Justitieutskottets betänkande i anledning av motioner angående tillsättandet av en kriminalpolitisk beredning m. m.

Justitieutskottets betänkande nr 6 år 1971 JuU 1971:6

Nr 6

Justitieutskottets betänkande i anledning av m otioner angående tillsättandet av en kriminalpolitisk beredning m. m.

Motionsyrkandena

I m otionen 1971:330 av h err H elén m. fl. (fp ) yrkas — i de delar, p u n k te rn a 9 a) och 9 b), som behandlas i d e tta b etänkande — a tt riksdagen hos Kungl. Maj:t hem ställer om översyn av d e 1 s straffsatserna i b ro ttsb a lk en och centrala specialstraffrättsliga författningar, d e l s de särskilda b ro tte n i b rottsbalken i syfte a tt ersätta den straffrättsliga påföljden fö r vissa sm ärre förseelser av engångskaraktär m ed reak tio n er av annan art. I m otionen 1971:641 av h errar H ernelius (m ) och Winberg (m ) hem ställes a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om tillsättan ­ de av en krim inalpolitisk beredning med uppdrag a tt göra en sam m anfat­ tande system atisk översyn på krim inallagstiftningens om råde. I m o tio n en 1 9 7 1 :647 av h err O skarson m. fl. (m ) yrkas a tt riksdagen beslutar a tt i skrivelse till Kungl. Maj:t hem ställa om en utredning — kri­ m inalpolitisk k o m m itté med parlam entarisk m edverkan — med uppgift a tt följa den krim inalpolitiska utvecklingen och att efter hand framlägga förslag, ägnade att förebygga och beivra den allvarliga brottsutvecklingen sam t fö rb ä ttra och effektivisera rättsvården.

Motionsskälen

M otionen 1971:330 M otionärerna anför a tt bro ttsb alk en , tro ts att den trädde i kraft så sent som 1965, i avvägningarna mellan b ro tt av olika slag innehåller värderingar som redan är föråldrade. Som exem pel på bristande överens­ stäm m else m ellan påföljder för skilda b ro tt näm ner m otionärerna bl. a. a tt snatteri kan m edföra b ö te r eller fängelse i högst sex m ånader m edan ringa m isshandel straffas med endast böter. En översyn av straffsatserna bö r d ärför kom m a till stånd och avse inte enbart bro tten i b rottsbalken u tan även centrala specialstraffrättsliga stadganden. Straffen för exem pel­ vis tra fik b ro tt och sm ugglingsbrott b ör jäm föras med bestäm m elser i b ro ttsb alk en som avser likartat handlande. Den av m otionärerna förorda­ de översynen bö r syfta till förslag ägnade att skapa en strafflagstiftning som behandlar likartade b ro tt på e tt någorlunda enhetligt sä tt och som i avvägningen överensstäm m er med sam tida värderingar. M otionärerna ta r också u p p frågan om en översyn av de särskilda b ro tte n i avsikt a tt u treda om man kan u n derlåta a tt tillgripa straffrättsli-

R iksdagen 1971. 7 sami. N r 6

ga reak tio n er vid förseelser av engångsnatur, exempelvis vid butikssnatteri. Enligt m otionärerna bör också övervägas om det nuvarande reaktionssystem et kan k om pletteras med påföljder som innebär a tt ingri­ pande utredning och lagföring inför dom stol in te nödvändigtvis m åste äga rum . I rättssäkerhetens intresse måste härvid m öjlighet a tt få saken prövad vid dom stol enligt m otionärernas m ening alltjäm t bestå.

M otionen 1971:641 Mot bakgrunden av den avsevärda ökningen av an tale t b ro tt som kom m it till polisens kännedom och särskilt utvecklingen av den svårare b rottsligheten anser m otionärerna det nödvändigt att sam hällets resurser på rättsvårdsom rådet koncentreras och u tn y ttja s effektivt. Med hänsyn till den snabba sam hällsutvecklingen kan enligt m o tionärerna d et u tre d ­ ningsarbete, som utgjorde grunden fö r b ro ttsb a lk en och som delvis u tfö rd es u n d er 1930- och 1940-talen, i vissa avseenden n u fram stå som inaktuellt, och viss ändring kan ha in trä tt i m edborgarnas syn på olika handlingars kriminalisering. M otionärerna ifrågasätter också om den om fattan d e krim inalisering av olika handlingar som vid skilda tillfällen genom förts är helt nödvändig. Med hänsyn till angivna förhållanden anser m otionärerna det erfo rd er­ ligt a tt en krim inalpolitisk beredning nu tillsättes med uppdrag a tt följa utvecklingen o ch m odernisera lagstiftningen på krim inalpolitikens om rå­ de för a tt skapa underlag för e tt m er sam lat grepp på de samhälleliga initiativen för brottslighetens bekäm pande; reform erna m åste följa e tt g en om tänkt krim inalpolitiskt program.

