Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner angående kommundelsråd
Konstitutionsutskottets betänkande nr 20 år 1971 KU 1971:20
Nr 20
Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner angående kommundelsråd.
Motionerna
I detta betänkande behandlas följande motioner i vad avser kommun delsråd:
1971: 86 av herr Helén (fp) m. fl. såvitt avser hemställan punkt 9;
1971: 114 av herr Bohman (m) m. fl. såvitt avser hemställan punkt 7 i den del den om fattar frågan om kommundelsråd; samt
1971: 228 av herr Hedlund (c) m. fl. såvitt avser hemställan punkt 1.
Hemställan avser
i motion 1971: 86 punkt 9: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hem ställer------------- 9. att Kungl. M aj:t uppdrar åt 1970 års kommunaldemokratiutredning att framlägga förslag till sådan ändring i kommunal lagen att kommunerna ges möjlighet att införa direktvalda kommundels råd och att detta sker i så god tid att beslut i riksdagen efter remiss behandling och sedvanlig beredning kan fattas 1972»;
i motion 1971: 114 punkt 7: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t m åtte hemställa att Kungl. M a j:t-------------- 7. överlämnar motionen till utredningen om den kommunala demokratin för beaktande i syfte att fördjupa den kommunala demokratin»; samt
i motion 1971: 228 punkt 1: »att riksdagen begär hos Kungl. Maj:t att den pågående utredningen om den kommunala demokratin får i upp drag 1. att utarbeta ett förslag till lagstiftning om kommundelsråd en lig vad som anförts i motionen, i sådan tid att val till sådana råd enligt den nya lagstiftningen kan äga rum på hösten 1972».
Under rubriken »Nya kommunala arbetsformer» anförs i motionen 1971: 114 bl. a. följande:
F ör att motverka det växande avståndet mellan väljare och valda krävs nya, mindre, kommunala enheter. Kommundelsråd, eller vad man önskar kalla dem, kan aktivt bidraga till att ge medborgarna bättre möjligheter till ett reellt inflytande. Människornas åsikter, exempel vis boendemiljöns utformning som riskerar att fastna i kommunernas stela byråkrati, kan inom kommundelsrådens ram få ett naturligt ut lopp. Vi tror att sådana råd skulle bli ett verksamt instrument för en fördjupad demokrati.
1 Riksdagen 1971. 4 sami. N r 20
Frågans tidigare behandling
U nder 1960-talet behandlades i olika sammanhang och vid flera till fällen frågan om formerna för att stärka den kommunala demokratin genom att bereda ett ökat antal kommunmedlemmar möjlighet att aktivt delta i kommunala beslut. Problemet hade aktualiserats i samband med debatten om förslaget till kommunblocksreformen (Principer för en ny kommunindelning, SOU 1961: 9). Å r 1962 tillsattes en arbetsgrupp inom inrikesdepartementet för att bl. a. behandla detta spörsmål, och året därpå fick kommunalrättskommittén i uppdrag att utreda delegationsmöjligheterna i samband med kommunala beslut. Denna kommitté avlämnade sitt betänkande 1965 (SOU 1965: 6) med förslag till utvidgade delegationsmöjligheter av be gränsad omfattning. Förslag därom i proposition tillstyrktes av ut skottet (KU 1967: 32) och godkändes av riksdagen 1967. Vid 1966 och 1967 års riksdagar framfördes i motioner önskemål om utredning av åtgärder för att stärka den kommunala demokratin. U t skottet hänvisade i sina utlåtanden (KU 1966: 18, 1967: 57) över dessa motioner främst till pågående utredningar av kommunalrättskommittén och ansåg inte, att det fanns anledning till initiativ av riksdagen i frågan. Riksdagen avslog motionerna. M otioner med krav om utredning av den kommunala demokratin förelåg även vid 1968 års riksdag och behandlades av utskottet samti digt som propositionen med förslag till partiell författningsreform. U t skottet uttalade (KU 1968: 20 s. 14) att det var ett starkt önskemål att m an fick till stånd en samordning av utredningsarbetet på ifrågavarande område och föreslog, att en arbetsgrupp skulle tillsättas med företrä dare för de stora politiska partierna och kommunförbunden för att för bereda en kommande utrednings arbete. U tskottet hemställde att riks dagen meddelade Kungl. Maj:t vad utskottet anfört om en arbetsgrupp för frågor rörande den kommunala demokratin. Riksdagen följde u t skottet. Följande år, 1969, behandlade utskottet (KU 1969: 16) en motion med önskemål om skyndsam utredning av den regionala och lokala för valtningens organisation och uppgifter samt fem motioner (KU 1969: 38) med direkt hemställan om utredning av kommundelsfrågan. U t skottet behandlade frågan utförligt i sina utlåtanden och ansåg inte, att något riksdagens initiativ var påkallat bl. a. med tanke på de överlägg ningar om den kommunala demokratin som inletts mellan representan ter för de stora politiska partierna, kommunförbunden och den stats vetenskapliga forskningen. Riksdagen avslog motionerna. D en 20 mars 1970 fick chefen för civildepartementet bemyndigande att tillkalla sakkunniga med uppdrag att göra en översyn av den kom munala demokratin. Motioner hade emellertid redan väckts angående tillsättande av en utredning, vari begärdes en allmän översyn av den kommunala demokratin och därvid bl. a. frågan om kommundelsråd.
