro c e n t utvidgas a tt o m f a tta hela Sverige.

E tt av g iftssy stem fö r beg rän sn in g av de to ta la sv av elu tsläp p en b ö r bli fö re m å l fö r n ärm are u tre d n in g . Om e tt så d a n t sy stem in fö re s b ö r d e t e rs ä tta de o v an från o c h m ed 1 o k to b e r 1975 föreslagna åtg ä rd e rn a .

S o cialsty relsen (5 .1 0 .1 9 7 1 )

S o cialsty relsen a n fö r.

M o tio n ä re rn a s krav a tt e n d a st olja m e d en v ik ts p ro c e n t skall tillå ta s fö rb rä n n a s in o m rik e t m o tiv eras frä m st av de sk a d o r som b lir fö ljd en av d en tillta g a n d e fö rsu rn in g e n av m ark o ch v a tte n d ra g . Dessa s k a d o r u p p k o m m e r frä m st till fö ljd av fö rb rä n n in g av svavelhaltiga o ljo r. N äm n d a negativa e ffe k te r u p p tr ä d e r in o m s tö rre o m rå d e n frå n em issio n sk ällan . L o k a lt u p p ­ trä d e r a n d ra s k a d o r b la n d a n n a t ö k a d frek v en s lu ftv ä g ssju k d o m a r h o s m än n isk a. D essa sk a d o r fö rstä rk e s s a n n o lik t gen o m k o m b in a tio n av sva­ v e ld io x id m ed a n d ra ä m n en . R ik tv ä rd e n fö r m ax im al sv av eld io x id h alt i u to m h u s lu ft fastställd es av d åv aran d e s ta te n s lu ftv å rd s n ä m n d 1967. D essa rik tv ä rd e n h a r tidvis ö v ersk rid its i svenska tä to r te r .

B land m öjliga å tg ä rd e r a tt begränsa s k a d o r gen o m fö rb rä n n in g av svav elh altig t b rän sle kan n äm n as — u tö v e r a tt m in sk a svav elh alten i b rä n sle t — m ö jlig h e te rn a a tt re d u c e ra sv av e ld io x id h a lte n i rö k g asern a. D et kan d ä rf ö r ifrå g a sä tta s om d e t in te v o re läm pligare a tt fö resk riv a viss h ö g sta m än g d svaveldioxid, som tillä te s e m itte ra , i stä lle t fö r a tt ange viss gräns fö r b rän slets svavelhalt.

S ty re lse n , som fin n e r d e t m y c k e t angeläget a tt b eg rän sa b åd e de sk a d o r som u p p tr ä d e r in o m stö rre o m rå d e n o ch de som u p p tr ä d e r lo k a lt, få r u n d e rs try k a b e h o v e t av a tt å tg ä rd e r so m är ägnade a tt m in sk a såd an a s k a d o r v idtages. Dessa å tg ä rd e r b ö r in te begränsas e n d a st till sv av elh alten i b rä n s le t o c h rö k g asren in g u ta n även o m f a tta en rad a n d ra o m rå d e n , såsom val av läm pliga lo k a lis e rin g s o rte r u r lu f tv å rd s s y n p u n k t fö r stö rre sv a v e le m itte n te r o c h stö rre h ä n sy n s ta g a n d e till lu ftv å rd sk ra v e n vid u p p ­ rä tta n d e av sta d sp la n e r m . m . in o m k o m m u n e rn a . V id b e slu t rö ra n d e å tg ä rd e r a t t begränsa s k a d o r till fö ljd av svavelem ission få r sty relsen fram h ålla a tt åtg ärd er som sy fta r till a tt sänka im m issio n sn iv ån av svaveldioxid i våra tä to r te r b ö r p rio rite ra s.

S ta te n s v a tte n fa llsv e rk (1 .1 0 .1 9 7 1 )

V a tte n fa llsv e rk e t p å p e k a r inledningsvis a tt sv av elfö ro ren in g ar ä r en av de m iljö sk ad lig a fö re te e lse r, som fö re fin n e s i d e t m o d e rn a sa m h ä lle t o ch a tt fråg an om i v ilk en grad å tg ä rd e r fö r a tt k o m m a till r ä t ta ju s t m ed dessa fö ro re n in g a r skall p rio rite ra s , m å ste ses m o t b a k g ru n d e n av de reella m ö jlig h e te rn a a tt g e n o m fö ra e tt p ro g ra m h ä rfö r.

V id are fra m h å lle r v a tte n fa llsv e rk e t a t t fråg an om sv a v elfö ro ren in g arn a i h ö g grad ä r e tt in te rn a tio n e llt p ro b le m b åd e i så m å tto a tt o lja n är en in te rn a tio n e ll vara o c h a tt fö ro re n in g a rn a sp rid es m ed v in d en ö v er långa s trä c k o r. K u n sk a p e n o m h u r d e tta sk e r lik so m om fö ro re n in g a rn a s in v erk an på m ä n n isk a n o c h n a tu r e n ä r ä n n u o tillräck lig . F o rsk n in g på d e tta o m rå d e lik so m i fråga o m h u r o ljan o c h fö rb rä n n in g s te k n ik e n skall k u n n a anpassas till m iljö v ård sk rav so m u p p stä lle s, an ser v a tte n fa llsv e rk e t d ä rfö r ö n sk v ärd .

E fte r en red o g ö relse fö r g ällan d e b e stä m m e lse r i ä m n e t a n fö r v a tte n ­ fallsv erk et bl. a.

G rän sen 2,5 % to r d e i s to rt m o tsv ara o lje m a rk n a d e n s n atu rlig a m öjlighe­ te r a t t tillh a n d a h å lla varan. V id b e d ö m n in g e n av i vilken ta k t sk ärp n in g skall äga rum m å ste bl. a. h ä n sy n ta s till i v ilk en o m f a ttn in g olja m ed låg svavelhalt s tå r till fö rfo g a n d e p å m a rk n a d e n . Tillgången p å såd an olja i v ärld en ä r b eg rän sad , o c h te k n ik e n f ö r avsvavling av tjo c k o lja b e fin n e r sig än n u e n d a s t på e x p e rim e n ts ta d ie t. D en n u inslagna vägen a tt successivt sk ä rp a k rav en e n d a st i ta k t m ed vad tillgängliga resu rser o c h u tv eck lad te k n ik a n ta s m edge, m åste anses riktig.

I m o tio n e n säges, a tt d e t fö r n ärv a ra n d e skulle fin n as en s ta rk te n d e n s till a tt o lje k ra ftv e rk ö k a r i in tre sse jä m f ö r t m ed a to m k ra ftv e rk e n . I varje fall fö r Sveriges v id k o m m a n d e är e m e lle rtid verkliga fö rh å lla n d e t d e t m o ts a tta . T illk o m ste n av n y a o lje k ra ftv e rk p la n e ra s h ä r i la n d e t en d ast so m e tt k o m p le m e n t till k ä rn k ra ftv e rk e n o ch fö r en m e lla n p e rio d i av v ak ta n på a tt k ä rn k ra ftv e rk e n n å tt e rfo rd e rlig u tb y g g n a d s ta k t. Oljeåtg ån g en fö r k ra ftv e rk b e rä k n a s ö k a u n d e r 1 9 7 0 -talet till en nivå, vid v ilken d e n d ä re f te r v än tas stag n era. K ra ftv e rk e n svarar fö r u n g e fä r 20 % av to ta la e ld n in g so ljeåtg ån g en i la n d e t, o ch d e n n a an d e l b e rä k n a s hålla sig u n g e fä r k o n s ta n t u n d e r 1 9 7 0 -ta le t fö r a tt d ä r e f te r m inska.

F ö r v art o ch e tt av de n y a, o lje e ld a d e k ra ftv e rk e n fö resk riv es re d a n från b ö rja n av v e d e rb ö ra n d e m y n d ig h e t (n a tu rv å rd s v e rk e t resp. k o n ces­ sio n sn ä m n d e n fö r m iljö sk y d d ) en h ö g sta svavelhalt i e ld n in g so ljan om 1 %. N ågon a n n a n sä rb eh an d lin g i b eg rän san d e s y fte fö r ju s t k ra ftv e rk e n , som föreslås i m o tio n e n , synes m o t b a k g ru n d av vad ovan sag ts ick e m o ­ tiv erad . S k ä rp n in g en skulle bl. a. d ra b b a äld re k ra ftv e rk , som ä r i b ru k e n d a st k o rta re tid e r o c h d ä r e rfo rd e rlig o m b y g g n ad fö r a tt h a n te r a svavelfa ttig o lja k n a p p a s t är e k o n o m isk t g e n o m fö rb a r. D ylika o m s tä n d ig h e te r h ö r till d e m , som b e a k ta s vid d e t ovan n ä m n d a årliga u tre d n in g s a rb e te t i n a tu rv å rd sv e rk e ts regi.