M otionen 1971:647 Till stöd för m otionsyrkandet — tillsättan d et av en krim inalpolitisk kom m itté med parlam entarisk m edverkan främ st med syfte a tt förebygga och tvinga tillbaka den allvarliga brottsutvecklingen — anföres delvis enahanda sy n p u n k ter som i m otionen 1971:641. M otionärerna finner utvecklingen m ot ökad våldsanvändning, särskilt inom vissa ungdom s­ grupper, vara m ycket allvarlig och återger uttalan d en av rikspolisstyrelsen i anslagsäskandena för budgetåret 1971/72 av innehåll a tt det med nuvarande resurser inte är möjligt a tt ge den enskilde m edborgaren tillfredsställande skydd till person och egendom . M otionärerna anser a tt den föreslagna k o m m itté n med stöd av redan uppnådda utrednings- och forskningsresultat bö r söka kom m a fram till en enhetligare bedöm ning av mål och m edel för krim inalpolitiken. Särskild uppm ärksam het bö r ägnas åtgärder som kan styra fram för allt de ungas aktivitet i positiv och k o nstruktiv riktning. M otionärerna fö rordar också en system atisk översyn av strafflagstiftningen och av straffsatserna i

b rottsbalken och specialstraffrättsliga författningar. U tredningen bör nära sam arbeta med krim inologisk och beteendevetenskaplig expertis. För de fullständiga m otionsskälen hänvisas till m otionerna.

Brottsutvecklingen

B rottslighetens utveckling u nder åren 1958—1970 fram går av nedanstående sam m anställning.

1 U ppklaringsprocenten avser u nder året uppklarade b ro tt i relatio n till de b ro tt som har anm älts samma år. B ro tt som klaras upp senare inräknas alltså inte. 2 Se tex te n nedan.

U ppgifterna för åren 1958 — 1968 har h äm tats från den definitiva årsstatistiken. U ppgifterna för 1969 och 1970 har utvu n n its ur statistiska centralbyråns prelim inära m ånadsstatistik som erfarenhetsm ässigt visar lägre siffror än årsstatistiken. Det bör understrykas att centralbyråns statistiksystem från och m ed den 1 januari 1968 lagts om så att uppgifterna num era utvinnes med hjälp av e tt datasystem från den brottsanm älan som polisdistrikten har a tt insända till rikspolisstyrelsen. Det kan f. n. ej med säkerhet bedöm as hu r de prelim inära värden som nu föreligger för åren 1969 o ch 1970 förhåller sig till de definitiva. A tt den slutliga statistiken liksom före omläggningen till ADB k o m m er a tt visa högre siffror är dock klart. D ifferensen mellan prelim inära o c h slutliga värden förm odas enligt rikspolisstyrelsens p etita fö rb u d g e tå re n 1971/72 bli m indre än det tidigare kon staterad e g enom snittet + 7,2 procent.

En jäm förelse mellan de preliminära uppgifterna beträffande antalet b ro ttsb a lk sb ro tt som kom m it till polisens kännedom åren 1968 — 1970 utvisar följande.

B eträffande den relativt sett begränsade ökningen under 1969 har antagits a tt den i början av näm nda år inledda n arkotikaaktionen i väsentlig m ån inverkade häm m ande på brottslighetsutvecklingen. Ökningen u n d er 1970 är särskilt påtaglig beträffande tillgrepps-och bedrägeribrotten. S tölder, rån och andra tillgreppsbrott ökade sålunda med 20,1 % och bedrägeribrott med 23,4 %. C heckbedrägerierna ökade med 5 1 ,2 % . A ntalet m isshandelsbrott undergick ingen större förändring, medan antalet bank- och postrån ökade kraftigt.

Utredningar m. m.

A llm ä n t U nder senare år har, såsom närm are fram går av första lagutskottets utlåtan d en 1966:41, 1967:22, 1968:36, 1969:47 och 1970:55, rättsvårdsfrågorna från olika utgångspunkter sysselsatt e tt flertal statliga utredning­ ar, bl. a. 1956 års klientelundersökning rörande ungdom sbrottslingar, utredningen angående försöksverksam het m ot ungdom sbrottsligheten, kom m ittén för behandlingsforskning vid ungdom svårdsskolorna, 1961 års utredning om effektivare åtgärder för vård uto m skola av ungdomsvårdsskoleelever, socialutredningen, dom stolskom m ittén, kom m ittén för anstaltsbehandling inom krim inalvården, polisverksam hetsutredningen, polisberedningen, polisutbildningskom m ittén, 1967 års polisutredning, 1968 års b rottm ålsutredning, förvandlingsstraffsutredningen, kom m ittén för krim inologisk behandlingsforskning och sam arbetsorganet för å t­ gärder m ot ungdom sbrottsligheten. Vidare kan näm nas fylleristraffutredningen, k o m m itté n fö r lagstiftningen angående trafik n y k te rh e tsb ro tt, utredningen rörande ersättning för oriktiga frihetsberövanden sam t åtalsrättsk o m m ittén . I sam m anhanget bö r också näm nas a tt en särskilt tillkallad sakkunnig nyligen framlagt e tt betänkande, O rganisationsutredning om krim inalvård i frihet (stencil Ju 1970:12). Förslagen innebär betydande personal-och kostnadsökningar.

