Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om rätt för kyrkoförsamling att bevilja anslag till mission och u-landshjälp
Nr 43
Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om rätt för kyrkoförsamling att bevilja anslag till mission och u-landshjälp.
Motionen
I d etta betänkande behandlas m otionen 1971: 557 av h err W erner i M alm ö m. fl. (m). H em ställan avser: »att riksdagen hos K ungl. M aj:t m åtte hem ställa om förslag syftande till a tt svensk kyrkoförsam ling skall erhålla rä tt a tt bevilja anslag till svenska kyrkans m ission och u-landshjälp». I fråga om m otiveringen hänvisar utskottet till m otionen.
Gällande regler och deras bakgrund
Enligt 2 § lagen (1961: 436) om försam lingsstyrelse äger försam ling »att själv v ård a sina angelägenheter, såvitt icke h andhavandet d ärav en ligt denna lag eller särskild författning tillkom m er annan». M ed fö r samlingens angelägenheter avses enligt sam m a p a ra g ra f frågor om »a) anskaffande av och vård om kyrka, begravningsplats, försam lings hus, tjänstebostäder och an n a n för kyrkligt ändam ål avsedd egendom; b) åtg ärd er till främ jande av gudstjänstliv och kyrklig förkunnelse i öv rigt sam t av kristen verksam het bland b arn och ungdom , ålderstigna, sjuka och an d ra , som ä ro i behov av om vårdnad; sam t c) avlönings förm åner åt präst, kyrkom usiker och an n a n personal». Av fö rarb eten a till försam lingsstyrelselagen (SOU 1957: 15, prop. 1961: 70, K U 1961: 16) fram g år a tt syftet m ed den i lag givna kom petensregleringen ä r att ange ram en fö r den verksam het, som försam ling äger driva eller stödja m ed u tdebiterade m edel. G enom a tt anlita fri villiga bidrag h a r försam ling m öjlighet a tt verka u ta n fö r de gränser som drages u p p i försam lingsstyrelselagen. V erksam heten får dock inte till sin n atu r vara främ m ande för försam lingslivet. I fö rarb eten a fram hålles som en allm än grundsats a tt verksam heten m åste vara knuten till den egna försam lingen och således vara av lokal n atu r. D epartem entschefen u ttalade i propositionen, a tt av denna regel följde a tt anslagsgivning till rikskyrklig verksam het eller till verksam het inom stiftets ram eller inom annan försam ling än den egna i princip ansågs otillåten. Regeln var dock inte undantagslös. O m verksam heten bedrevs u to m den egna försam lingen m en fullföljde syften, som låg
inom ram en för den allm änna kom petensregeln och direkt eller indirekt v ar till gagn fö r försam lingens arbete, förelåg i allm änhet inte något h inder a tt främ ja verksam heten m ed utdebiterade medel. V ad gällde tilläm pningen av regleringen på olika konkreta fall a n fö r de departem entschefen bl. a. a tt han anslöt sig till u ttalanden av försam lingsstyrelsekom m ittén a tt d et internationella ekum eniska arb e tet och den yttre m issionen inte hade sådant sam band m ed försam lingens egna angelägenheter a tt försam lingen kan stödja verksam heten m ed skatte medel. I sitt av riksdagen godkända u tlå ta n d e (K U 1961: 16) biträdde ko n stitutionsutskottet departem entschefens u ttalanden om den lokala begränsningen av försam lings kom petens.
