Justitieutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1971/72 inom justitiedepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Justitieutskottets betänkande nr 5 år 1971 JuU 1971: 5

Nr 5

Justitieutsk ottets betänkande i anledning av Kungl. M aj:ts i stats­ verkspropositionen gjorda fram ställningar rörande utgifterna för bud­ getåret 1 9 7 1 /7 2 inom justitiedepartem entets verksamhetsområde jäm te motioner.

D R IF T B U D G E T E N

A N D R A H U V U D T IT E L N

Justitiedepartem entet m. m.

1. Statsrådsberedningen. Justitiedepartementet. U tskottet tillstyrker K ungl. M a j:ts i propositionen 1971: 1, bilaga 4, u n d er p u n k tern a A 1 och A 2 (s. 5 och 6) fram lag d a förslag och hem ställer a tt riksdagen fö r b u dgetåret 1971/72 anvisar 1. till Statsrådsberedningen e tt förslagsanslag av 2 765 000 kr., 2. till Justitiedepartem entet e tt förslagsanslag av 11 330 000 kr.

2. Svensk författningssamling. K ungl. M a j:t h a r u n d er punk ten A 3 (s. 7) föreslagit riksdagen a tt till Svensk författningssam ling fö r bu d ­ getåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.

U tskottet U tskottet, som tillstyrker K ungl. M a j:ts förslag, ser positivt p å de fö rä n d rin g ar av författningssam lingen i red aktionellt och tryckeritekniskt hänseende som departem entschefen om näm ner. H ärtill vill u t­ skottet kny ta förhoppningen a tt den n y a ordningen också leder till a tt de fö rfattn in g ar, som skall in fö ras i författningssam lingen, n å r abon­ n en tern a — och självfallet i görligaste m ån även allm änheten — i god tid fö re ik raftträd a n d et. B etydande risk föreligger eljest a tt v erk ­ ställande m yndigheter, näringsliv och allm änhet till m en fö r la gstift­ ningens effektivitet ej få r tillräckligt råd ru m a tt fö rb ered a sig fö r nya regler. U tsk o ttet vill i sam m anhanget också u n derstryka a tt fö rfa tt­ n ingar inom rättskipningens om råde, vilka skall trä d a i k ra ft vid ett årsskifte, b ö r kom m a u t i så god tid a tt de kan bli införda i lagboken för det kom m ande året. 1 Riksdagen 1971. 7 sami. N r 5

U tsk o ttet hem ställer att riksdagen till S ven sk författningssam ling fö r b udgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.

3. Justitiekansler!! ni. fl. anslag. U tsk o ttet tillstyrker K ungl. M a j:ts fö r­ slag u n d er p u n k te rn a A 4— A 8 (s. 7— 10) och hem ställer att riksdagen fö r bud g etåret 1971/72 anvisar 1. till Justitiekanslern e tt förslagsanslag av 941 000 kr., 2. till Lagberedningen e tt reservationsanslag av 680 000 kr., 3. till F ideikom m issnäm nden e tt reservationsanslag av 84 000 kr., 4. till O m buden fö r tillsyn av tryckta skrifter e tt förslagsanslag av 60 000 kr., 5. till K o m m ittéer m . m . ett reservationsanslag av 9 360 000 kr.

4. Efterutbildning inom justitiedepartementets verksamhetsområde. K ungl. M a j:t h a r u n d er punk ten A 10 (s. 14) föreslagit riksdagen att till E fterutbildning inom justitiedepartem entets verksam hetom råde för bud g etåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

M o tio n I m otionen 1971: 90 av h e rra r A ndersson i ö re b r o (fp) och P ete rs­ son i R östånga (fp) hem ställes att riksdagen i skrivelse till K ungl. M aj:t ger till k än n a vad i m otionen anförts b eträffande fö rev aran d e anslag.

U tskottet U tsk o ttet tillstyrker K ungl. M a j:ts förslag. I m otionen n r 90 anföres a tt genom råd h u srättern as förstatligande m öjligheterna försvunnit fö r näm ndem ännen i städer m ed råd h u srätt a tt få ekonom iskt bidrag fö r a tt d eltaga i kurser p å rättsväsendets om ­ råd e eller fö r a tt göra studieresor till anstalter inom krim inalvården el­ ler till an d ra liknande institutioner. E n ligt m otio n ärern a ä r dylik studie­ verksam het otvivelaktigt till n y tta och fö rtjä n t av stö d och up p m u n tran , v arför bidrag för ändam ålet bö r k u n n a u tg å u r fö rev aran d e anslag. V ä ­ sentligen dessa synpunkter b ö r enligt m o tio n ärern a ges K ungl. M a jit till känna. U tsk o ttet vill först e rin ra om a tt inte endast råd h u srättern as fö r­ statligande u ta n även statens övertagande av lokalhållningen fö r de allm änna u n d errättern a frå n tingshusbyggnadsskyldige in n eb är en fö r­ ändring som b ö r beaktas i fö rev aran d e sam m anhang. I likhet m ed m o­ tio n ä rern a anser utsk o ttet det k u n n a v ara av värde a tt näm ndem ännen genom studiebesök bibringas en ö kad kännedom om verksam heten vid främ st krim inal- och ungdom svårdens anstalter och institutioner. F ö r

änd am ålet b ö r d e t enligt utskottets m ening finnas m öjlighet a tt u t­ n y ttja fö rev aran d e anslag. N ågon kursverksam het syftande till juridisk utbildning av n äm ndem ännen synes d ärem o t ej läm plig m ed hänsyn till den ställning såsom lekm än som n äm ndem ännen in ta r inom rätteg ån g s­ väsendet. U tsk o ttet vill härvidlag und erstry k a a tt rätten s ord fö ran d e enligt rättegångsbalken ä r skyldig a tt vid överläggning till dom oriente­ r a n äm n d en såväl om den föreliggande saken som om tilläm pliga rä tts­ regler. E n sådan ordning synes u tsk o ttet även v ara den m est ändam åls­ enliga fo rm en fö r a tt tillförsäkra n äm ndem ännen de erfo rd erlig a insik­ te rn a om gällande rätt. D ärest i sam band m ed m e r om fattan d e lag än d ­ rin g ar eller liknande någon särskild inform ationsverksam het skulle be­ finnas erforderlig, fö ru tsätter utsk o ttet a tt K ungl. M a j:t ta g er initiativ härtill. V ad utsk o ttet an fö rt b ör ges K ungl. M a j:t till känna. U tsk o ttet hem ställer a tt riksdagen 1. till E fteru tb ild n in g inom justitiedepartem entets verksam hetsom ­ råde fö r b u dgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 200 000 kr., 2. i anledning av m otionen 1971:90 ger K ungl. M a jit till känna vad u tsk o ttet ovan an fö rt angående inform ationsverksam het för näm ndem än.

5. Extra utgifter. U tskottet tillstyrker K ungl. M a j:ts förslag u n d er p u n k ­ ten A 11 (s. 14) och hem ställer att riksdagen till E xtra utgifter fö r b u dgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 535 000 kr.

6. Ersättning för personskador på grund av brott. K ungl. M a j:t h a r u n d er p u n k te n A 12 (s. 14— 17) föreslagit riksdagen att a) go d k än n a de gru n d er som fö ro rd ats i statsrådsprotokollet fö r er­ sättning fö r personskador p å grund av brott, b) till E rsättning fö r p ersonskador p å g ru n d av b ro tt fö r b u dgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

M o tio n e r I m otionen 1971: 172 av h e rr B ohm an m . fl. (m) yrkas, såvitt n u ä r i fråga, a tt riksdagen i skrivelse till K ungl. M a jit hem ställer a tt K ungl. M a jit fram lägger förslag till ersättning fö r kroppsskada å polism an, in ­ k luderande ersättning fö r sveda och v ärk sam t fra m tid a m en, i sådan tid a tt bestäm m elserna k an trä d a i k ra ft senast den 1 ja n u a ri 1972 (yrk. B a). I m otionen 1971: 329 av h e rr H ed lu n d m . fl. (c) hem ställes a tt riks­ dagen i skrivelse till K ungl. M a jit b egär dels a tt en parlam en tarisk

kom m itté tillsättes för a tt g ö ra en översyn av hela det skadeståndsrättsliga problem kom plexet i syfte a tt åstadkom m a ett fullgott skydd fö r alla (yrk. 1), dels a tt kom m ittén få r i u p p d rag a tt skyndsam t fram läg ­ g a n y tt förslag i fråga om ersättning av allm änna m edel vid skada på gru n d av b ro tt (yrk. 2). I m otionen 1971: 330 av h e rr H elén m . fl. (fp) hem ställes, såvitt nu ä r i fråga, a tt riksdagen dels beslutar a tt ersättning fö r personskada p å gru n d av b ro tt skall u tg å m ed belopp som fastställes av dom stol och som m o tsv arar h ela skadan (yrk. 5), dels hos Kungl. M a jit begär u tre d ­ ning angående ersättning jäm väl vid an n a n skada på gru n d av b ro tt än personskada (yrk. 6). I m otionen 1971: 331 av h e rr H ernelius m. fl (m) yrkas a tt riksdagen i skrivelse till K ungl. M a jit hem ställer om utredning av frå g an om vid­ gad ersättning till o ffer fö r brott, om fattan d e såväl person- som egendom sskada.

U tsko ttet E nligt d e t förslag rö ra n d e statlig ersättning fö r sk ad o r p å gru n d av b ro tt som n u underställes riksdagen skall efter behovsprövning e rsä tt­ ning av allm än n a m edel k u n n a ges till d en som drabbats av personskada genom brottslig handling. F ö rslag et ta r i fö rsta h and sikte p å a tt tillgodo­ se de socialt m est öm m ande behoven. O m ersättningsbeloppet inte skulle kom m a a tt u p p g å till 300 k ro n o r u tg å r ingen ersättning. N o rm alt skall ej heller ersättning över 50 000 k ro n o r k o m m a i fråga. I varje fall tills vidare skall ärendena handläggas inom justitiedepartem entet. K ungl. M a j:ts förslag u tsattes fö r sta rk kritik i m otio n ern a n r 329, 330 och 331. F örslaget anses i olika avseenden alltför restriktivt. H ä r ­ vidlag anföres bl. a. a tt ersättningssystem et bö r o m fatta inte b ara p e r­ sonskador u ta n också egendom sskador sam t ideell sk a d a i större u t­ sträckning än som förutsättes i förslaget. K ritiken gäller också principen a tt den skadelidandes ekonom iska situation skall beaktas vid ersättningsprövningen sam t a tt därvid skall tillgodoses endast socialt öm m ande behov. Ä ven det föreslagna m axim ibeloppet kritiseras. F rå g a n om v id ­ g ad ersättning till offer fö r b ro tt b ö r enligt sam tliga m otioner bli fö re ­ m ål fö r ytterlig are utredning. I avvaktan p å ett nytt förslag b ör enligt m o tio n ern a n r 329 och 331 K ungl. M a j:ts förslag godtagas som e tt p ro ­ visorium . I m otionen n r 330 fram ställes u töver utredningskravet det y r­ k an d e t a tt riksdagen skall besluta sådan ändring i det fram lag d a fö r­ slaget a tt ersättning fö r personskada p å g ru n d av b ro tt skall u tg å m ed belopp som fastställes av dom stol och som m otsvarar h ela skadan. E n ­ ligt m otionen n r 329 b ö r utredningsuppdraget an förtros en p arla m en ­ tarisk k om m itté vars upp g ift föreslås bli a tt göra en översyn av h ela skadeståndsrätten. I m otionen n r 172 yrkas a tt riksdagen skall begära a tt K ungl. M a jit

förelägger innevarande års riksdag förslag till ersättning fö r k ro p p s­ skada å polism an. U tsk o ttet ser m ed tillfredsställelse a tt förslag nu fram lägges om er­ sättning av allm änna m edel å t brottsoffer. T rots den successiva u t­ byggnaden av socialförsäkringssystem et och trots den fo rtlö p an d e u t­ vecklingen av den s. k. skadeståndsförsäkringen — som n u beräknas tä c k a cirka 3/4 av landets befolkning — och av an d ra fö rsäk rin g ar av enskild eller kollektiv n atu r, finns behov av supplerande åtg ärd er frå n sam hällets sida. D en n u föreslagna ersättningsordningen b ö r enligt u t­ skottets m ening i viss m å n ses som en försöksverksam het vilken, om e rfaren h e tern a visar sig goda, b ö r k u n n a utvecklas vidare. D e begräns­ ningar och den restriktivitet som departem entschefen fö ro rd a r bö r be­ döm as m ed hän sy n härtill. In o m den angivna ram en m åste system et in­ ry m m a v idsträckta m öjligheter till d iskretionär prövning i de enskilda fallen fö r a tt ge de socialt önskvärda resultaten. U n d er så d an a fö rh å l­ landen ä r d et självfallet inte tä n k b art att, som föreslås i m otionen n r 330, u tfo rm a system et så a tt ersättning skall utg å m ed belopp som fa st­ ställes av dom stol och som m otsv arar h e la skadan. A nledning a tt i d etta läge, innan erfaren h eter vunnits av den föreslagna ordningen, fö ro rd a tillsättandet a v e n ny u tredning rö ra n d e frå g an om ersättning av allm änna m edel åt bro ttso ffer föreligger inte. Ej heller finns skäl a tt i enlighet m ed förslaget i m otionen n r 329 b egära a tt h ela det skadeståndsrättsliga problem kom plexet göres till förem ål fö r översyn; arb etet p å en ny skadeståndslagstiftning, som p åg å tt sedan åtskillig tid tillbaka, är nu i sitt slut­ skede, och en lagrådsrem iss m ed förslag till skadeståndslag m ed regler om bl. a. arbetsgivares och arbetstagares skadeståndsansvar sam t skade­ stånd i offentlig verksam het beräknas k u n n a bli offentliggjord inneva­ ran d e m ånad. V ad slutligen gäller frå g an om ersättning till polism än fö r k ro p p s­ skada o m fa tta r den nu fra m la g d a ersättningsordningen även sådan ska­ da. Ä ven d e t s. k. rym lingsanslaget u n d er fem te huvu d titeln k an u t­ n y ttjas fö r a tt ersätta vissa dylika skador. Spörsm ålet k o m m er enligt vad u tsk o ttet erfarit också a tt behandlas i den n yssnäm nda lagrådsremissen. Icke h eller i den n a del erfordras således någon åtg ärd frå n riks­ dagens sida. U tsk o ttet hem ställer a tt riksdagen 1. m ed bifall till K ungl. M aj:ts förslag sam t m ed avslag p å m o tio ­ nen 1971: 330 såvitt gäller yrk an d e 5 godkänner de gru n d er som fö ro rd ats i statsrådsprotokollet fö r ersättning fö r personskador p å g ru n d av brott, 2. till E rsättning fö r personskador p å grund av brott fö r budget­ året 1971/72 anvisar e tt förslagsanslag av 1 000 000 kr.,

3. avslår m otionen 1971: 172 såvitt nu ä r i fråga, 4. avslår m otionen 1971: 329, m otionen 1971: 330 såvitt gäller y r­ kande 6 och m otionen 1971: 331.

Polisväsendet

U n d er d en n a ru b rik behandlas K ungl. M a j:ts förslag u n d er p u n k te rn a B 1— B 7 i fö ljan d e ordning: B 1, B 6, B 2— B 5 och B 7.

7. Rikspolisstyrelsen. Kungl. M a j:t h a r u n d er p u n k te n B 1 (s. 20— 23) föreslagit riksdagen a tt till Rikspolisstyrelsen fö r bud g etåret 1971/72 a n ­ visa e tt förslagsanslag av 53 400 000 kr., v arav 6 000 000 kr. a tt av­ räknas m ot autom obilskattem edlen.

M otion I m otionen 1971: 91 av h e rr W iklund i S tockholm (fp) hem ställes a tt riksdagen hos K ungl. M a j:t anh åller om förslag senast till nästa års riksdag till åtg ärd er ägnade a tt genom insatser av p o lisnäm ndem a få till stån d en h ela landet om fattan d e inform ations- och k o n ta k tv erk ­ sam het rik tad till dels allm änheten i stort och d e folkliga organisatio­ nerna, dels sam hällets olika sociala organ.

