Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om upplysningstjänst för kommunfullmäktige
Konstitutionsutskottets betänkande nr 23 år 1971 KU 1971:23
Nr 23
Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om upplysningstjänst för kommunfullmäktige.
Ärendet
I detta betänkande behandlas motionen 1971: 86 såvitt avser hem ställan punkt 12 av herr Helén (fp) m. fl. Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t hem ställer, ------------12. att Kungl. M aj:t utfärdar tilläggsdirektiv till kommunaldemokratiutredningen att utarbeta riktlinjer för frivilligt infö rande av en kommunfullmäktiges upplysningstjänst».
Gällande ordning in. m.
I fråga om primärkommuns kompetens föreskrivs i 3 § kommunal lagen att kommun äger att själv, efter vad i denna lag närmare be stämmes, vårda sina angelägenheter, såvitt inte handhavandet därav enligt gällande författningar tillkommer annan. Bestämmelser om riksdagens upplysningstjänst återfinns i instruktio nen för riksdagens förvaltningskontor enligt vilken förvaltningskontoret såsom riksdagens centrala myndighet för handläggning av riksdagens förvaltningsärenden bland annat har att handlägga frågor om riks dagens upplysningstjänst. Om denna stadgas i 7 § i instruktionen: »Riks dagens upplysningstjänst skall tillhandagå riksdagens ledamöter, utskott och riksdagens övriga organ med sakuppgifter, sammanställningar och, i den mån andra uppdrag icke eftersatts därigenom, utredningar i ämnen som angår ledamöternas eller organens arbetsuppgifter. Upplysning tjänsten skall vidare utarbeta registret till riksdagstrycket.»
Frågans tidigare behandling m. in.
Inledningsvis kan omnämnas att frågor som sammanhänger med kommunal information behandlades i ett betänkande som år 1947 av gavs av en kommitté för kommunal upplysningsverksamhet (SOU 1947: 76). Kommitténs förslag tog sikte på att förbättra de kommunala fö r troendemännens och tjänstemännens kunskaper i frågor som samman hängde med den kommunala förvaltningen. I detta syfte skulle bland annat korrespondenskurser och annan kursverksamhet anordnas med stöd av statsbidrag. Vid 1965 års riksdag hemställdes i motioner om uppdrag åt kom-
Riksdagen 1971. 4 sami. N r 23
munalrättskommittén att utreda vilka åtgärder som borde vidtagas för att främ ja kommunala fullmäktigeledamöters möjligheter att erhålla fortlöpande informationer om arbetet inom kommunens styrelse. Konstitutionsutskottet (KU 1965: 23) avstyrkte enhälligt motionerna. I sitt utlåtande, som godkändes av riksdagen, framhöll utskottet bland annat, att de i motionerna aktualiserade frågorna var förtjänta av uppmärksamhet samt att deras betydelse ökade med den fortgående vidgningen av de kommunala arbetsuppgifterna och utvecklingen mot allt större kommuner. Frågorna kunde emellertid inte lösas genom lag stiftningsåtgärder, och informationsverksamhetens bedrivande borde i första hand övervägas på det lokala planet och inom de kommunala för bunden. Frågan om förbättrad information till allmänheten om de kommu nala förhållandena förekom även i andra sammanhang till behandling vid 1965 och 1966 års riksdagar. Allmänna beredningsutskottet fram höll i sitt utlåtande (ABU 1965: 28) vikten av att effektiv information lämnas av kommunala myndigheter. Konstitutionsutskottet berörde i sitt utlåtande (KU 1966: 26) frågor om samhällsinformation i sam band med frågor om möjligheten att förbättra dagspressens ekonomiska villkor. Vid 1968 års riksdag väcktes motioner om rätt för kommuner att be vilja anslag till politiskt parti för viss informationsverksamhet. Utskottet (KU 1968: 33) ansåg att en vidgning av kommunernas rätt att bevilja partierna anslag skulle ligga i linje med den utveckling som redan inletts och att frågan om en vidgning av den kommunala kompetensen i detta hänseende borde närmare utredas. Mot utlåtandet reserverade sig tre ledamöter (alla h) som ansåg att motionerna borde avslås. Riksdagen följde utskottet. Till 1969 års riksdag framlades proposition (prop. 1969: 126) med förslag till särskild lag om kommunalt partistöd. I en reservation till u t skottets utlåtande (KU 1969: 36), vilken godkändes av riksdagen, fram hölls att syftet med förslaget var att öka medborgarnas möjligheter till information. Enligt Kungl. M aj:ts bemyndigande den 20 mars 1970 tillkallades u t redningen om den kommunala demokratin. Enligt direktiven (Riksdagsberättelsen 1971 s. 414) skall även informationsfrågor övervägas av u t redningen. I denna del innehåller direktiven följande: »Bland åtgärder som de sakkunniga sålunda bör överväga är sådana som syftar till att förbättra förutsättningarna för information till förtroendemännen och medborgarna om den kommunala verksamheten under olika skeden av beslutsprocessen.»