1967 års polisutredning U nder 1970 har 1967 års polisutredning avgivit b etänkandet Polisen i sam hället (SOU 1970:32), vari bl. a. föreslås en m inskning av antalet polisdistrikt från 119 till 90 och en uppdelning av landet i åtta polisregioner. Om förslagen genom föres uppnås enligt utredningen väsent­

liga arbetskraftsvinster. Den nya polisdistriktsindelningen anses också ge utrym m e för en organisation där tekniska och andra hjälpm edel kan tas i bruk i en om fattn in g som hittills in te varit möjlig och där i övrigt b ättre m etoder i verksam heten kan användas. P roposition på grundval av utredningens förslag beräknas k u n n a läm nas till 1971 års riksdag.

K o m m ittén fö r krim inologisk behandlingsforskning m. m. K om m ittén för krim inologisk behandlingsforskning tillsattes i slutet av 1969 för en system atisk forskningsplanering på krim inalvårdens om råde. Planeringen skall enligt direktiven inriktas på forskningsprojekt som syftar till a tt söka m äta rehabiliteringseffekten av olika behandlingsåtgärder. Därvid skall i fö rsta hand sådana undersökningar kom m a i fråga som kan ge underlag fö r ställningstaganden i fråga om krim inalvårdens praktiska utform ning u n d er den närm aste tiden. Sam tidigt bör de sakkunniga eftersträva a tt sätta in sitt planeringsarbete i e tt större krim inalpolitiskt perspektiv. De m er näraliggande p ro jek ten b ö r efter hand k unna infogas i en vidare planering av forskningen inom krim inolo­ gin och angränsande fält. I anslutning till den sålunda pågående forskningsplaneringen på krim i­ nalvårdens om råde må erinras om a tt Kungl. Maj:t i novem ber 1969 i ett regeringsförslag till N ordiska råd et begärt rådets y ttra n d e över frågan om utvidgat nordiskt krim inologiskt sam arbete. Enligt förslaget b ö r sam arbe­ te t inriktas på en sam nordisk planering av forskningsarbetet med en ändam ålsenlig fördelning av arb e tet m ellan de olika länderna och en styrning av arb e tet enligt överenskom na riktlinjer. Planeringen bör bedrivas inom ram en fö r e tt sam nordiskt organ, läm pligen det redan existerande sam arbetsrådet fö r krim inologi. N ordiska rådet har i februari 1971 antagit en rekom m endation (n r 3 2 /1 9 7 1 ) om sådant krim inologiskt sam arbete.

Sam arbetsorganet f ö r åtgärder m o t ungdom sbrottsligheten S am arbetsorganet för åtgärder m ot ungdom sbrottsligheten tillkallades av chefen för ju stitie d ep a rtem e n tet enligt Kungl. Maj:ts bem yndigande i o k to b e r 1964. Det består av företrädare för de centrala m yndigheter som berörs av frågor om förebyggande och bekäm pande av ungdom sbrottslig­ heten sam t för statens ungdom sråd, dom stolsväsendet och den kom m u­ nala barna- och ungdom svården. Enligt m eddelade direktiv har sam arbets­ organet som en huvuduppgift a tt söka sam ordna de åtgärder m ot ungdom sbrottsligheten som ligger inom de berörda sam hällsorganens verksam hetsom råden. S am arbetsorganet kan vidare genom fram ställ­ ningar till Kungl. Maj:t eller eljest ta initiativ till åtgärder som icke kan genom föras av de sam verkande m yndigheterna självm ant. En arbetsgrupp inom sam arbetsorganet har övervägt förutsättningarna för e tt b ättre brottsförebyggande sam arbete på det lokala planet. Resul­ ta ten har fram lagts i prom em orian ” Sam arbete i brottsförebyggande

syfte” (stencil Ju 1969:2). E fter rem issbehandling har d ärefter Kungl. Majit i augusti 1970 på grundval av prom em orian u tfä rd a t cirkulär till socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, rikspolisstyrelsen, samtliga länsstyrel­ ser, polism yndigheter, länsskolnäm nder, barnavårdsnäm nder och skol­ styrelser om intensifierat sam arbete mellan barnavårdsnäm nd, skola och polis (se SFS 1970:513). Sam arbetsorganets verksam het är f. n. inriktad på studium av våldsbrottsligheten, i första hand bland ungdom .

