Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om ersättare för riksdagsledamot i vissa fall
Nr 16
Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om ersättare för riksdagsledamot i vissa fall.
Motionen
I detta betänkande behandlas motionen 1971: 290 av herr Gustavsson i Eskilstuna (s) m. fl.
Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att förslag snarast möjligt förelägges kam m aren om införande av ett system med ersättare för riksdagsledamot som är statsråd eller talman.»
Betänkande av grundlagberedningen
Grundlagberedningen har framlagt ett den 31 mars 1970 dagtecknat betänkande om »Ersättare för riksdagsledamöterna» (SOU 1970: 17). Om ersättare för riksdagsledamot som är statsråd anför beredningen i sam manfattningen:
»Tre skäl kan åberopas för att införa ersättare för riksdagsledamöter, som samtidigt är statsråd. F ö r det första bör statsrådens hårt ansträngda arbetstid reserveras för regeringsarbetet, och de bör befrias från att när vara i riksdagen för att delta i voteringar. F ö r det andra är de redan nu såväl rättsligen som faktiskt förhindrade att i full omfattning utöva ledamotskapet i riksdagen, vilket kan sägas leda till förskjutning i vissa hänseenden i representationen mellan partigrupperna och mellan skilda valkretsar. F ö r det tredje kan jävssynpunkter åberopas till förm ån för att statsråden utesluts från att delta i förtroendeomröstningar med per sonlig syftning.
Grundlagberedningen har funnit de anförda skälen övertygande. Det kan erinras om att i Norge statsråden inte äger utöva ledamotskap i stor tinget.
Ersättare skall enligt beredningens förslag obligatoriskt träda i stats rådets ställe som riksdagsledamot och äga utöva riksdagsmannasysslan utan särskilda begränsningar. Regeringsledamoten blir m. a. o. obehörig att utöva mandatet. H an bör inte heller uppbära arvode eller annan er sättning som riksdagsledamot. H an kan emellertid väljas till riksdagen och intar sin plats där, så snart han frånträder statsrådsämbetet.»
Beredningen föreslår vidare att ersättare alltid skall träda i talmannens ställe som ledamot.
Remissbehandling av beredningens förslag har i det närmaste av slutats.
Frågans tidigare behandling
I motioner till 1970 års riksdag hemställdes att förslag om införande av ersättare för riksdagsledamot skulle föreläggas riksdagen snarast möjligt. Utskottet uttalade i sitt utlåtande (KU 1970: 40) härom följande: »Utskottet inhämtade i början av denna session, att grundlagbered ningen hade för avsikt att framlägga ett betänkande angående ersättare för riksdagens ledamöter. I detta läge fann sig utskottet böra avvakta beredningens arbete, innan förevarande motioner upptogs till behand ling. Num era har betänkandet avlämnats. Huvudinnehållet har återgetts ovan. M otionärernas synpunkter har tillgodosetts i allt väsentligt. Någon proposition har emellertid inte framlagts redan vid denna session, utan remissbehandling avses ske.»
Utskottet hemställde att riksdagen skulle förklara motionerna besva rade med vad utskottet anfört. Utlåtandet, som var enhälligt, bifölls av riksdagen.
Utskottet
De av grundlagberedningen föreslagna reglerna om ersättare för riks dagsledamöter har nära samband med bestämmelser om valförfarandet. Arbetet med den lagtekniska moderniseringen av vallagsstiftningen skall enligt uppgift i tilläggsdirektiven till 1965 års valtekniska utredning (riksdagsberättelsen 1970 s. 47) fortsätta inom justitiedepartementet. Enligt vad utskottet inhäm tat förbereds i enlighet härmed inom departementet ett förslag till ny vallag och till sådana författningsändringar som möj liggör ett införande av ersättare för riksdagsledamöter. Förslaget är av sett att föreläggas riksdagen i proposition 1972 för att det nya valför farandet skall kunna tillämpas vid 1973 års val. Utskottet vill understryka vikten av att ett förslag om ersättare för riksdagsledamöter, avseende inte endast ersättare för riksdagsledamot som är statsråd eller talman utan även för frånvarande riksdagsledamot i övrigt, framlägges i god tid före nomineringarna till 1973 års val. Med hänsyn till vad som upplysts förutsätter dock utskottet att förslag — efter sedvanlig remissbehandling — såväl avseende ersättare för riks dagsledamöter som beträffande valförfarandet kommer att framläggas under vårriksdagen 1972 utan särskild framställning från riksdagen. U tskottet hemställer att riksdagen avslår motionen 1971: 290.
Stockholm den 23 februari 1971
På konstitutionsutskottets vägnar
GEORG PETTERSSON
Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c), Hennings son (s)*, fru Thunvall (s)*, herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), A hlm ark (fp), Andersson i Stockholm (s), W em er i Malmö (m), Svens son i Eskilstuna (s), Bergqvist (s)*, Fiskesjö (c), N orrby i Åkersberga (fp), Schött (m) och Wiktorsson (s).