Motionen
I motionen motiveras yrkandet enligt följande:
För de kommunala förtroendemännen är det nödvändigt att ha rimliga arbetsmässiga förutsättningar att fullgöra det uppdrag medborgarna i allmänna val lagt på dem. I likhet med partierna i riksdagen bör kommunalmännen få tillgång till ett slags »kom munfullmäktiges upplysningstjänst». En parallell kan dras med den hjälp riksdagsmännen kan få via riksdagens upplysningstjänst. Behovet av kommunala upplysningstjänster är olika stort i olika kom muner. Redan av det skälet är det naturligt att tänka sig att den orga nisatoriska lösningen av denna upplysningstjänst kan variera från kommun till kommun. En lösning är att knyta upplysningstjänsten till biblioteken. Ett gemensamt önskemål är dock att upplysningstjänsten får en gentemot den reguljära kommunala förvaltningen fristående och oberoende ställning.
Utskottet
I förevarande motion begärs tilläggsdirektiv till utredningen om den kommunala demokratin för frivilligt inrättande av kommunfullmäk tiges upplysningstjänst. Hinder möter inte för kommunerna att med riksdagens upplysnings tjänst som mönster eller på annat sätt organisatoriskt och ekonomiskt sörja för att de kommunala förtroendemännen lättare får tillgång till önskad information som underlag för sitt politiska handlande. Den år 1969 antagna lagen om kommunalt partistöd gör det även möjligt för kommunerna att genom anslag till de politiska partierna förbättra deras informationsverksamhet. Utskottet anser att det bör ankomma på kommunerna själva att av göra på vilket sätt informationen skall ordnas. Utredningen om kommunal demokrati överväger i enlighet med sina direktiv frågor om information såväl till förtroendemännen som till medborgarna i allmänhet. Några ytterligare initiativ är inte påkallade från riksdagens sida. Utskottet hemställer därför att riksdagen avslår motionen 1971: 86 såvitt avser hemställan punkt 12.
Stockholm den 9 mars 1971 På konstitutionsutskottets vägnar
G EO RG PETTERSSON
Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s). Larsson i Luttra (c), Adams son (s), Nelander (fp), Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s). K arls son i Malung (s), N orrby i Åkersberga (fp)*, Schött (m), Olsson i Sunds vall (c) och Wictorsson (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
Särskilt yttrande
av herrar Nelander (fp), Werner i Malmö (m), N orrby i Åkersberga (fp) och Schött (m): En väl utbyggd information är av avgörande betydelse för den m o derna demokratin. Informationsmetoderna måste ständigt utvecklas och förnyas, så att en fortlöpande anpassning erhålles, dels till den kom munala självstyrelsens utveckling, dels till det konkurrerande allmänna informationsutbudet. Såväl den interna som den externa informationen måste beaktas, inte bara i form av distribuerad information utan också genom goda möjligheter för kommunala förtroendemän och all mänheten att söka och erhålla önskad information. För förtroendemännen skulle härvid ett fristående utredningsorgan, ett slags »kommunfullmäktiges upplysningstjänst» ha ett väsentligt värde. Även om en sådan verksamhet beslutas och genomförs lokalt, bör den studeras av utredningen om den kommunala demokratin, vilket utskottet inte utesluter.
K L B a e k m a n T ry e k a ritr AB • StockMm