Konstitutionsutskottets memorial med framläggande av förslag till ny riksdagsstadga

Konstitutionsutskottets memorial nr 2 år 1971 KU 1971:2

Nr 2

Konstitutionsutskottets memorial med framläggande av förslag till ny riksdagsstadga.

Ärendet

I bilaga till detta memorial framlägger utskottet med begagnande av sin initiativrätt förslag till ny riksdagsstadga. Detta sker under förut­ sättning att det i utskottets samtidigt härmed avgivna memorial nr 1 un­ der 1) intagna vilande grundlagsförslaget slutligt antas och träder i kraft.

Frågans behandling under 1970 års riksdag

Med skrivelse till talmanskonferensen den 21 oktober 1970 överläm­ nade utskottet kansliutkast till riksdagsstadga för enkammarriksdagen och anhöll att skrivelsen och utkastet skulle behandlas på samma sätt som betänkanden av interna riksdagsutredningar. Detta bifölls och åt­ skilliga följdmotioner väcktes i ärendet. I sitt utlåtande 1970: 48 be­ handlade utskottet skrivelsen till talmanskonferensen, kansliutkastet till riksdagsstadga och följdmotionema. Som bilaga 2 till utlåtandet intog utskottet ett av utskottet utarbetat förslag till riksdagsstadga för enkam­ marriksdagen, till vilket utskottets skrivning anknöt. Tre reservationer avgavs. Dessa avsåg respektive utskottsorganisationen på utbildningsom­ rådet (4 fp + 3 m), jordbruksutskottets benämning (4 fp + 2 cp) och an­ talet inlägg i frågedebatter (4 fp). Beträffande den nya riksdagsstadgans ikraftträdande anförde utskot­ tet i utlåtandet följande: I samband med att riksdagen under vårsessionen behandlade frågan om övergång till ny utskottsorganisation (KU nr 27) beslöt riksdagen, att enkammarriksdagen skall själv anta en ny stadga. Det konstitutions­ utskott med 27 ledamöter som skall tillsättas i januari 1971 enligt de grundlagsregler, vilka antogs vid den partiella författningsreformen 1968—1969, skall framlägga först de vilande grundlagsändringsförslagen och därefter förslag till riksdagsstadga. Det har förutsatts att det förslag som nu utarbetats skall ligga till grund för det initiativ som tas i januari 1971. Vad riksdagen skall ta ställning till nu, under tvåkammarriksda­ gens sista session, är alltså formellt inte utskottets förslag till riksdags­ stadga utan endast de i ärendet väckta motionerna och vad utskottet anfört för egen del. Själva författningen skall bli föremål för beslut först nästa år. I fråga om innehållet i utlåtandet i övrigt och i reservationerna hän­ visar utskottet till utlåtandet 1970: 48. Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 2

Efter voteringar i de med reservationerna avsedda frågorna och med bifall till utskottets hemställan i alla delar godkände 1970 års riksdag vad utskottet anfört om innehållet i en riksdagsstadga för enkammar­ riksdagen och förklarade följdmotionema besvarade därmed.

Utskottet

Utskottet har vid sin prövning av ärendet funnit att anledning nu inte finns till ändring av de av utskottet i utlåtandet 1970: 48 intagna och av 1970 års riksdag godkända ståndpunkterna. Det förslag till riksdags­ stadga för enkammarriksdagen som utskottet framlägger genom detta memorial är sålunda - bortsett från en redaktionell ändring i 12 § och införande av föreskrift i 53 § om fem i stället för fyra rösträknare vid sluten omröstning i kammaren - identiskt med det i 1970 års utlåtande framlagda utskottsförslaget. Utskottet vill emellertid under­ stryka att det nu framlagda förslaget givetvis inte kan betraktas som en definitiv lösning av i stadgan reglerade frågor. Utvecklingen får i stället visa i vad mån ändringar är påkallade och initiativrätten kan då begagnas i erforderlig utsträckning. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet, att riksdagen med anledning av utskottets initiativ antar det i bilaga intagna förslaget till riksdagsstadga.

Stockholm den 12 januari 1971 På konstitutionsutskottets vägnar: GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Georg Pettersson (s), Adamsson (s), Larsson i Luttra (c), Dahlén (fp), Nilsson i östersund (s), Hemelius (m), Henningsson (s), Fälldin (c), fru Thunvall (s), herrar Gustafson i Göteborg (fp), Palm (s), Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Nelander (fp), Dahlberg (s), Her­ mansson i Stockholm (vpk), Henrikson (s), Mossberg (s), Richardson (fp), Pettersson i örebro (c), Schött (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Fiskesjö (c), Ahlmark (fp), Gustafsson i Byske (c) och Lothigius (m).