Å ta lsrä ttsko m m ittén Enligt Kungl. Maj:ts bem yndigande i novem ber 1970 har tillkallats sakkunniga m ed uppdrag a tt utreda frågan om u n derlåtande av åtal m. m., åtalsrättsk o m m ittén . I de fö r u tredningen m eddelade direktiven heter det bl. a. a tt principen a tt sam hället genom utredning, lagföring och straff eller andra tvångsåtgärder skall ingripa m ot varje känd lagöverträ­ delse har passerats av tiden. Sam hällets strävanden bö r i ökande u tsträ ck ­ ning inriktas på a tt med andra m edel än lagföring beivra lagöverträdelser sam tidigt som rättsväsendets resurser koncentreras på den grövre b ro tts ­ ligheten och andra särskilt angelägna uppgifter såsom övervakning av trafiken, allm än ordning och säkerhet. I kom m ittén s uppdrag ingår särskilt a tt överväga åtalsreglerna beträffande unga lagöverträdare och vidgade m öjligheter a tt und erlåta åtal även när det gäller äldre lagöverträ­ dare, exempelvis när b ro tte t med fog kan antas vara en engångsföreteelse och prognosen för lagöverträdaren är god. Vidgad användning av åtals­ underlåtelse bö r övervägas också vid b ro tt begångna av psykiskt sjuka och därm ed jäm ställda sam t när det gäller personer som b egått b ro tt u nder in flytande av alkohol- eller narkotikam issbruk. B eträffande sådana miss­ brukare bör utgångspunkten vara att de skall få vård för sitt alkohol- eller n arkotikaberoende och a tt den straffrättsliga reak tio n en b ö r kom m a i andra hand. En om prövning av åtalsbestäm m elserna kan, anförs det i direktiven, kom m a a tt leda till en avsevärt vidgad användning av m öjligheterna a tt underlåta åtal och kan få konsekvenser också för b rottsbalkens påföljdssystem . Härvid avses särskilt dom stolarnas m öjligheter a tt efterge påföljd och a tt överläm na lagöverträdare för sociala åtgärder. A rbetet skall även avse polisens b ro ttsu tre d an d e verksam het, och k o m m itté n skall, med utgångspunkt från a tt polisens och åklagarens utredningsarbete skall stå i rimlig p ro p o rtio n till brottsligheten, pröva i vilken m ån man b ör kunna underlåta förundersökning eller lägga ned en påbörjad förundersökning.

1968 års brottm ålsutredning I mars 1971 har 1968 års brottm ålsutredning avläm nat e tt delbe­ tänkande rörande bl. a. sn atteriets straffrättsliga ställning och åtgärder m ot s. k. butik ssn atteri (SOU 1971:10). U tredningen k o n sta te ra r a tt det krävs nya grepp och en delvis ny syn

på sam hällets krim inalpolitik för a tt hin d ra en fo rtsa tt ogynnsam krim inalitetsutveckling. Det anses vara av prim är betydelse a tt man i en helt annan u tsträckning än för närvarande satsar på den allm änt b ro ttsfö re­ byggande verksam heten. F ör a tt denna skall få genom slagskraft krävs planering och sam ordning på central nivå. U tredningen föreslår a tt e tt ce ntralt råd inrättas u nder ju stitie d ep a rte­ m entet, vilket råd bör bestå av företrädare för sam hällets högsta beslu­ tande politiska organ och centrala m yndigheter, rättsväsendet, näringsli­ vet, folkrörelserna och krim inalvetenskaplig forskning. D et föreslås vidare a tt till d etta råd k n y ts e tt in stitu t för planering, utredning och verkstäl­ lande av brottsförebyggande åtgärder. Inom råd et skall ledam öterna gem ensam t och i sam råd k u n n a ta upp och överväga frågor exem pelvis beträffande företagens o ch m edborgarnas m edverkan i den brottsförebyggande verksam heten, m yndigheternas m öj­ ligheter a tt bekäm pa brottsligheten och föru tsättn in g arn a för deras ingripande. Ö verenskom m elser kan träffas m ed fö reträdare för vissa om råden inom näringslivet om speciella åtgärder, t. ex. sådana som ta r sikte på a tt förebygga affärs- och kon to rsstö ld er, fordonstillgrepp, lägenhetsin b ro tt, checkbedrägerier osv. V erksam heten bör särskilt inriktas på det krim inalpolitiska utveck­ lingsarbetet. Det är nödvändigt a tt fortlö p an d e följa lagstiftningen och verka för a tt de straffrättsliga bestäm m elserna håller ta k t med sam hällsut­ vecklingen sam t a tt de brottsförebyggande sy npunkterna beaktas vid utform ningen av regelsystem et. A rbetet b ör leda fram till konstruktiva förslag om lagändring på om råden där d e tta påkallas och ny lagstiftning på om råden som hittills inte reglerats. Till särskild behandling u p p ta r u tredningen de ringa graderna av stöld, bedrägeri och förskingring, dvs. snatteri, bedrägligt beteende och undandräkt. U tredningen föreslår a tt fängelsestraffet u tm önstras ur straffskalan för dessa b ro tt. Vidare föreslås att in stitu te t rap p o rtefterg ift skall kunna användas vid de m indre fö rm ö g en h etsb ro tten och a tt även tilläm pnings­ om rådet fö r åtalsunderlåtelse vidgas. Särskilda regler föreslås för butikssnatteri, bl. a. e tt stadgande enligt vilket åklagare i sto r utsträckning skall kunna avstå från åtal vid b u tikssnatteri av förstagångsnatur.

