Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av proposition angående stöd till dagspressen och i samband därmed vackta motioner m.m.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 32 år 1971 KU 1971: 32

Nr 32

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av proposition angående stöd till dagspressen och i samband därmed väckta motioner m. m.

Ärendet

Sedan K ungl. M a jit i statsverkspropositionen (bil. 9 s. 96, 97 och 106) föreslagit riksdagen att, i avvaktan p å särskild proposition i äm net, fö r budgetåret 1971/72 b eräk n a till Stöd till dagspressen ett förslagsanslag av 30 milj. kr., till S am distributionsrabatt fö r dagstidningar ett förslags­ anslag av 10 m ilj. kr. och till Pressens lån efo n d ett investeringsanslag av 25 m ilj. kr., h a r dessa frå g o r upptagits i proposition 1971: 27 angående stöd till dagspressen. I d etta betän k an d e behandlas dels propositionen 1971: 27 dels de i sam band d ärm ed väckta m otionerna 1971: 1275 av h e rr B jörk i G öteborg (s); 1971: 1276 av h e rra r Johansson i V äxjö (c) och G ustavsson i A lve­ sta (c); 1971: 1277 av h e rra r Svanström (c) och D ahlgren (c); 1971: 1281 av h e rr B ohm an m. fl. (alla m ); 1971: 1282 av h e rr H elén m . fl. (alla fp); 1971: 1286 av h e rr W iklund i H ärn ö san d (s) m . fl. (c, fp, m) sam t slutligen m otionen 1971: 542 av h e rr M öller i G ävle (s) m. fl. (s, c, fp, m). H em ställan avser i propositionen a tt riksdagen 1) godkänner i propositionen angivna g ru n d er fö r produktionsbidrag till dagstidningar, 2) till P roduktionsbidrag fö r dagstidningar fö r bud g etåret 1971/72 u n d er sjunde h u vudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 33 000 000 kr., 3) till Sam distributionsrabatt fö r dagstidningar för b u dgetåret 1971/72 u n d er sjunde h u vudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 10 000 000 kr., 4) till Pressens lånefond fö r bud g etåret 1971/72 u n d er fonden fö r lå ­ neunderstöd anvisar e tt investeringsanslag av 25 000 000 kr. i m otionen 1971: 1275 ” a tt vederbörande u tsk o tt vid behandling av proposition 1971: 27 m åtte beak ta i m otionen an fö rd a synpunkter” ; 1 Riksdagen 1971. 4 sami. N r 32

i m otionen 1971: 1276 ” a tt riksdagen vid behandlingen av Kungl. M a j:ts proposition n r 27 u tta la r, a tt produktionsbidrag skall k u n n a utgå till s. k. avläggare och an d ra tidningar, som h a r produktionssam arbete m ed an n a n större tidning, om m inst halva an tale t sidor ä r o m b ru tn a i fö rh ållan d e till huvudtidningen o ch de i propositionen uppställd a vill­ koren fö r stöd i övrigt ä r up p fy lld a” ; i m otionen 1971: 1277 ” a tt riksdagen vid sin behandling av Kungl. M a j:ts proposition n r 27 beslutar, a tt 7 § i kungörelsen om p ro d u k ­ tionsbidrag fö r dagstidningar ges följande lydelse: Styrelsen fö r pres­ sens lånefond få r besluta dels a tt bidrag skall u tg å fö r dagstidning, som ej ä r andratidning, om det vid en totalbedöm ning av tidningens ko n k u r­ renssituation inom spridningsom rådet är u p p en b a rt a tt den h a r sam m a

en an d ratidning” ; i m otionen 1971: 1281 ” a tt riksdagen m åtte I. avslå K ungl. M aj:ts proposition n r 27 å r 1971 vad gäller g ru n d ern a fö r produktionsbidrag till pressen; II. i skrivelse till K ungl. M a j:t m å tte anhålla a tt Kungl. M a j:t m åtte förelägga höstriksdagen nytt förslag till stöd till dagspres­ sen, u ta rb e tat i sam arbete m ed pressens organisationer och m ed beak­ ta n d e av det i m otionen an förda, att utgå fö r tid frå n och m ed den 1 ja n u a ri 1971” ; i m otionen 1971: 1282 ” a tt riksdagen 1. fö rä n d ra r förslaget i pro p o ­ sition n r 27 om presstöd i enlighet m ed vad som ovan anförts; sam t 2. i skrivelse till K ungl. M a j:t h em ställer om en p arlam en tarisk utredning fö r a tt granska pressens situation och m ed de u ppgifter som skisserats ovan” ; i m otionen 1971: 1286 ” a tt riksdagen m åtte b esluta a tt m ed dagstid­ ning skall förstås allm än nyhetstidning av dagspresskaraktär, som n o r­ m a lt utkom m er m ed m inst ett n u m m er varje vecka och vars u pplaga till övervägande delen ä r eller vanligtvis b ru k ar v ara a b o n n e rad ” ; sam t i m otionen 1971: 542 ” a tt riksdagen i skrivelse till K ungl. M a j:t hem ­ ställer om översyn av reglerna fö r sam distributionsrabatten m ed beak­ tan d e av m otionens synpunkter” .

Propositionen

I propositionen föreslås ett statligt stöd till dagspressen i fo rm av ett produktionsbidrag till såd an a tidningsföretag som ger u t andratidningar. M ed andratidning förstås i d etta sam m anhang dagstidning som p å sin utgivningsort h a r m in d re upplaga än annan tidning. F ö r dagstidning som u tkom m er 2— 7 dagar i veckan beräknas b id ra­ get p å grundval av p appersförbrukningen m inskad m ed den del som går å t fö r annonsutrym m e och u tg ö r 3 000 kr. p er ton. B idraget få r dock

u ppgå till högst 3,5 m ilj. kr. fö r storstadstidning och 1 milj. kr. fö r annan tidning. F ö r dagstidning som u tkom m er en gång i veckan u tgår bidraget m ed ett fa st belopp, näm ligen 200 000 kr. D etta belopp u tg ö r också m inim ibidrag fö r tidning som utk o m m er m e r än en dag i veckan. H andläggningen av bidragsärendena avses up p d ras åt styrelsen fö r pressens lånefond. U tg ifte rn a fö r ändam ålet beräknas fö r b u dgetåret 1971/72 uppgå till ca 33 milj. kr. V idare läggs fram förslag till m edelsanvisning fö r budgetåret 1971/72 till S am distributionsrabatt fö r dagstidningar och till Pressens lånefond. I frå g a om den n ärm a re m otiveringen hänvisas till propositionen.

Motionerna

D et i m otionen 1971: 1281 fram ställda y rk an d e t om avslag p å p ro p o ­ sitionen vad gäller g ru n d ern a fö r presstödet och yrk an d et om ny u tre d ­ ning g ru n d a r sig p å tre krav fö r u tfo rm an d e t av e tt presstöd. 1. D et skall u tg å generellt; 2. D et skall inte v ara p artipolitiskt diskrim inerande; sam t 3. D et skall inte v ara konkurrenssnedvridande. M otio n ärern a anser a tt det föreslagna stödet inte u ppfyller någ o t av dessa krav. M otionen 1971: 1282 ställer kraven dels a tt stödet i så sto r u tsträ ck ­ ning som m öjligt skall utgå enligt au to m atisk t verkande regler, som ej lä m n ar utrym m e fö r godtycke, dels a tt stödet in te få r verka diskrim inatoriskt, in n ebärande a tt det inte få r negativt d rab b a sådana tidningar som fö ru t ekonom iskt sett g ått ihop. V idare an fö rs a tt det frå n m ånga synpunkter, bl. a. tryckfrihetsrättsliga, ä r betänkligt a tt kvalificera vissa veckotidningar till e tt betydande produktionsstöd, m edan an d ra in te ges rä tt till stöd m en d ärem o t drabbas av en speciellt hög annonsskatt. En statlig p arlam en tarisk utredning b ö r d ä rfö r o m edelbart tillkallas m ed uppgift bl. a. a tt stu d era det n u föreslagna presstödets verkningar sam t föreslå läm pliga åtg ärd er m ed anledning därav. I avvaktan p å resultatet av u tredningen k an som ett provisorium propositionens förslag godtas m ed n edan angivna m odifikationer. I m otio n ern a i övrigt b eträffande presstödet h a r endast y rkats m odi­ fikatio n er p å vissa p u n k te r b eträffan d e g ru n d ern a fö r presstödet såsom de u tfo rm ats i ett till propositionen bifogat utkast till kungörelse om produktionsbidrag till dagstidningar. M ed andratid n in g avses i kungörelsen dagstidning som p å sin utgiv­ ningsort h a r m indre upplaga än an n a n tidning. I m otionen 1971: 1275 anses beteckningen andratidning i viss m ån m issvisande, d å stöd k an utgå till flera tidningar p å en ort, och ifrågasätts en tydligare beteckning i kungörelsetexten. Spridningen p å utgivningsorten ä r enligt förslaget utslagsgivande fö r l t Riksdagen 1971. 4 sami. N r 32

bidrag. M ed utgivningsort avses den kom m un i vilken en tidning h ar största delen av sin upplaga. F ö r a tt trygga en enhetlig tilläm pning av stödsystem et p å längre sikt b ö r enligt m otionen 1971: 1275 övervägas om inte spridning inom blockregion b ö r användas i fö rsta h a n d och spridning inom kom m un eller kom m unblock i an d ra hand. V id tilläm pningen av kungörelsen anses dagstidningar m ed övervä­ gande sam m a redaktionella innehåll som en tidning. E nligt m otionen 1971: 1276 innebär d etta a tt s. k. avläggare endast k an få presstöd om m er än h älften av textinnehållet skiljer sig frå n huvudtidningen. D et föreslås i stället a tt bedöm ningen om presstöd skall utg å b ör grundas p å andelen om b ru tn a sidor i fö rh ållan d e till huvudtidningen och a tt produktionsbidrag skall k u n n a utgå om m inst halva an tale t sidor ä r o m ­ b rutna. F ö r a tt dagstidning skall vara bidragsberättigad krävs enligt förslaget — i huvudsak i syfte a tt utesluta efterm iddagstidningar från bidrag — a tt dess u pplaga till övervägande del ä r abonnerad. I m otionen 1971: 1286 — som särskilt ta r sikte p å Id ro ttsb lad et — y rk as a tt även dags­ tidning v ars upplaga till övervägande delen ä r eller vanligtvis b ru k ar v ara a b o n n e rad skall v ara bidragsberättigad. I m otionen 1971: 1275 p å ­ pekas a tt svårigheter k an föreligga a tt fastställa och k o ntrollera sto r­ leken av den ab onnerade u p plagan sam t a tt begreppet ab o n n erad u p p ­ laga behöver ytterligare precisering t. ex. om det skall avse helårs- eller korttidsabonnem ang eller betald ab o n n erad upplaga. I propositionen föreslås i händelse av byte av konkurrensposition m ellan tv å tidningar a tt den tidigare andratidningen u n d er en över­ gångstid av tv å år skall k u n n a få ett till hälften red u cerat bidrag. I m o ­ tionen 1971: 1275 föreslås en längre övergångstid, exem pelvis tre år, sam t en m indre reducering av övergångsbidraget, exem pelvis tv å tre d je ­ delar av tidigare bidrag. E nligt förslaget skall dagstidning, som ej är andratidning, k u n n a få bidrag om det m ed hänsyn till förhållandena inom tidningens hela spridningsom råde ä r upp en b art a tt den h a r sam m a svårigheter som en andratidning. I m otionen 1971: 1277 anförs a tt form uleringen ä r oklar och kan tolkas som a tt en tidning p å alla platser inom spridningsom rå­ d et skall h a en andratidnings svårigheter. B estäm m elsen b ö r enligt m o ­ tionen få en annan utform ning fö r a tt det skall fram gå a tt det ä r m ö j­ ligt även fö r en m indre förstatidning a tt få del av presstödet. D e t fö re ­ slås a tt bid rag skall utgå fö r dagstidning, som ej är andratidning, om det vid en totalbedöm ning av tidningens konkurrenssituation inom sp rid ­ n ingsom rådet h ar sam m a svårigheter som en andratidning. I m otionen 1971: 1282 anförs a tt förslaget p å den n a p u n k t bö r kom pletteras m ed en regel enligt vilken lika sto rt bidrag u tg å r till både första- och a n d ra ­ tidningen om skillnaden i nettoupplaga understiger 10 °/o — dock högst 1 000 000 kr. till förstatidning — sam t e fte r en p ro portionellt fallande