U tsko ttet K ungl. M a j:ts förslag tillstyrkes. F rå g o r om polisnäm ndernas verksam het berördes vid fö rra årets riksdag i en m otion, d är det bl. a. yrkades a tt riksdagen skulle be­ gära en sådan översyn av polisväsendets organisation a tt p o lisnäm n­ d ern a förses m ed kanslier och få r m öjligheter a tt bedriva inform ations­ verksam het. E fte r hem ställan av statsutskottet överläm nades m otionen till 1967 års polisutredning, som d äre fte r b eh a n d la t h ith ö ran d e fråg o r i sitt b etänkande Polisen i sam hället (SOU 1970: 32). F rå g an om m edb o rg arinflytandet p å d en lokala polisverksam heten tas d är u p p som en av tre h u v udpunkter, och polisutredningen fö reslår i d etta avseende a tt lokala polisstyrelser m ed beslu tan d erätt in rättas i stället för de n u v ara n ­ de polisnäm nderna. B etänkandet h a r rem issbehandlats och beredes nu inom ju stitied ep ar­ tem entet m ed sikte p å att en proposition b erö ran d e bl. a. frå g an om in ­ rä tta n d e av polisstyrelser skall avläm nas till årets riksdag. U tsk o ttet fö ru tsätter a tt de i m otionen b erö rd a angelägna fråg o rn a om utvidgad inform ations- och kontaktverksam het överväges vid det fo rtsatta a r ­ b etet inom d epartem entet. I råd a n d e läge saknas enligt utskottets m e­ ning anledning fö r riksdagen a tt göra något y tterligare uttalan d e i den frå g a som tagits upp i m otionen.

U tsk o ttet hem ställer a tt riksdagen 1. till R ikspolisstyrelsen fö r b u dgetåret 1971/72 anvisar e tt fö r­ slagsanslag av 53 400 000 kr., varav 6 000 000 kr. a tt avräknas m o t autom obilskattem edlen, 2. avslår m otionen 1971: 91.

8. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader. K ungl. M a j:t h a r u n d er p u n k te n B 6 (s. 27— 31) föreslagit riksdagen a tt till L okala polisorganisationen: F örvaltningskostnader fö r b u d g etåret 1971/72 a n ­ visa e tt förslagsanslag av 883 800 000 kr., varav 203 300 000 kr. a tt av­ räknas m o t autom obilskattem edlen. M otioner I m otionen 1971: 172 av h e rr B ohm an m . fl. (m) yrkas såvitt n u ä r i frå g a a tt riksdagen dels till L okala polisorganisationen: F örvaltnings­ kostn ad er fö r bud g etåret 1971/72 anvisar e tt förslagsanslag av 895 800 000 kr., varav 204 000 000 kr. a tt avräknas m ot auto m o b il­ skattem edlen (yrk. A 2), dels i skrivelse till K ungl. M a j:t ger till k än n a vad i m otionen i övrigt an fö rts angående polisväsendet (yrk. B c delvis). I m otionerna 1971: 328 av h e rr H edlund m. fl. (c) och 1971: 330 av h e rr H elén m . fl. (fp) hem ställes såvitt n u ä r i frå g a a tt riksdagen u n d er p u n k te n B 6 L okala polisorganisationen: F örvaltningskostnader utöver vad Kungl. M a j:t föreslagit anvisar 10 125 000 kr., avseende 225 polistjänster (yrk. 1 resp. yrk. 2).

U tsko ttet K ungl. M aj:ts förslag in n e fa tta r m edel fö r in rättan d e av 400 nya tjänster fö r polism än och fö r anställande av 150 n y a tjänstem än i ö v ­ rigt. A v polism anstjänsterna avses 10 fö r tjänstgöring vid polischefskanslier, 225 för övervakningstjänst, 25 fö r trafikövervakning, 75 fö r u t­ redningsverksam het sam t 65 fö r vikariats- och förstärkningstjänstgöring. D e nya tjä n ste rn a i övrigt ä r avsedda att till övervägande del tas i anspråk fö r arbetsuppgifter som k an föras över frå n polisutbildade tjän stem än till biträdespersonal. I m otio n ern a h a r föreslagits anslagsökningar fö r a tt m öjliggöra m er långtgående personalförstärkningar. M otionen n r 172 in n e fa tta r y rk an ­ de a tt anvisa ytterligare 12 milj. kr. fö r a tt — u töver K ungl. M aj:ts förslag — in rätta 400 polism anstjänster och anställa 220 an d ra tjä n ste­ m än. V id anslagsberäkningen h a r m otio n ärern a fö ru tsatt en m inskning av förekom m ande övertidsersättningar. V idare h a r de i särskilt y rk an ­ de — beh an d lat u n d er p u n k t 9 n edan — fram ställt förslag om höjning av anslaget till Inköp av m o to rfo rd o n m. m. fö r a tt anpassa fordonsvolym en till det av dem föreslagna an tale t polism än.

I m otio n ern a n r 328 och 330 föreslås en ö k ad m edelsanvisning av 10 125 000 kr., b erä k n ad fö r 225 polism än u töver K ungl. M aj:ts fö r­ slag. I särskilt y rk an d e — b eh an d lat u n d e r p u n k te n 11 nedan — fö re­ slås d ärjä m te en höjning av utrustningsanslaget. M o tio n ärern a m o tiv erar de föreslagna fö rstärk n in g arn a främ st m ed att brottsutvecklingen är m ycket oro an d e och a tt arbetstidsförkortning­ en — som fö r polisväsendets del, i d en m å n det ej red a n skett, genom ­ föres den 1 jan u ari 1972 — m edför ett avsevärt arbetskraftsbortfall. A v tillgängligt statistiskt m aterial — väsentligen redovisat i utskottets betänkande 1971: 6 — fram g år a tt brottsligheten successivt ök at u n d er hela 1960-talet. U n d e r å r 1970 h a r an tale t brottsb alk sb ro tt ökat i högre grad än tidigare, eller m ed 17,9 pro cen t i fö rh å lla n d e till 1969, då den särskilda aktionen m o t n arkotikabrottsligheten m edförde en m indre ökning än den genom snittliga, ö k n in g e n u n d er 1970 ä r särskilt p åtag ­ lig b eträ ffan d e tillgrepps- och b ed rägeribrotten och då fra m fö r allt i fråg a om checkbedrägerierna. Ä ven de grövre våldsbrotten h a r ökat kraftigt, särskilt i storstäderna. U tskottet anser det synnerligen angeläget a tt polisen h a r resurser för a tt m ed k ra ft m ö ta den n a utveckling o ch fö r a tt i övrigt k u n n a full­ göra sina uppgifter. M öjligheterna härtill h a r också betydligt fö rb ä tt­ rats senare å r genom den om fattan d e upprustning av polisväsendet som skett i frå g a o m båd e m ateriel och personal. H ä r m å endast näm nas a tt en b art u n d er de senaste fy ra b udgetåren den lokala polisorganisa­ tionen tillförts n ä ra 1 600 tjänster, varav ca 1 250 polism anstjänster. Ä ven ett intensivt rationaliseringsarbete, bland an n a t genom ökad an ­ vändning av m odern datateknik, h a r b idragit till a tt förenkla och effekti­ visera polisverksam heten. U tsk o ttet vill em ellertid u n d erstryka a tt v ar­ aktiga g ara n tier m o t en u tb red d k rim inalitet i fram tid en inte kan ska­ pas en b a rt genom förstärkning av polisens brottsförebyggande och brottsbekäm pande verksam het. H ä rfö r erfo rd ras åtgärder på en m ycket bred fro n t, d är ansvaret inte endast vilar p å sam hällsorganen u ta n in­ satser också kräves av de enskilda m edborgarna. D essa synpunkter u t­ vecklas n ärm a re i utskottets betänkande 1971:6. I fråga om förstärkningen av polisverksam heten m åste enligt utskottets m ening till en b ö rjan beaktas a tt den ekonom iska utvecklingen nö d ­ vändiggör en m ycket restriktiv budgetpolitik och en återhållsam het b eträffan d e u tg ifte rn a p å den offentliga sektorn. M ed hänsyn till det totala brutto tillsk o ttet av tjänster inom statsförvaltningen enligt årets statsverksproposition innebär red a n förslaget a tt tillföra polisväsendet 550 nya tjä n ste r en sta rk prioritering av polisverksam heten. H änsyn m åste vidare tas till de kraftiga fö rstärk n in g ar av polisens personella och tekniska resurser som enligt vad nyss sagts h a r ägt rum de senaste åre n och till det rationaliseringsarbete som ständigt pågår. H ärvidlag b ö r särskilt näm nas det förslag rö ra n d e polisdistriktens interna org an i­

sation som beräk n as k u n n a bli g enom fört inom k o rt och det successiva överfö ran d et av uppgifter, som ä r av icke ren o d la t polisiär n atu r, till an n a n personal. I sam m anhanget k an icke h eller bortses frå n de fö r­ säm rade m öjligheterna till rekrytering av polisaspiranter. E nligt vad u t­ skottet in h äm tat ä r rekryteringsläget fö r n ärv a ra n d e såd an t a tt det torde v a ra ovisst om m a n m ed bibehållna kvalitetskrav kan tillgodose ett större behov än d e t som svarar m ot beräk n ad personalavgång och y r­ k ad e tjän ster enligt enligt K ungl. M aj:ts förslag. M o t den n a bakgrund anser utskottet a tt K ungl. M a j:ts förslag i frå g a om den lokala polis­ organisationen in n e b är én tillfredsställande avvägning. U tsk o ttet h a r vid d etta ställningstagande även b ea k ta t verkningarna av den arbetstidsför­ kortning som fö r polisens del in trä d er den 1 ja n u ari 1972. A rbetsk raftsb o rtfallet bör, eh u ru ren t sifferm ässigt betydande, k u n n a begrän­ sas genom rationaliseringsvinster. U tskottet tillstyrker således Kungl. M a j:ts förslag och avstyrker m otio n ern a n r 172, 328 och 330 såvitt de avser anslaget till den lokala polisorganisationen. M otionen n r 172 u p p ta r i fö rev aran d e del också vissa spörsm ål an ­ gående polisens ställning i sam hället och sam hällets brottsförebyggande verksam het. M o tio n ärern a u tta la r bl. a. a tt försöksverksam het m ed kvarterspoliser givit g oda resu ltat och a tt det finns anledning a tt y tte r­ ligare pröva ett sådant system eller ett system m ed särskilda ansvarsom ­ råden fö r enskilda polism än. I frå g a om den brottsförebyggande v erk­ sam heten anföres a tt sam hället h a r m öjlighet a tt p åverka m edborgarna genom undervisning och fo stran i skolan, och m o tio n ärern a anser det värdefullt a tt polisen m edverkar härvid i ökad om fattning. U tskottet vill i den n a del a n fö ra a tt m otio n ärern as önskem ål i det fö rstn äm n d a h änseendet i viss utsträckning k an kom m a a tt bli tillgodo­ sedda n ä r det förslag rö ra n d e polisdistriktens in te rn a organisation som ovan berörts blir genom fört. I avvaktan h ä rp å och p å den proposition i anledning av polisutredningens o vannäm nda betän k an d e SO U 1970: 32 som aviserats till 1971 års riksdag bö r någon riksdagens åtg ärd i a n ­ ledning av m otionen i d en n a del inte ifrågakom m a. B e träffande y rk an ­ d et i övrigt delar u tsk o ttet m otionärernas up p fattn in g angående värdet av polisens m edverkan i skolundervisningen. E j h eller i den n a del p å ­ k allar em ellertid m otionen någon åtgärd frå n riksdagens sida. U tskottet hem ställer a tt riksdagen 1. m ed bifall till K ungl. M a j:ts förslag och m ed avslag p å m otio­ n ern a 1971: 172 såvitt gäller y rkandet A 2, 1971: 328 och 1971: 330, b åd a såvitt nu ä r i fråga, till L okala polisorganisationen: F örvaltningskostnader fö r b u dgetåret 1971/72 anvisar ett fö r­ slagsanslag av 883 800 000 kr., varav 203 300 000 kr. a tt avräk­ nas m ot autom obilskattem edlen,

2. avslår m otionen 1971: 172, i vad gäller yrk an d et B c såvitt nu ä r i fråga.

9. Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. Kungl. M a j:t h ar u nder punkten B 2 (s. 23— 25) föreslagit riksdagen a tt a) m edge att, enligt vad som förordats i statsrådsprotokollet, beställ­ ningar få r läggas u t till e tt värd e av högst 3 000 000 kr., a tt betalas m ed b ö rjan tidigast u n d er b u d g etåret 1972/73, b) till P olisverket: In k ö p av m oto rfo rd o n m . m. fö r budgetåret 1971/ 72 anvisa ett reservationsanslag av 33 700 000 kr., varav 20 200 000 kr. a tt avräknas m o t autom obilskattem edlen.

M otioner I m otionen 1971: 172 av h e rr B ohm an m. fl. (m) yrk as såvitt n u ä r i fråg a att riksdagen till Polisverket: In k ö p av m o to rfo rd o n m. m. fö r budgetåret 1971/72 anvisar e tt reservationsanslag av 38 700 000 kr., varav 24 200 000 kr. a tt avräknas m ot autom obilskattem edlen (yrk. A 1). A v den föreslagna ökningen av anslaget belöper enligt m otionen 4 100 000 kr. p å ök at antal m o to rfo rd o n och 900 000 kr. på an sk af­ fan d e av en helikopter. I m otionen 1971: 638 av h e rr G lim nér m . fl. (c) hem ställes a tt riks­ dagen i skrivelse till K ungl. M a j:t anh åller om skyndsam utredning och förslag till utbyggnad av sjöpolisverksam heten i våra kust- och sjöom ­ råden.

U tskottet Av den i m otionen n r 172 u n d er fö rev aran d e p u n k t yrk ad e anslags­ ökningen avser 4,1 milj. kr. kostnaden fö r det antal m o to rfo rd o n som enligt m otionen erfo rd ras fö r a tt anpassa fordonsvolym en till d et i sam m a m otion b egärda an tale t nya polism än. U n d er punk ten 8 ovan h a r utskottet avstyrkt m otionärernas yrk an d e om arbetskraftsförstärkningar utöver vad K ungl. M a j:t föreslagit. M ed hänvisning härtill och d å erinran inte finns m o t K ungl. M aj:ts anslagsberäkning avstyrker u t­ skottet m otionen även i n u fö rev aran d e del. Y rk a n d et i sam m a m otion angående anskaffande av ytterligare en helikopter m otiveras av behovet att effektivisera trafikövervakningsar­ betet och an k n y ter till vad rikspolisstyrelsen begärt i sin anslagsfram ­ ställning. Styrelsen h a r liksom föregående år b edöm t polisväsendets to tala behov av egna h elik o p trar till åtta. M ed hänsyn till bl. a. det statsfinansiella läget h a r styrelsen begränsat yrk an d et till a tt om fatta endast ytterligare en helikopter, varigenom to ta lt sju h elik o p trar skulle kom m a a tt tillh ö ra polisväsendet. A nslagsposten h a r av styrelsen p la ­ cerats i prioritetsgrupp III. I likhet m ed styrelsen anser utskottet att värdefulla insatser m ed h elikopter kan göras inte b a ra i trafiksäker­

hetsarbetet u ta n också bl. a. vid brottsspaning sam t vid jak t- och fiske­ kontroll och räddningstjänst särskilt i fjälltrak te rn a . P rioriteringarna inom polissektorn få r em ellertid tills vidare sätta e tt i och fö r sig a n ­ geläget tillskott av en h elikopter i an d ra h and. I enlighet h ärm ed bör m otionsyrkandet in te bifallas. F örslaget i m otionen n r 638 b eträ ffan d e sjöpolisverksam heten g år i huvudsak u t frå n behovet av y tterligare polisbåtar. I m otioner anföres a tt sjöpolisverksam heten f. n. ä r i hög grad k o n cen trerad till Stockholm soch G öteborgsregionerna sam t a tt behovet av övervakning av bl. a. nöjestrafiken ä r sto rt i flera kust- och sjöom råden. A v rikspolisstyrel­ sens petita fra m g å r a tt det stigande an tale t fritid sb å tar m e d fö rt a tt p o ­ lisens arbetsuppgifter till sjöss ö k at k raftig t sam t a tt också allm änhe­ tens krav p å polisiära tjä n ste r ökat. L iksom styrelsen anser utskottet d ä rfö r i princip a tt polisen b ö r tillföras b å ta r fö r u ppgifter såväl längs k usterna som i de större insjöarna. D et b ö r em ellertid beaktas a tt sty­ relsen m ed hänsyn till d et statsfinansiella läget icke beg ärt fo rtsatt a n ­ slag fö r anskaffande av b åtar, och enligt utskottets m ening få r sjöpolis­ verksam heten byggas u t i den ta k t prioriteringssynpunkterna m edger. R edan m ed nu v aran d e resurstilldelning b ö r enligt utskottets m ening till­ fälliga lokala behov i viss utsträckning k u n n a tillgodoses genom om dis­ ponering av b åtar. I sam m anhanget vill u tsk o ttet erin ra om första lag­ utskottets u tta la n d e i sitt av riksdagen g o d k än d a u tlå ta n d e 1970: 31 a n ­ gående vikten av a tt de uppg ifter som åvilar tullverkets kustbevakning och polisen i större u tsträckning sam ordnas. U tsk o ttet fin n er någon riks­ dagens åtgärd i anledning av m otionen icke v ara erforderlig. U tskottet hem ställer a tt riksdagen 1. m edger att, enligt vad som fö ro rd ats i statsrådsprotokollet, be­ ställningar f å r läggas u t till ett värd e av högst 3 000 000 kr., att betalas m ed början tidigast u n d er b u d g etåret 1972/73, 2. m ed bifall till K ungl. M a j:ts förslag och m ed avslag p å m otio­ nen 1971: 172 såvitt n u ä r i fråg a till P olisverket: In k ö p av m o ­ torfordon m . m . fö r bud g etåret 1971/72 anvisar e tt reservations­ anslag av 33 700 000 kr., varav 20 200 000 kr. a tt avräknas m ot autom obilskattem edlen, 3. avslår m otionen 1971: 638.

10. Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. ni. U tskottet tillstyrker K ungl. M a j:ts förslag u nder p u n k te n B 3 (s. 25 och 26) sam t hem ställer a tt riksdagen till Polisverket: U nderhåll och d rift av m otorfordon m . m . fö r bud g etåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 49 350 000 kr., varav 28 500 000 kr. a tt avräknas m ot au to m o ­ bilskattem edlen.

11. Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagan­ de av brott mot rikets säkerhet m. m. Kungl. M a j:t h a r u n d er punkten B 4 (s. 26) föreslagit riksdagen a tt till Polisverket: Särskild polisverk­ sam het fö r h in d ran d e och u p pdagande av b ro tt m o t rikets säk erh et m. m. fö r budgetåret 1971/72 anvisa e tt förslagsanslag av 35 300 000 kr.

M otio n I m otionen 1971: 640 av h e rr H erm ansson i Stockholm m. fl. (vpk) yrkas a tt riksdagen i skrivelse till regeringen hem ställer a tt den del av säkerhetspolisens organisation som innebär inblandning i inrikespoliti­ ken upplöses och a tt alla dess politiska register brännes sam t a tt i en­ lighet därm ed anslaget till särskild polisverksam het reduceras.

U tskottet D en polisiära sä k erhetstjänsten i Sverige ledes av en särskild avdel­ ning inom rikspolisstyrelsen, den s. k. säkerhetsavdelningen. D å säkerhetsärenden handlägges i styrelsen, som h a r parlam en tarisk förankring genom sex av K ungl. M a j:t u tse d d a ledam öter, d eltar säkerhetsavdel­ ningens chef i sam m anträdena. F rå g o r om förebyggande och hindrande av b ro tt m ot rikets säkerhet ankom m er p å en b y rå A u n d er säkerhets­ avdelningen. D en n a b y rå sörjer också fö r utbildning i säkerhetsskydd, personalkontroll och utlänningskontroll. Spaning och utredning av indi­ k atio n er p å b ro tt m ot rikets säk erh et handlägges inom en b y rå B. Vid säkerhetsavdelningen finns e tt fö r den särskilda polisverksam heten er­ fo rderligt register. I m otionen n r 640 yrkas a tt riksdagen hos regeringen skall hem ställa a tt säkerhetspolisens organisation såvitt den in n e b är inblandning i in­ rikespolitiken upplöses och a tt dess register b rännes sam t a tt föreva­ ran d e anslag reduceras i överensstäm m else härm ed. T ill stöd fö r y r­ k an d et anföres bl. a. a tt den s. k. politiska åsiktsregistreringen i Sverige icke h ar u p p h ö rt och a tt säkerhetspolisen fo rtsätter a tt k o n trollera och b o k fö ra dem som a rb e tar fö r kapitalism ens om vandling till socialism. U tsk o ttet vill erin ra om a tt den parlam en tarisk a n äm nden i W ennerström saffären i sitt u tlå ta n d e H andläggningen av säkerhetsfrågor (SOU 1968: 4) utförligt redovisat d e synpunkter som k an anläggas p å problem ­ ställningarna kring det hos säkerhetsavdelningen vid rikspolisstyrelsen fö rd a registret och den d ära v b erö rd a verksam heten. F. n. gäller enligt personalkontrollkungörelsen (1969: 446), som träd d e i k ra ft den 1 ok­ to b e r 1969, a tt i registret få r införas u ppgifter som behövs fö r den särskilda polisverksam heten. A nteckning i registret f å r icke göras en­ b a rt av det skälet a tt n ågon genom tillhörighet till organisation eller p å a n n a t sätt givit uttry ck fö r politisk uppfattning. I övergångsbestäm ­ m elserna till kungörelsen stadgas a tt uppgift som finns i registret n är kungörelsen trä d e r i k ra ft icke få r läm nas ut, om den är av sådan be­

skaffenhet a tt den enligt kungörelsen ej skulle få antecknas i registret. D et föreskrives också a tt sådan upp g ift skall avföras u r registret så sn a rt det k an ske. M o t denna b ak g ru n d fin n er utskottet, som läm nats en redogörelse fö r g ru n d ern a fö r anslagsberäkningen och f ö r den ifrågavarande polis­ verksam hetens bedrivande, icke anledning till åtg ärd er av det slag m o ­ tio n ä rern a åsyftar. Ej h eller h a r u tsk o ttet någon erin ran m ot anslags­ beräkningen. P å grund h ära v hem ställer utskottet a tt riksdagen dels avslår m otionen 1971: 640 såvitt gäller säkerhetspolisens organisation och register, dels m ed bifall till K ungl. M aj:ts fö r­ slag sam t m ed avslag p å m otionen 1971: 640 i övrigt till P olis­ verket: Särskild polisverksam het fö r hindrande och uppdagande av brott m o t rikets säkerhet m . m . fö r bud g etåret 1971/72 a n ­ visar e tt förslagsanslag av 35 300 000 kr.

12. Polisverket: Diverse utgifter. U tsk o ttet tillstyrker Kungl. M a j:ts förslag u n d e r p u n k te n B 5 (s. 26 och 27) sam t hem ställer a tt riksdagen till Polisverket: D iverse utgifter fö r budgetåret 1971/ 72 anvisar ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.

13. Lokala polisorganisationen: Utrustning. Kungl. M a j:t h a r u nder punkten B 7 (s. 31 och 32) föreslagit riksdagen a tt till L okala polis­ organisationen: U tru stn in g fö r bud g etåret 1971/72 anvisa ett reserv a­ tionsanslag av 11 700 000 kr., varav 1 650 000 kr. a tt avräknas m ot autom obilskattem edlen.

M otioner I m o tio n ern a 1971: 328 av h e rr H ed lu n d m. fl. (c) och 1971: 330 av h e rr H elén m. fl. (fp) hem ställes såvitt n u ä r i frå g a a tt riksdagen u n ­ d er p u n k te n B 7 L okala polisorganisationen: U trustning anvisar 375 000 kr. utöver vad K ungl. M a j:t föreslagit (yrk. 2 resp. yrk. 3).

U tskottet D en i m o tio n ern a föreslagna höjningen av anslaget utöver K ungl. M aj:ts förslag avser u trustning fö r den y tterligare personal som fö re ­ slagits i m otionerna. F rå g a n om personalökningen h a r behandlats ovan u n d er p u n k te n 8 (s. 7— 10). M ed hänvisning till vad utskottet u n d e r näm n d a p u n k t hem ställt i fråga om beräkning av m edel fö r avlöningar m. m . inom polisverket avstyrkes m otionsförslagen.

U tsk o ttet hem ställer att riksdagen m ed bifall till K ungl. M aj:ts förslag sam t m ed av­ slag p å m otio n ern a 1971: 328 och 1971: 330, b åd a såvitt n u är i fråga, till L okala polisorganisationen: U trustning fö r budget­ året 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1 1 7 0 0 000 kr., v arav 1 650 000 kr. a tt avräknas m ot autom obilskattem edlen.

14. Statens kriminaltekniska laboratorium. Polisenheter med särskild budget. U tsk o ttet tillstyrker K ungl. M a j:ts förslag u n d er p u n k te rn a B 8 och B 9 (s. 32— 35) och hem ställer a tt riksdagen fö r b u dgetåret 1971/72 anvisar 1. till Statens krim inaltekniska laboratorium ett förslagsanslag av 4 175 000 kr., 2. till Polisenheter m ed särskild budget ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Åklagarväsendet

15. Riksåklagaren. Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna. U tskottet tillstyrker K ungl. M a j:ts förslag u n d er p u n k tern a C 1 och C 2 (s. 36— 38) och hem ställer a tt riksdagen fö r bud g etåret 1971/72 anvisar 1. till Riksåklagaren ett förslagsanslag av 2 940 000 kr., 2. till Läns- och distriktsåklagarm yndigheterna ett förslagsanslag av 66 350 000 kr.

D om stolarna

16. Högsta domstolen m. m. U tsk o ttet tillstyrker K ungl. M a j:ts förslag u n d er p u n k te n D 1 (s. 40) och hem ställer a tt riksdagen till H ögsta dom stolen m . m . fö r bud g etåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 9 491 000 kr.

17. Regeringsrättens årsbok. U tsk o ttet tillstyrker K ungl. M a jt:s förslag u n d er punkten D 3 (s. 41) och hem ställer att riksdagen till Regeringsrättens årsbok fö r b u dgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 150 000 kr.

18. Hovrätterna. U tsk o ttet tillstyrker K ungl. M a j:s förslag u nder p u n k ­ ten D 5 (s. 42— 44) och hem ställer a tt riksdagen 1. bem yndigar K ungl. M a j:t a tt vid Svea h o v rätt in rätta en tjänst som hovrättslagm an i C o 4 och fy ra tjä n ste r fö r ho v rättsråd i C o 1, 2. till H ovrätterna fö r bud g etåret 1971/72 anvisar ett förslagsan­ slag av 34 360 000 kr.

19. Underrätterna. K ungl. M a j:t h a r u n d er punk ten D 6 (s. 45— 47) föreslagit riksdagen a tt a) bem yndiga K ungl. M a j:t a tt in rä tta en tjä n st fö r råd m a n i C o 1 i S ödra R oslags tingsrätt, b) bem yndiga K ungl. M a j:t att in rä tta tjä n ste r i C e 1 fö r teknisk led a­ m ot i fastighetsdom stol i tingsrätt som ä r fastighetsdom stol, c) till U n d e rrä tte rn a fö r b u d g etåret 1971/72 anvisa ett förslagsan­ slag av 192 563 000 kr.

M otio n I m otionen 1971: 642 av fru Jo n än g (c) och h e rr O lof Johansson i Stockholm (c) hem ställes ” a tt riksdagen m åtte besluta om en u n d er­ sökning av rättsväsendets fun k tio n v ad gäller likhet inför lagen i en ­ lighet m ed vad som an fö rts i m otionen” .

U tskottet U tsk o ttet tillstyrker K ungl. M aj:ts förslag. 1 m otionen n r 642 fram hålles a tt det föreligger behov av en veten­ skaplig undersökning som ta r sikte p å de sociologiska sam m anhangen inom rättsvården. E n undersökning b ö r d ä rfö r enligt m o tio n ärern a gö­ ras b eträffan d e rättsväsendets fu n k tio n såvitt gäller likhet in fö r lagen. U ndersökningen b ö r behan d la bl. a. frå g o r om sannolikheten fö r b ro tt i olika socialgrupper, straffm ätningen frå n sociologisk synpunkt och det sociala fö rh å lla n d et m ellan den tilltalade och h an s dom are. M otio n er m ed sam m a yrkande och m otivering prövades av 1970 års riksdag. A llm än n a beredningsutskottet an fö rd e i sitt av riksdagen god­ kända utlåtan d e (AB U 1970: 13) bl. a. a tt den om fattande lagstiftningsverksam het som p åg å r p å rättsvårdsom rådet b orde leda till vissa resul­ ta t i enlighet m ed m otionernas y tte rsta syfte. N åg o n riksdagens åtgärd i anledning av m o tio n ern a ansågs d ä rfö r inte v a ra erforderlig, m en u t­ skottet u n d erströ k a tt k u nskaperna om flera av de i m otionerna u p p ­ tagna problem en v a r bristfälliga och att effektiva forskningsinsatser krävdes fö r a tt klarlägga dem . D e syften m otio n ärern a ville vinna var d ä rfö r enligt utskottets m ening b äst b etjän ta av a tt rättssociologin e r­ höll goda resurser fö r forskningsarbete.

Ä ven ju stitieutskottet hyser uppfattn in g en a tt åtskilliga av de spörs­ m ål som b eröres i m otionen skulle behöva n ärm a re belysas. I viss u t­ sträckning sker d etta genom forskning inom universitetens ram . Så t. ex. h a r nyligen publicerats en undersökning rö ra n d e vållande till a n ­ nans död i sam band m ed trafikolycka, benäm nd L ikhet in fö r lagen, vilket u tfö rts vid krim inalvetenskapliga institutet vid Stockholm s u n i­ versitet. U tsk o ttet fin n er det angeläget a tt v erksam het av d etta slag u p p m u n tras och vidareutvecklas. N åg o n särskild undersökning av den vitto m fattan d e k a ra k tä r som föreslås i m otionen anser sig em ellertid utsk o ttet ej k u n n a fö ro rd a. U tsk o ttet avstyrker således bifall till m o­ tionen. U tsk o ttet hem ställer 1. a tt riksdagen a) bem yndigar K ungl. M a j:t a tt in rätta en tjä n st fö r råd m a n i Co 1 i S ödra Roslags tingsrätt, b) bem yndigar K ungl. M a j:t a tt in rätta tjä n ste r i Ce 1 fö r te k ­ nisk ledam ot i fastighetsdom stol i tingsrätt som ä r fastighets­ dom stol, c) till U nderrätterna fö r b u d g etåret 1971/72 anvisar ett förslags­ anslag av 192 563 000 kr., 2. a tt riksdagen avslår m otionen 1971: 642.

20. Ersättningar till nämndemän m. m. Kungl. M a j:t h a r u n d er p u n k ­ ten D 7 (s. 47) föreslagit riksdagen a tt till E rsättn in g ar till n äm n d e­ m än m .m .f ö r b u dgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 15 100 000 kr.

M otio n I m otionen 1971: 644 av h e rr L indkvist m . fl. (s) yrkas a tt rik sd a­ gen hem ställer hos K ungl. M a j:t om åtgärder fö r a tt h ö ja ersättningen fö r fu llgörandet av n äm ndem annauppdraget.

U tskottet U tsk o ttet h a r icke fu n n it anledning till erin ran m ot K ungl. M aj:ts m edelsberäkning. E nligt kungörelsen (1967: 358) om ersättning till näm ndem än m. fl. äger näm ndem an vid tjänstgöring i bl. a. allm än u n d e rrä tt och expropriationsdom stol erh ålla dagarvode sam t resekostnadsersättning och traktam ente. D agarvode u tg å r m ed 75 k ro n o r fö r v arje sam m anträdesdag och i vissa fall även fö r resdagar. S am m a regler gäller fö r ägodelningsnäm ndem än, v atten rättsn äm n d em än och ju ry m ä n i tryckfrihetsm ål vid tjänstgöring i allm än u n d e rrä tt och ägodelningsrätt. I m otionen n r 644 hem ställes om åtg ärd er fö r a tt h ö ja ersättningen

fö r n äm n dem annauppdrag. T ill stöd fö r yrk an d et åberopas a tt arvodet o fta inte täck er det inkom stbortfall eller de ex trakostnader som «i fö ren ad e m ed uppdragets fullgörande, v arfö r risk föreligger att rekry­ teringen av näm n d em än snedvrides. P ro h 1 »niet bör enligt m o tio n ärern a lösas genom a tt arvodet antingen höjes, förslagsvis till 125 k ro n o r, eller Kombineras m ed ersättning fö r fö rlo ra d arbetsförtjänst. I likhet m ed vad som fram hållits d å n äm ndem annaarvodets storlek tidigare övervägts i riksdagen (SU 1957: 2, 1962: 2, 1967: 2) anser u t­ skottet a tt gottgörelsen bö r bestäm m as så a tt den icke fö rä n d ra r u p p ­ dragets k a ra k tä r av förtroendesyssla. Sam tidigt ä r det em ellertid ange­ läget a tt n äm ndem ännen inte nödgas a tt fö r fullgörande av sitt u p pdrag vidkännas sådana kostnader, a tt u rv alet av näm ndem än i realiteten be­ gränsas till såd an a personer som äger ekonom iska fö ru tsättn in g ar att m o ttag a uppdraget. M ed b eaktande h ära v och av den tid som fö rflu ­ tit sedan arvodet senast höjdes anser u tsk o ttet a tt en om prövning av ersättningen fö r näm nd em an n au p p d rag et nu ä r m otiverad. U tskottet fö ro rd a r d ärfö r en översyn av gällande bestäm m elser u n d er beaktande av h u r ersättningsfrågorna lösts b eträ ffan d e kom m unala fö rtro e n d e­ u p p d rag och an d ra uppdrag av liknande n atu r. Ö versynen, som b ö r ske skyndsam t, bö r självfallet också o m fatta vatten rättsn äm n d em än och ju ry m ä n i tryckfrihetsm ål. I sam m anhanget vill utskottet understry k a vikten av a tt näm ndem annauppdragen i stö rsta m öjliga u tsträckning sprides p å olika åldersgrup­ per och yrkeskategorier. U tsk o ttet hem ställer a tt riksdagen 1. till Ersättningar till näm ndem än m .m . fö r b u dgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 15 100 000 kr., 2. i anledning av m otionen 1971: 644 hos K ungl. M a j:t hem ställer om översyn av ersättningen till näm ndem än m . fl. i enlighet med vad u tsk o ttet ovan anfört.

21. Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet m. fl. anslag. U t­ skottet tillstyrker K ungl. M aj:ts förslag u n d er p u n k te rn a D 8— D 10 (s. 47— 51) och hem ställer att riksdagen 1. godk än n er a tt en organisationsnäm nd fö r dom stolsväsendet m ed de uppgifter som angivits i statsrådsprotokollet in rättas den 1 juli 1971, 2. fö r b u dgetåret 1971/72 anvisar a) till T ekniska hjälpm edel m . m . vid dom stolsväsendet ett re ­ servationsanslag av 740 000 kr., f2 Riksdagen 1971. 7 sami. N r 5

b) till A n ska ffa n d e av blanketter och fastighetsböcker m . m . fö r d o m sto lsv ä se n d a f ett förslagsanslag av 885 000 kr., c) till D om stolsväsendets urSanisationsnäm nd ett förslagsanslag av 1 540 000 kr.

Rättegångsväsendet i allmänhet

22. Ersättning åt domare, vittnen och parter. Kungl. M a j:t h a r under p unk ten E 1 (s. 52) föreslagit riksdagen a tt till E rsättning åt dom are, v ittnen och p a rte r fö r bud g etåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 26 750 000 kr.

M otioner I m otionen 1971: 174 av fru L indberg (s) och fröken B ergegren (s) yrkas ” a tt riksdagen m åtte besluta att i skrivelse till K ungl. M a j:t h em ­ ställa om förslag till åtg ärd er som tillgodoser m edborgarnas önskan om borgerlig begravning, varvid särskilt beaktas behovet av officianter och fö r ändam ålet läm pliga lo k aler” . I m otionen 1971: 330 av h e rr H elén m . fl. (fp) yrkas såvitt n u ä r i frå g a (yrk. 8 b) a tt riksdagen hos K ungl. M a j:t begär förslag till regler om ersättning till förhörsvittnen vid förundersökning i b rottm ål (m ed­ borgarvittnen).

U tskottet U tsk o ttet tillstyrker K ungl. M aj:ts förslag. I m otionen n r 174 fram hålles a tt det p å flertalet m indre o rter i la n ­ det saknas båd e officianter och läm pliga lokaler för borgerlig begrav­ ning, och det ifrågasättes om inte den föreliggande kom m unala b efo­ genheten p å o m råd et borde genom lagstiftning utvidgas till en kom m u­ nal skyldighet. M o tionärerna anser vidare att den ersättning som bö r tillkom m a begravningsförrättare kunde, som fallet ä r fö r särskilt fö r­ ordnade vigselförrättare, utg å av statsm edel. I m otionsyrkandet hem ­ ställes a tt riksdagen skall b egära förslag till åtgärder som tillgodoser m edborgarnas önskan om borgerlig begravning, varvid särskilt bö r be­ aktas behovet av officianter och fö r än dam ålet läm pliga lokaler. M otioner rö ra n d e borgerlig begravning h a r tidigare behandlats av riksdagen. E n å r 1953 väckt m otion m ed begäran om utredning h u ru ­ vida officiellt bistån d av o fficiant kunde anordnas fö r icke-kyrklig be­ gravning läm nades av riksdagen u tan bifall. M otioner till 1970 års riks­ dag om statsbidrag fö r utgivande av vägledning angående borgerlig begravning föran led d e ingen anslagsanvisning. I sitt av riksdagen god­ kän d a u tlåtan d e över m otionerna u tta la d e em ellertid statsutskottet (SU 1970: 2 s. 2) a tt det förelåg behov av åtg ärd er för att bl. a. genom råd och anvisningar bereda dem , som önskar ano rd n a begravning u tan re ­

ligiösa inslag, m öjlighet a tt förverkliga sin önskan. Å tg ärd e r i sådant syfte fick dock enligt u tsk o ttet närm ast anses som ett allm än t ko m m u ­ n a lt intresse och låg också inom den kom m unala befogenheten. U t­ skottet u tta la d e vidare a tt allm än n a anvisningar, som inte skapade en n y ritualbildning, m ed god u tform ning k unde h a e tt bety d an d e värde i angivet syfte. E nligt utskottets m ening b orde K ungl. M a j:t h a m öjlig­ h et a tt fö r så d an t ändam ål läm n a bidrag även av statsm edel i den m ån så erfordrades. F öreslagen anslagsanvisning borde d ock inte kom m a i fråga. U n d e r 1960-talet h a r i ett antal kom m uner, exem pelvis S tockholm , M alm ö, H elsingborg och H uddinge, fattats beslut inn eb äran d e dels att anvisning skall läm nas p å p ersoner som kan vara läm pliga och villiga att officiera vid borgerliga begravningar, dels att ersättningsordningen fö r dem reglerats. F rå g o r om jordfästning och begravning h a r utförligt b ehandlats av kyrka— statutredningen dels i betän k an d et K yrklig organisation och fö r­ valtning (SOU 1967: 45), dels i slutbetänkandet (SOU 1968: 11), d är h uvudm annaskapet fö r begravningsväsendet och religionsfrihetsproblem atiken n ärm a re belyses. K y rk a— statutredningens m aterial överväges sedan 1968 av beredningen om stat och kyrka. V id rem issbehandlingen av kyrka— statutredningens slutbetänkande h a r åtskilliga rem issinstanser fra m fö rt synpunkter p å de prak tisk a problem en vid borgerlig begrav­ ning (se SO U 1970: 2), och d et k an antagas a tt fråg o r om begravnings­ väsendet k o m m er a tt bli b ehandlade av beredningen u n d e r d e t fo rtsatta utredningsarbetet. A v intresse i sam m anhanget är också a tt Svenska kom m u n fö rb u n d et efter fram ställning hösten 1970 frå n kyrkogårds­ näm nden i S tockholm k o m m er a tt göra en utredning fö r kartläggning av sam hällets åtaganden i sam band m ed begravning. 1 m otionen upptagna frå g o r ä r således uppm ärksam m ade både p å kom m unalt håll och av en statlig utredning. M ed hänsyn härtill bö r m otionen inte fö ran led a någon riksdagens åtgärd. 1 m otionen n r 330 upptages frå g a om regler fö r ersättning till förhörsvittnen vid förundersökning i brottm ål (m edborgarvittnen). E nligt rättegångsbalkens bestäm m elser om förundersökning i bro ttm ål skall vid fö rh ö r såvitt m öjligt ett av undersökningsledaren an m o d at tro ­ värdigt vittne närvara. D en n a reglering h a r tillkom m it i rättssäkerhetens intresse och m ed hänsyn till angelägenheten av a tt vid behov k unna styrka vad som fram kom m it vid fö rh ö ret. K an förhörsvittne ej an sk af­ fas få r fö rh ö r än d å hållas om det skulle vålla väsentlig olägenhet att uppskjuta förhöret. I m otionen redogöres fö r betydelsen frå n olika sy npunkter av förhörsvittnes närvaro, och d e t anses a tt sam hället m åste engagera sig d ju ­ p are i denna fråg a än genom a tt endast tillhandahålla e tt lagstöd. D et kan enligt m otionärerna inte påräk n as a tt uppgifterna som förhörsvittne 2f Riksdagen 1971. 7 sami. N r 5

skall fullgöras genom oavlönade insatser. M ed hänsyn till a tt rättsv ä­ sendet övergått till a tt vara en re n t statlig upp g ift anser m otionärerna a tt d et m åste åligga staten a tt sö rja fö r ersättningen och hem ställer a tt riksdagen skall begära förslag till regler om ersättning till förhörsvittnen vid förundersökning i b ro ttm å l (m edborgarvittnen). K o m m u n alt avlönade m edborgarvittnen av det slag m otio n ärern a avser fö rek o m m er sedan 1957 i G öteborg, d ä r 60 kom m unalt valda förhörsvittnen tjänstgör vid förundersökningar i brottm ål. A nordningen h ar, fö ru to m m ed de ovan redovisade skälen fö r förekom sten av förhörsvittne, m otiverats m ed önskem ålet a tt hos allm änheten stä rk a fö r­ tro en d et för de i förundersökningen verksam m a polis- och åklagarm yn­ digheterna. V id 1967 års riksdag u ttalade fö rsta lagutskottet i ett av riksdagen godkänt u tlåtan d e (1LU 1967: 28) i anledning av m otioner rö ra n d e m edborgarvittnesinstitutionen, a tt u tsk o ttet fäste särskilt avseende vid att polism ästaren i G öteborg fu n n it e rfaren h e tern a av m edborgarvittnen vara uteslutande positiva, bl. a. genom a tt lekm annainsynen i polisar­ betet ansetts ägnad a tt stärk a allm änhetens fö rtro e n d e fö r polisen. U t­ skottet fa n n särskild utredning, som yrkats av m otionärerna, inte vara erforderlig m en ansåg att K ungl. M a j:t i läm pligt sam m anhang borde ta u p p spörsm ålet till prövning. S tällningstagandet vidhölls vid 1970 års riksdag (1LU 1970: 9), d å m otioner m ed lik a rta t yrk an d e som det nu fö rev aran d e ansågs inte böra föran led a någon särskild fram ställning frå n riksdagens sida. U tsk o ttet fin n er icke anledning a tt frå n g å b e rö rd a ställningstaganden. U tsk o ttet avstyrker således bifall till m otionen. U tsk o ttet hem ställer a tt riksdagen 1. till E rsättning åt dom are, vittnen och parter fö r b u dgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 26 750 000 kr., 2. avslår m otionen 1971: 174, 3. avslår m otionen 1971: 330 såvitt nu ä r i fråga.

23. K o stn ad er enligt lagen om fri rättegång m . fl. anslag. U tsk o ttet till­ styrker K ungl. M a j:ts förslag u n d er p u n k te rn a E 2— E 4 (s. 52— 54) och hem ställer a tt riksdagen fö r budgetåret 1971/72 anvisar 1. till K ostnader enligt lagen om fr i rättegång ett förslagsanslag av 14 000 000 kr., 2. till U nderstöd fö r utom processuell rättshjälp ett förslagsanslag av 3 300 000 kr., 3. till T o rm d a len s rättshjälp sanstalt ett förslagsanslag av 490 000 kr.

Kriminalvården

24. Kriminalvårdsstyrelsen. Kungl. M a j:t h a r u n d er p u n k te n F 1 (s. 56— 58) föreslagit riksdagen a tt till K rim inalvårdsstyrelsen fö r budget­ åre t 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 17 544 000 kr.

M otio n er I m otionen 1971: 172 av h e rr B ohm an m . fl. (m) y rk as såvitt n u är i frå g a a tt riksdagen i skrivelse till K ungl. M a j:t ger till k än n a vad i m otionen anförts angående krim inalvården (yrk. B c delvis). I m otionen 1971: 330 av h e rr H elén m. fl. (fp) yrkas såvitt n u är i fråg a a tt riksdagen hos K ungl. M a j:t hem ställer om parlam entarisk utredning angående krim inalvårdens fram tid a utfo rm n in g (yrk. 1). I m otionen 1971: 468 av h e rr H ed lu n d m . fl. (c) hem ställes såvitt n u ä r i fråg a a tt riksdagen i skrivelse till K ungl. M a j:t begär en översyn av krim inalvårdens anstaltssystem och de behandlingsform er som tilläm ­ pas fö r a tt m öjliggöra en övergång till öpp n are v ård fo rm er och frivård (yrk. 2). I m otionen 1 9 7 1 :6 4 3 av fru Jonäng m. fl. (c) hem ställes a tt riks­ dagen vid sin behandling av statsverkspropositionens justitiehuvudtitel beslutar anslå 4 880 000 kr. fö r behandling av drogm issbrukare i all­ m ä n n a häkten, i krim inalvårdens an stalter och i frivården enligt den förteckning av tjänster som återfinnes i m otionen.

U tskottet Enligt Kungl. M aj:ts bem yndigande i ja n u ari 1967 tillkallades sak­ k unniga för att u tre d a frågan angående lagstiftningen om behandling i fångvårdsanstalt m. m. D e sakkunniga, som an tag it benäm ningen kom ­ m ittén fö r anstaltsbehandling inom krim inalvården (K A IK ), skall en­ ligt direktiven förutsättningslöst p rö v a bl. a. olika p roblem som f. n. regleras i lagen (1964: 541) om behandling i fångvårdsanstalt, såsom p rin cip ern a fö r de intagnas fördelning på olika anstalter, arbete och arbetsersättning, rä tt till brevväxling, besök och perm ission sam t be­ straffning av disciplinära förseelser. E nligt direktiven b ö r särskilt up p ­ m ärksam m as frågan h u r m an skall k unna fö re n a rättssäkerhetskraven m ed önskem ålet a tt reglerna u tfo rm as så att utvecklingen p å om rådet in­ te binds eller häm m as p å ett olyckligt sätt. K om m ittén skall även göra en översyn av lagstiftningen om behandlingen av h äk tad e och anhållna m. fl. U tredningen skall göras m ed utgångspunkt frå n det påföljdssystem som tillskapats genom brottsbalken. E n an n a n utgångspunkt ä r att behandlingsreglerna b ö r anpassas till det m o d ern a anstaltsbestånd som håller p å a tt växa fram . A nstaltssystem ets uppbyggnad och organisation i sto rt ligger alltså u ta n fö r utredningsuppdraget. I fråg a om krim inalvårdens nybyggnadsverksam het vill u tsk o ttet erin-

Kartong S. 21, rad 6 S tår: 330 av herr Helén m. fl. (fp) R ättat till: 172 av herr Bohman m. fl. (m)

ra om det planeringsarbete som bedrives av fångvårdens byggnadskom ­ m itté. K om m ittén, som tillsattes år 1956, u tg ö r ett parlam entariskt sam ­ ordningsorgan fö r sådan projektering av nybyggnader inom krim inal­ vården, som K ungl. M a jit uppdragit å t kom m ittén. K om m itténs p a rla ­ m entariska inslag består av fyra riksdagsledam öter, representerande oli­ k a politiska partier, och ä r betingat av angelägenheten att ” riksdagen p å n ä ra håll skall k u n n a fö lja verkställigheten av det om fattande inves­ teringsprogram m et” b eträ ffan d e krim inalvårdens nybyggnadsverksam ­ het. I övrigt består kom m ittén av representanter fö r olika berö rd a in ­ tressen, näm ligen krim inalvårdsverket, byggnadsstyrelsen, socialstyrel­ sen, statskontoret, den beteendevetenskapliga forskningen och personal­ organisationerna. K om m itténs arbete bedrives så a tt utrednings- och p rogram arbetet sker i kom m itténs regi m edan projekteringen handhas av byggnadsstyrelsen i löpande sam verkan m ed kom m ittén, vilken h a r ställning som beslutande organ i fråga om såväl projektering som d etalj­ utform ning. I m otionen n r 172 anger m o tio n ärern a — i avvaktan på K A IK is b e­ tänkande — vissa riktlin jer fö r anstaltsvården, bl. a. i fråg a om an stal­ ternas konstruktion, arbetsdriftens utform ning, rätten till besök och disciplinen inom anstalterna. M otio n ärern a y rk ar att riksdagen skall ge K ungl. M a jit till k än n a v ad de i dessa hänseenden anför. U tskottet h a r in h äm tat a tt K A IK inom någ ra m å n ad e r kom m er att avge betänkande över sitt utredningsuppdrag. M ed hänsyn härtill bö r något uttalan d e nu inte göras från riksdagens sida i de fråg o r som o m ­ fattas av m otionsyrkandet. U tskottet avstyrker således bifall till m otio­ nen n r 172 i nu b erö rd del. I m otionerna n r 330 och 468 fram lägges förslag om översyn på krim inalvårdsfältet. I m otionen n r 330 yrkas p å tillsättandet av en p a rla ­ m entarisk u tredning angående krim inalvårdens fra m tid a utform ning och i m otionen n r 468 föreslås en översyn av krim inalvårdens anstaltssystem och behandlingsform er för a tt m öjliggöra en övergång till öpp­ nare v ård fo rm er och frivård. D en föreslagna utredningen bö r enligt m otionen n r 330 överväga hu r få n g v å rd s a n s ta lte n ^ storlek och utform ning kan p åverka vård- och rehabiliteringsm öjligheterna fö r de intagna sam t u trö n a om inte en stor del av det klientel som nu finns p å o rd in ära fångvårdsanstalter m ed b ättre resultat skulle k u n n a vistas på an stalter av u n g efär sam m a typ som de n u varande frivårdshem m en. E nligt m o tio n ärern a bö r också p rö ­ vas om inte en större del av anstaltstiden kan utnyttjas till att påverka den intagnes personlighet i rehabiliterande riktning. U tredningen anges även b ö ra ta upp de grundläggande frågeställningarna rö ran d e sanktio­ n er, allm änprevention m . m. T ill stöd fö r y rk an d e t i m otionen n r 468 anföres a tt det såväl i den intagnes som i sam hällets intresse ä r nödvändigt a tt krim inalvården