Svenska k o m m u n fö rb u n d e t (1 .1 0 .1 9 7 1 )

K o m m u n f ö rb u n d e t a n fö r bl. a. fö ljan d e.

Å r 1967 u tfä rd a d e d åv aran d e sta te n s lu ftv å rd s n ä m n d en lu ftre n h e ts n o rm avseende u to m h u s lu fte n s h a lt av svaveldioxid. D enna n o rm blev e tt v ä rd efu llt h jä lp m e d e l fö r h ä ls o v å rd sn ä m n d e rn a . G en o m tillk o m s te n av

n o rm e n h a r dessa p å e tt fle rta l s ä tt (b e stä m m e lse r i lo k a la h älso v ård so rd n in g a r o m m ax im al svavelhalt i eld n in g so lja, re k o m m e n d a tio n e r, fö re ­ lägganden, fö rb u d m o t av fallsb rän n in g m. m .) k u n n a t ö k a sina in sa tse r fö r en f ö r b ä ttr a d lu ftv ård .

M ängden svavel, som g en o m m änsklig a k tiv ite t e m itte ra s till lu fth a v e t, ö k a r år frå n år o c h h a r n u v u x it till e tt b e ty d a n d e m iljö p ro b le m in o m sto ra d elar av d e n in d u stria lise ra d e v ärld en . G enom d e n ö k a n d e svavel­ d io x id h a lte n i lu fte n u p p k o m m e r risk fö r sk a d o r på m ä n n isk o r, d ju r o c h v äx ter. V id are ö k a r k o rro sio n e n på m a te ria l och k o s tn a d e rn a fö r y tb e ­ h an d lin g . S k a d o r gen o m fö rsu rn in g av m a rk o ch v a tte n d ra g g en o m d e p o sitio n av svavel i fo rm av svavelsyra sy n es också ö k a i en o m f a ttn in g som in g er fa rh å g o r, bl. a. fö r sk o g sb ru k o ch insjöfiske.

S k a d e v e rk n in g a rn a av svaveldioxid i gasfo rm är b eg rän sad e till o m rå ­ den i n ä rh e te n av em issio n sk ällo r. De b ö r alltså i fö rsta h a n d b ek äm p a s m ed lo k a la åtg ärd er. S k a d e v e rk n in g a rn a av sv av elsy red ep o sitio n en på m ark o ch i v a tte n vållas h u v u d sak lig en av svavel som e m itte ra s in o m la n d e t, även om sö d ra Sverige p åv erk as av e x te rn a k ä llo r. N ärm are u tre d n in g h ä ro m pågår.

S k ad ev erk n in g ar o ch fö rä n d rin g a r, som o rsak as av lu fte n s svaveldioxidh a lt eller sv a v e lsy re d e p o sitio n e n , ä r ä n n u in te h e lt k än d a. F lera u p p g ifte r p e k a r d o c k p å a tt e n m y c k e t allvarlig u tv eck lin g är på gång.

M ot b a k g ru n d av de a la rm e ra n d e r a p p o r te r rö ra n d e h älso risk er, sk a d e ­ v e rk n in g a r p å v äx ter, d ju r o c h m a te ria l som o rsak as av e n stä n d ig t ö k a n d e svavelem ission till lu fth a v e t, d e la r sty re ls e n m o tio n ä re rn a s u p p ­ fa ttn in g a tt sk ä rp ta åtg ä rd e r fö r a t t b eg rän sa sv av eld io x id em issio n en b ö r vidtagas. Ä ven o m gällande lu f tre n h e ts n o r m e r u p p fy lls b ö r sålu n d a in o m t ä t o r t e r sn a ra st in fö ras b e stä m m e lse r om fö rb u d m o t an v ä n d n in g av eldningsolja m ed svavelhalt ö v e rstig a n d e 1 v ik tp ro c e n t. V idare b ö r fa ststä lla s p ro g ra m fö r f o r ts a tt n e d tra p p n in g av svavelhalten i eldningsolja gällande h e la la n d e t. F o rsk n in g o ch p ro je k t fö r rö k g asren in g , so m in n e b ä r re d u k tio n av sv aveldioxid o c h s to f t i u tg å e n d e rökgas b ö r främ jas. S ty relsen vill i d e tta sa m m a n h a n g b e to n a d e t angelägna i a tt fo rsk n in g s- o c h u tv e c k lin g s a rb e te t i m iljö v ård sfråg o r in rik ta s på a tt tillv a ra ta alla m ö jlig h e te r till re d u c e rin g av d e n k o s tn a d sh ö ja n d e e ff e k te n av de å tg ä rd e r i m iljö fö rb ä ttr a n d e sy fte so m p ro je k te n avser.

D å en del av d e n sv av eld ep o sitio n , som d ra b b a r la n d e t, h ä rr ö r frå n svavelem ission u ta n f ö r la n d e ts g ränser, b ö r Sverige v erk a f ö r in te r n a tio ­ n ella n o rm e r an g åen d e m ax im al h a lt av svavel i eldningsolja. H ärig en o m skulle fra m ta g a n d e t av m e to d e r fö r avsvavling av eld n in g so ljo r p åsk y n d as.

S ty relsen fin n e r d e t angeläget fra m h å lla a t t lu ftv å rd e n b ö r ges ö k a d ty n g d vid u p p g ö ra n d e t av sta d sp la n e r, förslag till en erg ifö rsö rjn in g , v ä rm e p la n e r m . m . Bl. a. b ö r lu ftv å rd sk ra v k u n n a m o tiv e ra g en erellt v e rk a n d e reg ler om tvångsm ässig a n slu tn in g av fa stig h e te r till k o m m u n a l fjärrvärm eanläggning.

Sveriges in d u s trifö rb u n d ( 3 0 .9 .1 9 7 1 )

In d u s trifö rb u n d e t fra m h å lle r a tt d e t — fö r a tt ra d ik a lt fö rä n d ra s itu a tio n e n fö r sk an d in av isk t v id k o m m a n d e - krävs k o n k re ta in te rn a tio ­ n ella å tg ä rd e r. U n g efär h ä lf te n av sv avelnedfallet över v å rt lan d h ä rr ö r frå n k o n tin e n ta la källor. F ö r b u n d e t h a r o ck så i tid ig are sa m m a n h a n g h ä v d a t, a tt Sverige b ö r a rb e ta f ö r en gem ensam in te rn a tio n e ll p o licy på d e tta o m rå d e o ch - e v e n tu e llt tillsam m an s m ed övriga sk an d in av isk a

lä n d e r — lägga fram förslag om e tt in te rn a tio n e llt n e d tra p p n in g sp ro g ra m till n ä sta års F N -k o n feren s.

In d u s trifö rb u n d e t a n fö r vidare.

U n d e r å r 19 7 0 u p p s k a tta d e s la n d e ts to ta la sv a v eld io x id u tsläp p till 8 7 0 0 0 0 to n . E n in v en terin g u tf ö r d av S ta te n s N atu rv ård sv erk s lu f tb y rå visar a tt e n e rg ise k to rn svarar fö r ca 45 % av svavelem issionerna, in d u s trin d ry g t 3 0 %. R e ste ra n d e u ts lä p p h ä n fö rs till k ateg o rin övriga källor. D en n a em issio n sin v en terin g u tg ö r en av h ö rn p e la rn a i N a tu rv å rd sv e rk e ts förslag till f o r ts a tt sän k n in g av svavelhalten i eldningsolja. A n d ra v äsen t­ liga f a k to r e r som vägts in i n e d tra p p n in g sp ro g ra m m e t är: la n d e ts fra m tid a en erg ib eh o v , fö re k o m s te n av n a tu rlig t lågsvavliga o ljo r sam t avsvavlingste k n ik av såväl tjo c k a o ch tu n n a e ld n in g so ljo r som rö k g aser. V idare d is k u te ra s n ä r o c h h u r k ä rn k ra ft o c h gas på allvar kan in tro d u c e ra s som en erg ik ällo r.