En direkt hemställan om utredning och förslag angående kommundelsråd framfördes också motionsvis. Enligt utskottet (KU 1970: 29) föll samtliga motionsyrkanden inom den strax tidigare tillsatta utredning ens uppdrag. Utskottet hemställde att motionerna skulle anses besvarade med vad utskottet anfört. Riksdagen följde utskottet.
Utskottet Såsom utskottet uttalade i sitt utlåtande över motioner med samma syfte vid 1969 års riksdag, har kommunerna redan nu möjlighet att inom den kommunallagsreglerade förvaltningen inrätta lokala opinionsorgan anknutna till det kommunala beredningsförfarandet. Frågan om inrättande av direktvalda kommundelsråd med fakultativ karaktär övervägs inom den år 1970 tillsatta utredningen om den kom munala demokratin. D å denna fråga är betydelsefull och därför bör gö ras till föremål för noggranna överväganden på grundval av erforderligt faktamaterial finns det enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl att påskynda utredningens ställningstaganden. Utskottet hemställer därför att riksdagen avslår motionerna 1) 1971: 86 såvitt avser hemställan punkt 9, 2) 1971: 114 såvitt avser hemställan punkt 7 i den del den omfattar frågan om kommundelsråd samt 3) 1971: 228 såvitt avser hemställan punkt 1.
Stockholm den 9 mars 1971
På konstitutionsutskottets vägnar G EORG PETTERSSON
Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i L uttra (c), Adams son (s), Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Ahlmark (fp), W erner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Karlsson i Malung (s), Schött (m), Molin (fp), Olsson i Sundsvall (c) och Wictorsson (s).
Reservationer
1) av herrar Ahlmark (fp), W erner i Malmö (m), Schött (m) och Molin (fp), vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse: Alla möjligheter att stärka den kommunala självstyrelsen måste tillva ratas. E tt sätt att fastare förankra den kommunala självstyrelsen är att införa kommundelsråd. Därigenom skulle ytterligare en kanal från de
styrda till de styrande åstadkommas och människornas reella medbe stämmanderätt skulle öka. Frågan om införande av kommundelsråd har länge diskuterats och olika alternativ har förts fram i debatten. Enligt utskottets mening är det nu dags att gå från ord till handling. Kommunaldemokratiutredningen bör prioritera behandlingen av frågan om kommundelsråd. U tred ningen synes emellertid inte nu ha några konkreta planer, som kan leda till att ett förslag i frågan kan behandlas före 1973 års val. Om man stannar för att valen av kommundelsråden skall ske direkt och i sam band med valen av kommunfullmäktige, så kommer dessa råd — under förutsättning att principen om gemensam valdag bibehålies i ytterligare några val — följaktligen inte att kunna träda i funktion förrän tidigast 1977. D et är därför enligt utskottets mening angeläget att en framställ ning nu görs för att påskynda kommunaldemokratiutredningens arbete av denna fråga i syfte att ge riksdagen möjlighet att behandla frågan i god tid före 1973 års val. U tskottet hemställer att riksdagen i anledning av motionerna 1971: 86 punkt 9, 1971: 114 punkt 7 i den del den avser kommundelsråd samt 1971: 228 punkt 1 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag till lag stiftning rörande kommundelsråd till 1972 års riksdag.
2) av herrar Larsson i Luttra (c), Boo (c) och Olsson i Sundsvall (c), vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande ly delse: De frågor som sammanhänger med den kommunala självstyrelsens lokala förankring utgör otvivelaktigt själva kärnpunkten i den problema tik som aktualiserats av kommunindelningsreformen. För att öka kon takten och inflytandet från den enskilde kan många vägar prövas. En av dem är införandet av kommundelsråd. Dessa bör självfallet vara fakul tativa men genom lagstiftning ges en betydelsefull status. Dess uppgifter som opinionsorgan med yttrande och förslagsrätt borde ge ökat intresse och inflytande från enskilda kommuninnevånare. Väsentligt är dock att dessa råd väljs direkt av folket inom berört område och att också vissa mindre förvaltningsuppgifter övervägs ingå i deras uppgifter. Frågan om kommundelsråd skall enligt direktiven prövas av 1970 års utredning om den kommunala demokratin. D å det är av största vikt att kommuner får möjlighet att införa kommundelsråd med angivna upp gifter så snart som möjligt i anslutning till kommunsammanläggningar förutsätter utskottet att utredningen med viss förtur behandlar frågan om kommundelsråd. Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen anser motionerna 1971: 86 punkt 9, 1971: 114 punkt 7 i den del den avser kommundelsråd samt 1971: 228 punkt 1 besvarade med vad utskottet anfört.
T R Y C K E R I B O L A G E T IVAR H / E G G S T R Ö M A B , S T O C K H O L M 1 9 7 t