fö rb ä ttras så a tt vården få r den avsedda rehabiliterande effekten. I så­ d an t syfte b ö r det ske en om fördelning av m edel frå n anstaltsvården till frivården. E n revidering av föreliggande p la n er fö r fö rän d rin g ar i anstaltsbeståndet m åste också ske. Enligt m o tio n ärern a b ö r även an d ra vägar prövas a tt nedbringa kostnaderna. M o tio n ärern a u tta la r sig också fö r ett i F in lan d försöksvis tilläm p at system d ä r vård i ö p p n a anstalter m ed ett m inim ium av vaktpersonal kom bineras m ed en påföljd vid rym ning som in n eb är a tt den avtjänade delen av strafftiden få r verk­ ställas ånyo. M otioner m ed sam m a eller liknande yrkande om utredning på kri­ m inalvårdens o m råde h a r prövats vid 1969 och 1970 års riksdagar. I sina av riksdagen g odkända u tlåtanden i dessa ärenden erinrade stats­ utskottet (1969: 2 s. 15 f., 1970: 2 s. 10 f.) om det p arlam entariskt fö r­ an k rad e arb etet inom K A IK och fångvårdens byggnadskom m itté sam t fram höll vidare a tt huvudm ålet fö r verksam heten inom krim inalvården — återanpassning i sam hället — är fastslaget av statsm akterna och att m edlen h ä rfö r ä r förem ål fö r debatt, u tred n in g ar och forskning. Vissa fö rhoppningar k unde enligt utskottets m ening ställas p å att pågående forskning och undersökningar kan läm na v ärdefulla bidrag i fråg a om resocialiseringseffekter och specialpreventiva effekter av skilda h an d ­ lingsm önster. S am tidigt underströks att den grundläggande forskningen hittills inte givit underlag fö r en debatt g rundad p å v ärderade och sam ­ m anställda iakttagelser. P å i huvudsak dessa skäl avstyrktes förslaget om en p arlam entarisk utredning rörande krim inalvården. Justitieutskottet kan fö r sin del ansluta sig till de av statsutskottet fra m fö rd a synpunkterna. U tsk o ttet vill särskilt fram hålla a tt avgörande steg h a r tagits fö r en planering av det krim inologiska forskningsarbetet, i vårt land genom tillsättandet av kom m ittén fö r krim inologisk behandlingsforskning och p å det nordiska p lanet genom N o rd isk a rådets re­ kom m endation om en sam o rd n ad planering och styrning av den k ri­ m inologiska forskningen. Forskningsplaneringen skall enligt direktiven fö r kom m ittén inriktas p å pro jek t som syftar till a tt söka m ä ta rehabiliteringseffekten av olika behandlingsåtgärder. D ärvid skall i första h an d sådana u n d ersökningar kom m a i fråg a som kan ge underlag för ställningstaganden i fråg a om krim inalvårdens p rak tisk a utform ning under den närm aste tiden. Sam tidigt bö r kom m ittén eftersträva att sätta in sitt planeringsarbete i ett större krim inalpolitiskt perspektiv. E n forsk­ ning efter dessa riktlin jer — syftande till a tt påvisa säk rare k orrelationer m ellan behandlingsm etoder och behandlingsresultat — b ö r enligt u t­ skottets m ening ö k a föru tsättn in g arn a att kom m a fra m till en rationellt utfo rm ad krim inalvård. U tsk o ttet vill också und erstry k a a tt K A IK :s uppdrag, även om d et en b a rt h a r avseende p å anstaltsvården, också n ä ra b erö r frå g o rn a om anstaltssystem ets uppbyggnad och organisa­ tion, eftersom an staltern a självfallet m åste u tfo rm as så a tt de kan fun­

gera i överensstäm m else m ed behandlingslagen och de övriga regler som gäller för de intagnas vård och behandling. Ä ven fö r frivården och krim inalvården i dess helhet b ö r utredningsförslagen bli av betydelse, i varje fall så till vida a tt de b ö r ban a väg fö r k o rresponderande å t­ g ärd e r inom an d ra om råden. I sam m anhanget b ö r också understrykas a tt det i den svenska krim inalpolitiken finns en m edveten sträv an att er­ sä tta anstaltsbehandling m ed krim inalvård i frih e t och sluten anstaltsv ård m ed öppen. P laneringen sker också p å sådant sätt a tt den önsk­ v ä rd a integreringen m ellan dessa olika v ård fo rm er u nderlättas. U n d er hänvisning till vad sålu n d a anförts anser utskottet a tt tillsättan­ d et av en utredning m ed de v ittom fattande uppgifter som anges i m o­ tio n e rn a fö r n ärv a ra n d e inte b ö r kom m a i fråga. U tsk o ttet avstyrker således bifall till m otionerna n r 330 och 468 i nu fö rev aran d e delar.

I m otionen n r 643 hem ställes om en resursförstärkning fö r utbygg­ n a d av behandlingsm öjligheterna fö r drogm issbrukare p å fångvårdsansta lte m a, de allm än n a h äk ten a och inom frivården. F örstärkningen föreslås väsentligen i form av ett antal tjän ster fö r bl. a. läkare, psyko­ loger, assistenter, vårdare, skyddsassistenter och biträden och kräver enligt m otionärernas b eräkningar ett anslag p å 4 880 000 kr. Y rkandet s p ä n n e r över hela krim inalvårdsfältet — det b erö r anslagen under p u n k te rn a F 1, F 2 och F 3 — m en upptages i ett sam m anhang under fö revarande punkt. M otionsförslaget anknyter n ä ra till de förslag som fram lagts av narkom anvårdskom m ittén i dess betänkande N arkotikaproblem et, del l i l (SO U 1969: 52) och som m ed vissa jäm kningar upptagits i krim inal­ vårdsstyrelsens petita. B akgrunden till förslagen ä r den k raftig a ökning­ en av antalet drogm issbrukare b land krim inalvårdsklientelet u nder de fem senaste åren. In o m anstaltsklientelet uppgick an talet m issbrukare den 1 april 1970 till ca 1 1 0 0 eller till 22 pro cen t av an tale t intagna. M otsvarande antal inom frivårdsklientelet v ar drygt 2 300, eller 10 p ro ­ cent. Ä ven om utvecklingen u n d er det senaste åre t i huvudsak synes ha stagnerat, ä r läget enligt utskottets m ening m ycket oroande. D en beh andlingscentral fö r frivården som utskottet — utöver K ungl. M aj ris förslag — u n d er punk ten 26 n edan tillstyrker b ö r ses som ett steg på vägen m ot ett ad ek v at behandlingsprogram fö r drogm issbrukarna inom krim inalvårdsklientelet. H äru tö v er an ser sig utsk o ttet icke fö r än dam ålet k u n n a förorda a tt n åg ra särskilda m edel anvisas vid sidan av K ungl. M a j:ts förslag till fo rtsatt utbyggnad av krim inalvårdens resurser. U tskottets fö rh o p p ­ ning är em ellertid a tt de fo rtsa tta övervägandena i anledning av narkom anvårdskom m itténs b etänkanden skall leda till en allm än up p ru st­ ning av vården av drogm issbrukarna och över huvud ta g et m edföra e n förbättring av sam hällets m öjligheter a tt kom m a till rä tta m ed n arkotikam issbruket, åtg ärd er som självfallet även få r positiva verk­

ningar fö r krim inalvårdsklientelet. I anslutning härtill vill utsk o ttet vända sig m o t den förekom m ande tendensen a tt hänvisa n ark o tik a­ m issbrukare b land frivårdsklientelet till krim inalvården då hjälp p å ­ kallas; krim inalvårdsfallen h a r sam m a rä tt som an d ra m edborgare till vanlig sjuk- och socialvård. I enlighet m ed d e t an fö rd a avstyrker utskottet m otionen n r 643. U tsk o ttet h a r ingen erin ran m ot K ungl. M aj:ts m edelsberäkning. U tsk o ttet hem ställer a tt riksdagen 1. m ed bifall till K ungl. M aj:ts förslag och m ed avslag p å m o ­ tionen 1971: 643 såvitt n u ä r i fråg a till K rim inalvårdsstyrelsen fö r bud g etåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 17 544 000 kr., 2. avslår m otionerna 1971: 172, 1971: 330 och 1 971:468, sam tliga såvitt n u är i fråga.

25. Fångvårdsanstalterna. Kungl. M a j:t h a r u nder punkten F 2 (s. 58— 61) föreslagit riksdagen a tt till F ån g v ård san staltern a fö r b u dgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 256 173 000 kr.

M otioner I m otionen 1 9 7 1 :4 6 7 av h e rr H agberg m. fl. (vpk) yrkas a tt rik s­ dagen i skrivelse till regeringen h em ställer a tt assistenternas arb e ts­ situation p å fångvårdsanstalterna och n o rm ern a fö r beräkning av a n ­ stalternas assistentbehov blir fö re m ål fö r utred n in g och a tt förslag om fö rb ä ttrin g ar förelägges riksdagen. I m otionen 1 9 7 1 :6 4 3 av fru Jo n ä n g m . fl. (c) fram ställt yrkande rö ran d e m edel till behandlingen av drogm issbrukare — avseende a n ­ slagen u n d er F 1, F 2 och F 3 — h a r redovisats ovan u n d er punk ten 24 (s. 21).

U tskottet K ungl. M a j:ts förslag innebär bl. a. en förstärkning av anstaltspersonalen u n d er senare hälften av b u d g etåret m ed 35 tillsynsm anstjänster och 130 v å rd a rtjän ste r fö r a tt kom pensera den överenskom na förkortningen av arbetstiden till 40 tim m ar p e r v ecka fö r vård- och tillsynspersonalen. M edel h a r också b eräknats fö r bl. a. tio tjänster som till­ synsm an eller v ård are och fö r två tjä n ste r som b iträd e såsom fö rstä rk ­ ningar av personalen p å vissa befintliga anstalter sam t fö r 49 tjän ster fö r en n y öppen anstalt i V iskan och f ö r sam m anlagt 47 tjänster för nya allm änna h äk ten i G ävle, H elsingborg, H ärn ö san d och M ariestad. Sam tidigt h ar, som en fö ljd av en p la n erad k o ncentration av anstalts-

system et och därm ed fö ren ad avveckling av ett antal anstaltsplatser, anslaget reducerats m ed ett belopp, m otsvarande m edel för ett 90-tal tjänster. Y tterligare m edel h ar anslagits fö r bl. a. idrotts-, bildningsoch biblioteksverksam het inom anstalterna. Sam m anlagt innebär Kungl. M aj:ts förslag, trots en sta rk återhållsam het i förh ållan d e till k rim inal­ vårdsstyrelsens äskanden, en höjning av anslaget till fångvårdsanstaltern a m ed drygt 27 milj. kr. I m otionen n r 467 hem ställes a tt assistenternas arbetssituation på fångvårdsanstalterna och n o rm ern a fö r beräkning av anstalternas assi­ stentbehov blir förem ål fö r utredning och a tt förslag om fö rb ä ttrin g ar förelägges riksdagen. Behovet av ytterligare assistenter p å fångvårdsanstalterna h a r länge påtalats, och utskottet ä r m edvetet om dessa tjänstem äns besvärliga arbetsförhållanden. F rå g a n om an stalternas assistentbehov hänger em el­ lertid n ä ra sam m an m ed anstaltsbehandlingens utform ning. D å som ovan angivits K A IK inom k o rt vän tas fram lägga förslag h äro m , k an u t­ skottet icke fö ro rd a en u tredning i det av m otionärerna angivna syftet. U tsk o ttet avstyrker således m otionen n r 467. B eträffande y rkandet i m otionen n r 643 angående anslag till b eh a n d ­ lingen av drogm issbrukare hänvisar utskottet till sin bedöm ning u nder p u n k t 24 ovan. M o t K ungl. M aj:ts m edelsberäkning h a r utskottet ingen erinran. U tsk o ttet hem ställer a tt riksdagen 1 .m e d bifall till K ungl. M a j:ts förslag och m ed avslag p å m o ­ tionen 1971: 643 såvitt nu ä r i frå g a till Fångvårdsanstalterna fö r budgetåret 1971/72 anvisar e tt förslagsanslag av 256 173 000 kr., 2. avslår m otionen 1971: 467.

26. Frivården. Kungl. M a j:t h a r u n d er punkten F 3 (s. 62 och 63) föreslagit riksdagen a tt till F riv å rd e n fö r bud g etåret 1971/72 an ­ visa ett förslagsanslag av 45 107 000 kr.

M otioner I m otionen 1971: 172 av h e rr B ohm an m. fl. (m) hem ställes såvitt n u är i frå g a a tt riksdagen till F riv å rd e n fö r b u d g etåret 1971/72 a n ­ visar ett förslagsanslag av 48 607 000 kr. (yrk. A 3). I m otionen 1971: 330 av h e rr H elén m . fl. (fp) hem ställes såvitt nu är i fråg a a tt riksdagen u n d er F 3 F riv å rd e n utöver vad K ungl. M a j:t föreslagit anvisar 1 200 000 kr., avseende tjänster fö r 20 skyddsassistenter och 10 b iträden (yrk. 4). I m otionen 1 9 7 1 :4 6 8 av h e rr H ed lu n d m. fl. (c) hem ställes såvitt

nu är i frå g a a tt riksdagen till F riv ård en fö r b u dgetåret 1971/72 a n ­ visar e tt förslagsanslag av 46 107 000 kr. (yrk. 1). I m otionen 1 9 7 1 :4 6 9 av h e rr M åbrink m . fl. (vpk) yrkas a tt riks­ dagen i skrivelse till regeringen hem ställer a tt frå g an om skyddskonsulentdistriktens organisation i S tockholm , G ö teborg och M alm ö, av­ seende distriktens sam m anslagning och anknytning till den k om m unala socialvårdens stadsdelsdistrikt m ed h u v u d k o n to r och lokalkontor, blir förem ål fö r en utredning och a tt förslag h äro m förelägges riksdagen. I m otionen 1971:470 av h e rr M åbrink m . fl. (vpk) hem ställes a tt riksdagen m åtte besluta om sådan ändring av 28 kap. 4 och 5 §§ b ro tts­ balken a tt skyddstillsynens prö v o tid ändras frå n tre till e tt å r m ed m öjlighet till förlängning till m axim alt tre år sam t a tt vederbörande utsk o tt u ta rb e ta r nödvändig lagtext. I m otionen 1971: 471 av fru N o rd lan d e r m . fl. (vpk) yrkas a tt riks­ dagen i skrivelse till regeringen hem ställer om utredning av övervakningsnäm ndernas sam m ansättning och arbetsuppgifter. I m otionen 1971: 637 av fru D ahl m. fl. (s) hem ställes a tt riks­ dagen i skrivelse till K ungl. M a j:t begär en översyn av organisation, sam m ansättning, verksam hetsform er och befogenheter fö r övervakningsnäm nderna sam t skyddskonsulent- och övervakarorganisationen. I m otionen 1971: 639 av h e rr H ed in m . fl. (m, c, fp) hem ställes att riksdagen i skrivelse till K ungl. M a j:t m åtte begära u tredning och förslag till höstriksdagen om fo rm e r fö r en av staten stödd utö k ad övervakarverksam het inom de religiösa och i övrigt ideella organi­ sationerna. I m otionen 1 9 7 1 :6 4 3 av fru Jonäng m . fl. (c) fram ställt yrkande rö ra n d e m edel till behandlingen av drogm issbrukare — avseende a n ­ slagen u n d er F 1, F 2 och F 3 — h a r redovisats ovan u n d er punk ten 24 (s. 21).

