Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om kommunal folkomröstning
Konstitutionsutskottets betänkande nr 21 år 1971 KU 1971:21
Nr 21
Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om kommunal folkomröstning.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1971: 86 av herr Helén (fp) m. fl. såvitt avser hemställan punkt 10;
1971: 114 av herr Bohman (m) m. fl. såvitt avser hemställan punkt 3;
samt
1971: 548 av herrar Sterne (fp) och Richardson (fp).
Hemställan avser
i motion 1971: 86 punkt 10: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t hemställer att Kungl. M aj:t utfärdar tilläggsdirektiv till 1970 års kommunaldemokratiutredning om att framlägga förslag om nödvändiga lagändringar för att ett kommunalt rådgivande folkomröstningsinstitut skall kunna skapas»;
i motion 1971: 114 punkt 3: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t måtte hemställa att Kungl. M a j:t------------- 3., låter utreda frågan om införande av ett folkomröstningsinstitut på såväl riks- som kommunalplan»; samt
i motion 1971: 548: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t hem ställer om tilläggsdirektiv till utredningen om den kommunala demo kratin och förslag angående införande av rådgivande kommunal folk omröstning».
Frågans tidigare behandling
Ä r 1952 framlade 1950 års folkomröstnings- och valrättsutredning (SOU 1952: 47) ett lagförslag om kommunal folkomröstning. D etta in nebar att kommunens fullmäktige kunde med vanlig m ajoritet besluta om rådgivande folkomröstning inom kommuner i ärende, som var före mål för fullmäktiges handläggning. Vissa ärenden undantogs dock, bl. a. frågan om grunden för utdebitering av allmänn kommunalskatt. Två reservanter inom utredningen föreslog bl. a. att möjlighet skulle öppnas även för beslutande kommunal folkomröstning och att folkom röstning skulle kunna påkallas av en minoritet inom fullmäktige.
D et framlagda förslaget föranledde inte någon lagstiftning. Kungl. M aj:t uppdrog år 1957 åt den tidigare tillsatta författningsutredningen att i samband med dess uppdrag jämväl överväga frågan om använd-
Riksdagen 1971. 4 sami. N r 21
ningen av folkomröstningsinstitutet. Härvid uttalade föredragande de partementschefen att det inte torde vara anledning att även upptaga frågan om kommunal folkomröstning till ytterligare utredning; den borde vila i avvaktan på utredning och slutligt ställningstagande till det allmänna folkomröstningsinstitutet. Utskottet behandlade vid 1967 års riksdag en motion med hemställan om utredning angående förstärkande av den kommunala demokratin. I motionen föreslogs bl. a. införande av ett kom m unalt folkomröstningsinstitut. U tskottet uttalade i sitt utlåtande (KU 1967: 40) på denna punkt: Frågan om ett kom m unalt folkomröstningsinstitut blev under 1950talet föremål för utredning. D et förslag som framlades föranledde inte någon lagstiftning. Frågan har enligt utskottets mening inte därefter kommit i ett sådant läge, att något nytt initiativ är påkallat. Utskottet hemställde, att motionen icke måtte föranleda någon riks dagens åtgärd. Riksdagen avslog motionen. Frågan om kommunala folkomröstningar berördes i korthet i motio ner väckta i anslutning till propositionen 1969: 103 med förslag till lag med särskilda bestämmelser om ändring i kommunindelningen. Utskottet hemställde i sitt utlåtande (1969: 24) över lagförslaget om avslag på motionerna med hänvisning till departementschefens uttalande i propositionen, där han meddelade sin avsikt att kalla företrädare för de stora politiska partierna, kommunförbunden och den statsvetenskap liga forskningen till överläggningar om vilka åtgärder som borde kom ma till stånd i syfte att stärka den kommunala demokratin. Riksdagen avslog motionerna. I mars 1970 tillkallades sakkunniga med uppdrag att göra en översyn av den kommunala demokratin. I direktiven (Riksdagsberättelsen år 1971 s. 414) anförs följande i fråga om kommunala folkomröstningar: En tanke som ibland förs fram i den allmänna debatten är att man borde öppna möjlighet till kommunala folkomröstningar. Tanken på folkomröstning i kommunala frågor kan emellertid vara svår att för ena med ståndpunkten att en levande kommunal demokrati bäst åstad kommes inom ram en för ett system med en representativ demokrati, u t övad genom politiska partier som företräder en bred allmänpolitisk grundsyn. Härtill kommer att de frågor, som kan tänkas bli föremål för folkomröstning, av flera skäl måste bli sådana som är av förhållandevis liten betydelse för medborgarna. I betydelsefullare angelägenheter måste nämligen svårigheterna bli avsevärda att t. ex. avgränsa en fråga och entydigt ange denna för omröstning.. Särskilt påtaglig är svårigheten att avgränsa betydelsefulla enskilda frågor, som nästan alltid har ekonomisk betydelse från den samlade bedömningen av kommunens ekonomi. Oav sett vilken inställning man har till kommunal folkomröstning i och för sig som medel att fördjupa den kommunala demokratin, måste alltså konstateras att den praktiska betydelsen av en sådan reform skulle bli starkt begränsad. De sakkunniga bör därför i första hand överväga an dra åtgärder som på ett effektivare och med en representativ demokrati
bättre förenligt sätt tillgodoser intresset av en ökad medborgerlig fö r ankring av den kommunala självstyrelsen.