Tidigare riksdagsbehandling

In terpellationer Redogörelse för svar på interpellationer av fru Eriksson i Stockholm angående tillsättande av en krim inalpolitisk beredning, läm nade av statsråden Kling och Geijer vid 1969 års riksdag, är intagna i första lagutskottets utlåtan d e 1970:55. Statsrådet Geijer anförde i sitt svar (dec. 1969) bl. a. a tt han i likhet med in terpellanten ansåg a tt en fo rtlö p an d e översyn av strafflagstift­ ningen är nödvändig. Han var dock in te helt övertygad om a tt d etta borde ske genom a tt man då tillsatte en lagberedning fö r denna översyn.

I första lag u tsk o ttets näm nda u tlå ta n d e redovisades också statsm inister Palmes svar på en in terp ellatio n av herr H edlund vid vårriksdagen 1970 angående plan för åtgärder m ot den ökade b rottsligheten. Statsm inister Palme förklarade sig i likhet m ed interp ellan ten se med allvar på brottslighetens utveckling, fram för allt i storstäderna. I likhet med herr H edlund ansåg statsm inistern att ökningen av antalet våldsbrott är e tt särskilt bekym m ersam t inslag i utvecklingen. Han delade u p p fa tt­ ningen a tt sam hällets brottsförebyggande och bro ttsb ek äm p an d e verk­ sam het måste förstärkas, vilket också sker. Med brottsförebyggande verksam het avsåg statsm inistern då inte bara intensifierad övervakning genom polis och sociala organ u ta n också åtgärder som är ägnade att skapa gynnsam m are betingelser för grupper som är särskilt u ts a tta för risk a tt glida in i krim inalitet och annan asocialitet. S tatsm inistern anförde bl. a. vidare: Sam hället m åste genom åtgärder i nuet ta ansvaret för det skydd av person och egendom som m änniskorna rimligen kan ställa anspråk på i e tt rättssam hälle. Men vi kan in te stanna vid d e tta . Vi måste också finna vägar a tt förändra sam hället på e tt sätt som kan skapa varaktiga garantier m ot en utb red d krim inalitet i fram tiden. Den enda hållbara lösningen ligger enligt min m ening i en politik som b otar brister och o rättvisor och u tjäm nar ekonom iska, sociala och kulturella skillnader i sam hället. En sådan politik bör kunna ge fö ru tsättn in g ar för en lugn och fredlig sam hällsutveckling och för ökad förståelse m ellan m änniskorna.

M otioner M otioner med i sto rt samma yrkanden som i nu förevarande m otioner har på hem ställan av första la g u tsk o ttet eller av reservanter inom u tsk o tte t avslagits av riksdagen åren 1966 — 1970 (se 1LU 1966:41, 1967:22, 1968:36, 1969:47 och 1970:55). I sitt av riksdagen godkända u tlå ta n d e år 1970 u ttalade u ts k o tte t att brottsutvecklingen är oroande. F ram för allt gällde d etta den tilltagande våldsbrottsligheten, särskilt i storstäderna. U tsk o tte t fram höll a tt ökande brottslighet är e tt m inst lika allvarligt sam hällsproblem i många andra industriländer. E fter redogörelse för olika åtgärder på rättsvårdsom rådet under senare tid anförde u ts k o tte t sam m anfattningsvis bl. a. följande. Här anförda exem pel på åtgärder av skilda slag som vidtagits eller övervägs i syfte att åstadkom m a en förbättring på rättsvårdens om råde ger enligt u tsk o tte ts m ening vid handen a tt en fortlö p an d e uppm ärksam ­ het ägnas åt de angelägna frågor det här gäller. Självfallet är det viktigt att refo rm arb etet fortsättes. I nuvarande läge anser dock u tsk o tte t a tt skäl saknas för riksdagen a tt ta initiativ till en utredning eller en krim inalpolitisk beredning med de v itto m fatta n d e uppgifter som anges i m otionerna. I enlighet härm ed hem ställde u tsk o tte t a tt m otionerna in te skulle föranleda någon riksdagens åtgärd. I en reservation av å tta ledam öter hem ställdes på anförda skäl att riksdagen skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t begära tillsä ttan d e t av en krim inalpolitisk k o m m itté för a tt effektivisera rättsvården.