U tskottet Kungl. M aj:ts förslag till m edelsanvisning u n d er punkten F 3 in n e­ b ä r en fortsättn in g av den om fattan d e utbyggnad av frivårdens all­ m ä n n a resurser som p åg ått u n d e r h ela 1960-talet. M edel beräknas bl. a. fö r ytterligare två skyddskonsulenter i anledning av en upp d el­ ning av G ävle och Luleå skyddskonsulentdistrikt. I övrigt tillföres friv å rd en bl. a. m edel fö r 13 skyddsassistenter och 25 biträden. D en totala personella förstärkningen enligt K ungl. M aj:ts förslag u ppgår till 43 tjänster. D en näm n d a uppdelningen av skyddskonsulentdistrikt överensstäm ­ m er m ed ett förslag som upptagits i e tt u n d er 1970 avläm nat b etän ­ kande av organisationsutredningen om k rim inalvård i frih e t (stencil Ju 1970: 12). F örslag i d etta betän k an d e h a r också delvis legat till g ru n d fö r krim inalvårdsstyrelsens i statsverkspropositionen redovisade

äskanden avseende bl. a. en om fattande satsning p å en allm än utbygg­ n a d av frivården. Styrelsens anslagsfram ställningar in n e fa tta r vidare bl. a. m edel fö r tjän ster och arvoden fö r en behandlingscentrai fö r frivårdsklientelet i S tockholm som rådet. O rganisationsutredningen fö r krim inalvård i frihet h a r h aft a tt u t­ red a bl. a. m öjligheterna till en effektivisering av frivårdsarbetet ge­ nom olika organisatoriska förän d rin g ar, behovet av ändringar av övervakningsnäm ndernas verksam hetsom råden och av indelningen i skyddskonsulentdistrikt. I utredningens b etänkande behandlas bl. a. också övervakningsnäm ndernas sam m ansättning och beslutsform er, förlägg­ ningen av näm ndernas kanslier sam t ersättningsgrunder fö r ledam öter i övervakningsnäm nd. F örslag fram lägges också b eträffan d e de s. k. friv årdsinspektörerna och räjongassistenterna fö r sam ordning av anstaltsv ård och frivård. V idare föreslås särskild utredning av frågan om en sam m anslagning av skyddskonsulentdistrikten i storstäderna till ett enda distrikt m ed huvudexpedition och lokalkontor, an knutna till den k o m ­ m unala socialförvaltningens regionala indelningar av storstaden. O rga­ nisationsutredningens b etänkande h a r rem issbehandlats och är n u fö re­ m ål fö r övervägande inom justitiedepartem entet. I m otio n ern a n r 172, 330 och 468 fram ställes — bl. a. m ot b ak g ru n ­ den av a tt frivården tillföres alltm er svårbehandlande fall m ed alkoholoch n arkotikaproblem — yrk an d en om högre anslag till frivården än K ungl. M aj ris förslag innehåller. D en i m otionen n r 172 föreslagna uppräkningen av anslaget — m ed 3,5 m ilj. kr. — avser främ st a tt m ö j­ liggöra in rättan d e t av den o v annäm nda av krim inalvårdsstyrelsen fö re ­ slagna behandlingscentralen fö r frivårdsklientelet i S tockholm som rå­ det. U p p rä k n in g a rn a enligt m otio n ern a n r 330 och 468 u tg ö r 1,2 milj. kr. resp. 1 m ilj. kr. U tsk o ttet fin n er a tt de ökade svårigheterna vid behandlingen av fri­ vårdsklientelet i S tockholm som rådet, betingade bl. a. av kon cen tratio ­ nen dit av psykiskt särpräglade och socialt utslagna oftast alkoholeller n arkotikaskadade klienter, ger anledning till djup oro. D et svårbehandlade klientelet kräver kvalificerad hjälp. E ftersom nuvarande organisation inte ger tillräckliga m öjligheter härtill ä r enligt utskottets m ening en ytterligare förstärkning u töver vad som innefattas i K ungl. M aj ris förslag ofrånkom lig. U tskottet vill därfö r tillstyrka krim inal­ vårdsstyrelsens förslag om in rättan d e t av en behandlingscentrai fö r fri­ vårdsklientelet i S tockholm som rådet. B ehandlingscentralen b ö r i h u ­ vudsaklig överensstäm m else m ed vad krim inalvårdsstyrelsen an fö rt i anslagsfram ställningarna fö r b u dgetåret 1971/72 förses m ed bl. a. en akutvårdsavdelning, ett inackorderingshem , en socialm edicinsk sektion och en social sektion. In rä tta n d e t av centralen föranleder enligt k ri­ m inalvårdsstyrelsen en u p p präkning av anslaget F 3 F rivården m ed 1 613 573 kr., av anslaget F 5 E ngångsanskaffning av inventarier m. m.

m ed 315 000 kr. och av anslaget F 7 U tbildning av personal m. fl. m ed 25 000 kr., eller m ed sam m anlagt ca 2 000 000 kr. U tsk o ttet tillstyrker att riksdagen u n d er fö rev aran d e anslag utöver vad K ungl. M a jit fö re ­ slagit b e rä k n ar 1 614 000 kr. E n u p präkning av anslagen F 5 och F 7 föreslås n ed a n u n d er p u n k te rn a 28 och 30. M ed hänsyn till de bety­ d an d e inslagen av socialvårdande och fra m fö r allt sjukvårdande k a ra k ­ tä r i den p la n erad e verksam heten vill u tsk o ttet b eto n a nödvändigheten av a tt vid p rojektets g en om förande erforderligt sam råd äger ru m m ed socialstyrelsen och a tt sam ordningen m ed sjukvården och socialvården även i övrigt ägnas särskild uppm ärksam het. D et k a n enligt utskottets m ening ifrågasättas vilket o rg an som ä r läm pligast som huvu d m an fö r en verksam het av ifrågavarande slag. U tsk o ttet fö ru tsätter d ä rfö r a tt er­ faren h e tern a av verksam heten redovisas fö r riksdagen sam t a tt i sam ­ b an d därm ed huvu d m an n ask ap sfråg o rn a k an ytterligare övervägas. I övrigt b ö r m otionsyrkandena inte föran led a n ågon riksdagens å t­ gärd. I m otio n ern a n r 469, 471 och 637 fram ställes k rav p å utredning av skilda frå g o r p å frivårdens om råde. I m otionen n r 469 yrkas sålunda a tt frågan om skyddskonsulentdistriktens organisation i S tockholm , G ö ­ teborg och M alm ö b lir förem ål fö r utredning. I m o tio n ern a n r 471 och 637 hem ställes om u tredning av övervakningsnäm ndem as sam m ansätt­ ning och arbetsuppgifter. E n ligt m otionen n r 637 b ö r en sådan u tre d ­ ning också gälla skyddskonsulent- och övervakarorganisationen. Som ovan anförts h a r organisationsutredningen u n d e r sitt arbete p å en effektivisering av friv ård sarb etet övervägt bl. a. indelningen i skyddskonsulentdistrikt. U tredningen h a r också fram lagt åtskilliga förslag rö ­ ran d e skyddskonsulentorganisationen, innefattan d e bl. a. en avsevärd fö rstärk n in g av den handläggande personalen. R ö ran d e den i m otionen n r 469 u p p ta g n a frågan om skyddskonsulentdistriktens organisation i sto rstäd ern a h a r utredningen gjo rt en fram ställning om prövning i sä r­ skild ordning. U tredningens förslag ä r förem ål fö r K ungl. M a jits över­ vägande. N ågon riksdagens åtg ärd i anledning av m otio n ern a n r 637, såvitt gäller skyddskonsulentorganisationen, och n r 469 är d ä rfö r inte erforderlig. Ä ven i m otio n ern a n r 471 och 637 fram ställda yrk an d en om övervakningsnäm ndernas sam m ansättning och arbetsuppgifter ä r som ovan fra m g ått förem ål fö r K ungl. M a jits prövning. In te h eller dessa m o ­ tionsyrkanden p åk a lla r d ä rfö r någon riksdagens åtgärd. I anslutning till y rk an d e t i m otionen n r 637 om översyn av över­ vakarorganisationen u tta la r m o tio n ärern a a tt övervakarens roll b ö r fö r­ ändras frå n en övervakande och k o ntrollerande fu nktion till en konta ktskapande och stödjande fu nktion sam t föreslår en nam n än d rin g till kontaktperson. F örslag om en liknande förän d rin g av arbetsuppgifterna h a r vid 1969 och 1970 års riksdagar p å förslag av statsutskottet (SU 3 Riksdagen 1971. 7 sami. N r 5

1969: 2 s. 22, 1970: 2 s. 13 f.) avvisats m ed hänvisning bl. a. till svårig­ heten att realisera tanken utan att k o n ta k tm a n n en kom m er att fungera som tjänstem än. Ä ven frågan om ändring av benäm ningen övervakare h a r tidigare behandlats av riksdagen; i första lagutskottets av riksdagen godkända utlåtan d e 1969: 5 i anledning av m otioner rö ra n d e sådan ändring fan n utskottet — även om syftet m ed m otionerna ansågs fö r­ tjä n a b eaktande — icke anledning till något initiativ från riksdagens sida. U tsk o ttet hänvisade till a tt socialutredningen — vars arb ete allt­ jä m t p åg å r — to rd e kom m a a tt ta upp spörsm ålet om benäm ningen p å dem som erh åller övervaknings- eller tillsynsuppdrag sam t till att frå ­ gan to rd e få övervägas allteftersom b erö rd lagstiftning ses över. Justitie­ utskottet finner n u ej anledning a tt från g å riksdagens tidigare ställnings­ taganden. I enlighet m ed vad sålunda an fö rts avstyrker utskottet bifall till m o ­ tionerna n r 471 och 637. H äru tö v e r vill utskottet i anledning av u tta la n d en i m otionen n r 637 angående prövningen av ärenden enligt 6 § tredje stycket passkungörel­ sen e rin ra om a tt 1969 års riksdag på förslag av första lagutskottet (1LU 1969: 30) hem ställt att regler u tfärd as rö ra n d e besvär m o t övervakningsnäm nds beslut i passärenden. F rå g an ä r alltjäm t beroende på K ungl. M aj:ts prövning. I m otionen n r 470 hem ställes om en förk o rtn in g från tre till ett år av prövotiden fö r den som döm ts till skyddstillsyn. F råg an beröres också i den nyss behandlade m otionen n r 637. Till stöd fö r y rk an d e t anföres i m otionen n r 470 bl. a. a tt en k o rtare prövotid skulle ge de friv ård an d e organen m öjlighet a tt in rikta sin verksam het p å de m era tids- och arbetskrävande klientgrupperna. I m otio n ern a åberopas också a tt prövotiden vid villkorlig frigivning frå n fängelse som regel ä r ett år. E nligt bestäm m elserna i brottsbalken står den som döm ts till skydds­ tillsyn u n d er prövotiden u n d er övervakning. Om övervakning inte läng­ re ä r erforderlig skall övervakningsnäm nden fö ro rd n a om övervakning­ ens u p phörande. M ed hänsyn till d etta stadgande, som enligt utskottets m ening b ö r tilläm pas utan dröjsm ål så sn a rt behov av övervakning ej längre föreligger, finner utskottet ej tillräckliga skäl att tillstyrka den ifråg asatta lagändringen. M otionen b ö r således inte fö ra n led a någon riksdagens åtgärd. M otionen n r 639 u p p ta r yrkande om skyndsam utredning och förslag rö ra n d e en av staten stödd, u tökad övervakarverksam het inom religiösa och övriga ideella organisationer. T ill stöd fö r y rkandet åberopas bl. a. svårigheterna att rek ry tera tillräckligt antal läm pliga övervakare, vilket h aft till följd att alltfö r m ånga u p p d rag lagts p å varje övervakare. I m otionen skisseras en institutionell övervakningsverksam het inom o rgani­ sationernas ram . U tsk o ttet finner det i hög grad angeläget att frivilliga k ra fte r inom de ifrågavarande organisationerna engagerar sig i frivårds-

verksam heten, vilket red an förekom m er i icke obetydlig o m fattning till sto r b åtn ad fö r sam hällets resocialiserande strävanden. D et synes em el­ lertid k u n n a ifrågasättas om det ä r läm pligt a tt fö r ändam ålet bygga upp en särskild organisation vid sidan av den statliga adm inistrationen, som red a n o m fattar en grupp av över 10 000 frivilliga övervakare fö r­ uto m de tjänstem än inom bl. a. skyddskonsulentdistrikten som åtar sig övervakningsuppdrag. M ed hänsyn härtill kan utskottet inte tillstyrka m otionen. B eträffande y rkandet i m otionen n r 643 angående anslag till b ehand­ lingen av drogm issbrukare hänvisar utskottet till sin bedöm ning u nder p u n k t 24 ovan. U tskottet hem ställer a tt riksdagen 1 .g e r Kungl. M a j:t till k än n a vad utsk o ttet an fö rt om inrättandet av en behandlingscentrai fö r frivårdsklientelet i Stockholm som ­ rådet, 2. i anledning av K ungl. M a j:ts förslag sam t m otionerna 1971: 172, 1971: 330, 1971: 468 och 1971: 643, sam tliga m otioner såvitt nu ä r i fråga, till F rivården fö r budgetåret 1971/72 anvisar ett fö r­ slagsanslag av 46 721 000 kr., 3. avslår m otionen 1971: 469, 4. avslår m otionen 1971: 470, 5. avslår m otionen 1971: 471, 6. avslår m otionen 1971: 637, 7. avslår m otionen 1971: 639.

27. Maskin- och verktygsutrustning m. m. U tsk o ttet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag u n d er punkten F 4 (s. 63) och hem ställer att riksdagen till M askin- och verktygsutrustning m . m . fö r bu d ­ getåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 2 385 000 kr.

28. Engångsanskaffning av inventarier m. m. K ungl. M a j:t h a r under p unk ten F 5 (s. 64) föreslagit riksdagen a tt till E ngångsanskaffning av inventarier m. m . fö r bud g etåret 1971/72 anvisa ett reservationsan­ slag av 3 365 000 kr.

U tskottet U n d er hänvisning till vad u tsk o ttet a n fö rt u n d e r p u n k t 26 ovan angående in rättan d e t av en behandlingscentral fö r frivårdsklientelet i S tockholm som rådet tillstyrker u tsk o ttet en uppräk n in g av förevarande anslag m ed 315 000 kr. U tskottet hem ställer a tt riksdagen i anledning av K ungl. M a j:ts förslag sam t m otio­ nerna 1 9 7 1 :1 7 2 , 1 9 7 1 :3 3 0 , 1 9 7 1 :4 6 8 och 1 9 7 1 :6 4 3 , sam tliga

m otioner såvitt n u är i fråga, tili E ngångsanskaffning av in­ ventarier m . m . fö r b u dgetåret 1971/72 anvisar ett reservations­ anslag av 3 680 000 kr.

29. Anskaffning, montering och transport av baracker m. m. U tskottet tillstyrker K ungl. M aj:ts förslag u nder p u n k te n F 6 (s. 64) och h e m ­ ställer a tt riksdagen till A n sk a ffn in g , m ontering och transport av barac­ ker m . m . fö r b u dgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 660 000 kr.

30. Utbildning av personal m. fl. Kungl. M a j:t h a r u n d er punkten F 7 (s. 65) föreslagit riksdagen a tt till U tbildning av personal m. fl. för b u dgetåret 1971/72 anvisa e tt reservationsanslag av 2 100 000 kr.

U tskottet U n d er hänvisning till vad utskottet a n fö rt u n d er punk ten 26 ovan a n ­ gående in rä tta n d e t av en behandlingscentral fö r frivårdsklientelet i Stockholm som rådet tillstyrker utskottet en u p präkning av förevarande anslag m ed 25 000 kr. U tsk o ttet hem ställer a tt riksdagen i anledning av K ungl. M a j:ts förslag sam t m o tio ­ n ern a 1971: 172, 1971: 330, 1971: 468 och 1971: 643, sam tliga m otioner såvitt n u ä r i fråga, till U tbildning av personal m . fl. fö r b u d g etåret 1971/72 anvisar e tt reservationsanslag av 2 125 000 kr.

31. Kriminologisk forskning. K ungl. M a j:t h a r u n d er punkten F 8 (s. 65) föreslagit riksdagen a tt till K rim inologisk forskning fö r b u d ­ getåret 1971/72 anvisa e tt reservationsanslag av 440 000 kr.

M otion I m otionen 1971: 172 av h e rr B ohm an m . fl. (m) yrkas såvitt nu är i fråg a a tt riksdagen i skrivelse till K ungl. M a j:t hem ställer a tt k ri­ m inologisk forskning rö ra n d e allm änpreventionens betydelse snarast igångsättes och a tt erfo rd erlig a resurser h ä rfö r ställes till förfogande (yrk. B b). U tskottet I m otionen n r 172 fram hålles a tt k u nskapen om olika b ro ttsp å­ följders verkan ä r ytterst bristfällig och a tt d et är angeläget a tt gru n d ­ läggande forskning igångsättes för a tt söka klarlägga vilken betydel­ se olika p åfö ljd er h a r fö r laglydnaden och a tt forskningen intensifieras n ä r det gäller a tt fastställa allm änpreventionens effekt. M otionsyrkan-

det in n e fa tta r förslag a tt riksdagen skall hos K ungl. M a j:t hem ställa a tt krim inologisk forskning rö ran d e allm änpreventionens betydelse snarast igångsattes och a tt erforderliga resurser h ä rfö r ställes till fö r­ fogande. M otioner av sam m a innehåll behandlades av 1969 och 1970 års rik s­ dagar (SU 1969: 2 s. 24, 1970: 2 s. 14 f.). S tatsutskottet erinrade d ä r­ vid om tillsättandet av den u n d er p u n k te n 24 ovan o m näm nda k o m ­ m ittén fö r system atisk forskningsplanering p å krim inalvårdens o m råde och fram höll att, även om kom m ittén i fö rsta h an d h a d e a tt ta upp m er närliggande p ro jek t än d et som fö ro rd as i m otionen, verksam heten efter h an d b orde k u n n a utvidgas till krim inologin och angränsande fält, varvid även n u ifrågavarande forskningskrav b orde prövas. U t­ skottet erinrade också om Sveriges engagem ang i den krim inologiska forskning som bedrives inom F ö re n ta natio n ern as och E uro p aråd ets ram . N åg o n riksdagens åtg ärd för prio riterin g av forskningsuppgifter­ n a var enligt utskottets m ening inte läm plig och m o tio n ern a avslogs p å utskottets förslag. Ju stitieutskottet delar statsutskottets bedöm ning. M ed hänvisning h ä r­ till och till vad utskottet ovan u nder p u n k te n 24 an fö rt angående den intensifierade forskningsplaneringen p å krim inalvårdens om råde av­ styrker u tsk o ttet bifall till m otionen n r 172 i fö rev aran d e del. U tskottet h a r ingen erin ran m ot K ungl. M aj:ts m edelsberäkning. U tsk o ttet hem ställer a tt riksdagen 1. till K rim inologisk forskning fö r b u d g etåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 440 000 kr., 2. avslår m otionen 1971: 172 såvitt n u ä r i fråga.

