Justitieutskottets betänkande i anledning av motion om förlängning av tiden för omhändertagande enligt 28 kap. 11 § brottsbalken

Ju stitieu tsk ottets betänkande nr 17 är 1971 JuU 1 9 7 1 :1 7

Nr 17

Justitieutskottets betänkande i anledning av motion om förlängning av tiden för omhändertagande enligt 28 kap. 11 § brottsbalken.

Motionsyrkandet

I m o tio n en 1971:649 av herr Winberg (m ) hem ställes ” a tt riksdagen hos Kungl. Maj:t begär a tt riksdagen föreläggs förslag till ändring i b ro ttsb alk en av innebörd a tt dom stol, när dom stolen u nder pågående skyddstillsyn fö ro rd n ar om anstaltsbehandling eller u n danröjer skyddstillsynen och döm er till fängelse, ges m öjlighet a tt förlänga tid en för o m händertagande enligt 28 kap. 11 § brottsb alk en , till dess dom stolens beslut vinner laga k ra ft” . Redogörelse för m otionsskälen läm nas nedan.

Gällande rätt

Om den som h a r döm ts till skyddstillsyn enligt 28 kap. 1 § b ro ttsb a lk en u n d er prövotiden u tan a tt begå b ro tt m issköter sig eller eljest inte iakttager vad som åligger honom till följd av dom en, äger övervakningsnäm nden ingripa m ed olika åtgärder såsom fö resk rifter av skilda slag, varning och förlängning av prövotiden. I allvarligare fall av m isskötsam het från den döm des sida kan näm nden göra fram ställning hos vederbörande åklagare om a tt denne vid dom sto l för talan om u n danrö­ jande av skyddstillsynen eller om anstaltsbehandling enligt 28 kap. 3 § bro ttsb alk en . Om skyddstillsynen undanröjes h ar dom stolen a tt döm a till annan påföljd fö r det b ro tt som fö ra n lett dom en på skyddstillsyn. N är fråga up p k o m m it a tt vidtaga åtgärd som nyss sagts, kan näm nden eller dom stol, vid vilken talan föres, m ed stö d av 28 kap. 11 § b rottsbalken fö rordna a tt den döm de skall tillfälligt om händertagas. B eslutet länder om edelbart till efterrättelse, såvida ej annorlunda förordnas. Den som sålunda om händertages förvaras i allm änt häkte. Han får in te kvarhållas längre än en vecka; dock a tt tiden, om synnerliga skäl föreligger, kan förlängas med y tterligare högst en vecka. Av fö rarb eten a till sistnäm nda lagrum fram går a tt om händertagandet

Riksdagen 1971. 7 sami. Nr 17

icke är avsett a tt vara en åtgärd som vidtages som påföljd fö r bristande skötsam het utan ett m edel a tt möjliggöra eller un d erlätta lämpliga åtgärder i den uppkom na situationen (prop. 1959: 146 s. 20 f., 1962: 10 s. C 275 f„ 306). Om dom stolen beträffande den som tidigare döm ts till skyddstillsyn b eslutar om anstaltsbehandling som sägs i 28 kap. 3 § b rottsbalken, äger dom stolen, u nder föru tsättn in g a tt den döm de ej fyllt 23 år, förordna a tt beslutet skall gå i verkställighet u ta n h inder av a tt d et inte h ar v unnit laga kraft. Har den döm de fyllt 23 år föreligger därem ot inte denna m öjlighet, u ta n den döm de får, om han inte avger nöjdförklaring, i frih et avvakta verkställigheten av rätten s beslut. O m edelbar verkställighet kan inte heller ske m o t den döm des vilja, om dom stolen u n danröjer skyddstillsynen och bestäm m er den nya påföljden till fängelse eller till överläm nan­ de till sluten psykiatrisk vård. Om påföljden bestäm m es till ungdom sfäng­ else, äger rä tte n därem ot fö ro rd n a a tt dom en skall gå i om edelbar verkställighet. A nnan ny påföljd än nu näm nts torde knappast kom m a i fråga. B eträffande m öjligheterna a tt besluta om häktning i mål om undan­ röjande av skyddstillsyn kan näm nas a tt Svea hovrätt i beslut i septem ber 1970 funnit rättegångsbalkens bestäm m elser om häktning ej tillämpliga i d et fall åklagare för talan m o t någon om undanröjande av skyddstillsyn u tan a tt den döm de m isstänkes för a tt ha begått n y tt b ro tt (SvJT 1971 rf. s. 31 sam t s. 290). Här kan tilläggas a tt före bro ttsb alk en s tillkom st en bestäm m else om om händertagande av den som döm ts till villkorlig dom fanns i 14 a § lagen om villkorlig dom. Bestäm m elsen infördes år 1960 (prop. 1959: 146). Vid andra form er av krim inalvård i frihet än villkorlig dom fanns redan tidigare vissa m öjligheter till tillfälligt om händertagande. Dessa bestäm m elser, intagna i lagarna om villkorlig frigivning, om ungdom sfängelse och om förvaring och internering i säkerhetsanstalt, överfördes till brottsb alk en vid dess tillkom st (26 kap. 22 §, 29 kap. 11 § ,3 0 kap. 14 §).