Utskottet

I d e tta utlåtan d e behandlas m o tio n er angående olika frågor på rättsvårdens om råde. I m otionerna 1971:641 och 1971:647 fram hålles u n d er hänvisning till bl. a. statistiska uppgifter om brottsutvecklingen a tt b ro ttsligheten ökat väsentligt och a tt det är nödvändigt med e tt g enom tänkt krim inalpolitiskt program och en samlad ak tio n fö r a tt tvinga tillbaka brottskurvan och effektivisera rättsvården. I d e tta syfte hem ställer m otionärerna om tillsä ttan d e t av en krim inalpolitisk k o m m itté eller beredning med uppgift a tt göra en sam m anfattande system atisk översyn av gällande straffsatser och strafflagstiftningen över huvud taget sam t a tt följa den krim inalpolitiska utvecklingen och e fte r hand framlägga förslag, ägnade a tt fö rb ä ttra rättsvården. I m otionen 1971:330 uttalas i den del som nu behandlas a tt straffskalorna i vår strafflagstiftning delvis grundas på föråldrade värderingar. En översyn bör d ärför göras av dels straffsatserna i b rottsb alk en och centrala specialstraffrättsliga fö rfattningar, dels de särskilda b ro tte n i brottsbalken i syfte a tt ersätta den straffrättsliga påföljden fö r vissa sm ärre förseelser av engångskaraktär med rea k tio n er av annan art. Enligt b ro ttsstatistik e n har b ro ttsligheten ök at u n d er hela 1960-talet. A ntalet b ro ttsb a lk sb ro tt som har kom m it till polisens kännedom uppgick år 1960 till i ru n t tal 276 0 0 0 och år 1968 till ca 494 000. Den prelim inära statistik som föreligger fö r åren 1969 och 1970 visar en fo rtsa tt ökning. Ö kningen är särskilt m arkant u n d er år 1970. A ntalet b ro ttsb a lk sb ro tt som kom m it till polisens kännedom steg då med nära 81 0 0 0 i förhållande till år 1969, eller med 17,9 procent. Även om uppgifterna måste bedöm as med viss försiktighet är utvecklingen enligt u tsk o tte ts mening oroande. F ram för allt gäller d etta den tilltagande våldsbrottsligheten, särskilt i storstäderna. 1 anslutning till u ppgifter om brottsutvecklingen i vårt land b ö r dock fram hållas a tt ökande brottslighet är e tt minst lika allvarligt sam hällspro­ blem i många andra industriländer. I S torbritannien räknar man med a tt b rottsligheten stigit med 70 pro cen t en b art u n d er åren 1 9 6 0 - 1 9 6 8 . F ö r USA ly d e r m otsvarande u ppskattning på 122 p ro ce n t och i F ö rb u n d sre­ publiken Tyskland har uppgången varit 32 p ro ce n t u n d er sjuårsperioden 1963—1969. 1 F rankrike beräknar man a tt b rottsligheten u n d er de senaste fem åren ök at med 10 pro cen t om året. I vårt land har u n d er det senaste decenniet bedrivits e tt o m fattan d e arbete på rättsvårdsom rådet. Polisens och andra m yndigheters b ro ttsfö re ­ byggande och b rottsbekäm pande verksam het har successivt fö rstärk ts, och inte m inst inom polisväsendet pågår e tt intensivt arb e te för a tt genom rationaliseringsåtgärder och nya arb e tsm e to d er effektivisera verksam heten. Härvidlag kan hänvisas till u tsk o tte ts utlåtan d e 1971:5, vari u ts k o tte t tillsty rk er Kungl. Maj ds förslag om en ytterligare förstärkning av polisens personella och m ateriella resurser. Lagstiftnings­ arb etet på stra ffrä tte n s om råde h ar också u n d er 1960-talet varit m er

o m fattan d e än någonsin tidigare. B rottsbalken, som träd d e i k ra ft den 1 januari 1965, var resu ltate t av e tt mångårigt reform arbete som avsåg såväl bestäm m elserna om de särskilda b ro tte n som utform ningen av påföljdssystem et. R eform arbetet på det krim inalpolitiska fältet har em ellertid inte avstannat därm ed. Redan har gjorts vissa betydelsefulla ändringar i bro ttsb alk en , bl. a. av reglerna om villkorlig frigivning, o ch fö r närvarande pågår arbete på partiella refo rm er b eträffande olika delar av krim inalpolitiken. Förslag har fram lagts om en b etydande upprustning av krim inalvården i frihet, o ch e tt b etänkande om en ny polisdistriktsindelning, avsedd a tt effektivisera polisverksam heten, beräknas föranleda en proposition till riksdagen innevarande år. Inom k o rt väntas förslag även från k o m m itté n för anstaltsbehandling inom krim inalvården, som verk­ ställer översyn av lagstiftningen om behandlingen av personer som intagits i fångvårdsanstalter och häkten. Åtgärder har också vidtagits för a tt intensifiera den krim inologiska forskningen genom tillkallandet av sakkunniga för en system atisk forskningsplanering på krim inalvårdens om råde. Regeringen har även tagit initiativ till ett utvidgat nordiskt krim inologiskt sam arbete. Initiativet har för kort tid sedan le tt till en rek om m endation av N ordiska rådet i förslagets syfte. På vårdom rådet gör socialutredningen en allm än översyn av den sociala vårdlagstiftningen, varvid även det m ateriella innehållet i barnavårdslagen ses över. Av intresse i förevarande sam m anhang är också verksam heten inom samarbetsorganet för åtgärder m ot ungdom sbrottsligheten, vars huvuduppgift är a tt söka sam ordna olika åtgärder på d e tta om råde. E fter förslag av sam arbetsorganet har Kungl. Maj:t u n d er hösten 1970 u tfä rd a t cirkulär om e tt intensifierat sam arbete på det lokala planet mellan barnavårds­ näm nd, skola och polis för a tt förebygga och m otverka b rottslighet och annan missanpassning bland barn och ungdom. F ör närvarande är sam arbetsorganets verksam het in riktad på våldsbrottsligheten, särskilt bland ungdom . Lagstiftningsåtgärder är också aktuella beträffande särskilda b ro ttsk ategorier. Riksdagen har nyligen bifallit en proposition rörande sk a tte b ro t­ ten, och förslag angående avkrim inalisering av fy llerib ro tten och ny trafiknykterhetslagstiftning övervägs i Kungl. Maj:ts kansli. Helt nyligen har också fram lagts e tt betän k an d e av 1968 års b rottm ålsutredning. B etänkandet innehåller förslag till särskilda åtgärder i syfte a tt avkrim inalisera bl. a. butik ssn atterier och vissa andra b ro tt av m er bagatellartad k araktär. Av särskilt intresse i förevarande sam m anhang är a tt utredningen k o n sta te ra r a tt det krävs nya grepp och en delvis ny syn på sam hällets krim inalpolitik för a tt hindra en fo rts a tt ogynnsam krim inalitetsutveckling. U tredningen föreslår a tt e tt ce ntralt råd in rättas u nder ju stitie d ep a rtem e n tet med företrädare fö r sam hällets högsta beslutande politiska organ och centrala m yndigheter, rättsväsendet, näringslivet, folkrörelserna och krim inalvetenskaplig forskning. Det föreslås vidare a tt till d e tta råd k n y ts e tt in stitu t för planering, u tredning och verkställande av brottsförebyggande åtgärder. V erksam heten inom rådet bör, anser utredningen, särskilt inriktas på d e t krim inalpolitiska