Vid 1970 års riksdag väcktes motioner angående den kommunala de mokratin med yrkande bl. a. om utredning av frågan om kommunala folkomröstningar. U tskottet refererade i sitt utlåtande direktiven för utredningen om den kommunala dem okratin och uttalade (KU 1970: 29) att de kommunala frågor som aktualiserats genom motionsyrkandena föll inom utredningens uppdrag. I det förändrade läge som uppstått genom utredningens tillkomst ansåg utskottet det inte vara påkallat med något riksdagens initiativ med anledning av motionsyrkandena och hem ställde, att riksdagen skulle anse motionerna besvarade med vad utskot tet anförde. Riksdagen följde utskottet.
Utskottet
Den år 1970 tillsatta parlamentariska utredningen om den kom m u nala dem okratin skall enligt sina direktiv i första hand överväga andra åtgärder än införande av kommunala folkomröstningar för att tillgodose intresset av en ökad medborgerlig förankring av den kommunala själv styrelsen.
I sitt av 1970 års riksdag godkända utlåtande över m otioner med samma yrkande som förevarande ansåg utskottet efter en redogörelse för utredningsdirektiven på denna punkt och med hänsyn till den av re geringen då nyligen tillsatta utredningen det inte påkallat med något initiativ från riksdagens sida.
D å frågan om kommunala folkomröstningar kom m er att övervägas inom den pågående utredningen, finner utskottet ej skäl att tillstyrka förevarande motionsyrkanden.
U tskottet hemställer att riksdagen avslår motionerna
1) 1971: 86 såvitt avser hemställan punkt 10,
2) 1971: 114 såvitt avser hemställan punkt 3 samt
3) 1971: 548.
Stockholm den 9 mars 1971
På konstitutionsutskottets vägnar
GEORG PETTERSSON
N ärvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i L uttra (c), Adamsson (s), N elander (fp), Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), W em er i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Karlsson i M alung (s), N orrby i Åkersberga* (fp), Schött (m), Olsson i Sundsvall (c), och Wictorsson (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av h rr Nelander (fp), W erner i Malmö (m), N orrby i Åkersberga (fp) och Schött (m), vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
D en kommunala självstyrelsen i vårt land baseras på den represen tativa demokratin. V äljarna har möjlighet att öva direkt inflytande på denna fram för allt vid kommunfullmäktigevalen. Den gemensamma val dagen synes emellertid innebära att de kommunala frågorna kommer i skymundan i valdebatterna. N ya vägar till en aktivare kommunal debatt måste enligt utskottets mening sökas.
E tt bra komplement till den representativa kommunala demokratin och samtidigt ett verksamt medel att stimulera allmänhetens politiska intresse vore ett kom m unalt rådgivande folkomröstningsinstitut. I direk tiven till utredningen om den kommunala demokratin behandlas dock folkomröstningen mycket restriktivt.
U tskottet finner det motiverat med en positiv attityd till folkomröst ningsinstitut och hemställer därför,
att riksdagen med bifall till motion 1971: 86, såvitt avser hemställan
punkt 10, och motionen 1971: 548 samt med anledning av mo
tion 1971: 114, såvitt avser hemställan punkt 3, i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställer om uppdrag åt utredningen om den
kommunala demokratin att framlägga förslag till de lagänd
ringar som erfordras för införande av ett rådgivande kommunalt
folkomröstningsinstitut.
N. O. M auritzons Boktryckeri AB, Stockholm 1971