skala till förstatidningen om skillnaden ä r m ellan 10 och 20 °/o varjäm te slutligen förstatidningen bö r bli u ta n bidrag om skillnaden överstiger 20 »/o. I m otionen 1971: 1275 påpekas a tt bidragsgivningen bygger p å sta­ tistiska uppgifter, levererade av T idningsstatistik AB, vilka u rsp ru n g ­ ligen varit avsedda a tt tjä n a an d ra syften. P å längre sikt b ö r övervägas h u r tillförlitligheten hos den statistik, som skall ligga till gru n d fö r b i­ dragsgivningen, ytterligare kan stärkas. M otionen 1971: 1275 ta r upp principiella riktlinjer i fråg a om press­ stödets fo rtsatta utveckling särskilt vad avser tidningsdistributionen, v ar­ vid påpekas a tt åtskilligt ta la r fö r a tt en växande del av ett utbyggt stöd b ör avdelas fö r distributionsfrågornas lösning. E tt princip u ttalan d e av riksdagen i den n a riktning k unde enligt m otionen redan n u v ara m o ti­ verat. S am distributionsrabatten bö r enligt m otionen 1 9 7 1 :5 4 2 fö rb ättras genom a tt den n u gällande gruppindelningen ändras till a tt u tg ö ra 3 öre per exem plar och dag, vilket skulle göra den m e r rättvis och stim ule­ rande. V idare b ö r villkoren ändras så a tt ra b a tt kan utgå även i en del fall d ä r rabattens syfte inte kan u p p n ås m ed n u varande bestäm m elser.

Inkomna yttranden

Svenska T idningsutgivareföreningen (TU ) h a r beretts tillfälle a tt avge y ttran d e över förslaget om stöd till dagspressen. E fter en redogörelse för tidigare pressutredningar och till följd d ärav vidtagna åtg ärd er u tta ­ la r T U följande. G enom in rä tta n d e t av lånefonden och in troduktionen av sam distribu­ tio nsrabatten h a r statsm akterna k la rt fastslagit a tt sam hället av en rad skäl h a r ett m edansvar fö r u p p rätth ålla n d et av en så rikt v arierad press som möjligt. S jälvfallet k a n e tt ökat stöd konstrueras p å olika sätt. E tt väsentligt k rav m åste d ock v ara a tt stödet u tfo rm as efter riktlinjer som kan god­ tagas även u r tryckfrihetsrättsliga/tryckfrihetspolitiska synpunkter. N u fram lägges e tt förslag u ta n n åg o t som helst försök till redovisning av de tryckfrihetsrättsliga/tryckfrihetspolitiska problem en. D e tta är utom ordentligt anm ärkningsvärt. D en senaste pressutredningen fra m ­ lade sina rekom m endationer om särskilda sam hällsinsatser fö rst sedan en grundlig tryckfrihetsrättslig analys visat a tt åtg ärd ern a icke kunde sägas kollidera m ed gällande rättsre g ler och praxis. D et ä r i och f ö r sig — särskilt m o t b akgrund av det pressekonom iska läge som ovan tecknats — tacknäm ligt a tt regeringen insett a tt den ekonom iska situationen fö r icke så få tidningsföretag blivit sta rk t fö r­ säm rad och d ä rfö r fram lagt sina förslag u ta n dröjsm ål. Ä ven u nder den k o rta tid som stå tt till buds b o rd e det dock h a funnits m öjlighet till ett sam råd m ed branschexpertis i syfte a tt b ättre kartlägga behoven av stöd i olika tidningsgrupper och analysera verkningarna av skilda stöd­ form er. D å så icke skett — och icke heller är m öjligt a tt genom föra

u n d er den k o rta rem isstiden — anser sig T U böra b e tra k ta det fra m ­ lagda förslaget som en helt provisorisk lösning i avvaktan på senare mera definitiva stödform er. R edan n u anser sig em ellertid T U re n t allm änt b ö ra pek a p å a tt förslagen u r principiella och konkurrensekonom iska synpunkter i å t­ skilliga hänseenden synes led a till betänkliga konsekvenser. D et från principiella synpunkter m est frå n stö ta n d e i d etta sam m anhang ligger i den valda finansieringsform en. D et m åste betecknas som en orim lig a n ­ ordning a tt p å d etta sätt genom en specialdestinerad sk a tt genom föra ett u tp räg lat selektivt presstöd. E n om fördelningsm etod införes som — red a n vid den fö ru tsatta och d ifferentierade skattesatsen sam t nivån i föreslaget stöd — kan få genom gripande effekter p å pressens struktur. E n gång intro d u cerad kan denna om fördelningsteknik u tn y ttjas fö r y t­ terligare åtgärder, som leder till icke g odtagbara resultat. T U ifråg a­ sä tte r stark t om inte dessa effekter p å sikt kan bli till nackdel inte b ara fö r de tid n in g ar som ej förutsättes få presstöd u ta n även fö r de tid ­ n ingar som enligt n u föreslagna regler erh å ller stöd. Som ovan antytts m e d fö r v arje presstöd, som inte h a r ren o d la t ge­ nerell k ara k tär, inte b ara principiella u ta n också k onkreta, konkurrensekonom iskt besvärande problem . N å g ra av dessa fö ru tsättes k unna bli förem ål fö r diskretionär prövning enligt § 7 i författningsförslaget. Ä ven ett provisoriskt presstöd, som bygger p å propositionens riktlinjer, m åste d ock m ed nödvändighet u tfo rm as så a tt u try m m e fö r diskretionär p rö v­ ning blir så begränsat som m öjligt. N ä r m an i förslaget i övrigt tilläm par så a tt säga autom atiskt verkande regler vore det rim ligt a tt också göra d e tta även i sådana gränsfall som § 7 åsyftar. A n n ars kan godtycke u p p ­ stå. R edan m isstanken om godtycke ä r skadlig för alla b erö rd a tidningar. U n d e r hänvisning till d et ovan an fö rd a få r T U sam m anfattningsvis u tta la a tt det fö r organisationen te r sig förvånande a tt så rad ik ala förslag som de n u presenterade fram lagts u ta n någon föregående a n a­ lys av åtgärdernas kort- och långsiktiga effekter. Å tg ärd e rn a svarar inte m o t de k rav b eträffan d e utfo rm n in g en av presstödjande sam hälls­ insatser som T U tidigare fram fö rt. M en presstödjande åtg ärd er är, som ovan fram hållits, i dag nödvändiga. T U uttalar därför i nuläget som sin bestäm da uppfattning a tt det föreslagna stödet m åste få karaktären av kortvarigt provisorium . T U hem ställer att K onstitutionsutskottet ta r initiativ till en ny o ffe n t­ lig utredning rö ran d e det p å sikt m est läm pliga och ändam ålsenliga sättet a tt frå n sam hällets sida stödja den svenska pressen. D å det to rd e v ara angeläget a tt utredningen företas i n ä ra sam verkan m ed b ran sch ­ expertis, vill T U m eddela a tt föreningen ä r villig m edverka i en sådan fö rn y ad utredning.

Ö ver m otion 1971: 542 om översyn av reglerna fö r sam distributionsra b a tt h a r y ttra n d e inhäm tats av statsk o n to ret varjäm te T U beretts till­ fälle a tt y ttra sig. U tskottet h a r vidare få tt ta del av den 15 feb ru ari 1971 d agtecknad fram ställning till K onungen av kungl, poststyrelsen an g å­ ende ändring av reglerna fö r sam distributionsrabatten. S tatsk o n to ret an fö r a tt statskontoret tillkallat särskild expert fö r u n ­ dersökning rö ra n d e sam distributionsrabattens effekter och u n d er d etta å r skall redovisa resultatet h ära v till finansdepartem entet. S tatskontoret

u tg å r frå n a tt den av departem entschefen i statsverkspropositionen avi­ serade översynen av system et fö r sam distributionsrabatten kom m er att o m fa tta såd an a frå g o r som behandlas i m otionen. S tatsk o n to ret u tta la r slutligen a tt m otionen d ä rfö r inte behöver fö ran led a någon åtg ärd frå n riksdagens sida. T U fra m h åller i sitt y ttra n d e över m otion 1971: 542 a tt det ä r n ö d ­ vändigt a tt villkoren fö r ra b a tte n fö rb ä ttras om m an vill stim ulera tätsp rid d a tidningar a tt an sluta sig till sam distributionen. T U tillstyrker m otionärernas förslag a tt ra b a tte n skall utgå m ed lika örestal p e r dagsexem plar. T U hem ställer a tt de näm n d a sam t visst a n n a t förslag till ä n d rin g a r i villkoren fö r sam distributionsrabatt genom föres frå n och m ed den 1 juli 1971. B e träffande övriga ändringsförslag u tta la r T U inte n ågon m ening m en h a r inget a tt invända m ot a tt de om fattas av en u t­ redning beträffan d e reglerna fö r sam distribution.

Avgivet yttrande

S katteutskottet h a r genom beslut den 15 april 1971 vid behandlingen av proposition 1971: 28 m ed förslag om annonsskatt beg ärt yttrande av u tsk o ttet b eträ ffan d e de tryckfrihetsrättsliga aspekterna p å förslagen om annonsskatt och presstöd. U tsk o ttet h a r den 23 april 1971 avgivit d et begärda yttran d et, vilket jä m te bilagan ”T ryckfrihetsrättsliga u tta la n d en i frå g o r som aktu ali­ seras genom propositionerna om an n onsskatt och presstöd” såsom bi­ la g o r fogas till d etta betänkande.