B e trä ffa n d e d e n sistn ä m n d a fråg an k an F ö rb u n d e t in te v itso rd a m o tio ­ n ä re rn a s p å stå e n d e a tt d e t fö r n ärv a ra n d e fin n s en sta rk te n d e n s till a tt o lje k ra ftv e rk v ä rld e n öv er ö k a r i in tresse jä m fö rt m ed k ä rn k ra ftv e rk e n . F ö r Sveriges v id k o m m a n d e är i v art fall d e t verkliga fö rh å lla n d e t d e t m o ts a tta . N ya o lje k ra ftv e rk p la n e ra s h ä r i la n d e t e n d a st fö r en m ellan ­ p e rio d i av v ak ta n på a tt k ä rn k ra ftv e rk e n skall k o m m a till stå n d — o ch som reservanläggningar fö r to p p b e la stn in g sp e rio d e r.

M o tio n ä re rn a h äv d ar vidare a tt e tt s to r t a n ta l u n d e rs ö k n in g a r påvisat a tt sv av elu tsläp p en o rsak ar s k a d o r på b y g g n ad er, v ä x tlig h e t, d ju r o ch m ä n n isk o r. In s titu tio n e r som N o rd fo rs k o ch N orges L a n b ru g h o jsk o le h a r a rb e ta t m e d såd an a u n d e rs ö k n in g a r. In fö r 1972 års k o n fe re n s i S to c k ­ h o lm h a r en g ru p p u n d e r led n in g av p ro fe sso r B ert Bolin g jo rt en s. k. to ta ls tu d ie av m iljö fö rä n d rin g a r o rsa k a d e av svavel i lu fte n o c h n e d e rb ö r­ d en . D en n a ” case s tu d y ” k o n s ta te r a r sju n k a n d e P h-värden i vissa m a rk e r o c h v a tte n — v ilk et bl. a. anses m e d fö ra risk fö r fö rlu s te r fö r skogs- o ch jo r d b r u k e t o ch skada fisk b e stå n d e t i vissa u ts a tta v a tte n . Svaveldioxid å s ta d k o m m e r v id are k o rro sio n s sk a d o r o ch k a n u n d e r särsk ilt svåra m e te o ro lo g isk a b etin g elser an g rip a m ä n n isk an s luftvägar. Av flera skäl a n ­ ses vissa d elar av d en S k an d in av isk a h alvön vara speciellt u ts a tta o ch k änsli­ ga fö r höga S 0 2 -h a lte r i lu ft.

Ä ven om F ö rb u n d e t icke till fu llo k an v itso rd a re s u lta te n o ch v ä rd e rin g a rn a i ovan b e rö rd a red o v isn in g ar fin n s - även en lig t F ö rb u n ­ d e ts u p p fa ttn in g — g o d a skäl a t t v id ta p rev en tiv a å tg ä rd e r m o t ö k a d e sv av e ld io x id u tslä p p . F ö rb u n d e t d e la r således i sak m o tio n ä re rn a s in stä ll­ nin g a tt en u tv e c k lin g m o t ö k a d e lu ftfö ro re n in g a r m åste fö rh in d ra s .

Vissa sa k u p p g ifte r i m o tio n e n fin n e r F ö rb u n d e t lä tt v ilseled an d e — de m o tiv e ra r fö lja n d e tillrä tta lä g g a n d e . E nligt k o r r o s io n s in s titu te t u p p s k a t­ ta s k o s tn a d e n fö r d en to ta la m e tallisk a k o rro sio n e n i la n d e t till 2 0 0 0 M kr/år. Av d e n n a k o stn a d är e n d a s t en m in d re del p å v e rk b a r gen o m en sä n k n in g av S 0 2 -em issionen. N y ssn äm n d a a rb e tsg ru p p h a r sålu n d a u p p ­ s k a tta t d e n årliga (m e r-)k o stn a d e n fö r d e n S 0 2 b e tin g ad e k o rro s io n e n till sto rle k s o rd n in g e n 3 0 0 m iljo n e r k ro n o r. M o to rm ä n n e n s R ik sfö rb u n d an g er de to ta la ro s tfö rlu s te rn a på la n d e ts b ilp a rk till 2 50 m iljo n e r k ro n o r p er år. H ärav fö ro rsa k a s en b e ty d a n d e del av a n d ra ä m n e n än S 0 2 .

S v av elu tsläp p en frå n S te n u n g su n d sv e rk e t u p p g es i m o tio n e n till 216 to n p er d y g n . D e tta är e m e lle rtid e n d a st u n d e r vissa e x tre m a fö r u ts ä tt­ n in g ar rik tig t. V e rk e t fö rb ru k a r vid 100 % u tta g 2 0 0 to n o lja p er tim m e. V id 2,5 % svavelhalt erhålls d å 5 to n svavel eller 10 to n S 0 2 p e r tim m e , dvs. 2 4 0 to n p e r dygn. M o tio n ä re rn a s k o n k lu s io n är, d e n n a fe lrä k n in g till tr o ts , n åg o t fjä rra n från v erk lig h e te n då v e rk e t är u tla g t fö r e n m ax im al d rift av 1 5 0 0 tim m a r p e r år. H ärtill k o m m e r a tt lågsvavligare o ljo r

används. De g e n o m sn ittlig a u ts lä p p e n h a r d ä rf ö r enligt d rifts le d n in g e n år 1 9 5 9 —7 0 v a rit 10 to n p e r d y g n m ed m ax -v ärd e fö r år 1 9 7 0 — på 4 2 to n p er dygn.

In te h e lle r de lä m n a d e u p p g ifte rn a om S 0 2 -u tsläp p en frå n d e t p la n e ra ­ de k ra ftv e rk e t i S trö m sta d fö re fa lle r k o rre k ta . I k o n c e ssio n sa n sö k a n u p p g e r AB S k an d in av isk a E lv erk a tt m a n vid full u tb y g g n a d m ed 4 aggregat k o m m e r a tt fö rb ru k a 2 9 0 to n olja p e r tim m e. V id e tt svavelinne­ håll o m 2,5 % skulle då u p p s tå e t t m a x im a lt d y g n su tslä p p vid full d rift o m 3 5 0 to n p e r dy g n — e tt h e lt a n n a t värde än vad so m anges i m o tio n e n . D ä rtill k o m m e r a tt v erk et aldrig rä k n a t m ed a tt a n v ä n d a olja m ed h ö g re svavelinnehåll än 1 %.

M o tio n ä re rn a u p p g e r v id are a tt u ts lä p p e n av svavel frå n V olvo i G ö te b o rg b e rä k n a s vara lik a sto ra som u ts lä p p e t från BP:s ra ffin a d e rie r. E fte rso m in g en u p p g ift läm n as om BP:s u ts lä p p är d e t sv årt a tt inse d e n n a u p p g ifts roll i k v an tifierin g sd isk u ssio n en . D et k an e m e lle rtid h ä r o m ta la s a tt S 0 2 -em issionen frå n B P -raffin ad eriet u p p g å r till ca 7 to n p er dygn o ch d e t m å ste vidare p å p e k a s a tt d e t p lan erad e O K -ra ffin a d e rie t enligt regeringens b e slu t in te få r släp p a u t e n s tö rre m än g d svaveldioxid än 4 0 to n p e r d y g n — a tt jä m fö ra m ed u p p g ifte n 6 4 ,8 to n i m o tio n e n .

V ik tig are än dessa d e ta lja n m ä rk n in g a r är e m e lle rtid a tt m y n d ig h e te rn a i Sverige sy n es ha sk a p a t sig en god bild öv er em issionsläget som b e tr ä ffa n ­ de de reella m ö jlig h e te rn a a tt re d u c e ra u ts lä p p e n av S 0 2 . I d e n i fjol p u b lic e ra d e ” R ik tlin je r fö r em issio n sb eg rän san d e å tg ä rd e r frå n vissa lu f tfö r o re n a n d e anläg g n in g ar” p re s e n te ra r således N a tu rv å rd sv e rk e t lå n g t­ g åen d e krav på in d u s trin i d e tta avseende. E nligt v e rk e ts n y ss p re s e n te ra ­ de f o r ts a tta n e d tra p p n in g sp ro g ra m fö r svav elh alten i eld n in g so lja k o m ­ m e r v idare fö r b u d e t a tt fö rb rä n n a tu n g eld n in g so lja m ed en svavelhalt ö v erstig an d e 1 % a tt i sn ab b ta k t u ts trä c k a s till a tt o m f a tta allt stö rre d e la r av la n d e t. En sam tid ig sän k n in g av d e n tillå tn a svav elh alten i de lä tta o ljo rn a aviseras också.