B ilaga

Förslag till

Riksdagsstadga R iksdagens sam m anträden

1 §•

R iksdagen sam m an träd er varje sessions första dag klockan 11. T alm annen u tfä rd a r kallelse till höstsession och till extra session enligt 2 § fem te stycket riksdagsordningen. Sådan kallelse skall kungöras i all­ m änna tidningarna senast sju dagar före höstsessions början och senast dagen före extra sessions början. Sam m anträde med riksdagen kallas i denna stadga plenum . Riksdagen i plenum betecknas kam m aren.

2 §.

Plena ä r offentliga, om inte kam m aren för särsk ilt fall besluter an n at eller Konungen enligt 56 § riksdagsordningen bestäm m er a tt plenum skall hållas inom stängda dörrar. U tsändning i radio och television av kam m arens förhandlingar få r ske efter m edgivande av talm anskonferensen.

3 §• Vid första plenum under riksdag föredras protokoll om fullm aktsgranskning och anställs upprop.

4 §. Kallelse till plenum anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före och införs, om så k an ske, i m inst en daglig tidning. Skall plenum fo rtsätta efter klockan 19, u n d e rrä tta r talm annen kam m aren m untligen och genom anslag före klockan 16 sam m anträdesdagen. När yrkande om m isstroendeförklaring skall behandlas eller val fö rrä t­ tas, anges detta särsk ilt i kallelsen. Kallelse till plenum inom stängda d ö rra r kungörs på sätt talm an n en be­ stäm m er.

Plenisalen 5 §• Ledam öterna ta r plats i plenisalen i följande ordning: 1. Ledam öterna frå n Stockholm 2. » » Stockholm s län utom Stockholm s kom m un 1* — Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 2

3. L edam öterna från U ppsala län 4. » > Söderm anlands län 5. > » ö stergötlands län 6. » > Jönköpings län 7. » » Kronobergs län 8. > > K alm ar län 9. » Gotlands län 10. » » Blekinge län 11. » » K ristianstads län 12. » Malmö, Hälsingborg, L andskrona och L und 13. > > M almöhus län i övrigt 14. » » H allands län 15. » > Göteborg 16. » » Göteborgs och Bohus läns landstingskom m un 17. > > Älvsborgs län (n o rra valkretsen) 18. » » Älvsborgs län (södra valkretsen) 19. » » Skaraborgs län 20. > V ärm lands län 21. > » ö reb ro län 22. » » V ästm anlands län 23. » > K opparbergs län 24. » > Gävleborgs län 25. » » V ästernorrlands län 26. » » Jäm tlan d s län 27. » » V ästerbottens län 28. » N orrbottens län F ö r talm annen och vice talm ännen sa m t statsråden finns särskilda ser.

6 §.

I plenisalen finns särskilda platser för åhörare. Den som u p p trä d e r stö­ rande kan genast utvisas. Om oordning u p p står bland åhörarna, äger ta l­ m annen utvisa sam tliga åhörare.

R iksdagens u tsko tt

7 §• Vid varje riksdag skall kam m aren tillsä tta följande sexton u tsk o tt: 1) ett ko n stitu tio n su tsk o tt (KU), 2) ett finan su tsk o tt (FiU ), 3) e tt sk a tte u tsk o tt (SkU), 4) ett ju stitieu tsk o tt (Ju U ), 5) ett lagutskott (LU),

6) ett u trik e su tsk o tt (UU), 7) ett försvarsutskott (FöU ), 8) ett socialförsäkringsutskott (SfU), 9) ett socialutskott (SoU), 10) ett k u ltu ru tsk o tt (K rU ), 11) ett utbildningsutskott (UbU), 12) ett tra fik u tsk o tt (T U ), 13) ett jo rd b ru k su tsk o tt (JoU ), 14) ett n ä rin g su tsk o tt (NU), 15) ett inrik esu tsk o tt (InU ) och 16) ett civilutskott (CU). Dessa u tsk o tt skall tillsättas inom en vecka frå n riksdagens öppnande.

8 §.

K am m aren äger tillsä tta ytterligare u tsk o tt un d er riksdagen. Då beslut fattas därom skall kam m aren fastställa en benäm ning för u tsk o ttet och ange dess huvudsakliga arbetsuppgifter.

9 §• V arje utskott, som tillsätts enligt 7 § eller 8 §, skall bestå av fem ton leda­ m öter. L ika m ånga suppleanter skall utses, om inte kam m aren besluter annat.

10 §.

K onstitutionsutskottet skall, utöver sin uppgift enligt 105 § regeringsfor­ men, bereda frågor om grundlag och an n a n lagstiftning i konstitutionella och allm änt förvaltningsrättsliga äm nen, frågor om press- eller partistöd, lagstiftning om radio, television och film liksom a n d ra frågor som angår yttran d efrih et, opinionsbildning och religionsfrihet, övriga frågor om rik s­ dagen, dess om budsm än och verk utom riksbanken och riksgäldskontoret sam t frågor om kom m unallag eller eljest av allm än betydelse för den kom ­ m unala självstyrelsen.