Utskottet

U tsk o ttet vill till en början e rin ra om a tt det föreslagna presstödet in n eb är nödvändiga ekonom iska stim ulansåtgärder i ett läge d ä r y tte r­ ligare dagstidningar hotas av nedläggning. G enom d et föreslagna stödet ökas m öjligheterna a tt bevara och vidga en fri och allsidig debatt, vilket ä r oundgängligt fö r en differen tierad opinionsbildning i en dem okrati. A tt presstödjande åtg ärd er m åste vidtas u ta n dröjsm ål h a r u tta la ts av tidningsutgivareföreningen i dess y ttran d e över förslaget. U tsk o ttet de­ la r u p pfattningen om det angelägna i a tt åtg ärd er i d etta syfte vidtas om edelbart. D e t i propositionen föreslagna presstödet u tg ö r enligt u t­ skottet den bästa n u g enom förbara stödåtgärden och b ö r d ä rfö r godtas. M o t stödet h a r invänts a tt det skulle k u n n a få en så negativ verkan fö r icke bidragsberättigade tidningar a tt stödet skulle u tg ö ra e tt sådant h in d e r som 1 kap. 2 § an d ra stycket tryckfrihetsförordningen förbjuder. U tsk o ttet h a r vid sin bedöm ning av presstödet fäst avgörande vikt vid 2f Riksdagen 1971. 4 sami. N r 32

dess positiva syfte att vidm akthålla och vidga m öjligheterna till en fri debatt. M ed den n a utgångspunkt h a r utsk o ttet ej kunnat fin n a det före­ slagna stödet oförenligt m ed regeringsform ens och try ck frih etsfö ro rd ­ ningens bestäm m elser. D etta h a r också utskottet anfört i sitt av skatte­ u tsk o ttet b egärda y ttran d e om de tryckfrihetsrättsliga aspekterna på förslagen om annonsskatt och presstöd. E tt d irekt presstöd u tg ö r en stödåtgärd som ännu inte p rövats och vars verkningar d ärfö r ej är helt överblickbara. E rfarenheten bö r rela­ tivt sn a rt k u n n a visa om stödets u tform ning i alla avseenden fyller syf­ tet a tt bevara den fria debatten och h in d ra ytterligare decim ering av an talet dagstidningar. P resstödet bö r d ärfö r inte betraktas som slut­ giltigt u tfo rm at genom a tt det n u fram lagda förslaget genom föres. E n ­ ligt utskottets m ening bö r en kom m itté tillsättas för att studera effek­ tern a av presstödet och följa utvecklingen sam t föreslå de förändringar som även på längre sikt resu lterar i för pressen m est läm pliga och än d a­ m ålsenliga stödform er. I denna kom m itté bö r representanter fö r pres­ sen ingå. I m otioner h a r ifrågasatts änd rin g ar i grun d ern a fö r presstödet syf­ tan d e till a tt vidga m öjligheterna a tt erhålla bidrag för vissa tidningar som m ed de i propositionen föreslagna reglerna ej skulle bli bidragsberättigade. Såvitt n u kan bedöm as m edför de föreslagna reglerna ej så­ d an a nack d elar a tt de redan inn an system et få tt verka någon tid bör ändras. U tsk o ttet vill dock fra m h ålla a tt den i 7 § kungörelseutkastet föreslagna bestäm m elsen om m öjlighet fö r dagstidning, som ej är andratidning, att erh ålla bidrag bö r tilläm pas generöst av styrelsen för pres­ sens lånefond, som avses h andlägga bidragsärendena. D en av utskottet fö ro rd ad e kom m ittén bö r överväga i m otionerna aktualiserade fråge­ ställningar. V ad utskottet an fö rt om tillsättande av en kom m itté bör ges K ungl. M a j:t till känna. D epartem entschefen h a r b eträ ffan d e sam distributionsrabatten i p ro ­ positionen u tta la t a tt anslutningen till system et inte kan betecknas som tillfredsställande, a tt kritik riktas m ot utform ningen av reglerna i olika hänseenden sam t a tt han avser a tt senare i år ta upp frågan om en över­ syn av system et. Som fram hållits i m otion 1971: 542 bö r den n a översyn ske m ed största skyndsam het. U tskottet hem ställer att riksdagen 1) avslår m otionen 1971: 1281, såvitt avser avslag p å propositionens förslag om produktionsbidrag till dagspressen och anhållan om nytt förslag, 2) m ed bifall till Kungl. M a j:ts förslag och m ed avslag p å m otionen 1971: 1282, såvitt nu är i fråga, godkänner de i propositionen 1971: 27 fö ro rd ad e g ru n d ern a för produktionsbidrag till dagstid­ ningar,

3) i anledning av m o tio n ern a 1971: 1275, 1971: 1276, 1971: 1277, 1971: 1281 och 1971: 1282, de båd a sistnäm nda såvitt de ej be­ h an d lats u n d er 1) och 2), sam t 1971: 1286 som sin m ening ger Kungl. M a j:t till k ä n n a vad u tsk o ttet an fö rt om tillsättande av en kom m itté, 4) m ed bifall till K ungl. M aj:ts förslag till Produktionsbidrag fö r dagstidningar fö r bud g etåret 1971/72 p å driftbudgeten u n d er sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 33 000 000 kr., 5) m ed bifall till K ungl. M a j:ts förslag till Sam distributionsrabatt fö r dagstidningar fö r bud g etåret 1971/72 p å driftbudgeten u nder sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 10 000 000 kr., 6) m ed bifall till K ungl. M a j:ts förslag till Pressens lånefond fö r b u dgetåret 1971/72 u n d e r fonden fö r låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 25 000 000 kr., 7) fö rk la rar m otionen 1 9 7 1 :5 4 2 besvarad m ed vad utskottet an ­ fört. Stockholm den 29 april 1971

P å konstitutionsutskottets v ägnar G E O R G P ET T E R S SO N

N ärvarande: h e rra r P ettersson i V isby (s), A dam sson (s), N elan d er (fp), H enningsson (s), H ernelius* (m), fru T hunvall (s), h e rra r Boo (c), J o ­ hansson i T ro llh ättan (s), A h lm a rk (fp), M ossberg (s), Pettersson i Ö re­ bro (c), W erner i M alm ö (m ), Svensson i Eskilstuna* (s), Bergqvist* (s) sam t Olsson i Sundsvall (c). * Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1) av h e rra r H ernelius (m) och W erner (m), vilka ansett a tt utskottets y ttran d e och hem ställan b o rt h a följande lydelse: I närv aran d e läge då inom Sverige och även internationellt sett koncentrationstendenserna inom den opinionsbildande pressen av ekonom is ka skäl blivit allt starkare finner utskottet det nödvändigt m ed särskilda åtg ärd er fö r att bevara och vidga en fri och allsidig d ebatt och fö r a tt d ä r­ m ed trygga en differentierad opinionsbildning. Å tgärder b ö r vidtas u tan dröjsm ål. I d etta sam m anhang beklagar u tsk o ttet att statsm akterna inte tidigare b ättre tillgodosett önskem ålen om generellt verkande åtgärder — t. ex. genom betald sam hällsinform ation — i vilket fall behovet av å t­ gärder i dag h ad e varit m indre. N ä r önskem ålet om vidgad sam hälls­ inform ation i dag till viss m ån tillgodoses föreslås d etta enligt proposition 1971: 27 delvis ske p å tidningarnas bekostnad! A v regeringen i propositionerna 1971: 27 och 28 n u föreslagna åtg är­

der, vilka delvis m åste ses i ett sam m anhang, k a n dock inte godtas. F ö r­ slagen om presstöd h a r tillkom m it u ta n a tt n ågon föregående offentlig u tredning ägt rum . B ranschorganisationernas synpunkter h a r inte in­ häm tats. N åg o t rem issförfarande h a r inte kom m it till stånd. Innehållet i propositionen grundas i själva verket p å en underhandsöverenskom m else tv å p artier em ellan. I en frå g a av så stor principiell räckvidd som den nu fö revarande to rd e förfaringssättet v ara ovanligt. T ro ts tidningsutgivareföreningens yttran d e, d äri särskilt uttryckes önskem ålet h äro m h a r ej heller tryck frih etsfråg o rn a till någon del a n a ­ lyserats. E nligt utskottets m ening b orde dessa dock h a blivit förem ål fö r ingående granskning och fö ra n lett höran d e av särskild sakkunskap. S jälvfallet b ö r enligt konstitutionsutskottets m ening — d e t grundlagsvård an d e u tsk o ttet — varje åtgärd vars förenlighet m ed grundlagen ens k an ifrågasättas undvikas. Som tidningsutgivareföreningen fram hållit b orde de tryckfrihetsrättsliga problem , som är fö rb u n d n a m ed varje fo rm av särbeskattning av tidningar och tidskrifter, tillm ätas en alldeles särskild vikt n ä r som i fö revarande fall ett diskrim inatoriskt skatteförslag sam m ankopplas m ed ett förslag om stöd å t vissa tidningar och tid ­ skrifter. H ä r k an citeras vad h o v rätten över Skåne och Blekinge an fö rt i yttrande över en tidigare pressutrednings betänkande: P å sam m a sä tt som en pappersransonering gäller a tt an d ra åtgärder av ekonom isk innebörd, t. ex. en skatt eller en höjning av posttaxorna, k an v ara grundlagsstridig, om vid dess tilläm pning skillnad göres m ellan olika p u b likationer p å grund av deras politiska inriktning eller eljest p å g ru n d av deras innehåll — fö ru tsatt a tt den ekonom iska effekten av å t­ gärden är av sådan om fattning a tt åtg ärd en u r den n a synpunkt k an anses som e tt h inder m ot publikationens utgivning. D etsam m a m åste gälla om d en vidtagna åtgärden väl fo rm ellt är av generell n a tu r m en vissa p u b ­ likationer genom en subventionering, fö rd elad efter politiska grunder, u n d g år verkningarna, m edan andra, som ej f å r såd an a subventioner, av åtgärden h indras a tt utkom m a. G en o m en sådan kom bination av fö rd y ­ ran d e åtgärder och en statlig subventionering av vissa skrifter k an m an tydligen n å just den effekt som bestäm m elsen i tryckfrihetsförordningen rik ta r sig m ot.

U tsk o ttet finner inte anledning a tt i d etta sam m anhang ingå p å en d e­ taljanalys av förslagen i propositionerna. D et m å v ara nog m ed a tt ko n ­ sta te ra a tt annonsskatten föreslås in förd u n d er d et att en reklam utredning a rb e tar och rö r en del av d en n a reklam . D en d rab b a r därtill tid ­ n in g arn a i en nedåtgående annonskonjunktur. D et m åste också k onstate­ ras, a tt det föreslagna presstödet ä r diskrim inerande i sådant avseende a tt det i främ sta ru m m et är förm ånligt fö r visst partis eller vissa p a r­ tiers tidningar. D et m åste också bedöm as som konkurrenssnedvridande. M ed hänsyn h ärtill anser u tsk o ttet a tt ett n y tt förslag till presstöd bö r sn arast utarb etas i sam arbete m ed pressens organisationer och föreläg­ gas höstriksdagen så a tt stödet k an u tg å frå n den 1 jan u ari 1971.

D epartem entschefen h a r --------------( = u ts k o tte t)-------------- m ed största skyndsam het. U n d er åberopande av ovan an fö rd a hem ställes att riksdagen 1 )m e d bifall till m otionen 1971: 1281, såvitt n u ä r i fråga, avslår K ungl. M ajtts proposition 1971: 27 i vad gäller produktionsbidrag till dagstidningar, 2) m ed bifall till m otionen 1971: 1281, såvitt den ej behandlats u n ­ der 1), sam t i anledning av m otionerna 1971: 1275, 1971: 1276, 1971: 1277, 1971: 1282 och 1971: 1286 i skrivelse till Kungl. M a j:t anhåller a tt K ungl. M a j:t m åtte förelägga höstriksdagen n y tt förslag till stöd till dagspressen, u ta rb e ta t i sam arbete m ed pressens organisationer och m ed beaktande av det i m otionen 1971: 1281 anförda, att utgå fö r tid från och m ed den 1 januari 1971, 3)— 5) = 5)— 7) i utskottets hem ställan.