D essa förslag baseras — som sagt — på en ing åen d e a n a ly s u tav d e t fa k tisk a fö rsö rjn in g släg et m e d svavelfattiga o ljo r, de p ra k tis k a lagringso c h h a n te rin g ssv å rig h e te rn a fö r såd an o lja sa m t m ö jlig h e te rn a a tt i la n d e t p ro d u c e ra eller h it in fö ra avsvavlad olja — liksom fö r ö vrigt sam h ällets m e rk o s tn a d e r vid e n sådan övergång. F ö rb u n d e t — som i a n n a t sam m a n ­ h an g to rd e få tillfälle y ttr a sig fö r d e t sålu n d a p re se n te ra d e fö rslag et från N a tu rv å rd sv e rk e t — k an h ä r b lo tt m ed b e s tä m d h e t ifrå g a sä tta om d e t fin n s fa k tisk a fö r u ts ä ttn in g a r fö r längre g åen d e å tg ä rd e r än d e m N a tu r­ v ård sv erk et så lu n d a föreslår.

F ö rb u n d e t n ö d g as o ck så ifrå g a sä tta a n g elä g en h eten av d e n stim u la n s till fo rsk n in g , u tv eck lin g e tc . p å avsvavlingsom rådet som m o tio n ä re rn a avslutningsvis föreslår. Så v itt F ö rb u n d e t h a r sig b e k a n t a rb e ta s fö r n ärv aran d e in te n siv t på d e tta p ro b le m in o m alla de sto ra o lje k o n c e rn e rn a i värld en . In g å e n d e tek n isk a o c h v eten sk ap lig a u n d e rs ö k n in g a r u tfö rs ock så vid en rad fristå e n d e in s titu tio n e r. D e t synes tv e k s a m t o m Sverige härvidlag ö v erh u v u d h a r fö r u ts ä ttn in g a r fö r en m en in g sfu ll in sats. D et k an o ck så ifrå g a sä tta s om n åg o n a n n a n stim u la n s till ig å n g s ä tta n d e t av ev. svenska avsvavlingsanordningar än dem som fö ljer vid e tt realise ran d e av N a tu rv å rd sv e rk e ts n y ss b e rö rd a förslag är m o tiv e ra d .

Svenska p e tro le u m in s titu te t (2 9 .9 .1 9 7 1 )

I n s titu te t an fö r.

På u p p d ra g av S ta te n s N atu rv ård sv erk h a r I n s titu te t u ta r b e ta t dels n e d a n stå e n d e p ro g n o s öv er d e n v än ta d e fö rb ru k n in g e n av e ld n in g so ljo r

m ed fö rd e ln in g på tu n n a o c h tjo c k a k v a lite te r dels en sa m m a n stä lln in g av m e d le m sfö re ta g e n s b e rä k n a d e tillfö rse l av lågsvavliga tjo c k o ljo r (h ö g st 1 v ik tp ro c e n t svavel) fö r sa m m a p e rio d e r.

Förbrukning i m iljoner m 3

* Svavelhalten i tunna eldningsoljor är högst 0,8 viktprocent enligt Svensk Standard. M edelsvavelhalten utgör knappt 0 ,5 viktprocent.

Av e n to ta l b e rä k n a d e ld n in g so lje fö rb ru k n in g av d ry g t 25 m iljo n e r m 3 (1 6 + 9 ,1 ) brän slesäso n g en 1 9 7 1 /7 2 b e rä k n a s 12,4 m ilj. m 3 (3 ,3 + 9 ,1 ) e ller u n g e fä r h ä lfte n u tg ö ra s av e ld n in g so ljo r m ed svavelhalt av h ö g st 1 v ik tp ro c e n t. F ö r brän slesäso n g en 1 9 7 4 /7 5 u p p s k a tta s d en to ta la fö r­ b ru k n in g e n till icke fu llt 29 m ilj. m 3 (1 9 + 9 ,7 ) varav 15,8 m i lj .m 3 (6,1 + 9 ,7 ) eller 55 p ro c e n t e ld n in g so ljo r m ed svavelhalt av h ö g st 1 v ik tp ro c e n t.

T ro ts a t t In s titu te ts m e d le m s fö re ta g g jo rt, g ö r o ch även fra m g e n t k o m m e r a tt gö ra sto ra a n strä n g n in g a r a tt i m öjligaste m ån ö k a tillfö rseln till v årt lan d av lågsvavliga tjo c k o ljo r, vågar I n s titu te t in te rä k n a m ed a n n a t än m arginella u p p ju s te rin g a r av de k v a n tite te r lågsvavliga tjo c k o l­ jo r, som k a n ställas till d e n svenska m a rk n a d e n s fö rfo g a n d e u n d e r de n ä rm a ste b rän slesäso n g ern a.

N ågon ra d ik a l fö rä n d rin g av tillfö rse lm ö jlig h e te rn a i fråga o m lågsvav­ liga tjo c k o ljo r är enligt I n s titu te ts m en in g in te a tt p å rä k n a , så länge d en n a tillfö rse l är h elt b e ro e n d e av tillgång till n a tu rlig t lågsvavliga råo ljo r. En f ö r u ts ä ttn in g fö r v äsen tlig t u tö k a d tillfö rsel av lågsvavliga tjo c k o ljo r till d en svenska m a rk n a d e n är, a tt b e rö rd a ra ffin a d e rie r u tr u s ta s fö r avsvavling av n o rm al- o c h högsvavliga tjo c k o ljo r till h ö g st 1 v ik tp ro c e n t svavel. H ittills finns ingen d y lik anläggning in stallerad vid n åg o t e u ro ­ p eisk t raffin ad eri.

M ed h ä n s y n till e rfo rd e rlig planerings-, p ro sp e k te rin g s- o ch b y g gnads­ tid ä r I n s titu te t av d en u p p f a ttn in g e n , a tt m a n fö r h ä r angivna b rän slesä­ so n g er m åste räk n a m e d a tt tillfö rseln av lågsvavliga tjo c k o ljo r till vårt lan d ä r p ra k tis k t tag et h e lt b e ro e n d e av tillgång till n a tu rlig t lågsvavliga råo ljo r.

M ot d e n n a b ak g ru n d k an I n s titu te t in te dela m o tio n ä re rn a s u p p f a t t­ ning, a tt d e t nu är m ö jlig t a t t g e n o m fö ra förslag, in n e b ä ra n d e a tt svav elh alten i olja, som an v än d es i o lje e ld a d e k ra ftv e rk in o m la n d e t, m a x im eras till 1 p ro c e n t eller a tt sam m a bestäm m else, dvs. m ed b eg rän s­ nin g av sv av elh alten i eld n in g so lja, m ed d e t sn araste k an utvidgas till a tt o m f a tta sam tliga tä t o r t e r o ch reg io n e r i la n d e t.

Som fra m g å r av b e rä k n in g a rn a i fråga om tillfö rs e ln av lågsvavliga tjo c k o ljo r, rä c k e r k v a n tite te rn a in te ens till fö r a tt realisera m o tio n ä r e r­ nas förslag rö ra n d e fö rb ru k n in g e n i o lje e ld a d e k ra ftv e rk , m ed m in d re än a tt m an å tm in s to n e u n d e r några år u p p h ä v e r n u v aran d e b e stä m m e lse r om h ö g sta svavelhalt av 1 v ik tp ro c e n t fö r eld n in g so ljo r, som an v ä n d e s i S to c k h o lm o c h G ö te b o rg . E nligt In s titu te ts m ening b ö r d e t liksom h ittills a n k o m m a på N a tu rv å rd sv e rk e t a tt u ta r b e ta förslag rö ra n d e de

särskilda fö rb ru k a re resp ek tiv e k o m m u n e r o c h re g io n e r, som skall åläggas a tt e n d a st an v än d a eld n in g so ljo r m e d svavelhalt av h ö g st 1 v ik tp ro c e n t allt e fte rso m tillgång o c h d is trib u tio n s m ö jlig h e te r fö r lågsvavliga tjo c k o l­ j o r fö rb ä ttra s .

V ad slu tlig en b e tr ä ffa r i m o tio n e n fram la g t förslag a tt fo rsk n in g , u tv e c k lin g o c h ig ån g sättn in g av av sv av lin g san o rd n in g ar i ra ffin a d e rie r o c h fö r avsvavling av rö k g aser i fra m fö r allt stö rre anläggningar stim u leras, h a r In s titu te t i p rin c ip in te t a tt invända. D et b ö r e m e lle rtid i d e tta sam m a n ­ h an g fram h ållas, a tt d e t fö re k o m m e r e tt sy n n erlig en o m f a tta n d e in te r­ n a tio n e llt forsknings- o ch u tv e c k lin g sa rb e te , v a rfö r d e t fö re fa lle r In s titu ­ te t vara en angelägen u p p g ift a tt i m ö jlig aste m å n söka u n d v ik a d u b b le ­ ring av re d a n p åg åen d e eller b e slu ta d e forsknings- o c h u tv e c k lin g sp ro je k t.