11 §•

F in an su tsk o ttet skall bereda frågor om allm änna rik tlin je r fö r den eko­ nom iska politiken och för statens budget, beräkning av statens inkom ster och andra frågor om budgeten som in te tillhör a n n a t u tsk o tts beredning, allm änt budgettekniska frågor, ärenden om penning-, kredit- och valu ta­ politiken, om riksbanken och riksgäldskontoret, om förvaltningsrevision, statlig redovisning och rationalisering, om upphandling i allm änhet inom statsförvaltningen, om statens egendom i allm änhet sam t förvaltningsekonom iska frågor i övrigt sorn inte rö r enbart visst äm nesom råde. Det skall även sam m anställa riksstaten.

S k atteutskottet skall bereda frågor om statliga och kom m unala sk atter och därm ed jäm förliga avgifter, tu llar, taxering, uppbörd, folkbokföring sam t frågor om alkoholhaltiga varor.

13 §. Ju stitie u tsk o tte t skall bereda frågor som rö r dom stolarna och hyres­ näm nderna, åklagarväsendet, polisväsendet och krim inalvården sam t frå ­ gor rörande brottsbalken, rättegångsbalken och lagar som e rsä tte r eller h a r n ä ra sam band m ed stadganden i dessa balkar.

14 §. L agutskottet skall bereda frågor rörande gifterm åls-, föräldra-, ärvda-, handels- och jo rd abalken och lagar som e rsä tte r eller ank n y ter till stad­ ganden i dessa balkar, i den m ån frågorna inte tillhör a n n at utskotts be­ redning. Det skall även bereda frågor som gäller lagstiftning om försäkringsavtalsrätt, bolags- och föreningsrätt, växel- och checkrätt, skadeståndsrä tt, im m aterialrätt, utsökning, konkurs, internationell p riv a trä tt sam t lag­ stiftning i a n d ra frågor av allm änt p riv aträttslig beskaffenhet.

15 §. U trikesutskottet skall bereda frågor om rik ets förhållande till och över­ enskom m elser med främ m ande stater och m ellanfolkliga organisationer, Sveriges representation i utlandet och bistånd till främ m ande lands utveck­ ling sam t frågor i övrigt om utrik es handel och internationellt ekonom iskt sam arbete, allt i den m ån frågorna inte tillh ö r annat utskotts beredning.

16 §. F örsv arsu tsk o ttet skall bereda frågor om m ilitärt försvar, civilförsvar, psykologiskt försvar, ekonom iskt försvar, vapenfri tjän st och värnpliktigas ekonom iska förm åner.

17 §. S ocialförsäkringsutskottet skall bereda frågor om allm än försäkring och yrkesskadeförsäkring sam t studiesociala frågor.

18 §. Socialutskottet skall bereda frågor om b arn a- och ungdom svård, åld­ ringsvård, nykterhetsvård, socialhjälp, stöd åt barnfam iljer, arbetarskydd, arbetstid, semester, hälso- och sjukvård, handikappvård och rehabilitering sam t sociala frågor i övrigt.

19 §. K u ltu ru tsk o ttet skall bereda frågor som rö r allm änna k u ltu r- och bildningsändam ål, ungdom sverksam het, internationellt k u ltu re llt sam arbete sam t id ro tts- och friluftsverksam het. Det skall även bereda kyrkofrågor och frågor om radio och television i den m ån de in te tillh ö r kon stitu tio n s­ u tskottets beredning.

20 §.

U tbildningsutskottet skall bereda frågor om högre utbildning och forsk­ ning, skolväsendet, lärarutbildning och vuxenutbildning.

21 §.

T rafik u tsk o ttet skall bereda frågor om järn v äg ar, post, telegraf, telefon, vägar, vägtrafik, sjöfart, lu ftfa rt och väderlekstjänst.

22 §.

Jo rd b ru k su tsk o tte t skall bereda frågor om jo rd b ru k , skogsbruk, trä d ­ gårdsnäring, ja k t, fiske och v a tte n rä tt. Det skall även bereda frågor om n a tu rv å rd sam t frågor om m iljövård i övrigt som inte tillhör a n n a t u tsk o tts beredning.

23 §. N äringsutskottet skall bereda frågor om allm änna rik tlin je r för närin g s­ politiken och därm ed sam m anhängande forskningsfrågor, in d u stri och hantverk, handel, statlig företagsam het, konsum entfrågor, pris- och kon­ kurren sfö rh ållan d en i näringslivet, kredit- och fondväsendet och det a ffä rs­ m ässiga försäkringsväsendet.