utvecklingsarbetet. D et är enligt utredningen nödvändigt a tt fortlö p an d e följa lagstiftningen och verka fö r a tt de straffrättsliga bestäm m elserna håller ta k t med sam hällsutvecklingen sam t a tt vid u tform ningen av regelsystem et beakta de brottsförebyggande sy npunkterna. A rbetet bö r enligt utredningen leda fram till ko n stru k tiv a förslag om lagändring på o m råden där d etta påkallas o ch ny lagstiftning på om råden som hittills in te reglerats. Här anförda exem pel på åtgärder av skilda slag som vidtagits eller övervägs i syfte a tt åstadkom m a en fö rb ä ttrin g på rättsvårdens om råde ger enligt u tsk o tte ts m ening vid handen a tt en fo rtlö p an d e u p p m ä rk ­ sam het ägnas å t de angelägna frågor det här gäller. Självfallet är det viktigt a tt refo rm arb etet fo rtsättes. A rbetet m åste enligt u tsk o tte t ske på en m ycket bred fro n t, där insatser krävs in te bara av sam hället u ta n också av de enskilda m edborgarna. A nledning kan finnas a tt överväga in rä tta n d e t av e tt centralt organ fö r a tt få e tt m er sam lat grepp på det krim inalpolitiska utvecklingsarbetet. Då förslag härom redan fram lagts genom brottm ålsutredningens nyssnäm nda b etänkande saknas em ellertid anledning fö r riksdagen till initiativ i sådant syfte. U tsk o tte t avstyrker således y rk an d e t i m otio n ern a n r 641 o ch 647 om tillsä ttan d e t av en krim inalpolitisk k om m itté eller beredning. B eträffande den i m otionerna nr 330 och 641 yrkade översynen av strafflagstiftningen delar u ts k o tte t m otionärernas u p p fattn in g a tt sam­ hällsutvecklingen m edfört ändrade värderingar rörande vissa ty p e r av b ro tt. Även dessa frågor ägnas em ellertid uppm ärksam het i Kungl. Maj:ts kansli. E tt konk. . u ttry c k härfö r u tg ö r den ovannäm nda lagstiftningen m ot sk a tte b ro tt, varigenom införts nya sanktionsregler b eträffan d e vissa sk a tte r och avgifter, och b rottm ålsutredningens nyssnäm nda betänkande. Det kan också näm nas a tt en översyn har aviserats av sedlighetsbrotten, b eträffande vilka brottsbalkens straffskalor allm änt anses för stränga. På grund härav avstyrker u ts k o tte t även yrk an d et om en allm än översyn av strafflagstiftningen. U tsk o tte t hem ställer a tt riksdagen avslår m otionerna 197 1:330, såvitt nu är i fråga, 1 9 7 1 :641 samt 1971:647. Stockholm den 15 april 1971 På ju stitie u tsk o tte ts vägnar ASTRID KRISTENSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit: fru Kristensson (m ), fröken Bergegren (s), fröken M attson (s), herrar D ockered (c), Ernulf (fp), Larfors (s), Johansson i Växjö (c), Jönsson i Malmö (s), Nygren (s), S chött (m ), Polstam (c), fru N ordlander (vpk), herrar Josefsson i Halm stad (s), H enm ark (fp) och Alf P ettersson i Malmö (s).