2) av h e rra r N elander (fp) och A h lm ark (fp), vilka anfört: E n fri och mångsidig press är av o erh ö rt stor betydelse för den svens­ k a dem okratin. D ärfö r ser vi m ed oro p å nedläggningen av åtskilliga dagstidningar de senaste åren och h o te t m ot flera av dem som finns i dag. V i ä r följaktligen positiva till ett presstöd som v ä rn a r m ångsidig och differentierad opinionsbildning. E ftersom presstödjande åtg ärd er ä r så angelägna b orde det h a varit särskilt viktigt för berö rd a utskott a tt ingående granska propositionerna 1971: 27 och 28 om annonsskatt och presstöd. Vi beklagar att så inte h ar skett. G ång p å gång h a r vi i konstitutionsutskottet begärt u tlåtanden frå n experter p å try ck frih etsrätt om den kom bination av differentierad annonsskatt och selektivt presstöd som propositionerna föreslår stå r i överensstäm m else m ed gällande grundlag. L ika m ån g a gånger h a r m ajo ­ riteten vägrat oss en sådan granskning, trots att skatteutskottet i skrivelse till konstitutionsutskottet begärt ett y ttran d e ” beträffan d e de tryckfrihetsrättsliga aspekterna p å prop. 1971: 27 och 28 ” . V i finner d ärfö r utskottets handläggning av denna frå g a helt otillfredsställande. Som fra m g år av reservationen till konstitutionsutskottets y ttra n d e till skatteutskottet kan ” sta rk t ifrågasättas om de båd a p ro positionerna 1971: 27 och 28 om annonsskatt och presstöd i förening, främ st m ed hänsyn till de däri förekom m ande diskrim inatoriska inslagen, stå r i överensstäm ­ melse m ed tryckfrihetsförordningen” . V år slutsats blir att bl. a. av dessa skäl b ö r förslaget om annonsskatt avslås. F ö r n ärm a re argum entering i den n a fråg a hänvisar vi till näm n d a reservation, som bifogats d etta be­ tänkande. V å r syn p å konstruktionen av presstödet fra m g år av m otion 1971:

1282 av h e rr H elén m. fl. till vilken vi hänvisar. Dess synsätt överens­ stäm m er p å en rad p u n k ter m ed den skrivelse som Svenska Tidningsutgivareföreningen fram lade för konstitutionsutskottet vid en uppvaktning den 15 april i år. E ftersom situationen för vissa tidningar blivit så akut kan vi som ett provisorium ansluta oss till delar av de förslag som läggs fram i proposition 1971: 27. D etta sker i avvaktan på den utredning som vi föreslår och m ed de m odifikationer som m otionen diskuterar. D en utredning, som vi föreslår, b ör om edelbart tillsättas. R epresen­ ta n ter fö r pressen bö r ingå i den. D en skall undersöka det föreslagna presstödets verkningar och föreslå läm pliga åtg ärd er m ed anledning d ä r­ av. E ftersom förslaget h a r tillkom m it i stor brådska och utan remiss till sakkunniga instanser är det särskilt viktigt a tt utredningen noga följer h u r reglerna om produktionsstödet tilläm pas och om edelbart p åtala r o form ligheter som kan uppstå. I utredningens arbete b ör också ingå a tt pröva verksam m a stö d åtg är­ der av generell k a ra k tä r som på sikt kan trä d a i stället för eller inrättas vid sidan av de nu föreslagna selektiva åtgärderna. F rå n principiella synpunkter anser vi a tt generella åtg ärd er är att fö re d ra fram för selek­ tiva, och exem pel återfinns i m otion 1971: 1282. U tredningen bör också u tfö ra en förnyad ekonom isk analys av den svenska pressens ekonom iska läge inför perspektivet av den allm änna reklam skatt som förutskickas i proposition 1971: 28. P ropositionen h a r enligt vår m ening ett alltför b e­ gränsat synsätt på pressens ekonom iska svårigheter d å m an enbart u tgår frå n konkurrenssituationen på utgivningsorten. U tredningen bö r vidare granska de skillnader i beskattning och stöd som görs m ellan veckotidningar av olika slag. V i finner indelningen i privilegierade och diskrim inerade veckotidningar olustig och föreslår a tt utredningen så snabbt som m öjligt undersöker d etta frågekom plex. Vi vill också få undersökt situationen för s. k. första-tidningar, vilka h ar att k o n k u rre ra m ed såd an a storstadstidningar som n u delvis ska få produktionsstöd. D essa lokala första-tidningars situation kan kom m a att försäm ras av en skärpt konkurrens, och eventuella stödåtgärder bör h är övervägas av utredningen. Vi vill om edelbart k o m plettera 7 § i det utkast till kungörelse om produktionsbidrag fö r dagstidningar som ingår i propositionen. P å vissa o rter är avståndet i upplaga m ellan första- och andratidningen m ycket eller ganska liten. E nligt propositionens egna siffror h ar t. ex. G efle D agblad (fp) en upplaga som endast är om kring 700 exem plar större än A rbetarbladets (s). F ö r fall av det slaget är regeringens förslag vagt och orättvist även om paragrafen, som utskottet föreslår, tilläm pas gene­ röst av styrelsen för pressens lånefond. I m otion 1971: 1282 föreslår vi en regel enligt vilken ett lika sto rt bidrag u tg å r till både första- och a n d ­ ratidningen i fall d ä r skillnaden m ellan respektive tidningars andel av deras sam m anlagda nettoupplaga icke överstiger 10 °/o, dock m ed den

m odifikationen a tt till förstatidning ej skall få utgå högre produktionsbidrag än 1 m iljon kronor. Ä r skillnaden 20 °/o eller större bö r inget produktionsstöd alls utgå till förstatidningen. Ä r skillnaden m ellan 10 och 20 % bö r bidrag utg å efter en p roportionellt fallande skala till förs­ tatidningen och fullt bidrag till andratidningen. A n d ra i övriga m otioner aktualiserade frågeställningar bö r övervägas i den av oss föreslagna utredningen. I frågan om sam distributionsrabatt ansluter vi oss till utskottets uppfattning. V i anser d ä rfö r a tt utskottets hem ställan u n d er p u n k tern a 2), 3) och 4) b o rt h a följande lydelse 2) att riksdagen i anledning av Kungl. M aj:ts förslag och m ed bi­ fall till m otionen 1971: 1282 såvitt nu ä r i fråg a god k än n er grun­ d er för produktionsbidrag till dagstidningar i enlighet m ed vad som förordas i m otionen 1971: 1282, 3) a tt riksdagen m ed bifall till m otionen 1971: 1282 såvitt den ej behandlats u n d er 2) och i anledning av m otio n ern a 1971: 1275, 1971: 1276, 1971: 1277, 1971: 1281 såvitt den ej behandlats u nder 1) sam t 1971: 1286 i skrivelse till K ungl. M a j:t hem ställer om en parlam entarisk utredning fö r a tt granska pressens situation m ed de uppgifter som angetts ovan och i m otionen 1971: 1282, 4) a tt riksdagen i anledning av Kungl. M aj:ts förslag och m otionen 1971: 1282 till P roduktionsbidrag fö r dagstidningar för budget­ året 1971/72 u n d er sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 37 000 000 kr.

Bilaga

Konstitutionsutskottets yttrande till skatteutskottet beträffande de tryck* frihetsrättsliga aspekterna på propositionerna 1971: 27 och 28.

Till S katteutskottet

S katteutskottet h a r den 15 april vid behandling av proposition 1971: 28 m ed förslag till fö rordning om annonsskatt p å yrkande av h e rr W ärnberg enhälligt b eslutat begära y ttra n d e från konstitutionsutskot­ te t b eträ ffan d e de tryckfrihetsrättsliga aspekterna p å propositionerna 19 7 1 :2 7 och 28. M ed anledning härav få r konstitutionsutskottet an fö ra följande. E nligt förslaget i proposition 1971: 28 skall an n onsskatt utgå m ed 6°/o fö r annons i allm än nyhetstidning och 10 %> fö r annan annons. M ed allm än nyhetstidning avses publikation av dagspresskaraktär som n o rm alt utk o m m er m ed m inst ett num m er v arje vecka. U töver de olika skattesatserna fö r olika slag av tidningar innebär förslaget en y tterligare differentiering av olika tidningar, näm ligen i frå g a om om sättningens storlek. E nligt förslaget skall annonsskatt utgå fö r alla annonser, m en redovisningsskyldighet in trä d er fö rst n ä r an n o n ­ sernas sam m anlagda beskattningsvärde överstiger 3 000 000 kro n o r för kalenderår. E n dagstidning få r sålunda frå n d et in flu tn a skattebeloppet drag a av 180 000 k ro n o r (6 °/o av 3 000 000 kronor) och en veckotid­ ning 300 000 k ro n o r (10 % av 3 000 000 kronor) vid inbetalningen till riksskatteverket. H ärigenom kom m er vissa tidningar a tt ej behöva red o ­ visa någon skatt. F örslaget i proposition 1971: 27 angående stöd till dagspressen inne­ b ä r a tt an d ratidningar, dvs. sådana dagstidningar som p å sin utgivnings­ o rt h a r m indre u pplaga än an n a n dagstidning, få r ett produktionsbidrag b eräk n at p å grundval av p appersförbrukningen och uppgående till högst 3 500 000 k ro n o r fö r storstadstidning och 1 000 000 kro n o r för annan tidning sam t slutligen fö r dagstidning som u tk o m m er en gång i veckan 200 000 kronor. D agstidning definieras p å sam m a sätt i p ro p o ­ sitionen m ed förslag till presstöd som i annonsskatteförslaget. N ä r det gäller a tt belysa de två nu fram lag d a förslagen från try ck ­ frihetsrättsliga synpunkter ä r bestäm m elserna i 1 kap 2 § av 1949 års tryckfrihetsförordning (TF ) frä m st av intresse. D är stadgas följande: N ågon tryckningen föregående granskning av skrift eller något fö r­ bu d m ot tryckning d ärav m å ej förekom m a. E j heller vare tillåtet fö r m yndighet eller an n at allm än t organ a tt p å grund av skrifts innehåll, genom åtgärd som icke äger stöd i denna

förordning, h in d ra tryckning eller utgivning av skriften eller dess spridning bland allm änheten.