24 §. Inrik esu tsk o ttet skall bereda frågor om arbetsm arknaden, regional u t­ veckling, lokaliseringsstöd, allm än tjän step lik t, arbetsavtalsrätt, arbetslös­ h etsförsäkring, arbets- och anställningsförhållanden i allm än tjä n st, svenskt m edborgarskap och u tlän n in g ars ställning.

25 §. C ivilutskottet skall bereda frågor om bostadspolitiken, hyresreglering, bebyggelseplanläggning, byggnadsväsende!, fysisk planering, expropriation, fastighetsbildning, lantm äteriväsendet, länsförvaltningen m ed lokala sk atte­ m yndigheter och exekutionsväsendet, statistik , brandväsendet och rikets adm inistrativa indelning sam t sådana kom m unfrågor som inte tillhör k o n stitu tionsutskottets beredning.

U tskott sam m an träd er första gången på kallelse av talm annen inom två dagar från det valet ägt rum . D ärefter sam m an träd er utsk o ttet på kallelse av ordföranden. Personlig kallelse skall utgå till sam tliga ledam öter och suppleanter. Om så kan ske skall kallelse även anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före sam m anträdet och införas i m inst en daglig tidning. U tskott få r ej sam m anträda sam tidigt med kam m aren.

27 §. Intill dess val av ordförande fö rrä tta ts leds sam m anträdet av den leda­ m ot som bevistat de flesta riksdagarna. Om två eller flera deltagit i lika m ånga rik sd ag ar äger den till levnadsåren äldste företräde.

28 §. S am m anträde med utsk o tt äger ru m inom stängda dörrar. Om särskilda skäl föreligger, äger utsk o ttet medge a tt även a n n an än ledam ot, suppleant och tjä n ste m an ä r närvarande.

29 §. ö v e r sam m anträde m ed utskott förs protokoll.

30 §. Anser u tsk o tt a tt det inte bör handlägga ärende som hänvisats till u t­ skottet och förfars inte enligt 42 § riksdagsordningen, skall u tskottet skyndsam t avge betänkande därom till riksdagen.

Anhängiggörande av ärenden

31 §. I frågor som rö r riksdagen enskilt eller riksdagsförvaltningen få r för­ slag väckas hos riksdagen, utöver vad som följer av 55 § 1 m om. riksdags­ ordningen, av följande m yndigheter och organ, envar i vad som direkt a n ­ k n yter till den egna organisationen eller verksam heten: 1) talm anskonferensen; 2) riksdagens förvaltningsstyrelse; 3) fullm äktige i riksbanken; 4) fullm äktige i riksgäldskontoret; 5) styrelsen för riksdagsbiblioteket; 6) riksdagens om budsm än; 7) riksdagens revisorer; och 8) N ordiska rådets svenska delegation. Med sådant förslag förfars, med iakttagande av 32 §, på sam m a sätt som m ed motion.

32 §. R iksdagsledam ot äger väcka m otion enligt sam m a g runder som m ed an ­ ledning av proposition, då förslag väckts enligt 31 § eller verksam hetsbe­ rättelse, a n n an redogörelse eller fram ställning avläm nats till riksdagen av 1) fullm äktige i riksbanken; 2) fullm äktige i riksgäldskontoret; 3) styrelsen för riksdagsbiblioteket; 4) riksdagens om budsm än; 5) riksdagens revisorer; 6) N ordiska rådets svenska delegation; eller 7) E uroparådets svenska delegation. M otionsrätten ä r oberoende av om ärendet anhängiggjorts av vederbö­ rande m yndighet eller organ eller genom skrivelse av Konungen.

33 §. N är plenum pågår läm nas m otion till talm annen. Då plenum in te pågår inges m otion till kam m arkansliet och överläm nas till talm annen vid n ä r­ m ast följande plenum . Motion anm äls av talm annen för kam m aren. Motion bör läm nas i fyra exem plar och innehålla uppgift om det parti m otionären tillhör och num ret p å m otionärens plats i plenisalen.

34 §. F örslag enligt 31 § väcks genom a tt skrivelse inges till kam m arkansliet och anm äls av talm annen för kam m aren vid närm ast följande plenum . På sam m a sätt förfars m ed verksam hetsberättelser m. m. som avses i 32 §. Tid för väckande av m otion i sådant ärende räk n as frå n den dag då an m ä­ lan gjo rts av talm annen.

Interpellationer och enkla frågor

35 §. Interpellation skall läm nas i skriftlig form sam t ha bestäm t innehåll och vara försedd m ed m otivering. Ledam ot som vill fram ställa interpellation skall läsa upp den i kam m aren m en får utesluta m otiveringen. K am m aren besluter om interpellationen får fram ställas. Sådant beslut fattas u tan föregående överläggning senast vid första plenum efter det då interpellationen lästs upp. Medger kam m aren a tt interpellationen få r fram ­ ställas, låter talm annen utan dröjsm ål vederbörande sta tsrå d få del av den. T alm annen överenskom m er med statsråd et vid vilket plenum svaret skall läm nas. M eddelande a tt interpellation kom m er a tt besvaras ta s upp på föredragningslistan och anslås senast klockan 15 dagen före. Svar p å interpellation får delas u t till ledam öterna in n an det avges. Har

svaret delats ut, äger statsråd et begränsa sitt anförande till en sam m an­ fattn in g av svaret.