Reservation av fru K ristensson (m ), herrar D ockered (c), E r n u lf (fp ), Johansson i Växjö (c), S c h ö tt (m ), Polstam (c) och H enm ark (fp), som ansett a tt u tsk o tte ts y ttra n d e bort erhålla följande lydelse. 1 d e t t a (= u t s k o t t e t ) 17,9 p rocent. Utvecklingen är enligt u tsk o tte ts m ening y tte rst oroande. D et är också högst otillfredsställande a tt nära 70 pro cen t av samtliga b ro ttsb a lk sb ro tt och nära 80 pro cen t av tillgreppsbrotten anges ouppklarade; fö r 1968 — det senaste året fö r vilket definitiva siffro r föreligger — var sålunda uppklaringsprocenten för sam tliga b ro tt 34,2 p ro ce n t och fö r tillgrepps­ b ro tte n 20,7 procent. Det bö r understrykas a tt p ro cen ttalen gäller uppklarade b ro tt i relation till anm älda b ro tt. H änsyn har alltså ej tagits till begångna b ro tt, som icke kom m it till polisens kännedom . Enligt u tsk o tte ts m ening är det fö r a tt vända utvecklingen nödvändigt med en effektiv sam ordning av sam hällets åtgärder på rättsvårdsom rådet. Tillgängliga resurser måste u tn y ttja s b ättre än för närvarande, och refo rm arb etet organiseras så a tt det går a tt få fram snabba resultat i skilda frågor sam tidigt som det ges garantier fö r a tt reform erna följer ett g enom tänkt krim inalpolitiskt program . I d e tta syfte bö r på sätt som föreslagits i m otio n ern a 1971:641 och 1971:647 tillsättas en kriminalpolitisk k o m m itté eller beredning m ed uppdrag a tt följa utvecklingen och m odernisera lagstiftningen på krim inalpolitikens om råde. U tsk o tte t vill understry k a a tt ta n k en på e tt sådant organ in te är ny. Förslag i sådan riktning h ar u nder senare år väckts i olika sam m anhang, bland annat av riksåklagaren, krim inalvårdsstyrelsen och i m o tio n er till riksdagen. Helt nyligen har också 1968 års brottm ålsu tred n in g i e tt d elbetänkande k o n sta te ra t a tt det krävs nya grepp och en delvis ny syn på sam hällets krim inalpolitik för a tt hindra en fo rts a tt ogynnsam krim inalitetsutveckling sam t föreslagit in rä tta n d e t av e tt ce ntralt råd u n d er ju stitie d e p a rte ­ m entet. Rådet bö r enligt utredningen bestå av företräd are fö r sam hällets högsta beslutande politiska organ och centrala m yndigheter, rättsväsen­ det, näringslivet, folkrörelserna och krim inalvetenskaplig forskning. Till rådet föreslås bli k n u te t e tt in stitu t för planering, u tredning och verkställande av brottsförebyggande åtgärder. Det av u ts k o tte t fö rordade organet bö r — i nära överensstäm m else med vad som utvecklas såväl i m otionerna som i brottm ålsutredningens betänkande — ha som huvuduppgift a tt söka åstadkom m a e tt m er sam lat grepp på de sam hälleliga initiativen för brottslighetens bekäm pande. K om m ittén bör, främ st med stöd av redan u p p n åd d a utrednings- och forskningsresultat, söka kom m a fram till en enhetligare bedöm ning av såväl mål som m edel fö r krim inalpolitiken. S tor vikt b ö r läggas vid den brottsförebyggande verksam heten, och det b ö r ligga i k o m m ittén s uppdrag a tt föreslå åtgärder som kan styra fram fö r allt de ungas aktivitet i en positiv och konstru k tiv riktning. Det b ö r också ligga inom kom m itténs uppdrag a tt pröva de i m otionerna n r 330 och 641 väckta förslagen om en system atisk översyn av strafflagstiftningen och en

översyn av straffsatserna i b ro ttsb alk en o ch centrala specialstraffrättsliga författningar. Därvid bö r även övervägas om den nuvarande avvägningen mellan straffskalorna fö r olika b ro tt är förenlig m ed den aktuella situationen. Särskild uppm ärksam het bör också ägnas frågan om m öjligheterna a tt ersätta de straffrättsliga påföljderna m ed rea k tio n er av annan art. Med hänsyn till de berörda frågornas vikt är det enligt u tsk o tte ts mening angeläget att k o m m itté n får en tillfredsställande förankring i samhällslivet. K om m ittén bö r därför vara parlam entariskt sam m ansatt. Den bör också ha nära an knytning till krim inologisk och beteendevetenskaplig expertis. U tsk o ttet hem ställer a tt riksdagen i anledning av m otionerna 1971:330, såvitt nu är i fråga, 1 9 7 1 :641 sam t 1971:647 i skrivelse till Kungl. Maj:t begär tillsä ttan d e t av en krim inalpolitisk ko m m itté fö r a tt effektivisera rättsvården.

G ö teb o rg s O ffs e ttry c k e ri AB, S th lm 7 1 .1 2 3 S