Statistiska uppgifter

1 nedanstående tabell läm nas för åren 1965—1970 uppgift om antalet personer under övervakning i följd av dom på skyddstillsyn (villkorlig dom före den 1 januari 1965), an talet om händertaganden enligt 28 kap. 11 § b rottsbalken av övervakningsnäm nd i avbidan på vidare förordnande sam t an talet fram ställningar till åklagare från övervakningsnäm nd om dels anstaltsbehandling enligt 28 kap. 3 § b rottsbalken, dels undanröjande av skyddstillsyn (villkorlig dom ).

!

1965 1 9 6 6 1967 1 9 6 8 1 9 6 9 1 9 7 0 Personer under övervakning (den 1 jan) a) villkorlig dom (fö re d en 1 jan 1 9 6 5 ) 15 8 3 4 9 9 2 4 4 665 3 3 2 26 b) skyddstillsyn - 5 5 6 7 11 4 9 2 17 0 7 4 18 6 5 4 19 158

Summ a 15 8 3 4 15 4 9 1 16 157 17 4 0 6 18 6 8 0 19 158

Om händertaganden a) villkorlig dom (före den 1 jan 1 965) 2 1 7 152 34 b) skyddstillsyn 168 4 1 2 6 3 0 7 6 0 6 9 7 741

Sum m a 385 5 6 4 6 6 4 7 6 0 6 9 7 741

Fram ställning till åklagare om a) behandling enL 28 kap.

3 § BrB 10 9 19 25 14 20 b) undanröjande av påföljden 19 26 45 55 28 24

Sum m a 29 35 64 8 0 4 2 4 4

Motionsskälen

E fter en redogörelse fö r vissa bestäm m elser i brottsb alk en fram håller m otio n ären a tt fö rordnande av övervakningsnäm nd om om o m händerta­ gande av en till skyddstillsyn döm d endast får avse en tid av en eller undantagsvis två veckor sam t a tt d ärefter den döm de m åste försättas på fri fot. Han påpekar vidare a tt, då talan väckts vid dom stol om anstaltsbehandling enligt 28 kap. 3 § b ro ttsb alk en eller om undanröjande av skyddstillsyn beträffande till skyddstillsyn döm d, någon m öjlighet inte finns för dom stolen a tt fö rordna om om edelbar verkställighet, om , då fråga är om anstaltsbehandling, den döm de fyllt 23 år eller, då skyddstillsynen undanröjes, den nya påföljden utgöres av fängelse. Den döm de får, säger m otio n ären , även i dessa fall i frihet avvakta a tt b eslutet vinner laga kraft. Även om det föreligger risk för fo rtsatt brottslig h et eller fö r a tt den döm de skall ” gå ned” sig ytterligare, finns det ingen m öjlighet a tt om h än d erta honom . H äktning synes icke kunna tillgripas eftersom vederbörande in te är m isstänkt för nya bro tt. De nu angivna konsekvenserna är enligt m otio n ären synnerligen otillfredsställande. På grund av a tt u n d errätten s beslut kan överklagas till h ovrätten och därifrån vidare till högsta dom stolen kan d et, fram håller han vidare, ta ganska lång tid innan verkställighet av påföljden kan ske. M otionären näm ner a tt i ett fall en person, som i o k to b e r 1970 få tt skyddstillsynen förvandlad till fängelse, först i slutet av januari 1971 kunnat intas i fångvårdsanstalt. Med hänsyn till a tt anledningen till ändringen av påföljden vanligen är a tt frivårdsm yndigheterna u ttö m t sina