Frågans behandling vid 1968 och 1970 års kyrkomöten
Både 1968 och 1970 års kyrkom öten behandlade m otioner vilkas syfte överensstäm de m ed den nu förevarande. M ed anledning av de vid 1968 års ky rk o m ö te väckta m otionerna fra m höll kyrkolagsutskottet (betänkande n r 19) a tt behovet av ö kad inter nationell inriktning och fö rb ä ttra d insikt om u-ländernas problem under de senaste åren fra m stå tt allt klarare. U tskottet erinrade om a tt krav på konkreta åtg ärd er kom m it till uttryck vid världskyrkom ötet i U ppsala. Inom utskottet hade ingen m eningsskiljaktighet rå tt om kyrkans ansvar fö r en utvidgad internationell solidaritet och en energisk insats m ot nödsituationen i u-länderna. U tskottet ansåg em ellertid allvarliga prin cipiella hinder m ö ta m ot den föreslagna utvägen a tt begära ändring av 2 § lagen om försam lingsstyrelse och an fö rd e i denna del följande: R eglerna om försam lings kom petensom råde i 2 § lagen om försam lingsstyrelse korresponderar m ed m otsvarande bestäm m elser i kom m u nallagen och landstingslagen, som även för de borgerliga kom m unernas del stad g ar en begränsning till kom m unens, angelägenheter. .U p p rätt hållandet av denna begränsning står i n ära sam band m ed den väsentliga principen om kom m unal självstyrelse inom de av lagen upp d rag n a g rä n serna. U tsk o ttet b iträd er visserligen uppfattningen a tt den internationella hjälpverksam heten, m ed hänsyn till de o erh ö rt stora behov det h är rör sig om, icke kan baseras en b art p å frivilliga bidrag utan a tt skattem edel erfo rd ras. S ådana m edel bör em ellertid u ttagas vid den statliga beskatt ningen, som ä r m era u tform ad för fördelning efter b ä rk ra ft än den kom m unala beskattningen och som m öjliggör en central och effektiv p la nering av de beviljade m edlens användning. F ö r den däru tö v er fö re kom m ande hjälpverksam heten synes de frivilliga insatserna vara den rä tta vägen.
I enlighet m ed utskottets hem ställan avslog kyrkom ötet de ifrågava ran d e m otionerna. V id 1970 års kyrko m ö te hänvisade kyrkolagsutskottet (betänkande nr 17) till frågornas behandling 1968. E nligt utskottets m ening var de
principiella skäl som föranledde utskottet a tt då avstyrka åtgärder för ändring av lagen om försam l ingss ty reise oförändrade. U tsk o ttet av styrkte d ä rfö r de i saken väckta m otionerna (nr 40 och 73). T vå led a m öter avgav blank reservation. E fter voteringar hem ställde em ellertid kyrkom ötet m ed anledning av m otionerna hos Kungl. M ajit (skr. nr 43) om sådan ändring i lagen om försam lingsstyrelse a tt försam ling e r höll kom petens a tt bevilja anslag till internationellt bistånds- och u t vecklingsarbete och — i begränsad om fattning — till svenska kyrkans mission. K yrkom ötets hem ställan innehöll även en anhållan om a tt K ungl. M a jit m åtte in rätta och fastställa stadgar för en Svenska kyrkans fond för internationellt arbete. D et genom kyrkom ötets skrivelse väckta ärendet ä r fo rtfa ra n d e b e roende på K ungl. M aj:ts prövning. ' . • ’
Svenska kyrkans missionsstyrelse m. m.
M ed anledning av vad som anförs i m otionen m å antecknas följande uppgifter. ' ■i i *. ' Enligt sin av K ungl. M ajit u tfärd ad e stadga — nu gällande fastställd den 17 juni 1970 m ed giltighet fr. o. m . den 1 oktober 1970, SFS 1970: 484 — skall S venska kyrkans missionsstyrelse bedriva den mission u to m lands som ankom m er på svenska kyrkan (1 §). Enligt 2 § åligger det m issionsstyrelsen särskilt bl. a. a tt med m edel och personal bistå kyrkor na på styrelsens tidigare m issionsfält i Asien och A frika sam t de an d ra kyrk o r som anhåller om sådant bistånd1 . U n d er rubriken »Ekonom i» stadgas i 8 § a tt varje år på trettondagen och på tredje söndagen skall upptas rikskollekt till främ jande av m issionsstyrelsens verksam het. U t över de båd a sålunda påbjudna rikskoUekterna upptas årligen ytterligare en rikskollekt i d etta syfte. K ollektinkom