S ta te n s in s titu t fö r fo lk h älsan (3 0 .9 .1 9 7 1 )

S ty re lse n fö r s ta te n s in s titu t fö r fo lk h älsan a n fö r.

F o lk h ä ls o in s titu te ts styrelse avgav d e n 2 5 /3 1968 e tt u tlå ta n d e över S ta te n s N atu rv ård sv erk s förslag ( 6 /3 19 6 8 ) till begränsning av svavel­ d io x id u ts lä p p vid tjo ck o lje-eld n in g . S ty relsen a n fö rd e därvid a tt en b eg rän sn in g av sv a v eld io x id h alten i lu fte n vo re önskvärd från n a tu rv å rd ­ an d e s y n p u n k t. V id are erin rad e sty re ls e n om de h ö g a sv aveldioxidvärden som påvisats särsk ilt in o m G ö teb o rg s-o m råd et o c h i S to c k h o lm o c h som vid flera tillfällen ö v e rsk rid it de v ä rd e n som re k o m m e n d e ra ts från m ed icin sk s y n p u n k t. S ty relsen fa n n — från de s y n p u n k te r in s titu te t h ad e a tt fö r e trä d a — a tt e t t in g rip an d e m o t sto rs tä d e rn a s fö rh å lla n d e n b o rd e p rio rite ra s fr a m fö r de fö reslagna generella b eg rän sn in g arn a. G enom K ungl. M aj:ts fö ro rd n in g d en 2 0 /1 1 1968 (n r 5 5 1 ) h ar fö resk riv its a tt eld n in g so lja m e d h ö g re svavelhalt än 2,5 v ik tp ro c e n t eller d e t lägre v ärde k o n u n g e n b e stä m m e r in te få r fö rb rä n n a s in o m la n d e t.

S ty re lse n avgav v id are d en 2 6 /1 1970 e tt u tlå ta n d e öv er e tt n y tt förslag frå n N a tu rv å rd sv e rk e t om f o r ts a tt sä n k n in g av svavelhalten i eldningsolja. De u p p g if te r rö ra n d e v ä n ta d e u ts lä p p av svaveldioxid från olik a k ä llo r fö r å ren 1975 o ch 1985 vilka red o v isad es i N atu rv ård sv erk ets u tre d n in g visar a tt h ittills fö re ta g n a å tg ä rd e r i sy fte a tt m in sk a svavel­ d io x id u ts lä p p e n in te är tillfy llest o c h a tt s itu a tio n e n k o m m e r a tt fö rsäm ­ ras o m in te y tte rlig a re åtg ärd er v id tas. L u ftfö ro re n in g s s itu a tio n e n idag fö re fa lle r en lig t N atu rv å rd sv e rk e ts u tre d n in g a r m e d fö ra a tt de m e d icin sk t u n d e rb y g g d a re k o m m e n d a tio n e rn a rö ra n d e h ö g sta tillå tn a h a lte r över­ skrids i vissa o m rå d e n . M ed h ä n sy n till d e tta ansåg sty re ls e n i sitt u tlå ta n d e d e t an g eläg et a tt N a tu rv å rd sv e rk e ts föreslagna å tg ä rd e r fö r y tte rlig a re b eg rän sn in g av sv av eld io x id u tsläp p g en o m fö rs. De fö re trä d e s ­ vis te k n is k a s y n p u n k te r som d ik te ra t en k o n c e n tre rin g av å tg ä rd e rn a till sto rsta d sre g io n e rn a sam m an fa ller m ed in s titu te ts på m e d ic in sk a skäl g ru n d a d e u p p fa ttn in g a tt sådana o m rå d e n b ö r p rio rite ra s i vad avser em issio n sb eg rän san d e å tg ä rd e r i e tt läge m ed b eg rän sad e resurser.

M ed a n led n in g av d en a k tu e lla rik sd a g sm o tio n e n vill fo lk h ä lso in stitu t e t fra m h å lla a tt inga y tte rlig a re in f o rm a tio n e r tillk o m m it som fö ra n le d e r en fö rä n d rin g i d en s tå n d p u n k t sty re ls e n tid ig are red o v isat. In s titu te t vill d ä ru tö v e r fra m h å lla a t t de rik tlin je r rö ra n d e sv a v e ld io x id k o n c e n tra tio n i u to m h u s lu ft som tilläm p as i dag ä r b aserad e på m ed icin sk a b e d ö m n in g a r på b asen av d e t re la tiv t o säk ra k u n s k a p s u n d e rla g som förelåg i b ö rja n av 1 9 6 0 -ta le t. S edan dess h a r b e ty d a n d e in fo rm a tio n s m a te ria l in sam lats såväl in o m som u to m la n d e t vilket m o tiv e ra r e n fö rn y a d p rö v n in g av rik tlin je rn a s b ä rig h e t u r m ed icin sk s y n p u n k t.

D e tta ä re n d e h a r h a n d la g ts vid in s titu te ts o m g ivningshygieniska avdel­ ning.

Sveriges fa s tig h e tsä g a re fö rb u n d ( 2 9 .9 .1 9 7 1 )

F a stig h e tsä g a re fö rb u n d e t a n se r i lik h e t m ed m o tio n ä re rn a a tt d e t är sy n n erlig en angeläget a tt m an v erk ar fö r en in te n sifie ra d fo rsk n in g m ed e ffe k tiv a re m e to d e r fö r avsvavling av olja o c h f ö r sn a b b a s t m öjliga n e d tra p p n in g av sv av elh alten i d en sam m a. F ö rb u n d e t h a r o ck så sed an länge a k tiv t m ed v erk at till d e n e fte rsträ v a d e n e d tra p p n in g e n , m en fra m ­ h å lle r o ck så a tt å tg ä rd e r e n d a st m ed avseende på d e n h ä r i rik e t fö rb ru k a d e oljan aldrig k an ge någon tillräck lig g a ra n ti fö r en e ffe k tiv avsvavling in o m våra g rän ser, så länge m an to le re ra r e n b e ty d lig t h ö g re svavelhalt i d en olja, som fö rb ru k a s i a n d ra n äralig g an d e lä n d e r. De i m o tio n e n a k tu e lla å tg ä rd e rn a m åste d ä r f ö r an ser f ö r b u n d e t k o m p le tte ra s m e d å tg ä rd e r, som k a n tä n k a s stim u le ra till en reglering av m o tsv a ra n d e slag i våra g ra n n lä n d e r o ch de n ä rm a st liggande in d u s trilä n d e rn a .

N är d e t gäller p ro g ra m m e t fö r n e d tra p p n in g e n av sv av elh alten i olja, fin n s d e t e m e lle rtid en lig t fö r b u n d e t ingen a n led n in g till m issnöje m ed d e t a rb e te , som u tf ö rts in o m sta te n s n a tu rv å rd sv e rk . På basis av 1969 års u tre d n in g o m fo r ts a tt sä n k n in g av svavelhalten i eld n in g so lja h a r m an in o m n a tu rv å rd sv e rk e ts lu ftv å rd s b y rå u ta r b e ta t en n e d tra p p n in g sp la n , som är fö re m å l fö r k o n tin u e rlig revision m ed h ä n sy n till fö rä n d rin g a r i re le v a n ta fö rh å lla n d e n , tillg ån g till lågsvavlig tu n g o lja o c h a n n a t. D å m an in o m n a tu rv å rd sv e rk e t to r d e ha d e n b ästa ö v erb lick en öv er alla de fa k to re r, som m åste b e a k ta s i d e tta sam m an h an g , ä r d e t enligt f ö r b u n d e ts u p p fa ttn in g n a tu rlig a st a tt lå ta n a tu rv å rd sv e rk e ts n e d tra p p n in g s p la n ligga till g ru n d f ö r de f o r ts a tta åtg ä rd e rn a . F ö rb u n d e t fö r o rd a r d ä rf ö r a tt m an so m h ittills fö lje r n a tu rv å rd sv e rk e ts re k o m m e n d a tio n e r m e d av seen d e på n e d tra p p n in g s ta k te n o c h d e t p ra k tisk a g e n o m fö ra n d e t i övrigt.

Sveriges a llm ä n n y ttig a b o sta d s fö re ta g (S A B O ) (1 6 .9 .1 9 7 1)

SABO a n fö r bl. a.