resurser b eträffande den döm de är d et, fo rts ä tte r m otionären, olyckligt att denne e fte r dom stolens beslut om fängelse kan vara på fri fo t en längre tid innan anstaltsvårdens resurser kan tas i anspråk. Begår han nya b ro tt kan han visserligen anhållas och d ärefter häktas, men en om edelbar verkställighet av anstaltsbehandlingen eller fängelsestraffet skulle ha kun n at förhindra de nya brotten. Avslutningsvis p åpekar m otio n ären a tt, när inom frivärden andra än de till skyddstillsyn döm da m issköter sig, e tt om edelbart intagande på anstalt kan ske. Sålunda skall, när övervakningsnäm nd beslutar a tt en villkorlig frigivning skall vara förverkad, verkställighet av beslutet ske om edelbart om inte näm nden annorledes fö ro rd n ar. Vidare kan ung­ dom sfängelsenäm nden och interneringsnäm nden i anslutning till övervakningsnäm ndens om händertagande besluta a tt till vård utom anstalt förda personer skall återin tas i ungdom sanstalt respektive interneringsanstalt. Sådant beslut skall verkställas om edelbart.

Remissyttranden

U tsk o tte t har in h äm tat y ttra n d en över m o tio n en från riksåklagaren, G öta h ovrätt, krim inalvårdsstyrelsen, Föreningen Sveriges tingsrättsdomare och Sveriges advokatsam fund. Riksåklagaren, som anser a tt riksdagen in te nu bör ta ställning till m otionsspörsm ålet med hänsyn till a tt Nordiska straffrä ttsk o m m ittén f n u tred e r bl. a. frågan om avräkning av häktningstid, fö rordar a tt riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna att de av m otionären fram förda sy npunkterna bör beaktas då kom m ittén slutfört sitt uppdrag beträffande häktningstid. G öta h o v rätt, dom areföreningen och advokatsam fundet avstyrker bifall till m otionen. Krim inalvårdsstyrelsen avstyrker så till vida m otionen a tt styrelsen icke finner anledning förorda en lagändring som innebär förlängning av tiden för om händertagande vare sig i avbidan på åklagarm yndighetens och dom stolens prövning eller i sam band med dom stolens beslut. I överensstäm m else med m otionens syfte tillstyrker em ellertid styrelsen en ändring av innebörd a tt dom stol, oberoende av den döm des ålder, äger förordna att e tt beslut om anstaltsbehandling skall gå i verkställighet u tan hinder av a tt dom en å skyddstillsyn inte vunnit laga kraft.

Riksåklagaren (R Å ) säger sig dela m otionärens up p fattn in g a tt det kan vara otillfredsställande a tt den döm de i frihet får avvakta a tt dom stolens beslut vinner laga k ra ft då fråga är om anstaltsbehandling för en till skyddstillsyn döm d eller om fängelse i sam band m ed undanröjande av en skyddstillsyn. Den döm de to rd e o fta , säger RÅ, vara svårt nedgången och

det föreligger en påtaglig risk fö r fo rtsa tt k rim inalitet och asocial livsföring. Den lösning av problem et, som m otionären föreslår — a tt tid en för det tillfälliga om händertagandet skall k unna förlängas intill dess dom stolens beslut kan verkställas — är enligt RÅ tä n k b ar m en synes ha den nackdelen a tt tiden för om händertagandet kan kom m a a tt bli orimligt lång för den händelse den döm de överklagar dom stolens beslut i påföljdsfrågan. Prövningen i högre instans kan, anför RÅ, kom m a a tt kräva längre tid än den tid som skall verkställas, eftersom tiden för anstaltsbehandling vid skyddstillsyn i praktiken b ru k ar bara m ed några dagar överstiga m inim itiden en m ånad. E tt fängelsestraff som sätts i stället fö r skyddstillsyn to rd e också, säger RÅ, i allm änhet vara ganska kortvarigt. Den nu an ty d d a olägenheten kan enligt RÅ:s m ening undvikas, om m an väljer a tt lösa p roblem et på e tt an n at sätt, näm ligen genom a tt ge dom stolen m öjlighet a tt fö rordna om om edelbar verkställighet av beslutet. Denna tanke utvecklar RÅ på följande sätt.