36 §. Enkel fråga skall v a ra skriftlig och h a bestäm t innehåll m en inte vara försedd med m otivering. Den skall vara egenhändigt undertecknad av den ledam ot som fram ställer frågan och inges till kam m arkansliet. T alm annen låter u tan dröjsm ål vederbörande statsråd få del av frågan och anm äler den för riksdagen vid n ärm ast följande plenum . Bestäm m elserna i 35 § tredje stycket äger m otsvarande tilläm pning be­ trä ffa n d e enkel fråga. Om in te särskilda skäl föranleder annat skall frågor besvaras vid plena som särsk ilt anordnats för d etta ändam ål.

Föredragningslista och protokoll i kam m aren 37 §. Till varje plenum u p p rättas föredragningslista upptagande alla ärenden som vilar på kam m arens bord. U ndantag får göras för ärende som skall behandlas inom stängda d ö rrar. Ärendena tas upp på listan i följande ordning: 1) om röstning om m isstroendeförklaring; 2) val; 3) Konungens propositioner och skrivelser; 4) verksam hetsberättelser m. m. som avses i 32 §; 5) -skrivelser m ed förslag som avses i 31 §; 6) m otioner; 7) u tsk o ttsb e tä n k a n d e ^ sam t 8) anhållan a tt få fram ställa interpellation.

38 §. I fråga om den inbördes ordningen på föredragningslistan m ellan ä re n ­ den som tillh ö r sam m a grupp enligt 37 § iakttas, om inte talm annen be­ stäm m er annat, a tt ärenden enligt 4) och 5) uppförs i den ordning som följts i 32 § och 31 § och u tsk o ttsbetänkandén i den ordning i vilken u t­ skotten angetts i denna stadga.

39 §. F ö r varje ärende görs anteckning om bordläggning. H ar u tsk o tt hem ­ ställt a tt ärende skall avgöras efter endast en bordläggning, an m ärk s det särskilt. F öre varje plenum anslås föredragningslistan i plenisalen och på de p lat­ ser i övrigt som talm an n en bestäm m er. Den bör dessutom delas ut till leda­ m öterna och till utskotten.

N är föredragningslista u ppgjorts skall den jäm te tillhörande handlingar finnas tillgänglig i kam m arkansliet.

40 §. Vid plenum för kam m arsek reteraren protokoll. D etta skall återge överläggningsäm nen, nam nen p å dem som y ttra r sig, fram ställd a yrkanden, talm annens y ttran d en och propositioner, utgången av om röstning och val sam t kam m arens beslut.

41 §. Y ttrande vid plenum skall upptecknas och u tan d rö jsm ål läm nas i två exem plar till kam m arkansliet. U ppteckningen skall finnas tillgänglig för genom läsning till klockan 12 den fem te vardagen efter det uppteckningen gjordes. T alare som före utgången av denna tid ju s te ra r sitt y ttrande bör ange det på uppteckningen. Om y ttra n d e ej ju ste ra s av tala re inom denna tid, anses det likväl vara ju ste ra t av honom .

42 §. Protokoll frå n plenum ju ste ra s av kam m aren sju n d e vardagen därefter, om plenum då äger rum , och i an n at fall vid första plenum efter näm nda dag. Protokoll som ej ju ste ra ts vid sessionens slut ju ste ra s vid den tid ­ p u n k t som talm annen bestäm m er. M eddelande om tiden för sådan ju ste ­ ring införs i den eller de tid n in g ar i vilka kam m arens plena ges till känna. Ju sterin g en görs inför de ledam öter som ä r närv aran d e i riksdagshuset. Vid justerin g ssam m an träd e äger ledam ot begära särsk ild ju ste rin g av yttrande som a n n an ledam ot ju ste ra t enligt 41 §.

Debattregler

43 §. Ledam ot som önskar ordet vid ärendes behandling bör såvitt m öjligt göra anm älan därom till kam m arkansliet senast dagen före det plenum då ären­ det skall behandlas.

44 §. Oberoende av talarordningen m ellan övriga ledam öter k a n talm annen läm n a ordet lill ledam ot för genm äle som innehåller upplysning eller rättelse m ed anledning av föregående talares anförande eller bem ötande av angrepp frä n dennes sida. Tiden för genm äle få r ej överskrida tre m inuter, om ta l­ m annen inte av särskilda skäl m edgett r ä tt till genmäle under sex m inuter. V arje talare få r högst två genm älen p å sam m a huvudanförande.