SABO h a r vid tid ig are tillfä lle n i re m is s y ttra n d e n b e h a n d la t fråg an om svavelhalt i eld n in g so lja, dels i y ttr a n d e 1968 i sam b an d m ed fö rslag o m la g stiftn in g rö ra n d e b e g rän sn in g av svavelhalten, dels i y ttr a n d e 1970 m e d a n le d n in g av förslag frå n S ta te n s n a tu rv å rd sv e rk om d e t f o r ts a tta p ro g ra m m e t f ö r sän k n in g av svavelhalten.

SABO h a r således tid ig are stä llt sig p o sitiv t till p rin c ip e n o m en m in sk n in g av sv av e ld io x id u tslä p p e n o c h k o n s ta te ra r nu, a tt m o tiv e n fö r m in sk n in g k v arstår.

K u n sk a p e rn a om sk ad e v e rk n in g a rn a av sv av eld io x id u tsläp p h a r y tt e r ­ ligare ö k a t o c h o lik a å tg ä rd e r ak tu a lise ra s fö r a tt å s ta d k o m m a en m in sk n in g av u ts lä p p e n . V issa stö rre k o m m u n e r h a r m ed stö d av K ungl. M aj:ts fö ro rd n in g 1968 u tf ä r d a t lo k ala fö re s k rifte r om h ö g sta svavelhalt. H ärig en o m to r d e lo k a lt ha u p p n å tts a tt bl. a. h ä lso risk e r o ch k o rro sio n sfö rlu s te r m in sk at.

Då s k a d o rn a av u ts lä p p em ellertid in te e n b a rt ä r av lo k al n a tu r u ta n dessa även h a r avsevärd å te rv e rk a n på sjö ar, sk o g stillv äx t m. m. ö v er sto ra reg io n er, to r d e e n d a st g en erella å tg ä rd e r vara effe k tiv a p å sik t. F ö re s k rif­ te n från 1 9 6 8 , om en h ö g sta svavelhalt på 2,5 v ik tp ro c e n t vid fö r b rä n ­ ning, sy n es vara fö rsta le d e t i en såd an utv eck lin g .

SABO h a r i sina y ttr a n d e n u n d e rs tru k it, a tt re s trik tio n e r o m svavelhal­ te n b ö r o m f a tta alla fö rb ru k a re o b e ro e n d e av b ru k a rk a te g o ri e lle r region. G ivetvis b ö r u tg å n g s p u n k te n vara a tt de v id tag n a å tg ä rd e rn a skall få s tö rs ta m öjliga e ff e k t, v ilk et k a n m o tiv e ra p u n k tin s a ts e r u n d e r en övergångstid.

De y tte rlig a re å tg ä rd e r som kan bli a k tu e lla b ö r enligt SA BO s m ening få sådan u tfo rm n in g , a tt u ts lä p p e n frå n sam tliga e m itte n te r n ed b rin g as.

M ed d e t n u v a ra n d e u tb u d e t av n a tu rlig t sv av elfattig olja sa m t n u v a ra n ­ de m e to d e r fö r avsvavling av olja eller rö k g asren in g to rd e y tte rlig a re å tg ä rd e r m e d fö ra k o stn a d sö k n in g a r. Dessa m å ste givetvis vägas m o t de k o rtsik tig a o c h lån g sik tig a m iljö risk e r som n u v a ra n d e u ts lä p p in n e b ä r. Om e v e n tu e lla y tte rlig a re re s trik tio n e r få r g en erell v erk an to r d e d et te k n isk a u tv e c k lin g s a rb e te t stim u le ra s, så a tt de k o stn a d sh ö ja n d e e ffe k ­ te rn a b lir beg rän sad e. Med lik a rta d e regler fö r alla e m itte n te r , o b e ro e n d e av geografisk p lacerin g o c h o b e ro e n d e av ty p , v ä rm e c e n tra l, k ra ftv e rk , ra ffin a d e ri eller d y lik t, u tjä m n a s o ck så de k o stn a d ssk illn a d e r so m kan u p p stå f ö r o lik a k o n s u m e n te r m ed de n u v a ra n d e b e stä m m e lse rn a . Even­ tu e llt n y a b e stä m m e lse r b ö r o ck så vara så u tf o rm a d e a tt de m öjliggör a lte rn a tiv an v ä n d n in g av svavelfattig olja eller rö k g asren in g , till dess a tt ö k a d k la rh e t nås om k o s tn a d e r o ch a n d ra k o n sek v en ser av de o lik a lö sn in g arn a.

H yreg ästern as rik s fö rb u n d (4 .1 0 .1 9 7 1 )

F ö rb u n d e t, som a n se r a tt rik sd ag en b ö r u tta la sig fö r e n sn a b b a re u tb y g g n a d av v a tte n k ra f te n , a n fö r i ö vrigt bl. a. fö ljan d e.

F ö rb u n d e t h a r tid ig are i rem isser öv er N atu rv å rd sv e rk e ts förslag till ö k a t m iljö sk y d d fö r o rd a t en successiv re d u k tio n av svav elh alten i e ld ­ nin g so ljo r. T a k te n i d e n n a n e d tra p p n in g m åste e m e lle rtid b e stä m m a s av m ö jlig h e te rn a a tt u ta n b e ty d a n d e p rish ö jn in g a r erh å lla lågsvavliga o ljo r i tillräck lig a k v a n tite te r. F ö rb u n d e t h a r sig b e k a n t a tt dessa m ö jlig h e te r a lltjä m t ä r b eg rän sad e. En fö r sn a b b övergång till eld n in g m ed o ljo r av låg svavelhalt skulle d ä rf ö r leda till b e ty d a n d e h ö jn in g a r av de re d a n m y c k e t höga b o e n d e k o s tn a d e rn a .

V ad nu sagts om b o sta d su p p v ä rm n in g gäller o ck så p ro d u k tio n e n av el i oljeeld ad e k ra ftv e rk .

M o tio n ä re rn a h a r p å p e k a t a tt u tv eck lin g en u to m la n d s ty d e r på a tt an läg g a n d et av såd an a verk k o m m e r a tt ö k a in te m in st på g ru n d av de sv årig h ete r som u tn y ttja n d e t av k ä rn k ra ftv e rk u ppvisar. Så sy n es o ck så bli fa lle t f ö r Sveriges del. En b e ty d a n d e a n d e l av e lp r o d u k tio n e n k o m m e r red an n u frå n v ä rm e k ra ftv e rk . F ö relig g an d e e n e rg ip ro g n o se r ty d e r på a tt a n d e le n k ra ftig t k o m m e r a tt ök a u n d e r de n ä rm a ste å rtio n d e n a .

D e tta fö rh å lla n d e jä m te de felslagna fö rh o p p n in g a rn a om e tt s n a b b t u tn y ttja n d e av k ä rn k r a fte n m o tiv e ra r enligt fö r b u n d e ts u p p f a ttn in g en o m p rö v n in g av en e rg ip o litik e n . I avvaktan på a t t d e t skall bli m ö jlig t a tt bygga e k o n o m is k t g o d ta g b a ra , d rifts ä k ra o ch ” re n a ” k ä rn k ra ftv e rk stå r valet m ellan e tt ö k a t a n ta l v ä rm e k ra ftv e rk o c h e n fo r ts a tt u tb y g g n a d av v a tte n k ra fte n .

B e ty d a n d e v a tte n k ra ftre s e rv e r ä r a lltjä m t o u tn y ttja d e . F rå n såväl e k o n o m isk a som n a tu rv å rd s s y n p u n k te r synes en k ra ftig u tb y g g n a d av v a tte n k ra f te n vara a tt fö re d ra fra m fö r b y g g an d et av v ä rm e k ra ftv e rk i a n d ra fall än då dessa kan u tfo rm a s so m k ra ftv ä rm e v e rk och sålu n d a även p ro d u c e ra h e tv a tte n fö r u p p v ärm n in g sän d a m ål.

Svenska n a tu rs k y d d s fö re n in g e n (6 .1 0 .1 9 7 1 )

N a tu rs k y d d sfö re n in g e n a n fö r bl. a.

F ö re n in g e n a n se r a tt m o tio n e n b e h a n d la r e tt sy n n erlig en v äsentligt p ro b le m o ch a tt d en b a k g ru n d som skisseras ä r i s to r t s e tt rik tig . De fa rh å g o r fö r m iljö n , som fra m fö re s i m o tio n e n , s ty rk s o ch p reciseras av re s u lta te n av d en n y lig en g jo rd a u tre d n in g e n om svavel som lu f tf ö r o r e ­ nin g (Sveriges s. k. Case s tu d y bid rag till F N -k o n fe re n se n 1972).