En sådan lösning ligger särskilt nära till hands beträffande förordnande om anstaltsbehandling. D om stolen h a r . . . redan nu denna m öjlighet när den döm de är u nder 23 år. Begränsningen till det unga k lientelet torde vara föranledd av a tt anstaltsbehandlingen h ar avsetts främ st fö r d etta klientel. Det kan också erinras om a tt dom stol äger fö ro rd n a a tt dom till ungdom sfängelse skall gå i verkställighet utan h in d e r av a tt den inte vunnit laga k r a f t . . . D et förekom m er sällan a tt dom stol finner anstalts­ behandling böra ingå i skyddstillsyn i fråga om d e t äldre klientelet. När det sker gäller d et em ellertid socialt vinddrivna m en inte avancerat krim inella personer. Ju st i dessa fall är behovet av om edelbar verkställig­ h et starkt. Det kan m ed hänsyn härtill ifrågasättas om den gällande begränsningen av m öjligheten a tt förordna om sådan verkställighet är lämplig. Eftersom det väsentliga sy ftet med anstaltsbehandlingen särskilt när denna sätts in m ed anledning av m isskötsam het under p rövotiden — är a tt lösa akuta sociala problem för den döm de, talar starka skäl för a tt det alltid bör finnas en m öjlighet fö r dom stolen a tt låta verkställigheten ske genast.

Läget är något an norlunda i fall där skyddstillsynen b y ts u t m ot e tt fängelsestraff. E tt beslut därom kan, i överensstäm m else med huvudre­ geln om brottm ålsdom s verkställbarhet, aldrig bringas till verkställighet m ot den döm des vilja förrän det h a r vunnit laga kraft. Man b ö r givetvis inte u tan vägande skäl frångå näm nda huvudregel, som utgör en grundläggande garanti för den enskildes rättssäkerhet. I den situ atio n som det här är tal om behöver d e t dock knappast väcka betänkligheter att införa m öjlighet a tt efte r prövning av om ständigheterna i fallet förordna om om edelbar verkställighet. R ättssäkerhetsaspekten träd er näm ligen här något tillbaka, eftersom skuldfrågan redan tidigare har avgjorts genom lagakraftägande dom . B etydelsen från social och krim inalpolitisk syn­ p u n k t av e tt om edelbart ingripande synes mig här väga tyngre än risken a tt den döm de kom m er a tt avtjäna e tt fängelsestraff som han senare befrias från av högre rätt.

E fter dessa överväganden erinrar RÅ om a tt N ordiska straffrättskom m ittén nyligen h a r få tt i uppdrag att u tred a frågan om avräknande av häktningstid och anför a tt utredningsuppdraget torde o m fatta avräkning av all tid då den som m isstänks eller d öm ts för b r o tt varit berövad friheten på straffprocessuell grund och även sådant om händertagande som avses i b rottsbalken. Den av m otio n ären väckta frågan synes enligt RÅ böra tas upp till övervägande n är resu ltate t av d et näm nda k o m m itté arb ete t fram lagts. D etta arbete kan näm ligen föranleda ändrad svensk lagstiftning. Det to rd e inte vara läm pligt a tt riksdagen nu tar ställning till m otionärens yrkande om lagändring. D ärem ot synes riksda­ gen i skrivelse till Kungl. Majit kunna ge till känna a tt de fram förda sy npunkterna synes böra beaktas när N ordiska straffrättsk o m m ittén slutfört sitt utredningsuppdrag beträffande häktningstid.

Göta h o vrä tt fram håller a tt e tt genom förande av m otionärens förslag utan särskilda regler om avräkning av tid för om händertagande skulle innebära a tt dem om händertagne, då han skall ta ställning till huruvida han skall överklaga dom stolens beslut om påföljden, k om m er i sämre läge än sådan tilltalad, b eträffan d e vilken d om stolen i dom en förordnat a tt han i häkte skall avbida påföljdens verkställighet. D etta skulle från rättssäkerhetssynpunkt vara uppenbart otillfredsställande. Men även om regler ges om avräkning av tid för om händertagande, kan enligt hovrättens m ening ej kom m a i fråga a tt så a tt säga bakvägen införa en fö rtä ck t form av häktning, som skulle kunna ske u ta n a tt det grundläggande rekvisitet för häktning — sannolika skäl fö r m isstanke om b ro tt föreligger. Det i m otionen om näm nda förhållandet a tt om edelbar verkställighet kan äga rum av beslut om förverkande av villkorligt medgiven frihet eller om återintagning i anstalt av den som efter dom å ungdomsfängelse eller internering vårdas uto m anstalt utgör icke något skäl för den föreslagna lagändringen. 1 de anförda fallen är nämligen påföljden bestäm d genom l a g a k r a f t ä g a n d e dom . D ärem ot, m enar h o v rätten , skulle m öjligen kunna övervägas att genom föra sådan ändring av 28 kap. 3 § andra stycket b ro ttsb alk en , a tt m öjlighet öppnas a tt förordna om om edelbar verkställighet av beslut om anstaltsbehandling, även om den döm de fyllt tjugotre år. Härigenom skulle syftet med m otionen åtm instone delvis bli tillgodosett. Avslutningsvis tillägger hovrätten u n d er hänvisning till ovan intagna statistiska u ppgifter a tt något m era påtagligt behov av lagändringar på det om råde, som avses m ed m o tio n en , inte synes föreligga.