45 §. Oberoende av talarordningen äger ledam ot under överläggningen i en fråga u ta n a tt ange skäl in stäm m a med n ä rm a st föregående talare.

46 §. Om statsråd vill ta del i överläggningarna, skall h a n anm äla det hos tal­ m annen och får då ordet oberoende av talarordningen. Ledam ot som fått ordet för genmäle äger dock y ttr a sig före statsrådet.

47 §. N är enkel fråga besvaras, få r endast den ledam ot som fram ställt frågan och det statsråd som läm nar svaret ta del i överläggningen. A nförande i sam band m ed a tt enkel fråga besvaras får inte överskrida tre m inuter. Ledam ot sorn fram ställt fråga får ordet högst två gånger vid besva­ randet.

48 §. Den som y ttra r sig skall tala frå n talarstolen eller frå n sin plats i pleni­ salen.

Ärendenas avgörande

49 §. U tskottsbetänkande få r inte bordläggas första gången fö rrä n try c k ta eller på a n n a t sätt m ångfaldigade exem plar av betänkandet finns tillgängliga i riksdagshuset.

50 §. Vill ledam ot n ä r ärende skall avgöras fram ställa y rk an d e som ej fram g år av de try c k ta handlingarna, skall h a n så sn a rt det kan ske u n d e rrä tta tal­ m annen om yrkandet. Detta bör, med uteläm nande av m otiveringen, sättas upp sk riftligt och delas u t till ledam öterna in n an ärendet avgörs.

51 §. ö p p e n om röstning fö rrä ttas m ed uppresning, med om röstningsapparat eller, n ä r sådan inte kan användas, med nam nupprop. Om talm annen finner tvekan rå d a om om röstningens resu lta t eller leda­ m ot begär rösträkning, skall efter om röstning med uppresning ny om röst­ ning verkställas med om röstningsapparat eller, n ä r sådan inte kan användas, med nam nupprop. Sedan ledam öterna efter förvarning intagit sina platser i plenisalen, läses voteringspropositionen upp och justeras. Vid om röstning m ed uppresning u p pm anar talm annen först de ledam öter

som vill rö sta för ja-propositionen a tt resa sig och rik ta r d ärefter sam m a uppm aning till de ledam öter som vill rösta för nej-propositionen. Vid om röstning med om röstningsapparat fotograferas den tablå som visar liu r varje ledam ot röstat.

52 §. Vid om röstning med nam nupprop anm odar talm annen två ledam öter a tt ta p lats vid talm ansbordet för a tt föra anteckningar över om röstningen. T al­ m annen och vice talm ännen ropas upp först och därefter övriga ledam öter efter p latsnum m er i plenisalen. Något av följande svar skall avges: ja, nej, avstår.

53 §. Vid sluten om röstning anm odar talm annen fem ledam öter a tt ta plats vid talm ansbordet. Av dessa skall tre b iträ d a när rö stsedlarna öppnas och gran s­ kas och två föra anteckningar över om röstningen. Upprop verkställs i sam m a ordning som enligt 52 §. N är ledam ot ropas upp, skall han gå fram till talm ansbordet och läm na sin röstsedel till ta l­ m annen. Sedan sam tliga godkända röstsedlar lästs upp av talm annen och a n teck n ats av kam m arsek reteraren och de två ledam öterna, jäm fö rs anteck­ nin g arn a över om röstningen.

54 §. När om röstningens re su lta t fastställts, m eddelas detta om edelbart av tal­ m annen.

55 §. Reservation enligt 60 § riksdagsordningen m ot kam m arens beslut skall anm älas om edelbart efter det beslutet fattats.

Val inom riksdagen

5G §. Utöver de val kam m aren fö rrä tta r enligt riksdagsordningen skall k am m a­ ren utse föreskrivet an tal ledam öter och suppleanter i 1) riksdagens förvaltningsstyrelse; 2) riksdagens besvärsnäm nd; 3) styrelsen för riksdagsbiblioteket; 4) N ordiska rådets svenska delegation; 5) E uroparådets svenska delegation; och 6) styrelsen för Stiftelsen R iksbankens jubileum sfond. K am m aren skall också varje å r utse arton ledam öter av riksdagen vilka skall äga a tt delta i bolagsstäm m or med Statsföretag AB.

57 §. Vid v a rje riksdag skall kam m aren vid sitt första plenum utse en valbe­ redning. Denna skall bestå av fem ton ledam öter och lika m ånga supple­ anter. Beredningen v äljer inom sig ordförande och vice ordförande. Valberedningen håller på kallelse av talm annen sitt första sam m anträde sam m a dag som den utses. D ärefter sam m anträder beredningen på kallelse av ordföranden. B estäm m elserna i 26 § a n d ra och tred je styckena sam t 27 och 28 §§ äger m otsvarande tilläm pning på valberedningen.