32. Frivillig kontaktverksamhet m. m. Krhninalvårdsenheter med sär­ skild budget. U tsk o ttet tillstyrker K ungl. M aj:ts förslag under p u n k ­ terna F 9 och F 10 (s. 65— 67) och hem ställer a tt riksdagen för bud g etåret 1971/72 anvisar 1. till Frivillig ko n ta ktverksa m h et m . m . ett reservationsanslag av 100 000 kr., 2. till K rim inalvårdsenheter m ed särskild budget ett förslagsan­ slag av 1 000 kr.

D iverse

33. Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. med flera anslag. U tsk o ttet tillstyrker K ungl. M a j:ts förslag u n d er p u n k tern a G 1— G 3 (s. 68 och 69) samt hem ställer

a tt riksdagen fö r bud g etåret 1971/72 anvisar 1. till Bidrag fö r utgivande av fö rfattningskom m entarer m . m . ett reservationsanslag av 50 000 kr., 2. till Bidrag till vissa internationella sam m anslutningar m . m . inom privaträttens om råde e tt förslagsanslag av 100 000 kr., 3. till Bidrag tilt N o rd isk D om ssam ling ett reservationsanslag av 12 000 kr.

34. Hyresnämnderna. Vissa kostnader i anledning av allmänna val. U t­ skottet tillstyrker K ungl. M aj:ts förslag u n d er p u n k te rn a G 5 och G 6 (s. 69— 71) om hem ställer a tt riksdagen fö r bud g etåret 1971/72 anvisar 1. till H yresnäm nderna ett förslagsanslag av 10 970 000 kr., 2. till Vissa kostnader i anledning av allm änna val e tt förslagsan­ slag av 500 000 kr.

K A P I T A L B U D G E T E N

S T A T E N S A F F Ä R S V E R K S F O N D E R

D o m än v erk et

35. Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården. U tskottet till­ styrker K ungl. M aj:ts förslag u n d er punkten I: G 1 (s. 72) och hem ­ ställer a tt riksdagen till Förvärv av jordbruksfastigheter fö r krim inal­ vården fö r b u d g etåret 1971/72 anvisar e tt investeringsanslag av 1 000 kr.

S T A T E N S A L L M Ä N N A F A S T IG H E T S F O N D

36. Polishus m. m. med flera anslag. U tskottet tillstyrker K ungl. M aj:ts förslag u n d er p u n k te rn a II: 1— 4 (s. 72— 78) och hem ställer a tt riksdagen fö r b u d g etåret 1971/72 anvisar 1. till Polishus m . m . ett investeringsanslag av 40 000 000 kr., 2. till Byggnadsarbeten fö r dom stolsväsendet e tt investeringsanslag av 3 000 000 kr., 3. till Vissa byggnadsarbeten fö r krim inalvården ett investerings­ anslag av 10 000 000 kr., 4. till N yb yg g n a d i kvarteret K ronoberg i Sto ckh o lm ett investe­ ringsanslag av 1 000 kr.

B E H A N D L A D F R Å G A

37. Behandlad fråga. Kungl. M aj:ts förslag u nder punkten A 9 C en­ traln äm n d en fö r fastighetsdata h a r bifallits av riksdagen p å grundval av civilutskottets b etänkande n r 5, v arom u tsk o ttet h ä r erinrar.

U P P S K JU T N A F R Å G O R

38. Uppskjutna frågor. Senare u n d er sessionen kom m er konstitutions­ u tskottet a tt y ttra sig b eträffande K ungl. M aj:ts u n d er följande p u n k ­ ter fram lag d a förslag, näm ligen D 2 R egeringsrätten D 4 K am m arrä tte rn a G 4 Bidrag till politiska partier, vilket justitieutskottet h är anm äler.

Stockholm den 15 april 1971

P å justitieutskottets vägnar A ST R ID K R IST E N SS O N

V id detta ärendes slutbehandling har närvarit: fru K ristensson (m ), frö ­ ken Bergegren (s), fröken M attson (s), h e rra r D ockered (c), E rn u lf (fp), L arfo rs (s), Johansson i V äxjö (c), Jönsson i M alm ö (s), W estberg i L jus­ dal (fp), N y g ren (s), Schött (m), P olstam (c), fru N o rd lan d e r (vpk), h e r­ ra r Josefsson i H alm stad (s) och A lf P ettersson i M alm ö (s).

V id behandlingen av p u n k tern a 1— 6 sam t 24— 38 h a r h e rr E rn u lf (fp) ersatts av h e rr P etersson i R östånga (fp). V id behandlingen av p u n k ­ tern a 1— 23 h a r fru N o rd lan d e r (vpk) ersatts av h e rr H agberg (vpk).

R e servationer

vid p u n kten 6 (E rsättning fö r personskador p å grund av brott) 1. b eträ ffan d e utredning om vidgad ersättning m . m . av fru K ristens­ son (m), h e rra r D o ckered (c), Johansson i V äxjö (c), W estberg i Ljusdal (fp), S ch ö tt (m), Polstam (c) och Petersson i R östånga (fp), vilka ansett

dels att den del av utskottets b etänkande p å s. 5 som b ö rja r med o rden ” U tsk o ttet ser” och slutar m ed o rd en ” riksdagens sida” b o rt h a följande lydelse.

F rå g o r om statlig ersättning till p erso n er som åsam kas skador genom b ro tt h a r u n d er det senaste decenniet upptagits till övervägande i riks­ dagen så gott som varje år. D ärvid h a r regelm ässigt fram hållits angelä­ genheten av a tt de som blir offer fö r b ro tt i största m öjliga utsträckning f å r gottgörelse fö r sina skador. D et förslag till ersättningsordning som n u fram lägges tillgodoser enligt utskottets m ening inte de önskem ål som riksdagen u tta la t. M ycket stark kritik h a r också fram k o m m it vid fö r­ slagets rem issbehandling. H ä r m å endast näm nas a tt förslaget avstyrkes av LO , som ifrågasätter om förslaget verkligen fyller något egent­ ligt syfte, sam t a tt flertalet av övriga elva rem issorgan anser a tt fö rsla­ get ä r fö r restriktivt i olika avseenden. I och fö r sig är det givetvis ett fram steg att ersättning av statsm edel skall k u n n a ges till dem som h a r drab b ats av personskada genom b ro tts­ lig handling. O m m an b ea k ta r det grundskydd som socialförsäkringen ger vid sjukdom och skadefall och sam tidigt n o te ra r a tt den föreslagna ersättningsordningen fö r sin tilläm pning fö ru tsätter a tt skadan m ed­ fö rt påtagliga ekonom iska svårigheter fö r den drabbade, står det em el­ lertid k la rt vilken obetydlig räckvidd prom em orians förslag i realiteten h ar. Ä n tydligare fra m stå r d etta genom att ersättning fö r sveda och värk sam t fra m tid a m en — som ej täcks av socialförsäkringen — i p rincip ej skall utgå. A vståndstagandet i p rom em orian frå n tankegång­ en a tt staten b ä r ansvaret fö r skadeverkningar genom b ristande över­ vakning av ordningen i sam hället eller genom otillräckligt förebyggande av b ro tt liksom hänvisningen till m öjligheterna fö r den enskilde a tt teck ­ n a p riv ata försäkringar belyser y tterligare att förslaget inte innebär n å ­ gon lösning av det viktiga sam hällsproblem det h är gäller. I överensstäm m else m ed yrk an d en a i m otionerna n r 329, 330 och 331 anser sig u tsk o ttet d ä rfö r b ö ra fö ro rd a a tt spörsm ålen om statlig er­ sättning fö r skador genom b ro tt b lir förem ål fö r fö rn y a d utredning. U tredningsarbetet bör, som föreslås i m otionen n r 329, bedrivas i p a r ­ lam entariska form er. U tsk o ttet ä r icke b ere tt a tt p å det nu föreliggande m a terialet ge bestäm da anvisningar om h u r de m ånga spörsm ål av delvis m ycket kom plicerad n a tu r som h änger sam m an m ed e tt vidgat statligt ersättningsansvar skall lösas. E n rik tp u n k t fö r u tredningen m åste em el­ lertid v a ra a tt även egendom sskador och skador av ideell n a tu r skall k u n n a ersättas. E tt önskem ål ä r också a tt allm änna skadeståndsrättsliga regler i görligaste m ån skall tilläm pas vid ersättningsbedöm ningen och a tt prövningen an fö rtro s dom stol eller dom stolsliknande organ. U tredningen bö r bedrivas skyndsam t m ed beaktande av m öjligheter­ na a tt fram lägga förslag till p artiella reform er. Ö nskem ålen i m otionen n r 329 a tt översynen skall o m fatta hela det skadeståndsrättsliga problem kom plexet anser sig u tsk o ttet ej b ö ra b i­ trä d a m ed hänsyn till a tt det sedan länge pågående arb etet p å ny skadeståndslagstiftning n u uppgivits b efin n a sig i sitt slutskede; en lagråds-

rem iss m ed förslag till skadeståndslag m ed regler om bl. a. arbetsgivares och arbetstagares skadeståndsansvar sam t skadestånd i offentlig v erk ­ sam het beräknas bli offentliggjord innevarande m ånad. V ad h äre fte r gäller frå g an om ersättning till polism än fö r kroppsskada vill u tsk o ttet endast e rin ra om a tt 1967 års riksdag i skrivelse till K ungl. M a j:t anhållit om förslag till bestäm m elser h äro m i sådan tid a tt reglerna kunde trä d a i k ra ft den 1 juli 1968 sam t a tt 1968 års riks­ dag i ny skrivelse un d erstru k it angelägenheten av a tt spörsm ålet snarast m öjligt fick sin lösning. E nligt utskottets m ening fra m stå r det som m inst sagt anm ärkningsvärt att K ungl. M a j:t tro ts riksdagens sålunda u tta la ­ de önskem ål ännu icke fra m la g t förslag i äm net. V ad u tsk o ttet i den­ na del an fö rt b ö r ges K ungl. M a j:t till känna.

dels att u tsk o ttet u n d er p u n k te rn a 3. och 4. bort hem ställa att riksdagen 3. i anledning av m otionen 1971: 172 såvitt nu är i frå g a ger K ungl. M aj :t till kän n a vad u tsk o ttet an fö rt rö ra n d e ersättning till polis­ m än fö r kroppsskada, 4. i anledning av m otionen 1 9 7 1 :3 2 9 , m otionen 1 9 7 1 :3 3 0 såvitt gäller yrk an d e 6 och m otionen 1971: 331 hos K ungl. M a j:t h em ­ ställer om utredning av fråg an om vidgad ersättning till b ro tts­ offer i enlighet m ed vad u tsk o ttet anfört.

vid pu n kten 8 (Lokala polisorganisationen: F örvaltningskostnader)

2. b eträ ffan d e m edelsberäkningen av fru K ristensson (m), h e rra r D o c k­ ered (c), E r n u lf (fp), Johansson i V äxjö (c), W estberg i L jusdal (fp), S ch ö tt (m) och Polstam (c), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets b etänkande som b ö rja r p å s. 8 m ed orden ”U tsk o ttet anser” och slu tar p å s. 9 m ed o rden ” lokala polis­ organisationen” b o rt ersättas m ed text av fö ljande lydelse. H u r allvarlig situationen ä r belyses av u tta la n d en i rikspolisstyrelsens i septem ber 1970 avläm nade p etita fö r nästkom m ande budgetår. Styrel­ sen säger d ä r a tt det m ed n u varande resurser inte är m öjligt a tt ge den enskilde m edborgaren tillfredsställande skydd till person och egendom och u tta la r vidare, i anslutning till redogörelse fö r den tilltagande våldsbrottsligheten, a tt det m åste betecknas som synnerligen otillfredsställande a tt allm änheten, särskilt äldre personer, av fru k ta n fö r a tt bli överfallen inte vågar ge sig u t p å g ato r eller begagna allm änna transportm edel u n d er kvälls- och nattetid. U tvecklingen efter den tidpunkt, d å dessa kon stateran d en gjordes, innebär en ytterligare försäm ring av förhållandena. Så t. ex. h a r över­ greppen m o t passagerare och personal p å tunn elb an an i S tockholm ökat

både i antal och svårighetsgrad. V åldsm entaliteten h ar tagit sig nya u t­ try ck i ök at an tal bank- och p o strån sam t i te rro rd åd m ed internationell anknytning. L äget på nark o tik afro n ten inger allt djupare oro. F ö r a tt v än d a utvecklingen ä r det enligt utskottets m ening n ö dvän­ digt m ed åtg ärd er p å bred fro n t och en effektiv sam ordning av sam ­ hällets insatser p å rättsom rådet. D essa sy npunkter utvecklas n ärm are i den reservation som fogats till utskottets betänkande 1971: 6. E tt vik­ tigt inslag i en sådan satsning ä r självfallet en förstärkning av polisens resurser. Inte m inst angelägen ä r enligt utskottets mening en fö rb ä ttrad allm än övervakning, ägnad a tt fö rh in d ra b ro tt och tillgodose de en­ skilda m änniskornas krav p å rättssam hällets skydd. B rottsutvecklingen kräver även en k raftig förstärkning av polisens utredningsverksam het; n u varande låga uppklaringsprocent kan inte accepteras. D en allm änna utvecklingen p å trafik o m råd e t och övervakningens betydelse för tra fik ­ säkerheten nödvändiggör också ökade personella resurser vid de trafikövervakande enheterna. K ungl. M aj:ts förslag på personalsidan m otsv arar inte ens det arbetskraftsb o rtfall som följer av den arbetstidsförkortning som in träd er den 1 ja n u a ri 1972. E nligt utskottets m ening ä r det knappast försvarligt att underskrida rikspolisstyrelsens förslag, som redan det innebär en ned­ sättning av polischefernas och länsstyrelsernas äskanden m ed m er än 50 procent. M ed hänsyn till de rationaliseringsvinster som kan väntas av den pågående om organisationen av polisdistriktens interna organisation och genom överfö ran d et av vissa polisuppgifter till annan personal har u tsk o ttet em ellertid i det råd an d e budgetpolitiska läget ansett sig k unna begränsa fö rstärk n in g arn a till 325 tjänster fö r polism än utöver Kungl. M aj:ts förslag. T jä n stern a bö r fördelas p å polisdistrikten och p å de olika verksam hetsgrenarna i huvudsaklig överensstäm m else m ed riks­ polisstyrelsens prioritering. M ed hänsyn till a tt en viss m inskning av kostnaderna fö r övertidsersättning kan fö ru tsättas b eräknar utskottet anslagsbehovet u töver Kungl. M aj:ts förslag till 11,5 milj. kr. Ställnings­ tag an d et m edför också en m indre u p präkning av anslagen till Polisver­ ket: In k ö p av m o to rfo rd o n m. m . och L okala polisorganisation: U t­ rustning. dels a tt utskottets hem ställan u n d er 1. b o rt h a följande lydelse: 1. a tt riksdagen i anledning av K ungl. M aj:ts förslag sam t m otio­ nerna 1971: 172, såvitt gäller yrkandet A 2, 1971: 328 och 1971: 330, b åd a såvitt nu ä r i fråga, till L okala polisorganisationen: Förvaltningskostnader fö r budgetåret 1971/72 anvisar e tt fö r­ slagsanslag av 895 300 000 kr., varav 206 000 000 kr. a tt avräk­ nas m ot autom obilskattem edlen.