D om areföreningen delar m otionärens u p p fattn in g a tt det kan innebära vissa nackdelar a tt dom stols beslut om anstaltsbehandling eller om

fängelsestraff med undanröjande av skyddstillsyn icke kan verkställas förrän beslutet vunnit laga k ra ft, risk föreligger säkert för a tt i sådana fall den döm de i avvaktan på verkställigheten begår nya b ro tt eller i övrigt fo rtsätter sitt asociala beteende. Föreningen ställer sig em ellertid tveksam till a tt införa m öjlighet för dom stol a tt fö ro rd n a om förlängning av tiden för om händertagande till dess verkställigheten kan påbörjas. Skälen h ärfö r utvecklas på följande sätt.

O m händertagande enligt 28 kap. 11 § b ro ttsb alk en innebär e tt frihetsberövande u n d er en obestäm d tidrym d u ta n m öjlighet för den om händertagne a tt sederm era få tillgodoräkna den tid han varit berövad friheten. I nu gällande bestäm m elser h ar tiden för frihetsberövande! m axim erats till en m ycket begränsad tid, en vecka, eller om synnerliga skäl föreligger två veckor. Om tiden för o m händertagandet skulle kunna förlängas av dom stol på sä tt föreslagits, skulle den döm de kunna berövas friheten under en avsevärd tidsperiod u ta n a tt han u n d er denna tid skulle få någon för hans anpassning adekvat behandling. R isken för e tt sådant långvarigt om händertagande skulle vidare kunna avhålla den döm de från a tt överklaga dom stols beslut eller dom , eftersom han om han överklagar skulle vara om händertagen till dess beslutet eller dom en prövats och först d ärefter påbörja verkställigheten. Principiella skäl talar enligt föreningens m ening m ot in förande av m öjlighet till om händertagande utan snäv tidsbegränsning. H ärutöver åb e ro p ar föreningen a tt de fall där p roblem et blir ak tu ellt är relativt få. A d vo k a tsa m fu n d e t fram håller a tt vid bedöm ning av de spörsmål som aktualiseras genom m otionen m åste beaktas den principiella skillnad som föreligger m ellan förordnande om anstaltsbehandling, å ena, sam t undanröjande av ådöm d skyddstillsyn och bestäm m ande av annan b rottspåföljd, å andra sidan. A nstaltsbehandlingen ingår såsom e tt led i en pågående behandling m edan därem ot e tt undanröjande av skyddstill­ syn jäm te ådöm ande av t. ex. fängelse innebär e tt u tb y te av en påföljd m ot en annan och , i vart fall i den döm des ögon, strängare påföljd. Vad gäller fö rordnande om anstaltsbehandling u n d er pågående skyddstillsyn erinrar sam fundet om m öjligheten a tt bestäm m a om om edelbar verkställighet för den som ännu icke fyllt 23 år och påpekar a tt lagstiftningen härvidlag korresponderar m ed vad som gäller då rätten fö ro rd n ar om anstaltsbehandling i sam band m ed ådöm ande av skyddstill­ syn. S am fundet anser icke skäl föreligga a tt utvidga m öjligheten a tt fö ro rd n a om om edelbar verkställighet av anstaltsbehandling fö r dem som fyllt 23 år. Vad gäller frågan om undanröjande av skyddstillsyn och ådöm ande av fängelse anser sam fundet a tt en förlängning av tiden för om händertagan­ de på sätt föreslås av m otio n ären i sak innebär detsam m a som e tt förordnande a tt den nya dom en å fängelse får verkställas utan hinder av

a tt den ej vunnit laga kraft. Mot den av m otionären föreslagna ändringen kan därför riktas sam m a invändningar som m ot a tt en ursprunglig fängelsedom får verkställas utan hinder av a tt den icke vunnit laga kraft. Styrelsen befarar även a tt en ändring av lagstiftningen i den av m otionären angivna riktningen skulle kunna utgöra en sta rk press på en tilltalad att u n derlåta a tt överklaga e tt dom stolsbeslut. De av m otionären påtalade olägenheterna to rd e icke heller enligt sam fundets mening fram träda an n at än i enstaka undantagsfall. På anförda skäl avstyrker sam fundet m otionen.