58 §. V alberedningen bereder alla val som fö rrättas av riksdagen utom val av konung, tronföljare eller riksföreståndare, riksdagens om budsm än och deras ställföreträdare, talm an, vice talm än och kam m arsekreterare. Om beredning av val av om budsm än och ställföreträdare föreskrivs i 66 §. övriga h ä r n äm n d a val fö rrättas av kam m aren u ta n beredning genom sä rsk ilt organ.

59 §. Vid proportionellt val m ed slu tn a sedlar används valsedlar, på vilka före nam nen satts ut partibeteckning (p artin am n eller annan beteckning i ord för viss grupp av riksdagsledam öter eller för viss m eningsriktning), m en vilka i övrigt ä r om ärkta. Nam nen förs upp i en följd, det ena under det andra. Vid val som avser både ledam ot och personlig suppleant för denne, skall valsedlarna vara spaltade med särskilda ru m på sedlarnas vänstra sida för ledam otsvalet och på sedlarnas högra sida för suppleantvalet. För varje nam n på sedlarnas v ä n stra sida förs i m otsvarande ru m p å den högra upp e tt nam n. Valsedel skall vara enkel, sluten och fri frå n överstrykningar. Den få r inte up p ta flera m en väl färre n am n än det antal personer valet avser. Är något nam n på valsedel inte otvetydigt, gäller sedeln dock för övriga nam n. Mellan p artier fördelas platsern a genom a tt de en efter a n n an tilldelas det p a rti som för varje gång visar det stö rsta jäm förelsetalet. P lats som tillde­ lats ett p a rti besätts genom a tt partiets första plats tillerk än n s den vars nam n står främ st i ordningen inom partiet, partiets a n d ra plats den som b ä r det a n d ra nam net i ordningen och så vidare enligt sam m a grund. J ä m ­ förelsetalet ä r lika med p artiets röstetal, så länge p a rtiet inte tilldelats någon plats, och erhålls därefter genom a tt partiets röstetal delas med det tal som m otsvarar antalet platser som redan tilldelats partiet, ökat m ed ett. Vid lika jäm förelsetal skiljs vid behov genom lottning. N är ordningen m ellan nam n på ett partis valsedlar skall bestäm m as, äger 81 § lagen om val till riksdagen m otsvarande tilläm pning.

Vid icke proportionellt val m ed slutna sedlar skall valsedel v a ra enkel, sluten, om ärkt sam t fri från tvetydighet i fråga om personernas nam n och frå n oriktighet beträffande deras antal. Vid lika rö stetal skiljs vid behov genom lottning.

61 §. Vid val med slu tn a sedlar äger bestäm m elserna i 53 och 54 §§ m otsvaran­ de tilläm pning.

62 §. Den som utsetts till något uppdrag genom val av riksdagen äger ej u n d an ­ d ra sig uppdraget u ta n a tt riksdagen m edger det.

63 §. Hos Konungen skall skyndsam t anm älas utgången av val av om budsm än och ställföreträdare för dem, riksdagens revisorer och suppleanter för dem sam t ledam öter och suppleanter i utrikesnäm nden, krigsdelegationen, lönedelegationen sam t N ordiska råd ets och E uro p aråd ets svenska delegationer.

64 §. Om a n n a t inte ä r föreskrivet, skall suppleanter tjän stg ö ra i följande ordning. H ar val av ledam öter och suppleanter fö rrä tta ts med gemensam lista, äger suppleant som tillh ö r sam m a grupp eller m eningsriktning som ledam oten företräde fram för övriga suppleanter. Suppleanter från sam m a grupp eller m eningsriktning tjä n stg ö r i den ordning i vilken de förts upp på listan. H ar valet fö rrä tta ts m ed slu tn a sedlar, äger suppleant som utsetts från sam m a partig ru p p som ledam oten företräde fram för övriga suppleanter. Suppleanter från sam m a grupp som ledam oten tjä n stg ö r i den ordning i vilken de valts. Av övriga suppleanter äger den företräde som u tse tts från grupp med högre röstetal. Ledam ot eller suppleant som fått plats från två eller flera grupper anses vald för den grupp, frå n vilken plats först tilldelats honom.

65 §. Blir plats sorn ledam ot eller suppleant i u tsk o tt ledig till följd av avgång u r riksdagen, skall kam m aren välja ny ledam ot eller suppleant i den av­ gångnes ställe frå n sam m a partigrupp.

Val av riksdagens om budsm än och ställföreträdare för dem bereds av den delegation som näm ns i 71 §. Denna skall sam råda m ed de av kam m aren valda ledam öterna i talm anskonferensen.