En del av de fråg o r som tas u p p i m o tio n e n s k o n k re ta förslag h a r b e h a n d la ts av S ta te n s n a tu rv å rd sv e rk i d e t förslag till n e d tra p p n in g sp ro g ra m , som nyligen lagts fra m . Ä ven om några av m o tio n e n s förslag d ä rf ö r re d a n ä r a k tu a lis e ra d e av S ta te n s n a tu rv å rd sv e rk , vill fö re n in g e n läm na fö lja n d e s y n p u n k te r an g åen d e dessa.

F ö re n in g e n h a r in g et a tt in v än d a m o t m o tio n e n s k o n k re ta förslag b e trä ffa n d e n e d tra p p n in g av svavelhalt i olja o ch u tv e c k lin g av b ä ttre te k n ik f ö r a tt u p p n å d e tta , m en a n se r d o c k a tt d e fö reslag n a åtg ä rd e rn a är h e lt o tillräck lig a.

E fte rso m o lje k o n s u m tio n e n f. n. ö k a r m y c k e t sn a b b t m å ste en su cces­ siv sä n k n in g av o ljans svavelhalt ske fö r a tt red an d en allra b ly g sam m aste m å lsä ttn in g e n , m ed b ib e h å lle n m än g d u ts lä p p t svavel, skall k u n n a u p p fy l­ las. F ö r a tt b e m ä stra p ro b le m e t m ed d e n su ra n e d e rb ö r d e n m å ste an tag lig en — enligt d en ovan n ä m n d a u tre d n in g e n — de u ts lä p p ta svavelm ängderna m in sk as till m in st h ä lf te n av dagens v ärd en o ch sedan in te tillå ta s ö k a . F ö r a tt å s ta d k o m m a e n sådan re d u k tio n , m åste 1 p ro c e n t-g rä n se n sn arast in fö ra s fö r h e la la n d e t o ch d ä re f te r successivt sänkas. In o m e tt p a r å rtio n d e n m å s te antag lig en m a x im u m h a lte n ha sän k ts till i n ä rh e te n av 0 ,2 %.

På g ru n d av sv avelspridningens reg io n ala k a ra k tä r m å ste v id are n a tio ­ nella (sv en sk a) å tg ä rd e r k o m p le tte ra s m ed in te rn a tio n e lla ö v e re n s k o m ­ m elser m ellan de in d u s tria lise ra d e lä n d e rn a i n o rra E u ro p a .

D en stim u le rin g av fo rsk n in g s- o c h u tv e c k lin g sa rb e te in o m d e tta o m rå d e , som m o tio n ä re rn a e fte rly se r, anser fö re n in g e n v ara y tte r s t väsentlig. R esurserna b ö r d o c k in te e n b a rt k o n c e n tre ra s p å te k n isk a m e to d e r fö r avsvavling av olja o ch rökgaser. En satsn in g på ny te k n ik fö r själva fö rb rä n n in g sp ro c e sse n b ö r en lig t m ånga e x p e rte r k u n n a ge goda re s u lta t även b e trä ffa n d e m ö jlig h e te rn a a tt skilja b o rt svavlet.

S ty re lse n fö r te k n isk u tv e c k lin g (S T U ) (6 .1 0 .1 9 7 1 )

STU an fö r.

M o tio n e n b e rö r m y c k e t viktiga å tg ärd sb eh o v . V id STUs s a m a rb e te o c h k o n ta k te r m ed SNV h a r fra m g å tt a tt dessa äg n ats in te n siv t stu d iu m och b e a rb e tn in g in o m SNV o ch a tt in f o rm a tio n om d e n n a v e rk s a m h e t o c h dess re s u lta t in o m k o rt k o m m e r a tt föreligga.

N e d tra p p n in g e n av svavelhalten i eld n in g so ljan - so m är d en d o m in e ­ ra n d e en erg iråv aran i la n d e t — h a r in le tts g enom b e stä m m e lse n a t t svavel­ h a lte n i o ljan b eg rän sats till 2,5 % i h ela la n d e t frå n 1 ju li 19 6 9 o c h a tt krav en sen are sk ä rp ts till 1 % i S to c k h o lm m ed o m g iv an d e k o m m u n e r sa m t i G ö teb o rg s k o m m u n . De i m o tio n e n fö reslag n a y tte rlig a re nedtra p p a d e svav elh altern a u tg ö r alltså en n a tu rlig o ch logisk f o r ts ä ttn in g av tan k eg å n g en a tt så tid ig t o ch sam lat som m öjligt taga b o rt svavel u r o l­ ja n . F ö ru ts ä ttn in g a r fö r d e tta fö relig g er vid ra ffin a d e rie rn a . F ö r o ljein ­ d u strin h a r ej n åg o t e k o n o m is k t in c ita m e n t fö releg at fö r in v e ste rin g a r i avsvavlingsanordningar o ch sk ä rp ta b estä m m e lse r av d e n a rt som b erö res i

m o tio n e n är d ä rf ö r n ö d v än d ig a. Av m o tio n e n fra m g å r en p å s k y n d a n d e avsikt u ta n a tt tid s h o ris o n te r fö r de föreslag n a å tg ä rd e rn a anges. D en h ittills u p p n å d d a av trap p n in g se ffe k te n h a r b aserats p å e tt i s a m a rb e te m ed o lje b ra n sc h e n av d en n a frivilligt a c c e p te ra t å tg ä rd sp ro g ra m . V id are h a r a v tra p p n in g e n varit be­ ro e n d e på tillgången p å n a tu rlig t lågsvavlig olja. E n f o r ts a tt sä n k n in g av svavelhalten o c h ö k ad svavelrening av rö k g aser k o m m e r a tt kräva u p p ­ b yggnad av avsvavlingskapacitet vid de svenska ra ffin a d e rie rn a o ch fo r ts a tt u tv e c k lin g o ch in s ta lla tio n av rö k g a sre n in g s u tru s tn in g som n e d ­ b rin g ar SO-2 -im m issio n en frå n olje- o ch v ä rm e k ra ftv e rk , in d u s trie r o ch sam hällsbebyggelse. STU fin n e r re a listis k t a t t an ta g a a tt erfo rd erlig v erk stä llig h e tstid fö r dessa å tg ä rd e r b lir fö rh å lla n d e v is lång o ch a tt å tg ärd ern a läm pligen b ö r in o rd n a s i en p lan erin g fö r 7 0 -ta le t. F ö r tid ig t in s a tta SO -2 -re s trik tio n e r kan b efaras led a till u t b r e t t d isp en sb eh o v o ch d ärm ed sa m m a n h ä n g a n d e tids- o c h k o stn a d sk rä v a n d e a d m in is tra tiv a in ­ satser u ta n a tt egentliga e m issio n sb eg rän san d e e ff e k te r u p p n ås. Å r 1970 h a d e ca 1/5 av den i la n d e t fö rb rä n d a tjo c k o lja n en svavelhalt u n d e r 1 % o ch ca 1 /4 av d e n på sam m a s ä tt an v ä n d a tu n n o lja n en svavelhalt u n d e r 0,3 %. S kulle u n d e r tid e n fram till 1980 sv av elh alten i tjo c k o lja n i sin h e lh e t n e d b rin g as till 1 % o ch i tu n n o lja till 0,1 % sam t d essu to m övriga sv av eld io x id u tsläp p m in sk as i b e ty d a n d e o m f a ttn in g så skulle e ff e k te n härav på g ru n d av d en sa m tid ig t p ro g n o stise ra d e ö k n in g e n i o lje fö rb ru k n in g o c h SO-2 -im m ission in sk rä n k a s till a tt de to ta la svavel­ d io x id u ts lä p p e n 19 8 0 är lika sto ra som n u . D e tta ä r e tt m in im ik rav o ch m ålen b ö r således vara en längre d riv en avsvavling o c h SO- 2 -rening. D essa ö verläggningar gäller sv av e ld io x id u tslä p p e n fö r la n d e t i dess h e lh e t m en d e t u n d e rs try k e s a tt in o m d en n a ram lo k a lt in rik ta d e , selektiva å tg ä rd e r m o t b esv äran d e SO-2 -k o n c e n tra tio n e r är m o tiv e ra d e o ch b eh ö v er v id ta ­ gas på k o rta re sik t o c h m ed u tn y ttja n d e av tillgänglig te k n ik o ch tillgängliga k v a n tite te r lågsvavlig olja. E n sn a b b a re sän k n in g av svavel­ d io x id h a lte rn a i svenska tä t o r te r b lir h ärig e n o m m öjlig. F ö rh å lla n d e t a tt e n b e ty d a n d e d el av d e t i Sverige d e p o n e ra d e svavlet h a r u tlä n d s k t u rs p ru n g o c h b etin g as av i u rs p ru n g slä n d e rn a g ällan d e im m issio n sn o rm er k an ej m o tiv era b e g rän sn in g ar i de p ra k tis k t m öjliga svenska å tg ä rd e rn a m o t sv av eld io x id fö ro ren in g ar. I d en im m issionsbeg rän san d e v e rk s a m h e te n m åste e m e lle rtid b e a k ta s a tt fö ljd e ffe k te r av dessa o m ex em p elv is k o n k u rre n sfö rs v å ra n d e k o stn a d sg e n o m sla g f ö r vissa p ro d u k te r k an u p p k o m m a o m svenska le v e ra n tö re r pålägges k o stn a d s­ k räv an d e m iljö v ård sin satser som ej på a n n a t s ä tt k o m p e n se ra s eller a b so rb eras. P ro b le m a tik e n är em ellertid g enerell m e n h a r i d e tta sa m m a n ­ h an g o m n ä m n ts e fte rso m d en ej på n å g o t s ä tt b e rö rs i m o tio n e n . U n d er 7 0 -ta le t k o m m e r en avsevärd u tb y g g n a d o c h ny an läg g n in g av svenska ra ffin a d e rie r a t t ske varvid lån g tg åen d e krav på m iljövänliga p ro d u k te r b ö r k u n n a tillgodoses. Avsvavling av tu n n o lja är i dag en e ta b le ra d te k n ik o c h enligt tillgängliga u p p g ifte r ä r k o s tn a d e rn a väl ö v erb lick b ara. F ö r tjo c k o lja är d en in d ire k ta m e to d e n som k a n tillä m p a s n är avsvavlingen ej b eh ö v er drivas längre än till 1,3 % svavelhalt re la tiv t väl p rövad i flera in sta lle ra d e p ro cesser. V id krav på längre driven avsvavling m åste d e n d ire k ta m e to d e n tillgripas. D en n a är fo rtfa ra n d e fö re n a d m ed p ro b le m o ch de k o m m ersiella e rfa re n h e te rn a är b egränsade. F ö r p lan erin g av ra ffin a d e rie rn a s u tb y g g n a d ä r e t t klarläggande av den ansvariga m y n d ig h e te n SNVs m å lsä ttn in g gällande svavelhalterna i eld n in g so ljan a b so lu t e rfo rd e rlig t. A tt en lån g t driven avsvavling k o m m e r a tt e fte rsträ v a s i d e n n a sy n es m o t b a k g ru n d av vad som ovan fra m h å llits vara sy n n erlig en tro lig t. A v tra p p n in g sta k te n b ö r n a tu rlig t anpassas till en selektiv a n v än d n in g av e fte rh a n d tillgänglig lågsvavlig olja och successivt