Krim inalvårdsstyrelsen behandlar först frågan om förlängning av tiden fö r om händertagandet i avbidan på att rä tte n beslutar i påföljdsfrågan. Styrelsen erinrar om fö rarbetena till 28 kap. 11 § brottsb alk en och u tta la r a tt bestäm m elsen är avsedd a tt tilläm pas för a tt u n d er k o rt tid möjliggöra utredning i frivårdsärendet. Styrelsen hänvisar till ovan återgivna statistiska u ppgifter om antalet om händertaganden av till skyddstillsyn döm da och fram ställningar till dom stol om undanröjande av skyddstillsyn eller anstaltsbehandling enligt 28 kap. 3 § b rottsbalken. Enligt styrelsen är an talet sådana om händertaganden och fram ställningar relativt ringa i förhållande till an talet personer ställda under övervakning e fte r dom å skyddstillsyn. Det ringa an talet ingripande to rd e, m enar styrelsen, knappast enbart ha sin grund i klientelets skötsam het utan anledning är a tt antaga a tt den vikande tendensen a tt tillgripa tillfälligt om händertagande är e tt u ttry c k för a tt övervakningsnäm ndem a finner frihetsberövanden i denna adm inistrativa ordning vara känsliga ingrepp i rättssäkerhetshänseende. En förlängning av tiden för om händertagande skulle möjligen kunna förstärka d etta intryck. Styrelsen erinrar därjäm te om a tt den döm de under den tid han är om händertagen förvaras i allm änt h äk te, något som styrelsen finner måste bedöm as som m indre läm pligt ur behandlingssynpunkt. På dessa skäl finner styrelsen icke anledning a tt fö r närvarande förorda ändring av gällande bestäm m elser i den nu behandlade situationen. Därvid utgår styrelsen från a tt de åtgärder som ankom m er på övervakningsnäm nd, åklagarm yndighet och dom stol sam ordnas så a tt frågan kan bli förem ål för dom stolsprövning utan tidsspillan och helst inom den möjliga tiden för den om händertagne. Vad därefter angår den situation som uppkom m er då dom stolen u n danröjer en skyddstillsyn och döm er till fängelse kan det enligt styrelsen ifrågasättas om ej situ atio n en är densam m a som när dom stolen i an n at fall döm er till fängelse och då den m isstänkte häktas i sam band med dom en. Spörsm ålet har icke beaktats vid tillkom sten av rättegångs­ balken men det to rd e em ellertid inte vara u te slu te t a tt, jäm likt grunderna

för 24 kap. 21 § rättegångsbalken, häktningsåtgärd kan ifrågakom m a i förevarande situ atio n . Om d etta antagande är rik tigt anser sig styrelsen icke heller i denna del böra biträda förslaget om förlängning av tid en för om händertagande. Även om styrelsen sålunda icke b iträder m otionärens förslag, ansluter den sig till u ttalan d en a i m otionen a tt det icke är tillfredsställande a tt en till anstaltsbehandling döm d person på grund av den nuvarande övre åldersgränsen på 23 år icke om edelbart kan bli förem ål för sådan behandling. Ur allmän behandlingssynpunkt är det, fram håller styrelsen, ofta otillfredsställande a tt det arbete i den döm des intresse, som frivårdsorganisationen m åste vidtaga, fördröjes vartill kom m er a tt den döm de själv kan vara i behov av en vistelse på tillsynsanstalt så snart som möjligt. På denna p u n k t synes en lagändring vara påkallad. Därigenom torde till viss del m otionärens önskem ål vara uppfyllt. I överensstäm m else härm ed fö ro rd ar styrelsen avslutningsvis a tt u tsk o tte t vid behandlingen av m o tio n en överväger a tt föreslå sådan ändring av 28 kap. 3 § b rottsbalken a tt dom stol oberoende av den döm des ålder äger förordna a tt e tt beslut om anstaltsbehandling skall gå i verkställighet u ta n h inder av a tt dom en å skyddstillsyn icke vunnit laga kraft.