I 1944 års tryckfrihetssakkunnigas förslag till tryckfrihetsförordning (SOU 1947: 60) u ttalas b eträ ffan d e denna §, sorn i utredningens fö r­ slag även riktade sig till enskilda, följande:

I an d ra stycket upptages, i enlighet m ed v ad fö ru t anförts, en be­ stäm m else, som i regel fö rb ju d e r någon a tt h in d ra tryckning eller u t­ givning av skriften eller dess spridning blan d allm änheten; endast sådana åtgärder, som äga stöd i tryckfrihetsförordningen, äro tillåtna. Stadgan­ det rik ta r sig såväl till m yndighet som till enskilda. Såsom exempel å lagrum m ets tilläm plighet m å följande fram hållas. V ad angår m yndighets verksam het följer av stadgandet att polism yn­ dighet icke äger avstänga den i ett b o ktryckeri anställda personalen frå n tillträde till tryckeriet i anledning av att d ärifrån utgives skrift m ed visst politiskt innehåll eller, i a n n a t fall än som i try ckfrihetsförordning­ en angives, b ere d a sig tillträde till tryckeriet fö r a tt om händertaga tryckalster. V id en ransonering i anledning av pappersbrist m å ej h ä n ­ syn tagas till politiska sy n p u n k te r.------------ E n begränsning av stadgandets räckvidd ligger däri a tt det endast avser sådana åtg ärd er som g ru n d a sig på skriftens innehåll. D et hin d rar således icke någon a tt exempelvis inställa pappersleverans till ett tid ­ ningsföretag p å grund av dess insolvens eller a tt nedlägga arbetet vid ett tryckeri i sam band m ed förhandlingar om löneuppgörelser. Ej heller m edför stadgandet någon förpliktelse fö r den enskilde a tt m edverka till tryckning, utgivning eller spridning av skrift. E n boktryckare kan således fritt avvisa tryckning av skrift p å gru n d av dess innehåll. M ed hänsyn till det ansvar fö r tryckfrihetsbrott, som k an åvila boktryckaren, ä r det up p en b art a tt h an m åste k u n n a vägra sin m edverkan i sådana fall då dylikt ansvar k an inträda. M en även eljest m åste boktryckaren äga fri­ h e t a tt avgöra, vilket tryckningsarbete h an vill åtaga sig. L ikaså kan en försäljare av tidningar eller an d ra tryckta skrifter avvisa skrift, som han p å grund av dess innehåll icke själv ön sk ar saluföra. Såsom redan an ­ fö rts in n e fa tta r stadgandet icke någon inskränkning i yttrandefriheten. E tt u ttalande i pressen eller i en m ötesresolution m ot vissa skrifter på grund av deras innehåll beröres således icke av stadgandet. E n annan begränsning i stadgandets tilläm plighet in n efattas däri att åtgärden m åste m enligt p åverka skriftens tryckning, utgivning eller sprid­ ning. I lagtexten h a r denna m enliga p åverkan betecknats såsom hinder. F ö r att h inder skall anses föreligga bör ej fo rd ra s a tt det ä r av sådan absolut k ara k tär a tt det m ed fö r om öjlighet fö r tryckning, utgivning eller spridning över huvud taget. Ä ven e tt partiellt hinder, exempelvis om öjliggörande av försäljning p å viss plats, faller u n d er lagrum m et. V idare m åste, även om åtg ärd en icke om öjliggör den verksam het v ar­ om ä r fråga, de ekonom iska återverkningarna tilläggas betydelse. Ä ro dessa av den ingripande verkan att verksam hetens fortsättan d e icke kan anses ekonom iskt berättigad, b ö r hinder som avses i lagrum m et anses föreligga.

Svenska tidningsutgivareföreningen ifrågasatte i sitt yttrande över tryckfrihetssakkunnigas förslag om då tilläm pad ordning fö r pappers-

ransonering enligt vilken de periodiska p ublikationerna indelades i skilda kategorier m ed olika procentuell papperstilldelning i förhållande till en g rundkvantitet, inte stred m ot d et föreslagna stadgandet i 1 kap. 2 § a n d ra stycket. V idare fram höll föreningen bl. a. a tt statsm akterna kan ingripa m ed stridsåtgärder till fö rm å n fö r viss tidning eller grupp av tidningar och u tfo rm a dessa så a tt de indirekt bli hinderliga för tryck­ ning, utgivning eller spridning av annan tidning. D ä rfö r ansåg fö r­ eningen det b ö ra k la rt utsägas a tt stödåtgärder av dylikt slag icke bör få förekom m a i fråg a om opinionsbildande publikationer. D epartem entschefen fram höll i proposition 1948: 230 m ed förslag till tryckfrihetsförordningen — d ä r 1 kap. 2 § an d ra stycket föreslogs avse endast m yndighet eller an n at allm änt organ — följande:

I och fö r sig to rd e det icke k u n n a anses stridande m ot stadgandet att en u r försörjningssynpunkt påkallad pappersransonering sker enligt all­ m änna behovsgrunder, dock u ta n åtskillnad m ellan särskilda publikatio­ n er på grund av deras politiska inriktning eller ställningstaganden i andra frågor, sam t att vid en sådan ransonering även publikationens egenskap av nyhetsorgan, fö rstö relselitteratu r eller vetenskapligt arbete beaktas. M en otvivelaktigt erb ju d er varje ransonering av pap p er eller an d ra lik­ nande åtgärder stora m öjligheter till m issbruk. D et är d ä rfö r av syn­ nerlig vikt a tt stadgandets syfte a tt skapa ett skydd fö r yttrandefriheten noga beaktas. M ed anledning av vad tidningsutgivareföreningen an fö rt om statliga stödåtgärder till förm ån fö r vissa opinionsbildande publikationer må fram hållas att stadgandet icke åsyftar åtg ärd er av d etta slag; d et hindrar icke ett m otarbetande av viss try ck t skrift genom fram ställning, utgiv­ ning och spridning av an d ra try ck ta skrifter, även om sådana åtgärder frå n det allm ännas sida eljest i vissa fall k unna fram stå som oläm pliga.

K onstitutionsutskottet an fö rd e i sitt utlåtan d e (K U 1948: 30) över förslaget ingenting i denna del. Riksdagen godkände propositionen i d en n a del. Stadgandet h a r belysts i kom m entarer till T F sam t i vissa sakkun­ nigyttranden, vilka i aktuella delar bifogas till d etta yttrande. F rå n tryckfrihetsrättsliga synpunkter kan ställas frå g o rn a om en d ifferentierad beskattning av tidningar i enlighet m ed annonsskatteförslaget är förenligt m ed T F :s bestäm m elser, om skattens storlek kan vara förenlig m ed T F :s bestäm m elser, o m det föreslagna presstödet skulle k unna få en så stark negativ verkan att det skulle utgöra h in d e r i T F :s m ening för tidning som inte få r del av stödet och slutligen o m genom kom binationen av de båda förslagen hinder skulle kunna uppkom m a. U tskottet h a r vid sin bedöm ning av presstödet fäst avgörande vikt vid dess positiva syfte a tt v idm akthålla och vidga m öjligheterna till en fri d eb att och kan m ed denna utgångspunkt ej fin n a det föreslagna stödet o förenligt m ed T F :s bestäm m elser. V ad gäller förslaget till an n onsskatt vill utskottet an fö ra följande.

D ifferen tierad beskattning av tryckta skrifter ä r inte någon nyhet inom skattelagstiftningen. I 1959 års fö rordning om allm än varuskatt (SFS 1959: 507) undantogs i 10 § 1 m om . frå n skatteplikt bl. a. ” A ll­ m änna nyhetstidningar, så ock periodiskt utgivna m edlem sblad, perso­ naltidningar och liknande publikationer, dock endast i den m ån dessa p ublikationer tillhandahålles utan särskild avgift” . E nligt anvisningarna till 10 § 1 m om . gällde u ndantaget fö r allm änna nyhetstidningar sådana p u b likationer av dagspresskaraktär, som n o rm alt u tkom m er m ed m inst ett n u m m er p e r vecka. Till g ru n d fö r förslaget om allm än v aruskatt låg betänkande (SOU 1957: 13) av 1952 års kom m itté fö r indirekta skatter, vilken föreslog sk attefrihet fö r tidningar och tidskrifter. U n d e r rem issbehandlingen ifrågasattes om inte en allm än v aruskatt b orde o m fatta även tidningar och tidskrifter. D epartem entschefen an fö rd e i prop. 1959: 162 om förslag till allm än varuskatt i frå g a om tidningar: Såsom fra m g ått av det föregående ä r m in principiella u ppfattning att en allm än v aruskatt b ö r göras så vidsträckt som m öjligt. U r denna syn­ p unkt finner jag det både angeläget och m otiverat, a tt m an u tn y ttjar det icke oväsentliga skatteunderlag, som konsum tionen av periodiska publi­ kationer erbjuder. H ä rfö r ta lar även det förhållandet, att jag i likhet m ed kom m ittén icke fin n e r anledning a tt u n d an tag a böcker frå n be­ skattning. Jag ä r visserligen m edveten om , att en beskattning av tid ­ ningar och tid skrifter erb ju d er vissa problem . D essa synes dock k unna bem ästras p å e tt tillfredsställande sätt, därest beskattningen p å om rådet utform as enligt följande riktlinjer. T ill a tt b ö rja m ed b ö r från beskattning undantagas allm änna nyhets­ tidningar eller vad som i dagligt tal b ru k ar benäm nas dagspressen. D ä r­ m ed b ör förstås tidningar m ed nyhetsinnehåll, som utkom m er m ed i regel m inst tre num m er p er vecka. D et to rd e inte erb ju d a några särskilda svårigheter m ed en sådan avgränsning av beskattningsom rådet.

I den av riksdagen godkända reservationen till bevillningsutskottets utlåtan d e (BeU 1959: 60) redovisas bl. a. m otionsyrkanden m ed invänd­ ningar a tt det inte är förenligt m ed T F :s an d a a tt i beskattningshänse­ ende behan d la olika slag av skrifter skiljaktigt sam t att den föreslagna gränsdragningen skulle leda till beskattning av en ra d orts- och provins­ tidningar m ed utpräglad dagspresskaraktär. R eservanterna uttalade vidare:

U tskottet fin n er fö r sin del de i m otio n ern a och skrivelserna an fö rd a synpunkterna rörande beskattningen av vissa tidningar och tidskrifter värd a beaktande. B eträffande allm änna nyhetstidningar torde det, enligt vad utskottet funnit, vara m öjligt att u tan större skattetekniska olägen­ h eter ernå en sådan utvidgning av det sk attefria om rådet, som m otionsvis förordats. T ill sin k a ra k tä r skiljer sig näm ligen de i allm änhet lokalt eller provinsiellt betonade nyhetsorgan, det h är ä r fråg a om , väsent­ ligen frå n den övriga veckopressen. P å gru n d h ära v fö reslår utskottet,

att u n d an tag et fö r allm änna nyhetstidningar utsträckes till såd an a pu b ­ likationer av dagspresskaraktär som utkom m er m ed allenast ett eller två n u m m er i veckan. U tsk o ttet h a r härv id u tgått frå n a tt riksskattenäm n­ den p å grundval av n u antydda riktlinjer skall k u n n a m eddela bindande förklaring om viss nyhetspublikation är skattepliktig eller ej.

Ä ven enligt m ervärdeskatteförordningen (SFS 1968: 430) undantas frå n skatteplikt bl. a. allm än nyhetstidning, som definieras p å sam m a sätt som i varuskatteförordningen. Till grund fö r m ervärdeskatteförordningen låg ett av särskild u tre d ­ ningsm an fram lagt betän k an d e (Stencil F i 1967: 10) i vilket b eträffande skatt p å dagstidningar anfördes följande (prop. 1968: 100): U tifrå n ren t skattetekniska bedöm ningar finner utredningen, a tt dags­ tidningarna b ö r om fattas av skatteplikten. D ärm e d ernås också en inte oväsentlig ökning av skatteunderlaget. D å em ellertid an d ra synpunkter än sådana som utredningen h a ft a tt beakta kan anföras m ot a tt införa skatteplikt för dagstidningarna tillägger utredningen, a tt ett bestående un d an tag fö r dagspressen bö r u tfo rm as som en fullständig skattefrihet. T idningsföretagen liksom återfö rsä lja rn a av dagstidningarna b ö r således även i d etta fall ha rä tt till generell avdragsrätt fö r ingående skatt.