ö k a d avsv av lin g sk ap acitet vid ra ffin a d e rie rn a .

M ö jlig h etern a a tt g en o m avsvavling av rö k g aser n ed b rin g a SO -2 -im m issio n e r är m in d re klarlagda. D en ty p av rö k g asren in g som AB B ahco u tv e c k la t i sin S 0 2 -sk ru b b e r är d e n enda som är tillräck lig t u tp ro v a d (S ö d ersju k h u san läg g n in g e n ) fö r a tt k u n n a få n åg o n b e ty d e lse u n d e r 7 0 -ta le t. Svavelavskiljningen b lir h ö g ca 90 % dvs. svav elh alten i rökgasen frå n en olja m ed 3 % n e d b rin g as till v ärd en m o tsv a ra n d e vad so m skulle erh ållits m ed en 0,3 % olja. K o stn a d e rn a h a r e m e lle rtid ej på lån g t n ä r k u n n a t bringas i nivå m ed vad k o s tn a d e rn a b e d ö m s bli fö r avsvavling av oljan. I å r ingångna licen sav tal m ed ja p a n sk a o ch a m e rik a n sk a in tre ss e n ­ te r in n e b ä r d o ck m ö jlig h e te r till e rf a re n h e te r frå n an läg g n in g ar i stö rre skala — en m e d e lsto r US A -anläggning är 25 ggr s tö rre än S ö d ersju k h u ssk ru b b e rn . F ö ru to m de k o stn a d ssä n k n in g a r som to r d e vara m öjliga a tt u p p n å genom u p p sk a ln in g e n k a n m e to d e n säk erlig e n v id a re u tv e c k la s i a n d ra avseenden. M e to d e n k o n k u rr e ra r ej d ire k t m ed avsvavling av olja u ta n u tg ö r e tt k o m p le tte ra n d e a lte rn a tiv som lä m p a r sig även fö r sådana a p p lik a tio n e r d ä r svavlet i u ts lä p p e t e m a n e ra r från a n n a n källa än olja.

U tö v e r avsvavling av olja o ch g asu tsläp p m å m ö jlig h e te r till begräns­ n in g av SO-2-im m issio n er ev. k u n n a e rb ju d a s i s lu te t av 7 0 -ta le t genom a lte rn a tiv a b rän slen ex. gen o m a tt n a tu rg a s b lir tillgänglig fö r el-p ro d u k tio n vid läm p lig t lo k a lise ra d e k ra ftv e rk . D et sy n es vidare re a listis k t a tt an tag a a tt re d a n n u in le d d a och p la n e ra d e strä v a n d e n a tt p å v e rk a p ro d u k ­ tio n s- o c h k o n s u m tio n s m ö n s tre t fö r el fö rst på längre sik t — u n d e r 80-tale t — skulle k u n n a fö rv ä n ta s re s u lte ra i n ågon v äsen tlig t ö k ad p ro d u k tio n av v ä rm e k ra ft i k ra ftv ä rm e v e rk o ch k ä rn k ra ftv e rk sa m t en u tö k a d andel elv ärm e fö r b o sta d su p p v ä rm n in g vilka fö rä n d rin g a r le d e r till viss avlast­ n in g av tä to rte rn a s SO-2 -p ro b le m . På längre sik t b ö r de o lje e ld a d e k ra f t­ v ärm ev erk en , som b ö r ses som te m p o rä r lösning, e rs ä tta s av ö k a d k ä rn ­ k ra f tp ro d u k tio n eller a n d ra då ev. tillgängliga a lte rn a tiv .

A vsikten m ed d en ovan lä m n a d e grova b e sk riv n in g en av tillgängliga vägar fö r a tt b egränsa sv av elu tsläp p en h a r v arit a t t belysa de vik tig aste f ö r u ts ä ttn in g a rn a fö r d e t n e d tra p p n in g sp ro g ra m som sn arast m åste fo r­ m uleras. A nsvaret f ö r d e tta p ro g ra m b ö r en lig t STU s m e n in g n a tu rlig t åvila SNV och a n k n y ta till d e n v e rk sa m h e t SNV re d a n in te n siv t bedriver. P ro g ra m m e t m åste i h ö g grad anpassas till o m ställn in g s- o c h u tb y g g n a d s­ ta k te n in o m b e rö rd a a n läg g n in g sk ateg o rier o c h d e e fte rh a n d sa n n o lik t p åv erk b ara te k n is k a /e k o n o m is k a fö ru ts ä ttn in g a rn a a t t k o m m a till rä tta m ed sv avelutsläppen.

STU fin n e r i sa m m a n h a n g e t m o tio n e n s fö rslag a tt stim u le ra FoU g ällande avsvavling av olja v ä lb e tä n k t och fin n e r vidare v ik tig t a tt i sin v e rk sa m h e t k ra ftig t b e a k ta d e tta behov.

O ckså in o m d en re n in g ste k n isk a s e k to rn fö ru tse s u tö k a d e F o U -in satser erfo rd erlig a. Med stim u la n s av behov och a v sä ttn in g sm ö jlig h e te r som ö k a d e och m era lån g tg åen d e krav på svavelrening in n e b ä r k o m m e r p ro je k t sa n n o lik t i ö k a n d e o m f a ttn in g a tt fo rm u le ra s. STU h a r tidigare in o m d en n a s e k to r bl. a. b id ra g it m e d öv er 2 M kr. till d e n o v an n ä m n d a SO -2-sk ru b b e rn s u tv e c k lin g o ch b ö r n a tu rlig t även fo rtsä ttn in g sv is stö d ja p ro je k t m ed såd an in rik tn in g .

G ö teb o rg s O ffs e ttry c k e ri AB, S th lm 7 1 .5 7 3 S