Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om det statliga utredningsväsendet

Nr 18

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om det statliga utredningsväsendet.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna 1971: 86 av herr Helén (fp) m. fl. och 1971: 114 av herr Bohman (m) m. fl. dock endast i de delar motionerna avser utredningsväsendet (1971: 86 punkt 6 och 1971: 114 punkt 5).

Hemställan avser i motionen 1971: 86: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hem ställer---------------------------6. att Kungl. M aj:t utfärdar en normalinstruktion för de statliga utredningarna och rekommenderar att utredningarnas faktamaterial offentliggörs på ett tidigare stadium än hittills och att offentliga utfrågningar bör utgöra en del av utred­ ningarnas arbete»;

samt i motionen 1971: 114: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att Kungl. M a j:t-------------------------- 5. ger grundlagbe­ redningen till känna vad i motionen anförts om det statliga utrednings­ väsendet».

Frågans tidigare behandling

Motioner med yrkanden beträffande utredningsväsendet väcktes vid 1970 års riksdag och hänvisades till konstitutionsutskottet samt till allmänna beredningsutskottet. Efter en utförlig recit — till vilken här hänvisas — med redogörelse bl. a. för innehållet i kommittékungörelsen och för tidigare reformförslag uttalade konstitutionsutskottet i sitt ut­ låtande (KU 1970: 24):

»Det svenska utredningsväsendet är att betrakta som ett led i be­ redningen av ärenden före regeringens avgörande. Beredningsförfarandet lämnas till större delen oreglerat i gällande regeringsform. Någon bestämmelse däri om utredningsväsendet finns inte.

Grundlagberedningen har fått i uppdrag att framlägga förslag till en ny författning. Det är ofrånkomligt att grundlagberedningen som ett led i detta arbete måste överväga beredningen av regeringsärendena. I detta sammanhang aktualiseras givetvis även utredningsväsendet. Det kan sålunda enligt utskottets mening förutsättas att grundlagberedningen kommer att till prövning uppta väsentliga med utredningsväsendet sam­ manhängande frågor utan att något särskilt initiativ därtill behöver tas. Grundlagberedningens prövning i dessa hänseenden bör inte föregripas genom några uttalanden från riksdagens sida. Utskottet kan därför inte

tillstyrka bifall vare sig till motionerna I: 544 och II: 642, där det be­ gärs att utredningsväsendet skall regleras i grundlag, eller till motionerna I: 445 och II: 492 i förevarande del, där det hemställs att riksdagen till Kungl. Maj:t ger till känna vad som anförts i motionerna om refor­ mer inom det statliga utredningsväsendet.»

M ot utlåtandet reserverade sig tio ledamöter (m, fp och c). Riksdagen följde utskottet. Även de till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna om offentliga utfrågningar i statliga utredningar avstyrktes av utskottet (ABU 1970: 18) och avslogs av riksdagen.

Utskottet

Såsom utskottet uttalade i sitt utlåtande över motioner med samma syfte vid 1970 års riksdag kan det förutsättas att grundlagberedningen kommer att pröva väsentliga med utredningsväsendet sammanhängande frågor utan särskilt initiativ från riksdagen. Utskottet finner ej heller nu att grundlagberedningens prövning bör föregripas genom några ut­ talanden från riksdagens sida och kan därför inte tillstyrka bifall till motionerna. Utskottet hemställer att riksdagen avslår motionerna 1) 1971: 86 såvitt avser hemställan punkt 6. samt 2) 1971: 114 såvitt avser hemställan punkt 5.

Stockholm den 23 februari 1971

På konstitutionsutskottets vägnar G EO RG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i L uttra (c), Nelan­ der (fp), Henningsson (s)*, fru Thunvall (s)*, herrar Johansson i Troll­ hättan (s), Ahlmark (fp), W erner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s)*, Fiskesjö (c), Schött (m), Gustavsson i Ängelholm (s)*, Olsson i Sundsvall (c) och Wiktorsson (s). * Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Larsson i Luttra (c), Nelander (fp), Ahlmark (fp), W erner i Malmö (m), Fiskesjö (c), Schött (m) och Olsson i Sundsvall (c), vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse: Det svenska utredningsväsendet har av gammalt en omfattning och betydelse som i få andra länder. Det utgör ett viktigt element i vårt

demokratiska styrelseskick. Det kan inte undvaras. D ärför är det viktigt att man inte urholkar utredningsväsendets betydelse genom att ofta låta principiellt viktiga frågor beredas endast internt inom departementet. Parlamentariskt sammansatta utredningar bör vara det naturliga i så­ dana fall.

Lika viktigt är att statliga utredningar inte i onödan hemlighåller ma­ terial under lång tid. D et bör därför i varje särskilt fall noga övervägas om inte materialinsamlingsskedet i utredningen bör avslutas med en offentlig redovisning. D et bör i vissa fall även vara möjligt att redan före utredningens ställningstaganden på ett likvärdigt sätt redovisa tänk­ bara alternativ till frågans lösning. D et kan stimulera den offentliga debatten, och därmed kan utredningens fortsatta överväganden och ställ­ ningstaganden påverkas av den diskussion som förts.

M an kan också tänka sig att statliga utredningar ibland håller offent­ liga utfrågningar med experter, företrädare för organisationer och andra. Det ökar allmänhetens insyn redan under faktainsamlandet, och den senare debatten kan vitalisera utredningens eget arbete.

Utredningarna bör själva i stor utsträckning få bestämma sina arbets­ former. Men samtidigt är det viktigt att statsmakterna stimulerar offent­ lighet och insyn. D et bör därför övervägas om bl. a. rekommendationer­ na ovan kan införas i något slag av normalinstruktion för statliga ut­ redningar. Sådana rekommendationer skall självfallet inte vara bindande, utan utredningar som har goda skäl att frångå dem skall kunna göra det. Men principen bör mer än nu vara att det är sekretessen och inte offent­ ligheten som behöver en motivering.

Det är inte troligt att en öppen redovisning av insamlat material får till följd att utredningarnas arbete försenas. Tvärtom kan ett tidigare offentliggörande av viktigt material skynda på beslut från utredningens sida. Det är viktigt att statliga utredningar arbetar snabbare än vad de ofta gör i dag — annars kan under alltför lång tid reformer försenas och debatten dämpas i avvaktan på utredningen.

Utskottet hemställer därför

att riksdagen med anledning av motionerna 1971: 86 och 1971:

114, i den del som behandlats i detta betänkande, som sin me­

ning ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

T R Y C K E R I B O L A G E T S T O C K H O L M 1 9 7 1