3. b eträffan d e m edelsberäkningen av fru K ristensson (m), h erra r D ockered (c), E rn u lf (fp), Johansson i V äxjö (c), W estberg i Ljusdal (fp), S ch ö tt (m) och Polstam (c), vilka — u n d er föru tsättn in g av riksda­ gens bifall till den ovan vid punk ten 8 avgivna reservationen n r 2 — a n ­ sett

dels a tt det stycke p å s. 10 i utskottets betänkande som b ö rja r m ed o rden ” A v den” och slu tar m ed o rd en ” fö revarande del” bort ersättas m ed text av följande lydelse. U n d e r punkten 8 ovan h a r utskottet i anledning av m otio n ern a n r 172, 328 och 330 anvisat m edel fö r inrättande av 325 tjän ster fö r polis­ m än u töver K ungl. M a j:ts förslag. M ed hänsyn härtill bör förevarande anslag uppräknas m ed 3 300 000 kr. fö r a tt anpassa fordonsvolym en till det sålunda beräknade an tale t nya polism än.

dels a tt utskottet u n d er 2. bort hem ställa a tt riksdagen 2. i anledning av K ungl. M aj:ts förslag sam t m otionen 1971: 172, såvitt n u ä r i fråga, till Polisverket: In kö p av m o to rfo rd o n m . m . fö r budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 37 000 000 kr., varav 22 200 000 kr. att avräknas m ot autom obilskattem edlen.

vid p u n kten 11 (Polisverket: Särskild polisverksam het fö r hin d ran d e och u ppdagande av b ro tt m ot rikets säkerhet m. m.)

4. b eträffan d e säkerhetspolisens register, m .m . av h e rr Hagberg (vpk), som ansett a tt utskottets betän k an d e u n d er punk ten 11 frå n och m ed o rd en ” U tskottet vill” p å s. 12 b o rt ersättas m ed text av följande lydelse. D et kan icke bestridas a tt en politisk åsiktsregistrering ägt rum i Sverige. P ersoner h a r avskedats frå n sina anställningar, vägrats anställ­ ning, blivit förem ål fö r k ränkande åtg ärd er såsom husundersökningar etc. en b a rt p å grund av m edlem skap eller sym patier fö r den kom m unis­ tiska rörelsen eller eljest en socialistisk sam hällsuppfattning. F all h ar förekom m it då en b art personliga relatio n er eller släktskap till personer m ed sådan anknytning eller m isstanke i sam m a riktning u tg jo rt grund fö r sådan registrering och konsekvenserna därav. Så länge icke dessa register — såsom påyrkas i m otionen n r 640 — helt fö rstö rts u n d er allsidig kontroll, m åste d etta förh ållan d e tolkas som att alltjä m t sam m a bevekelsegrunder ligger till grund fö r ” den särskilda polisverksam heten” . D e i m otionen åberopade in te rv ju u tta lan d e n a för Svenska D agbladet den 23 ja n u ari 1971 av SÄ P O -chefen H ans H olm ér

b ek rä fta r a tt verksam heten fortfarande bedrives frå n nyss anfö rd a u t­ gångspunkter. M o t den n a b ak grund anser utskottet att yrk an d en a i m otionen rö ra n ­ de säkerhetspolisens organisation och politiska register b ö r bifallas och a tt K ungl. M a j:ts föreliggande förslag till m edelsanvisning bö r ogillas. E rfo rd erlig t anslag fö r en i enlighet m ed vad u tsk o ttet an fö rt reducerad verksam het få r K ungl. M a j:t begära genom förslag p å tilläggsstat. U tskottet hem ställer att riksdagen dels i anledning av m otionen 1971: 640 såvitt gäller m edelsanvis­ ningen avslår K ungl. M aj:ts föreliggande förslag till anslag för b ud g etåret 1971/72 till Polisverket: Särskild polisverksam het för h in d ran d e och uppdagande av b ro tt m ot rik ets säkerhet m . m ., dels m ed bifall till sam m a m otion i övrigt hos K ungl. M a j:t h em ­ ställer a tt den del av säkerhetspolisens organisation som innebär inblandning i inrikespolitiken upplöses och a tt alla dess register brännes u n d er allsidig k ontroll ävensom ger K ungl. M a j:t till k än n a vad u tsk o ttet i övrigt an fö rt rö ra n d e m edelsanvisningen.

vid p u n k ten 13 (L okala polisorganisationen: U trustning)

5. b eträ ffan d e m edelsberäkningen av fru K ristensson (m), h e rra r D ockered (c), E rn u lf (fp), Johansson i V äxjö (c), W estberg i Ljusdal (fp), Sch ö tt (m) och P olstam (c), vilka — u n d er föru tsättn in g av riks­ dagens bifall till den ovan vid punkten 8 avgivna reservationen n r 2 — ansett

dels a tt det avsnitt p å s. 13 i utskottets betän k an d e som b ö rja r m ed orden ” D en i” och slu tar m ed orden ” avstyrkes m otionsförslagen” b o rt ersättas m ed text av fö ljande lydelse. U n d er punk ten 8 ovan h a r utskottet i anledning av m otionerna n r 172, 328 och 330 anvisat m edel för in rättan d e av 325 tjä n ste r fö r polism än utöver K ungl. M aj:ts förslag. M ed hänsyn härtill b ö r fö revarande an ­ slag u p präknas m ed 540 000 kr.

dels att u tsk o ttet b o rt hem ställa a tt riksdagen i anledning av K ungl. M aj:ts förslag sam t m otionerna 1971: 328 och 1971: 330, båd a såvitt n u är i fråga, till L okala polisorganisationen: U trustning fö r bud g etåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 12 240 000 kr., varav 1 750 000 kr. att avräknas m ot autom obilskattem edlen.

6. b eträ ffan d e m edborgarvittnen av h e rra r E rn u lf och W estberg i L jusdal (båda fp), vilka ansett

dels a tt det avsnitt p å s. 20 i utskottets betän k an d e som b ö rjar m ed o rd en ” Vid 1967” och slu tar m ed o rden ” till m otionen” b o rt ersättas m ed text av följande lydelse. V id 1967 -------------- ( = u ts k o tte t) -------------- till prövning. Ställningsta­ g an d et vidhölls vid 1970 års riksdag (1LU 1970: 9), d å m otioner m ed lik a rtat yrkande som det nu fö revarande behandlades. Ju stitieutskottet vidhåller fö rsta lagutskottets tidigare ställningstagan­ den att fråg an om behovet av särskilt valda, av statsm edel bekostade förhörsvittnen vid förundersökning i brottm ål b ö r bli fö re m ål fö r prö v ­ ning. D å n u åtskilliga å r fö rflu tit sedan polisväsendet förstatligades och m ångårig erfaren h e t av m edborgarvittnesinstitutionen finns i en av våra största kom m uner, saknas anledning a tt d rö ja härm ed. I enlighet m ed d et sagda bö r den prövning, som enligt riksdagens tidigare u ttalanden b ö r kom m a till stånd i läm pligt sam m anhang, n u verkställas så a tt regler om ersättning till förhörsvittnen tillskapas. I enlighet m ed det sagda b ö r m otionsyrkandet bifallas. dels a tt u tsk o ttet u n d er 3. b o rt hem ställa a tt riksdagen 3. m ed bifall till m otionen 1971: 330 såvitt n u ä r i frå g a hos Kungl. M a j:t b egär förslag till regler om ersättning till förhörsvittnen vid förundersökning i b ro ttm å l (m edborgarvittnen).

vid pu n kten 24 (K rim inalvårdsstyrelsen)

7. b eträffan d e utredning rörande krim inalvårdens utfo rm n in g m . m. av fru K ristensson (m), h e rra r D ockered (c), Johansson i V äxjö (c), W estberg i L jusdal (fp), S ch ö tt (m), P olstam (c) och Petersson i R ö ­ stånga (fp), vilka ansett

dels att det stycke i utskottets b etänkande p å s. 22 som b ö rja r m ed o rden ” U tsk o ttet h a r” och slu tar m ed o rd en ” b erörd del” b o rt utgå sam t a tt det avsnitt som b ö rja r p å s. 23 m ed o rden ” M otioner m ed” och slutar p å s. 24 m ed o rd en ” fö revarande delar” b o rt ersättas m ed text av följande lydelse. D e t i m otio n ern a n r 330 och 468 fra m fö rd a förslaget om en u tred ­ ning rö ra n d e krim inalvårdens utform ning b ö r bedöm as m o t bakgrund av a tt riktlin jern a fö r krim inalvårdens verksam het inte ä r k la rt u p pdrag­ na. V isserligen h a r återanpassning i sam hället uppsatts som ett huvud­ m ål m en inom verksam heten finns åtskilligt av ett äldre system , d är resocialiseringstanken inte h a r någon fra m träd a n d e plats. F orskning om

olika behandlingsm etoder och deras återanpassande verkan är självfal­ let av stor betydelse m en kan — bl. a. m ed hänsyn till den krim inolo­ giska forskningens begränsade resurser — knap p ast ensam t ge erfo r­ derligt underlag fö r de ställningstaganden som nu m åste göras b eträ f­ fan d e den fra m tid a krim inalvården. R iktlinjer m åste enligt utskottets m ening dras upp fö r en krim inalvård som in n eb är en m edveten sats­ ning p å rehalibiteringsaspekten och p å frivården. E n fast styrning m åste ske av reform vilja, forskningsinsatser, behandlingsm etoder och ekono­ m iska resurser. P roblem atikens vikt och den u ppm ärksam het frågorna tilld rar sig i den allm änna debatten leder till a tt rik tlin jern a m åste dras upp i parlam entarisk ordning. E nligt utskottets m ening b ö r d ärfö r snarast tillsättas en parlam en ta­ risk utredning rö ra n d e krim inalvårdens fra m tid a utform ning. Ställnings­ tag an d et överensstäm m er väsentligen m ed vad som föreslås i m otio­ nern a n r 330 och 468 och ger även m öjlighet till prövning av åtskil­ liga av de frågeställningar angående krim inalvården som aktualiserats i m otionen n r 172. D en sålunda föreslagna u tredningen b ö r självfallet sam arbeta m ed de utred n in g ar som enligt vad ovan sagts nu ä r verk­ sam m a p å krim inalvårdsfältet. A nledning antag a a tt dessas arbete skulle h indras eller försvåras av en ny utredning m ed angiven inriktning fö re­ ligger em ellertid inte enligt utskottets m ening.

dels a tt utskottet u n d er 2. b o rt hem ställa a tt riksdagen 2. i anledning av m otio n ern a 1971 :1 7 2 , 1 9 7 1 :3 3 0 och 1971:468, sam tliga såvitt nu ä r i fråga, hos K ungl. M aj,t h em ställer om till­ sättan d et av en parlam en tarisk u tredning rö ran d e krim inalvården i enlighet m ed vad u tsk o ttet ovan anfört.

vid p unkten 26 (F rivården)

8. b eträffan d e m edelsberäkningen av fru K ristensson (m), h errar W estberg i Ljusdal (fp), S ch ö tt (m) och Petersson i R östånga (fp), vilka ansett dels a tt det stycke i utskottets betänkande p å s. 29 som b ö rjar med orden ”1 övrigt” och slu tar m ed orden ” riksdagens åtg ärd ” b o rt ersät­ tas m ed text av följande lydelse. U tskottet finner vidare i överenstäm m else m ed vad som anföres i m otionerna n r 172 och 330 det v ara angeläget a tt den sedan flera å r pågående ökningen av den handläggande personalen inom frivår­ den sker i snabbare ta k t än vad K ungl. M a j:ts m edelsberäkning ger m öjlighet till. U tsk o ttet fö ro rd a r d ärfö r en u p präkning av anslaget med ytterligare 1,3 m ilj. kr., avseende 22 skyddsassistentstjänster och 12 b i­ trädest jänster.

dels a tt utskottet u n d er 2. b o rt hem ställa att riksdagen 2. i anledning av K ungl. M aj:ts förslag sam t m otionerna 1971: 172, 197 1 :3 3 0 , 1 9 7 1:468 och 1 9 7 1 :6 4 3 , sam tliga m otioner så­ vitt n u ä r i fråga, till Frivården fö r budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 48 021 000 kr.

9. b eträ ffan d e övervakarverksam het inom ideella organisationer av fru Kristensson (m ), h e rra r D o ckered (c), Johansson i V äxjö (c), W estberg i Ljusdal (fp), Sch ö tt (m), Polstam (c) och Petersson i R östånga (fp), vilka ansett

dels a tt d e t avsnitt av utskottets b etänkande som b ö rjar p å s. 30 m ed orden ” M otionen n r 639” och slutar p å s. 31 m ed o rden ”tillstyrka m o ­ tionen” b o rt ersättas m ed text av fö ljande lydelse. M otionen n r 639 -------------( = u ts k o tte t) ----------------organisationernas ram . I likhet m ed m o tio n ärern a anser u tsk o ttet a tt d et skulle v ara lä m p ­ ligt a tt ytterligare aktivera de religiösa och de ideella organisationerna i övrigt i ansvarstagande fö r krim inalvården i frihet. Som fram hålles i m otionen skulle ett kon k ret sam arbete m ellan de rättsvårdande m yndig­ heterna och de ideella organisationerna k unna leda till att det blev lä tta re a tt få fra m erforderligt antal läm pliga övervakare. M an skulle därigenom också k u n n a få övervakare m ed en värdefull fö ran k rin g i en organisation som själv h a r m öjlighet a tt ta p å sig ett direkt ansvar fö r övervakning och rehabilitering. Som m o tio n ärern a n ärm a re utvecklar skulle ansvaret i första h an d k unna läggas p å organisationen, som se­ dan i sin tu r skulle k u n n a överläm na övervakaruppdrag åt en eller flera personer sam t u n d er övervakningsnäm nden h a tillsyn äver verksam ­ heten. Inom organisationen skulle självfallet finnas någon hel- eller halvtidsanställd person, vilken skulle b iträdas av frivilliga m edhjälpare och specialister vid anskaffning av arbete, bostad och an o rd n an d e av särskild vård. S tatsbidrag borde utgå u n d er vissa villkor, t. ex. om o r­ ganisationen åtagit sig ett visst antal övervakaruppdrag. D en sålunda och i övrigt enligt m otionen skisserade verksam heten b ö r enligt utskottets m ening bli förem ål fö r skyndsam utredning, fö r­ slagsvis inom ju stitiedepartem entet i sam råd m ed skyddskonsulentorganisationen och de organisationer och enskilda som h a r erfaren h et på om rådet. F örslag b ör föreläggas innevarande års höstriksdag. dels a tt utskottet u n d er 7. b o rt hem ställa att riksdagen 7. m ed bifall till m otionen 1971: 639 hos K ungl. M a j:t begär u tre d ­ ning och förslag till höstriksdagen om fo rm e r fö r en av staten stödd u tö k a d övervakarverksam het inom de religiösa och i övrigt ideella organisationerna.

10. b eträ ffan d e fo rskn in g angående allm änpreventionens betydelse av f ru K ristensson och h e rr Sch ö tt (båda m), vilka ansett dels a tt d et avsnitt av utskottets betänkande p å s. 33 som b ö rja r m ed o rd en ” M otioner av ” och slu tar m ed orden ” fö revarande del” b o rt ersättas m ed text av fö ljande lydelse. B risten p å grundläggande forskningsunderlag fö r en bedöm ning av sanktionssystem ets allm änpreventiva effekt h a r kom m it till u ttry c k så­ väl i kontroversiella synpunkter inom krim inologin som i påtagliga m ot­ sägelser inom strafflagstiftningen. M eningarna brytes m ellan å en a si­ dan de fo rsk are och a n d ra som h elt eller delvis u n d erk ä n n er allm ä n ­ preventionens betydelse sam t å an d ra sidan de lagstiftare som tillm äter allm änpreventionen n ä ra nog avgörandet vikt vid u tform ningen av sanktionssystem et p å skilda om råden. M o t b akgrund h ära v fra m stå r — som m otio n ärern a u nderstryker — behovet av forskning rö ra n d e allm änpreventionens betydelse som y tterligt angeläget. In o m den forskningsplanering som pågår in o m den u n d er punk ten 24 ovan n äm n d a kom m ittén för krim inologisk behandlingsforskning eller p å a n n a t sä tt b ö r K ungl. M a j:t lå ta d ra u p p rik tlin ­ je r fö r h u r sådan krim inologisk forskning skall bedrivas och fö ra n sta lta om a tt erforderliga m edel h ä rfö r ställes till förfogande. V ia nordiskt sam arbete — i enlighet m ed N o rd isk a rådets rekom m endation — bör ifrågavarande forskningsverksam het k u n n a vidgas och bedrivas p å sam ­ nordisk grund. D en n a utskottets u ppfattning bö r ges Kungl. M a j:t till känna.

dels a tt u tsk o ttet u n d er 2. b o rt hem ställa a tt riksdagen 2. i anledning av m otionen 1971: 172 såvitt n u ä r i frå g a ger K ungl. M a j:t till k än n a v ad utskottet an fö rt om forskning rö ­ ra n d e allm änpreventionens betydelse.

M A R C U S B O K T R . STH LM 1971 7 1 0 0 2 7