D epartem entschefen föro rd ad e a tt u n dantaget fö r dagstidningar över­ fördes till m ervärdeskatten i avvaktan på resultatet av den pågående presstödsutredningen. I m otioner m ed anledning av m ervärdeskatteförslaget anfördes bl. a. a tt frå n tryckfrihetssynpunkt m åste ett generellt un d an tag fö r tryckta skrifter v ara det rim ligaste. R iksdagen godkände bevillningsutskottets utlåtan d e (BeU 1968: 45) i vilket m otionerna avstyrktes m ed hänvis­ ning till vad utskottet an fö rt i fråg a om beskattningens räckvidd, dvs. att skatten så långt m öjligt b orde vara generell. R iksdagen h a r alltså godkänt a tt vissa tidningar, dvs. veckotidningar u ta n dagspresskaraktär, beskattas, m edan an d ra tidningar som u tk o m ­ m er m inst en gång i veckan och h a r dagspresskaraktär u n d an tas från beskattning. B eskattningen av vissa tidningar h a r därm ed inte b etra k ­ tats som ett h inder i T F :s m ening fö r utgivning av dessa, eh u ru an d ra tidningar inte skattebelagts. Stockholm den 23 april 1971

P å konstitutionsutskottets vägnar: G E O R G P E T T E R S SO N

N ärvarande: h errar P ettersson i V isby (s), A dam sson (s), N ela n d er (fp), H enningsson (s), H ernelius (m), fru Thunvall (s), h e rra r Boo (c), Jo h a n s­ son i T ro llh ättan (s), A h lm ark (fp), M ossberg (s), Pettersson i Ö rebro (c), W ern er i M alm ö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s) och Olsson i Sundsvall (c).

Reservation

av h e rra r N ela n d er (fp), A h lm ark (fp), H ernelius (m) och W ern er (m), vilka anfört. S katteutskottet h a r begärt ett y ttra n d e frå n konstitutionsutskottet ” beträffan d e de tryckfrihetsrättsliga aspekterna p å prop. 1971: 27 och 28” . V i finner det n aturligt och nödvändigt a tt en sådan granskning görs. D ä rfö r h a r vi u pprepade gånger föreslagit a tt konstitutionsutskot­ tet begär u tlå ta n d en frå n experter p å try ck frih etsrätt fö r a tt in h ä m ta de­ ras bedöm ningar. V arje gång vi hem ställt om såd an a ex pertutlåtanden i form av utfrågning och/eller skriftliga y ttra n d en h a r m ajoriteten i u t­ sk o ttet m ed 11 rö ster m ot 4 avvisat v åra förslag. D en n a handläggning av väsentliga frå g o r som b erö r en av gru n d ­ lagarna ä r d jupt olustig. D e b åd a partier, som g jo rt en överenskom m else om an n onsskatt och presstöd, vill h in d ra m inoriteten i utskottet och all­ m änheten a tt få p ro positionerna granskade frå n tryckfrihetsrättslig syn­ punkt. F ö r e tt an tal å r sedan skrev konstitutionsutskottet (K U 1959: 8) a tt ”en m inoritets legitim a krav p å sakupplysningar i praxis beaktats av m ajo riteten ” vad gäller utskottsarbetet. S am m a inställning h a r hävdats av författningsutredningen 1963 och grundlagberedningen 1969. Ä ndå h a r m a jo riteten i konstitutionsutskottet i den h ä r frågan n u inte velat m edge m inoriteten a tt få de sakupplysningar och bedöm ningar som vi anser ce n trala fö r a tt v ärd era prop o sitio n ern a 1971: 27 och 28. R esultatet h a r d ä rfö r blivit a tt konstitutionsutskottet inte g jo rt en seriös bedöm ning av den frå g a som skatteutskottet begärt v å r u p p fa tt­ ning om . D etta fra m g år k la rt av m ajoritetens skrivelse, som vi finner ytlig och ofullständig. G enom den n a handläggning av ärendet i u tsk o t­ tet h a r inte h eller vi k u n n at göra den ingående analys som vi hade önskat. V i fin n er det än d å u p p en b a rt a tt den kom bination av d ifferen­ tierad an nonsskatt och selektivt presstöd, som de båd a propositionerna föreslår, reser allvarliga invändningar frå n tryckfrihetssynpunkt. T ryckfrihetsförordningen ta la r (1 kap. 2 §) om a tt ” ej h eller vare tillåtet fö r m yndighet eller a n n a t allm än t o rgan a tt p å gru n d av skrifts innehåll, genom åtg ärd som icke äger stöd i d en n a förordning, h indra tryckning eller utgivning av skriften eller dess spridning b land allm än ­ h eten ” . I M alm grens ” Sveriges gru n d lag ar” 1969 görs följande k o m ­ m en tar till ord et ”h in d ra ” : H in d ret behöver ej vara absolut; även åtgärd, som v erkar väsentligt försvårande eller ekonom iskt förlustbringande ä r otillåten. E n skatt, lagd å vissa p u b likationer p å grund av deras innehåll, som k la rt försvårar utgivningen, kan exem pelvis anses som ett hinder. P å liknande sä tt torde även positiva ingripanden till stöd fö r vissa p ublikationer p å gru n d av deras innehåll k u n n a erhålla den faktiska k ara k tären av h inder fö r ko n ­ k u rre ra n d e publikationer, vilka icke kom m it i åtn ju tan d e av stö d åtg är­ derna.

I ett y ttra n d e den 3 m ars 1965 till V ectu (V eckopressektionen inom Svenska Tidningsutgivareföreningen) h a r hovrättspresidenten Björn K jel­ lin gjort följande bedöm ning av problem et om skatt p å tryckta skrifter:

Ä ven om m an alltså m ed tanke p å d etta m otivuttalande icke bestäm t kan påstå a tt utform ningen av den nuvarande v aruskatten p å denna p u n k t strider m ot tryckfrihetsförordningen, är det u p p en b a rt a tt redan en avsevärd höjning av varuskattens p ro centtal kan göra frågan m era tveksam . O m m an i förväg kan bedöm a att denna höjning såsom en säker och m ycket sannolik effekt, få r till resultat att vissa publikationer m åste nedläggas, kan det icke uteslutas a tt en u ppfattning att d etta resul­ tat ä r önskvärt inverkar på beslutet. Syftet m ed åtgärden kan vara sam ­ m ansatt. E tt huvudsyfte a tt få in m er p engar i statskassan kan vara fö r­ en at m ed ett sekundärt syfte att en del publikationer, som betraktas som icke önskvärda, skall förkvävas av den höjd a skatten. D et ä r härvid icke m öjligt att en b art beakta syftet hos någon bestäm d person. D et räck er i d etta hänseende icke m ed sinnets renhet hos t. ex. finansm inis­ tern fö r a tt göra åtgärden oantastlig u r tryckfrihetssynpunkt. R edan m öjligheten att i åtgärden kan inläggas ett sekundärt syfte att förkväva vissa p ublikationer gör åtgärden tvivelaktig. U r dessa synpunkter kan det icke nog fram hållas a tt m an b ör u n d ­ vika alla åtgärder vilkas förenlighet m ed grundlagen ens kan ifrå g a­ sättas. V arje avsteg frå n en strikt och odiskutabel grundlagstolkning u tg ö r en fa ra fö r efterföljd. V arje uppm jukning av skyddet fö r try ck ­ friheten ä r ett farligt exem pel, som kan åberopas i fram tiden, då stri­ den m åh än d a icke gäller statens skatteinkom ster u ta n försvaret fö r en fri och dem okratisk sam hällsordning.

I sin skrivelse till riksdagens skatteutskott den 31 m a rs 1971 an fö rd e Svenska T idningsutgivareföreningen:

att enligt T U :s m ening try ck frihetsfrågorna — som icke till någon del analyseras i propositionen — genom utskottets försorg m åste bli fö re ­ m ål fö r ingående prövning, eftersom de tryckfrihetsrättsliga/tryckfrihetspolitiska problem , som ä r förb u n d n a m ed varje form av särbeskattning av tidningar och tidskrifter, få r en alldeles särskild vikt n ä r som i fö re ­ v arande fall ett diskrim inatoriskt skatteförslag sam m ankopplas m ed ett förslag om stöd åt vissa tidningar och tidskrifter.

I en skrivelse till riksdagens konstitutionsutskott den 13 april 1971 fö rk larad e vidare Svenska T idningsutgivareföreningen:

N u fram lägges ett förslag utan något som helst försök till redovis­ ning av de tryckfrihetsrättsliga/tryckfrihetspolitiska problem en. D etta ä r utom ordentligt anm ärkningsvärt. D en senaste pressutredningen fra m ­ lade sina rekom m endationer om särskilda sam hällsinsatser först seda:, en grundlig tryckfrihetsrättslig analys visat a tt åtg ärd ern a icke kunde sägas kollidera m ed gällande rättsregler och praxis.

O ckså an d ra uttalan d en av fram stående bedöm are av svensk try ck ­ frih etsrätt och experter inom tidningsbranschen går i sam m a riktning. D et kan d ärfö r starkt ifrågasättas om de båd a propositionerna 1971: 27 och 28 om annonsskatt och presstöd i förening, frä m st m ed hänsyn

till de däri förekom m ande diskrim inatoriska inslagen, står i överens­ stäm m else m ed tryckfrihetsförordningen. D å det som ovan fram hållits ä r väsentligt a tt m a n ” undviker alla åtg ärd er vilkas förenlighet m ed grundlagen ens kan ifrågasättas” (hovrättspresident K jellin 1965) borde således förslaget om annonsskatt avslås.

Bilaga till bilaga beträffande konstitutionsutskottets yttrande till skatteutskottet.

Tryckfrihetsrättsliga uttalanden i frågor sora aktualiseras genom propositionerna om annonsskatt och presstöd

I M alm gren — Sundberg— Petréus utgåva av Sveriges g rundlagar sägs b eträ ffan d e h in d e r i 1 kap. 2 § an d ra stycket T F : H in d ret behöver ej vara absolut; även åtgärd, som v erk a r väsentligt försvårande eller ekonom iskt förlustbringande är otillåten. E n skatt, lagd å vissa p ublikationer p å grund av deras innehåll, som k lart fö r­ svårar utgivningen, kan exem pelvis anses som ett hinder. P å liknande sä tt to rd e även positiva ingripanden till stöd fö r vissa p ublikationer p å g ru n d av deras innehåll k u n n a erhålla den faktiska k ara k tären av hinder fö r k o n k u rre ra n d e publikationer, vilka icke kom m it i åtnjutande av stödåtgärderna.

B eträffan d e repressiva åtgärder, dvs. åtg ärd er efter utgivningen, u t­ ta la r H ilding E e k i ” N y a try ck frihetsförordningen” (1948) a tt sådana fö r a tt v ara a tt b etra k ta som h inder i T F :s m ening m åste m enligt p å ­ verk a en skrifts tryckning, utgivning eller spridning. V idare an fö r E ek (s. 51) ” a tt åtg ärd er som särskilt u n d erlä tta r en skrifts utgivning, t. ex. ekonom iskt stöd frå n det allm änna, inte k an angripas såsom otillåtna hinder fö r utgivningen av andra skrifter ä r u p p en b a rt” . N atanael G ärde avgav p å begäran av tidningsutgivareföreningen i sam band m ed föreningens y ttra n d e över 1949 års skatteutrednings fö r­ slag om in fö ra n d e av en särskild sk att p å tidskrifter av ”huvudsaklig fö rströ e lse k arak tä r” ett u tlå ta n d e om förslagets överensstäm m else m ed tryckfrihetslagstiftningen. U tlå tan d e t trycktes (1950) m ed titeln ” O m särbeskattning av tryckta skrifter u r tryckfrihetsrättslig synpunkt” . G ärd e u tta la r om förslaget: D et kan icke råd a någon tvekan om a tt en lagstiftning av d etta slag fu llfö ljer sam m a syfte som censuren. F ö r envar som kom m it till insikt om tryckfrihetens betydelse to rd e d e t ock u ta n vidare stå k la rt till vilka ödesdigra konsekvenser d et skulle led a om statsm akterna skulle äga befogenhet a tt — i an n a n ordning än tryckfrihetsförordningen fö re ­ skriver — såsom grundval fö r repressiva åtg ärd er ingå i ett bedöm ande av try ck ta skrifters in n e h å ll.------------ M o t de åsikter som jag i d etta u tlå ta n d e fra m fö rt k om m er kanske a tt invändas a tt den förutsättning, p å vilken dessa åsikter byggts, icke skulle v ara fö r handen. M otiven till beskattningen skulle enligt en så­ d an up p fattn in g vara av re n t fiskal k ara k tä r; den om ständigheten att skatt lägges å vissa tidskrifter m en ej å an d ra , skulle ej innebära någon diskrim ination av de skattepliktiga tidskrifterna. E nligt m in m ening är en sådan invändning icke berättigad.