sterna uppgick 1969 till sam m anlagt 7 981 450 kr. I övrigt utgjordes intäkterna 1960 främ st av gåvom edel av skilda slag, tillsam m ans uppgående till över 8 milj, kr. 1947 bildades L utherska världsförbundets svenska sektion. Sektionen ä r o rgan fö r svenska kyrkan i dess sam arbete m ed L utherska världsför^ bundet. E n huvudsaklig uppgift ä r ä tt insam la, förvalta och fördela m e del till m ellankyrkligt stöd, k atastrofhjälp och utvecklingsbistånd. D etta , , ■ ■ ' i >, j 1 1 arbete bedrivs u nder nam net Lutherhjälpen. Sektionen h a r ett represen tantskap, som utses av stiftsråden, biskopsm ötet och vissa centrala kyrkoorgan. Styrelsen utses av biskopsm ötet och representantskapet. Sedan flera å r ä r L utherhjälpen i fråga om de insam läde m edlens om fattning landets största frivilliga hjälporganisation. R äkenskapsåret 1969— 1970 uppgick de k o n tan ta inkom sterna till över 38 milj. kr. D ärtill kom m a te riell hjälp till e tt värde av ca 6 milj. kr. I d etta sam m anhang m å slutligen antecknas, a tt enskilda organisatio ner kan få bidrag av styrelsen för internationell utveckling (SID A) för
u-landsbistånd. S ådant bidrag h a r de senaste åren u tg å tt bl. a. till svenska kyrkans mission. , r - i . i . ■ ■ ■ . i . .■ ■ * ■ . l i k ' . i ii-'.' ii:.' :
Utskottet
G ällan d e reglering av den kom m unala kom petensen fö ru tsätter i p rin cip a tt k om m unal verksam het skall vara knuten till kom m unen och så lun d a av lokal natur. D etta gäller även m ed avseende p å kyrklig kom m un. M ed hänsyn härtill k a n det inte anses falla inom kyrklig kom m uns kom petens a tt bevilja anslag av u td ebiterade m edel till m ission eller u-landshjälp. I förevarande m otion hem ställs nu a tt försam ling skall m edges sådan rätt. M otionen överensstäm m er till sitt syfte helt m ed en fram ställning till regeringen i saken av 1970 års kyrkom öte. Enligt vad utskottet inhäm tat avser regeringen a tt ta ställning till denna fram ställning i sam band m ed prövningen av det betänkande om den kom m unala kom petensen, som kom m unalrättskom m ittén v än tas avläm na inom kort. E nligt utskottets m ening bör den också läm pligen prövas m ed beaktande av kom m unalrättskom m itténs förslag till kom m unal kom petensreglering i stort. D et to rd e d ä rfö r inte föreligga skäl till någon riksdagens åtg ärd i anledning av m otionen. U tskottet hem ställer a tt riksdagen avslår m otionen 1971: 557.
Stockholm den 2 novem ber 1971
P å konstitutionsutskottets vägnar G E O R G P E T T E R S S O N
N ärvarande: h errar P ettersson i V isby (s), Larsson i L u ttra (c), A dam s son* (s), N elander (fp), H enningsson (s), fru T hunvall (s), h erra r Boo (c), Johansson i T ro llh ättan (s), M ossberg (s), Pettersson i Ö rebro (c), A ndersson i Stockholm * (s), W erner i M alm ö (m), Svensson i Eskilstuna (s), N o rrb y i Å kersberga (fp) och Schött (m).
* Ej närv aran d e vid justeringen.
Särskilt yttrande
av h err W erner i M alm ö (m): K risten mission och diakoni h ar sin grund i evangelierna och hö r d ä rfö r till en kyrkas äktkristna livsyttringar. Svenska kyrkans uppgift att bedriva m ission ä r fastslagen i K ungl. M aj:ts stadga fö r Svenska k yr kans missionsstyrelse. D en diakonala verksam heten, som syftar till o m sorg om hela m änniskan, ä r fö r kyrkan lika självklar som missionen. I kam pen m ot nöd och underutveckling i de fattiga länderna m åste
också kyrkan aktivt delta. V arje försam ling h a r del i ansvaret för k yr kans uppgifter, också vad gäller mission och diakonal verksam het. D et fra m stå r d ä rfö r som orim ligt, a tt kyrklig försam ling enligt gällande kom petensreglering saknar rä tt a tt med skattem edel stödja kyrkans eget arb e te i främ m ande land. . > , t. i * ! ‘ i i ; k , ; i- •...r . t , i »;* • .■ ■ ■ i, !•■• ? i . j --.i i s •"! .!•. '} , .A !• - ,j : ’n i t ' J r - . f : . n • . I - • r f • \ • ; i J > '
K L P e c k m a n s T ry c k e rls rA B . S tockh olm 0106191