Talm anskonferensen 67 §. K am m aren u tse r enligt 50 § a n d ra stycket riksdagsordningen fem leda­ m öter i talm anskonferensen. Konferensen sam m anträder på kallelse av talm annen. Vid förfall för ordföranden i u tsk o tt in träd er vice ordföranden i hans ställe. Vill talm anskonferensen in h äm ta upplysningar av riksdagsledam ot som inte ingår i konferensen, skall ledam oten kallas till sam m anträde. K am m arsekreteraren för protokoll vid konferensens sam m anträden. Kon­ ferensens beslut delges dem som besluten avser genom u tdrag av protokollet.

Förvaltning sstyrelsen

68 §.

Riksdagens förvaltningsstyrelse ä r styrelse för riksdagens förvaltnings­ kontor. N ärm are bestäm m elser om detta m eddelas i in stru k tio n som antas av kam m aren. Styrelsen b estår av talm annen som ordförande sam t å tta ledam öter vilka kam m aren v ä lje r inom sig för en tid av tre år. För envar av de å tta ledamö­ te rn a utses en suppleant. Om ledam ot eller suppleant avgår u r riksdagen före valperiodens slut, anställs n y tt val för den tid som å te rstå r av perioden. Styrelsen u tse r inom sig en vice ordförande.

Lönedelegationen

69 §. Lönedelegationen äger sam m a befogenheter som enligt 62 § regeringsfor­ m en i fråga om arbetstagare hos riksdagen och dess verk. I stället för med statsråd skall delegationen i sådana ärenden sam råda med talm annen eller vid förfall för honom med a n n an ledam ot av förvaltningsstyrelsen som den­ na förordnar. K am m aren u tse r sju tto n suppleanter i delegationen. D enna fö ro rd n ar sek­ reterare å t sig. B estäm m elserna i 26— 29 §§ äger m otsvarande tilläm pning p å delega­ tionen. Delegationen skall läm na riksdagen årlig redogörelse för sin verksam het.

Vid redogörelsen skall fogas avtal och a n d ra h an dlingar som u n d e rstä llts delegationen för godkännande. Redogörelsen skall läm nas vid första plenum efter riksdagens öppnande och av k am m aren hänvisas till k o n stitu tio n su t­ skottet för utlåtande.

Krigsdelegationen

70 §. Vid första sam m anträdet efter det krigsdelegationen u tsetts v ä lje r delega­ tionen ordförande och en eller flera vice ordförande. Det åligger ordförande och vice ordförande a tt förbereda delegationens verksam het för den h ä n ­ delse delegationen skulle trä d a i riksdagens ställe. K am m arsekreteraren ä r sekreterare i delegationen. B estäm m elserna i 26— 29 §§ äger m otsvarande tilläm pning på delegatio­ nen under tid d å denna inte trä tt i riksdagens ställe.

JO-delegationen

71 §. K onstitutionsutskottet skall inom tjugo dagar från riksdagens öppnande utse en delegation, bestående av sex ledam öter i utskottet, för att, då någon riksdagens om budsm an p åk allar det, sam råda med om budsm ännen om arbetsfördelningen eller arbetsordningen eller i a n d ra frågor av organisato­ risk art.

Ledighet från riksdagsarbetet 72 §. Ledam ot som av laga förfall ä r h in d rad a tt ta del i riksdagsarbetet skall anm äla det till kam m aren. Ledam ot kan på ansökan beviljas ledighet från riksdagsarbetet. Ledighet beviljas för högst å tta dagar av talm annen och för längre tid av kam m aren. P å k am m arkansliet skall finnas en förteckning över ledam öter som ä r frånvarande på grund av laga förfall eller beviljad ledighet. I förteckningen anges tid för bortovarons b ö rjan och slut.

Resor

73 §. U tskott få r besluta, a tt fö reträdare för u tsk o ttet skall företa studieresor för a tt in h äm ta upplysningar i äm ne inom dess beredningsom råde. U tskott skall sam råda med talm anskonferensen, innan det fa tta r beslut om u trikes studieresa. T alm anskonferensen skall u tta la sig om i vad m ån

resan läm pligen bör genomföras. D ärvid skall hänsyn tas till riksdagens internationella förbindelser, till kostn ad ern a och till om ständigheterna i övrigt. T alm anskonferensen äger m eddela n ärm are bestäm m elser om utskottens studieresor.

74 §. Ledam ot av riksdagen kan beviljas stipendium för enskild studieresa. T al­ m anskonferensen äger m eddela n ärm are bestäm m elser om sådana resor.

Denna stadga trä d e r genast i k ra ft.1 Genom densam m a upphävs riksdagsstadgan den 23 m ars 1949.

1 D et har förutsatts att beslutet fattas först efter det grundlagsändringarna om ny utskottsorga-

nisation m. m. trätt i kraft.