Ä ven om statsm akterna vid sin behandling av den n a skattefråga skulle fö rk la ra sig helt frå n fa lla det frå n dess tidigare behandling dock k la rt d o kum enterade repressiva syftet m ed en sådan skatt, kv arstår dock alltjäm t i skattens egen uppbyggnad en sådan diskrim ination.

E rik F ahlbeck an fö r i boken ” T ry c k frih e tsrätt” (1951) b eträffande 1 kap. 2 § an d ra stycket T F följande:

H ärm e d avses t. ex. ingripande m o t tryckerier, vilka fram ställa u r m oralisk eller allm änt kulturell synpunkt förkastliga tryckalster, fö r den härsk an d e regim en politiskt m isshagliga skrifter, eller liknande. H in d ret behöver ej vara absolut; även åtgärder, vilka fö rsv åra tryckning osv., så a tt denna blir ekonom iskt förlustbringande (t. ex. genom skatt å vissa publikationer) m åste anses fö rbjudna. D e i I: 2, st. 1 och 2 avsed­ da, fö rb ju d n a åtg ärd ern a u tg ö ra sålunda äm betsbrott. A v krisfö rh ål­ landen fram k allad e ransoneringsåtgärder ifråg a om t. ex. pap p er, try ck ­ utensilier, osv. äro därem ot icke stridande m ot T F , fö rsåv itt dessa å t­ g ärd e r opartisk t drab b a alla lika, alltså ej ä ro riktade m ot vissa p u b lik a­ tioner p å gru n d av dessas innehåll. A tt risk för m annam ån eller o behö­ rigt hänsynstagande till ovan b erö rd a intressen kan ligga n ä ra ä r dock tydligt.

G u sta f P etrén fram håller i boken ” T ryckfrihetslagstiftningen” (4:e uppl. 1968) följande:

Av betydelse ä r vidare, a tt den h in d ran d e åtgärd, som avses m ed sistnäm nda fö rbud, skall h a sin gru n d i skriftens innehåll. O m åtgärder vidtagas m o t tryckningen av skrift t. ex. i syfte att fö rh in d ra brottsligt fö rfaran d e — skriften innehåller vilseledande uppgifter och skall n y tt­ jas i bedrägligt syfte — blir fö rb u d e t icke tilläm pligt. Ä ven vid b edö­ m an d e av vilka åtg ärd er som skola betecknas som hindersam m a fö r tryckning och utgivning m åste hänsyn frä m st tagas till om åtgärden verkligen sy ftar till att an gripa yttran d efrih eten . E n pappersransonering, som h a r sin gru n d allenast i försörjningshänsyn, h a r exempelvis av departem entschefen vid T F :s antagande icke ansetts strid a m ot d etta stadgande. T idningsutgivareföreningen h a r å an d ra sidan ifrågasatt, om icke en ransonering, som genom föres p å så vis a tt tid sk riftern a u p p ­ delas i o lika klasser m ed olika tilldelning av papper, vore en sådan otillåten åtgärd, som avses m ed förbudet. O lika behandling m ed hänsyn till skriftens innehåll h a r dock ansetts tillåtlig i skattehänseende.

E rik H olm b erg an fö r i F rih e t och ansvar i tryck och radio (1968) u n d er rubriken frih et m ot a n d ra hinder:

Även ekonom iska b ö rd o r avses, om dessa ä r så tun g a a tt ” verksam ­ hetens fo rtsättan d e icke kan anses ekonom iskt b erättigat” . T F h in d rar inte en skatt som d rab b a r alla skrifter lika. Riksdagen h a r vidare god­ tagit a tt olika slag av tidningar behandlas olika d å det gäller skyldig­ h et a tt betala allm än varuskatt. ” A llm änna nyhetstidningar” h a r undantagits från sådan skatt (10 § 1 m om . 7 i förordningen 1/12 1959 om allm än varuskatt). Enligt anvisningarna gäller d etta u n d an tag ” sådana pu b likationer av dagspresskaraktär, som n o rm alt u tk o m m a m ed m inst ett n u m m er v arje vecka” . H ä r görs alltså skillnad m ellan såd an a vecko­ tidningar som ä r av dagspresskaraktär och an d ra veckotidningar. F rå n

veckopressens sida h a r m an g jo rt gällande a tt statsm akterna h ä r h ar g jo rt ett avsteg frå n fö rb u d et m ot h inder ” p å grund av skrifts in n e­ h åll” . Skillnaden finns kvar i det fö r 1968 års riksdag fram lag d a fö r­ slaget till förordning om m ervärdesskatt. — H u r skall m an b edö­ m a d e t fallet a tt statsm akterna subventionerar tidningar eller an d ra tryckta skrifter och därigenom påv erk ar k o n kurrensförhållandena? D et kan fastslås a tt generella subventioner inte förbjuds av T F . Vissa selektiva subventioner faller också u ta n fö r T F :s fö rb u d m ot hinder d ä rfö r a tt de delas u t oberoende av skrifternas innehåll. Så to rd e vara fallet m ed den subvention som k an ligga i a tt postverket, som det p å ­ stås, distribuerar dagstidningar fö r avgifter som inte täcker kostnaderna. V isserligen anlitas posten m est av tidningar av vissa slag. M en det är i varje fall inte frå g a om någon innehållsm ässig diskrim inering. I m otiven till stadgandet om h in d e r (1: 2: 2 T F ) sade föredragande departem entschefen a tt stadgandet inte åsyftade statliga stödåtgärder till fö rm å n fö r vissa opinionsbildande publikationer. (Prop. 1948: 230 s. l i l ) . I b etän k a n d et ”D agstidningarnas ekonom iska villkor” (SOU 1965: 22) föreslogs e tt statligt stöd åt dagspressen vilket skulle utgå till de politiska p artie rn a i pro p o rtio n till dessas styrka och av partiern a fördelas till tidningar. A nordningen kritiserades från juristhåll såsom tvivelaktig frå n tryckfrihetsrättslig synpunkt, m en justitiem inistern av­ färd ad e i riksdagen dubierna såsom ” fun d erin g ar” .

E rik H olm berg granskade p å begäran av 1967 års pressutredning dess förslag som fram lades i betänkandet D agspressens situation (SOU 1968: 48) frå n tryckfrihetsrättsliga utgångspunkter. H ans synpunkter be­ träffan d e förslaget om sam distributionsrabatt sam m anfattas p å följande sätt:

D e t synes osannolikt a tt sam distributionsrabatten någon gång skulle få en så stark negativ verkan fö r e tt tidningsföretag a tt den, kvantitativt sett, fyller de k rav som m åste ställas fö r a tt rab a tten skulle v ara ett h in d e r i T F :s m ening fö r någon skrift som inte få r del av rabatten. F örslaget ä r v idare så k o n stru era t a tt den tidning som skulle få sitt läge fö rsä m rat av rab a tten — regelm ässigt den största tidningen på orten — antingen kan h indra a tt sam distribution ordnas eller kan få del av stödet. I b åd a fallen blir resultatet a tt något h in d e r inte kan anses h a blivit rest fö r denna tidning. I ett p a r hänseenden h a r jag angivit undantagsfall i vilka en tidning teoretiskt skulle k u n n a rå k a i svårigheter som följd av a tt an d ra tid ­ n ingar få r distributionsrabatt. Jag h a r syftat dels p å en tidning som är ensam p å orten och d ärfö r inte kan ingå i någon sam distribution, dels p å en- eller tvådagarstidningar som väl k an delta i sam distribution m en som inte få r del av någon rab a tt. H ärvidlag h a r jag u tta la t den uppfattningen a tt det inte to rd e föreligga vad T F syftar p å m ed fö r­ b u d et m ot h in d e r ”p å grund av skrifts innehåll” . E m ellertid h a r jag ifrågasatt om m a n inte m öjligen b orde ställa strängare krav p å en sam ­ hällelig stödåtgärd än vad T F bjuder. M ed en sådan tankegång, som inte k an stödjas p å T F , h a r jag väck t tanken a tt ra b a tt b orde u tg å även i dessa undantagsfall.

I fråg a om förslaget a tt in rä tta en pressens lånefond blev H olm bergs slutsats a tt en lånefond u tfo rm ad enligt pressutredningens förslag m åste anses g odtagbar frå n tryckfrihetsrättslig synpunkt, i v arje fall om det i reglem entet fö r fonden föreskrivs att prövningen av låneansökningar in te få r påverkas av sökandetidningens politiska inriktning eller ställ­ ningstaganden i särskilda frågor. I ett den 3 m ars 1965 till V ectu (V eckopressektionen inom Svenska Tidningsutgivareföreningen) avgivet y ttra n d e om ” S katt p å tidningar, tid skrifter och an d ra try ck alster” an fö r B jörn K jellin bl. a. följande:

Om m an m o t bakgrunden av dessa uttalan d en u n d er fö ra rb e ten a till try ckfrihetsförordningen frå g a r sig i vad m å n en sk a tt kan u tg ö ra ett h in d e r som enligt tryckfrihetsförordningen icke få r uppställas fö r try c k ­ ning, utgivning eller spridning, k an m a n väl i de flesta fall a n ta a tt en sk a tt icke k an betecknas som ett såd an t hinder. I v arje fall synes m an helt k unna utesluta en skatt som ä r ställd i relation till i vad m ån v erk ­ sam heten ä r inkom stbringande och blo tt avser en p rocentuell andel av vinsten. Ä r skatten därem ot av typen varu sk att b ero r svaret p å skattens om fattning och verkningar. M an kan icke a n ta a tt en sådan skatt u n d er alla förh ållan d en går fri frå n anm ärkning u r tryckfrihetssynpunkt. I m otiven till den nya try ckfrihetsförordningen (betänkande s. 211) h a r uttryckligen angivits a tt de ekonom iska v erkningarna m åste tilläggas b e­ tydelse. Ä r dessa av så ingripande v erkan a tt verksam hetens fo rtsättan d e icke kan anses ekonom iskt b erättigat, b ö r h inder i den m ening try ck ­ frihetsförordningen anger anses föreligga. E n förutsättning fö r a tt en skatt, som sålunda sk ap ar e tt h in d e r för tryckning, utgivning och spridning av skriften skall anses stridande m ot tryckfrihetsförordningen ä r em ellertid också a tt d etta h in d e r uppställes p å grund av skriftens innehåll. O m beskattningen — fö r a tt h ä r angiva e tt extrem t exempel — införes i syfte a tt und ertry ck a m isshagliga p u b ­ likationer, som en diktatorisk regim vill b efria sig från, sam tidigt som an d ra för regim en m era välbehagliga p ublikationer subventioneras, är åtgärden k lart grundlagsstridig. D et ä r em ellertid uppenbarligen m era vanskligt a tt i an d ra m indre extrem a fall, som m an p rak tisk t sett kan h a a tt räk n a m ed, k la rt angiva v ar gränsen g år m ellan e tt lagligt och ett olagligt skattebeslut. Vissa uttalan d en i propositionen angående tillåtlig­ heten av en u r försörjningssynpunkt påkallad pappersransonering, ger vid handen a tt departem entschefen icke v ar främ m ande fö r tan k en att en viss avvägning kunde göras m ellan olika g rupper av p ublikationer m ed hänsyn till deras egenskap av nyhetsorgan, fö rströ elselitteratu r eller vetenskapligt arbete, u n d er förutsättning dock a tt det därvid icke gjordes någon åtskillnad m ellan särskilda p u b likationer på gru n d av deras poli­ tiska inriktning eller ställningstagande i särskilda fråg o r. P å sam m a ställe betonade em ellertid departem entschefen a tt dylika åtg ärd er otvi­ velaktigt erb ju d er stora m öjligheter till m issbruk och a tt det ä r av syn­ nerlig vikt a tt stadgandets syfte a tt skapa ett skydd fö r y ttran d efrih eten noga beaktas. Ä ven om m an alltså m ed tan k e p å d etta m o tivuttalande icke bestäm t kan påstå a tt utform ningen av den n u varande v aru sk atten p å den n a p u n k t strider m ot tryckfrihetsförordningen, ä r det u p p en b a rt a tt redan