Nordiska straffrättskommittén

Den i riksåklagarens rem issyttrande o m näm nda utredningen av Nordis­ ka stra ffrä ttsk o m m ittén rörande bl. a. frågan om avräkning av häktningstid har num era slutförts (betän k an d e om avräkning av häktningstid m. m. den 4 ju n i 1971). B etänkandet o m fa tta r in te frågan om avräkning av tid för om händertagande enligt 28 kap. 11 § b ro ttsb alk en eller fö r andra frihetsberövanden vid ingripanden på grund av m isskötsam het m. m. m ot den som åtn ju te r krim inalvård i frihet.

Utskottet

Om den som döm ts till skyddstillsyn m issköter sig u ta n a tt för den skull begå nya b ro tt kan enligt brottsb alk en övervakningsnäm nden ingripa m ed olika åtgärder såsom varning, förlängning av prövotiden och föreskrifter t. ex. om arbete eller bostad. I allvarligare fall av m isskötsam ­ het kan näm nden göra fram ställning hos åklagare om a tt denne vid dom stol skall föra talan om undanröjande av skyddstillsynen eller om behandling i skyddstillsynsanstalt. När fråga uppkom m it om sådan m er ingripande åtgärd, kan näm nden eller dom stolen fö rordna a tt den döm de

skall om händertagas i avbidan pä rätten s beslut i m ålet. Den som sålunda om händertages förvaras i allm änt h äk te. Han får inte kvarhållas längre än en vecka; dock a tt tid en , om synnerliga skäl föreligger, kan förlängas med högst en vecka. I m o tio n en fram hålles a tt dom stols beslut om behandling i skyddstillsynsanstalt eller undanröjande av skyddstillsynspåföljden kan överklagas till h ovrätt och högsta dom stolen och att det d ärfö r kan ta avsevärd tid innan v erk stä llb a r sådant beslut föreligger. G enom a tt den döm de får om händertagas endast fö r en tid av en eller undantagsvis två veckor, kan således den situationen u ppstå a tt den döm de u n d er en ganska lång tid på fri fo t kom m er a tt avvakta a tt anstaltsvårdens resurser tas i anspråk. U nder en sådan väntetid föreligger, m enar m otio n ären , sto r risk för asocial livsföring eller fo rtsa tt k rim inalitet, och han y rk ar d ärfö r att dom stol ges m öjlighet a tt förlänga tiden för om händertagandet till dess beslutet om undanröjande av påföljden eller om behandling i skyddstillsynsanstalt vinner laga kraft. U tsk o tte t delar u p pfattningen a tt d e t kan vara otillfredsställande a tt den döm de i den i m otionen beskrivna situationen på fri fo t avvaktar verkställigheten av dom stolens beslut. F ö rhållandet to rd e o fta vara det a tt krim inalvården i frihet u ttö m t sina resurser b eträffande den döm de, som in te sällan också är m er eller m indre svårt nedgången och i behov av vård. Risken för fo rts a tt b rottslighet och försäm rad livsföring till m en för återanpassningen är därför ofta stor. Även om an tale t mål, där den i m otionen upptagna problem atiken kan aktualiseras, är ringa, fram för allt i förhållande till an talet dom ar på skyddstillsyn, talar det anförda med viss styrka för a tt en lagändring är påkallad. Den lösning av problem et som m otionären föreslår — a tt tiden för om händertagandet skall kunna förlängas tills dom stolens beslut vinner laga k ra ft — är em ellertid b eh äftad m ed påtagliga svagheter. Av fö rarb eten a till b rottsbalken fram går a tt om händertagandet inte är avsett a tt vara en repressiv åtgärd i anledning av bristande skötsam het u ta n e tt medel a tt under en helt k o rt tid möjliggöra eller u n d erlätta utredning och hjälpåtgärder i den u ppkom na situationen. Den döm de vistas som ovan n äm nts under om händertagandet i allm änt häkte. Om tiden för om hän­ dertagande skulle kunna förlängas på sä tt m otionären föreslagit, skulle den döm de kunna berövas friheten u nder en avsevärd tid ry m d utan m öjlighet till någon för hans återanpassning adekvat behandling och utan rä tt a tt få tiden avräknad från straffet i den kom m ande dom en. Även om regler infördes om rä tt till sådan avräkning skulle — b o rtse tt från nackdelarna från behandlingssynpunkt — lösningen bli otillfredsställande, eftersom prövningen i högre instans och därm ed också om händertagandet