en avsevärd höjning av varuskattens p ro cen ttal kan göra frå g an mera tveksam . O m m a n i förväg kan bedöm a a tt denna höjning, såsom en säker och m ycket sannolik effekt, få r till resu ltat a tt vissa publikationer m åste nedläggas, k an det icke uteslutas a tt en u ppfattning a tt d etta resul­ ta t ä r önskvärt in v erk ar p å beslutet. Syftet m ed åtgärden kan vara sam ­ m ansatt. E tt huvudsyfte att få in m er p engar i statskassan kan v ara fö r­ enat m ed ett sek u n d ärt syfte a tt en del publikationer, som b etrak tas som icke önskvärda, skall förkvävas av den hö jd a skatten. D et är härvid icke m öjligt a tt en b a rt b ea k ta syftet hos någon bestäm d person. D et räcker i d etta hänseende icke m ed sinnets renhet hos t. ex. finansm inistern för a tt g ö ra åtgärden oantastlig u r tryckfrihetssynpunkt. R edan m öjligheten a tt i åtgärden k an inläggas ett sekundärt syfte a tt förkväva vissa p u blika­ tioner gör åtgärden tvivelaktig. U r dessa synpunkter k an det icke nog fram hållas a tt m an b ö r undvika alla åtgärder vilkas förenlighet m ed grundlagen ens kan ifrågasättas. V arje avsteg frå n en strikt och odiskutabel grundlagstolkning u tgör en fa ra fö r efterföljd. V arje uppm jukning av skyddet fö r tryckfriheten är ett farligt exem pel, som kan åberopas i fram tiden, då striden m åhända icke gäller statens skatteinkom ster u ta n fö rsv aret fö r en fri och dem o­ kratisk sam hällsordning. D ä rfö r ä r en skatteläggning som icke gör skillnad m ellan olika typer eller g ru p p er av p ublikationer a tt förorda.

G u sta f Petrén u tta la r i P M den 5 april 1965 till V ectu angående be­ skattning av try ck ta skrifter u r tryckfrihetsrättslig synpunkt bl. a.:

O rdet ” fritt” i 1 kap. 1 § T F m åste uppenbarligen tolkas m ot bak­ g ru n d av v a d --------------stadgas om hinder i 1 kap. 2 § T F . F ö r att den frihet, varom talas i fö rstn äm n d a p aragraf, skall anses v ara åsidosatt, m åste beskattningen h a n ått en hög intensitet. V arje form av b eskatt­ ning, som d ra b b a r en rörelse fö r tryckning och utgivning av skrifter, kan givetvis ej anses såsom ett sådant hinder. Beskattningens intensitet m åste v ara sådan, a tt denna vid en objektiv bedöm ning fra m stå r som ett verkligt h inder av i det närm aste prohibitiv a r t fö r skriftens u tk o m ­ m ande, fö r att beskattningsreglerna skall v ara a tt betrak ta som o fö ren ­ liga m ed n u ifrågavarande grundlagsstadgande. D enna gräns kan u p p en ­ barligen icke fastläggas vid ett visst skatteprocenttal. I varje särskilt fall får bedöm as om beskattningsregelns effekt blir den att friheten a tt y trra sig i try ck t skrift i realiteten eluderas. D ä r ä r därvidlag självfallet lik­ giltigt p å vilket led beskattningen lägges, om p å tryckningen, p å utgiv­ ningen eller p å spridningen. I p raktiken h a r grundlagsenligheten av rela­ tivt lågprocentiga om sättningsskatter, uttagna i sam band m ed spridning av böcker och a n d ra tryckta publikationer, aldrig p å allvar ifrågasatts.

V ad h äre fte r gäller regeln i 1 kap. 2 § a n d ra stycket T F -------------- ä r denna m era p reciserad än öppningsstadgandet i T F . D en gäller em el­ lertid endast fö r det fall att åtg ärd vidtages fö r a tt hin d ra skrifts try ck ­ ning, utgivning eller spridning p å grund av skriftens innehåll. H inder, som h a r sin gru n d i an d ra hänsyn, beröres ej av bestäm m elsen, t. ex. spridningshinder, fö ran led d a av hänsyn till allm än ordning p å viss plats. D et ä r h ä r a tt m ä rk a att, därest h in d e r av sist angivna art få r m era obe­ gränsad räckvidd, regler härom kan kom m a a tt strida m ot det allm änna stadgandet i 1 kap. 1 § T F .

En beskattningsåtgärd, som rik ta r sig m ot viss try ck t skrift p å grund av dess innehåll, b lir a tt bed ö m a enligt fö rev aran d e bestäm m else i 1 kap. 2 § T F . M ed hänsyn till stadgandets m era precisa n a tu r synes m ig rim ligt a tt hävda, a tt beskattningsåtgärder, som an k n y ter till skriftens innehåll, red a n vid en lägre hindersam effekt än d å det gäller generella ingripanden, m åste betecknas som enligt 1 kap. 2 § o tillåtna hinder. D et fö r a lltfö r långt a tt påstå, a tt varje skatt, som lägges p å vissa slag av try c k ta sk rifter p å gru n d av dessa skrifters innehåll, ä r a tt anse såsom grundlagsstridig. M en så sn a rt skatten f å r i något avseende hin d ran d e verkan, up p k o m m er frå g a om dess grundlagsenlighet. H u r te r sig läget, därest m an g år den om vända vägen ren t tekniskt, dvs. om m a n av fiskaliska skäl ålägger allt try ck en viss skatt, som icke k an anses u tg ö ra ett try ckfrihetsrättsligt h in d e r enligt 1 kap. 1 § T F , o ch d äre fte r u n d an tag er sto ra delar av d etta skattelagda o m råd e allt­ e fte r skrifternas innehåll frå n skatt, så a tt i realiteten den generella sk at­ ten k om m er a tt drab b a b lo tt en m in d re del av om rådet, vilket sålunda diskrim ineras p å grund av sk rifternas m indre önskvärda innehåll? D etta fö rfarin g ssätt m åste betecknas såsom lika angripbart, som om skatten lagts d irek t p å d e t m ed hän sy n till innehållet diskrim inerade om rådet. E n skattem ässig differentiering m ellan olika slag av try ck ta skrifter m ed hänsyn till skrifternas innehåll inbjuder u n d er alla om ständig­ h eter till uppm ärksam granskning av åtgärden. T F vilar näm ligen p å den principiella uppfattning, som kom m it till u ttry c k i d et grundläg­ gande stadgandet i 1 kap. 1 § T F , a tt tryckfriheten gäller ” vad äm ne som helst” . N åg o n gradering m ellan m e r och m in d re kvalificerade sk rifter k än n e r icke T F . S å länge tryckfrihetens g ränser ej överskrides, b ö r alla sk rifter enligt den n a h u vudtanke behandlas lika. Sam m anfattningsvis k an sägas a tt reglerna i T F ä r n eu tra la till b e­ skattning av det try ck ta ordet, så länge den n a ej u p p n å r sådan intensi­ tet, a tt det k an sägas i realiteten in n e b ära a tt den grundlagsstadgade friheten a tt i try ck t skrift y ttra sig sättes åsido. B eskattningsregler, som trä ffa r endast vissa slag av try ck ta skrifter p å grund av deras innehåll, m åste anses oförenliga m ed grundlagsbe­ stäm m elserna i 1 kap. 2 § T F , så sn a rt de kan sägas u tg ö ra ett m era påtagligt h in d e r fö r tryckning, utgivning och spridning av skrifterna ifråga.

H ovrätten över Skåne och B lekinge an fö r i y ttra n d e över press­ utredningens b etänkande (SOU 1965: 22):

D epartem entschefens u tta la n d e i anledning av tidningsutgivareföreningens p åpekande bygger p å den tankegången a tt vad som i sig själv kan betecknas som ett u tn y ttjan d e av tryckfriheten och alltså ä r e tt i tryckfrihetsförordningen m edgivet fö rfa ra n d e aldrig k an u tg ö ra e tt av tryckfrihetsförordningen fö rb ju d e t h in d e r m o t tryckning, utgivning eller spridning. M a n k an h ä r jä m fö ra m ed det fallet a tt en skrift utgives av m yndighet och helt bekostas av statliga m edel. D et k an d å icke göras gällande a tt denna utgivning genom a tt ta vinden u r seglen fö r en red an utgiven try ck t skrift skulle strid a m o t den angivna bestäm m elsen i try ck ­ frihetsförordningen. Ick e heller kan det eljest i regel hävdas a tt bidrag som läm nas av allm änna m edel till skrifts tryckning och utgivning u tg ö r ett o tillåtet h inder fö r tryckning, utgivning och spridning av annan skrift. V id stadgandets tolkning m åste em ellertid sam tidigt beaktas vad

departem entschefen u tta la d e om att en u r försörjningssynpunkt p åk a l­ lad p ap persransonering kan anses förenlig m ed tryckfrihetsförordningen endast om någon åtskillnad icke göres m ellan särskilda p ublikationer p å g ru n d av deras politiska inriktning eller ställningstagande i an d ra frågor. P å sam m a sätt som en pappersransonering gäller a tt an d ra åtgärder av ekonom isk innebörd, t. ex. en sk a tt eller en höjning av posttax o rn a, kan v a ra grundlagsstridig, om vid dess tilläm pning skillnad göres m el­ la n olika publik atio n er p å grund av deras politiska inriktning eller eljest p å g ru n d av deras innehåll — fö ru tsa tt att den ekonom iska effekten av åtgärden ä r av sådan om fattning a tt åtgärden u r denna synpunkt kan anses som e tt h in d e r m ot publikationens utgivning. D etsam m a m åste gälla om den vidtagna åtgärden väl form ellt ä r av generell n a tu r m en vissa p u b likationer genom en subventionering, fö rd elad efter politiska grunder, u n d g år verkningarna, m edan andra, som ej få r sådana subven­ tioner, av åtgärden h indras a tt utkom m a. G enom en sådan k om bina­ tion av fö rd y ran d e åtg ärd er och en statlig subventionering av vissa skrif­ te r k an m a n tydligen n å just den effekt som bestäm m elsen i try ck fri­ hetsförordningen rik ta r sig mot.

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 7 1 0 0 2 4