ofta kunde kom m a a tt sträckas u t över en längre tid än den som skulle avtjänas. En sådan ordning, som många gånger sannolikt skulle innebära en stark press på den döm de a tt inte överklaga rättens beslut, anser u tsk o tte t inte godtagbar från rättssäkerhetssynpunkt. Nu an ty d d a olägenheter kan undvikas om man i stället väljer den väg som anvisas i bl. a. riksåklagarens rem issyttrande till u tsk o tte t, näm ligen att ge dom stolen vidgade m öjligheter a tt fö rordna om om edelbar verkställighet av beslutet. En sådan lösning ligger särskilt nära till hands vid fö rordnande om anstaltsbehandling, eftersom dom stolen redan enligt gällande rä tt har denna m öjlighet om den döm de är u nder 23 år. F ör personer över denna ålder förekom m er relativt sällan — u nder 1970 i 219 fall - a tt dom stolen finner anstaltsbehandling böra utdöm as vid sidan av skyddstillsyn. N är det sker, gäller det em ellertid som regel socialt nedgångna, m indre b ro ttsbelastade personer vilka är i behov av snar hjälp. En generell rä tt fö r dom stolen a tt vid beslut om behandling i skyddstillsynsanstalt fö rordna om om edelbar verkställighet skulle enligt u tsk o tte ts mening vara av sto rt värde. Mot en rä tt för dom stol a tt också i fall då en skyddstillsyn undanröjes och u tb y te s m ot e tt fängelsestraff k unna fö ro rd n a om om edelbar verkställighet kan självfallet resas den invändningen a tt en sådan ordning skulle stå i strid m ot principen a tt en fängelsedom inte får bringas till verkställighet m ot den döm des vilja förrän den har vunnit laga kraft. Det bör em ellertid beaktas a tt skuldfrågan i den situation det här gäller redan har avgjorts genom lagakraftägande dom . D et kan också fram hållas att den nyssnäm nda principen geno m b ru tits i fråga om dom på ungdom s­ fängelse. S ituationen bör vidare jäm föras m ed den som föreligger när övervakningsnäm nd beslutar att en villkorlig frigivning skall vara förver­ kad eller när ungdom sfängelsenäm nden eller interneringsnäm nden fö r­ ordnar a tt den som vårdas uto m anstalt skall återintagas i ungdom sanstalt respektive interneringsanstalt. Sådana beslut kan, och skall i vissa fall som regel, verkställas om edelbart. Mot nu angiven bakgrund bör det enligt u tsk o tte ts m ening inte m öta betänkligheter a tt införa m öjlighet för dom stol a tt i de fall då starka individualpreventiva skäl talar för e tt skyndsam t ingripande fö rordna om om edelbar verkställighet, även då den nya påföljden bestäm m es till fängelse. Här u p ptagna spörsm ål b ö r i läm pligt sam m anhang bli förem ål för närm are överväganden i Kungl. Maj:ts kansli. Därvid bö r även prövas den av m o tio n sy rk an d et icke om fattad e m en därm ed nära sam m anhängande frågan om det föreligger behov av ändrade regler också b eträffande m öjligheterna a tt om händerta den som d öm ts till skyddstillsyn u n d er tiden från det övervakningsnäm nden gör fram ställning hos åklagaren om åtgärder till dess dom stolens beslut föreligger.

Vad u ts k o tte t sålunda anfört bör ges Kungl. Majd till känna. U tsk o tte t hem ställer a tt riksdagen i anledning av m otionen 1971:649 ger Kungl. Maj:t till känna vad u ts k o tte t i det föregående anfört rörande om edelbar verkställighet av dom stols beslut om anstaltsbehandling av den som döm ts till skyddstillsyn, m. m.

Stockholm den 26 o k to b e r 1971 På ju stitie u tsk o tte ts vägnar ASTRID KRISTENSSON

Närvarande: fru K ristensson (m ), fröken Bergegren (s), fröken M attson (s), h errar D ockered (c), Eskel (s), Johansson i V äxjö (c), Jönsson i Malmö (s), Westberg i Ljusdal (fp), Nygren (s), fru Hjelm-Wallén (s), fru N ordlander (vpk), h errar P etersson i R östånga (fp ), W ijkman (m ) o ch fru G radin (s).