Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motion om proportionella val inom kommunala organ
K onstitution su tsk ottets betänkande nr 44 år 1971 KU 1971:44
Nr 4 4
K onstitutionsutskottets betänkande med anledning av m otion om pro portionella val inom kommunala organ.
Motionen
I d e tta betänkande behandlas m otionen 1971:545 av herrar Olsson i Sundsvall och Stridsm an (båda c).
Hemställan avser a tt ” riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller a tt utredningen om den kom m unala dem okratin får i uppdrag a tt u treda frågan om utvidgning av rätten a tt begära p roportionella val a tt gälla samtliga val som företas av landsting och kom m unfullm äktige sam t val som företas av styrelser och näm nder, utsedda av landsting och k o m m u n fullm äktige” .
M otionen behandlar frågan om p ro portionell fördelning mellan p artier na vid val till samtliga organ som utses av kom m u n er och landsting. Särskilt näm nes val av heltidsengagerade fö rtroendem än, av ordförande och vice ordförande i näm nder och styrelser sam t av arb e tsu tsk o tt inom dessa. Vidare näm nes val av valnäm nd och valdeputerade, av näm ndem än vid d om stolar sam t slutligen val av ledam öter i lokal taxeringsnäm nd.
Gällande bestäm m elser
F ö r flertalet av de val, som fö rrättas av de kom m unala försam lingarna, gäller enligt bestäm m elser i de olika kom m unallagarna — vilka på denna p u n k t är likalydande — a tt de skall vara proportionella, om det begäres av m inst så många väljande, som m otsvarar det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med d e t antal personer valet avser, ök at med 1. Om det förfarande som i sådant fall skall iak ttas stadgas i lagen (1955:138) om pro p o rtio n ellt valsätt vid val inom landsting, ko m m u n fullm äktige m. m.
Bestäm m elser i äm net återfinns i 22 § kom m unallagen (1 953:753), 32 § landstingslagen (1 9 5 4 :3 1 9 ) och 25 § lagen om försam lingsstyrelse (1961:436). De är tilläm pliga på val av kom m unstyrelse, förvaltningsut sk o tt och kyrkoråd sam t av näm nder för handhavande av särskilda förvaltnings- och verkställighetsbestyr (s. k. fakultativa näm nder). Vidare gäller de i fråga om val av revisorer och revisorssuppleanter, av särskilda beredande organ med m inst två ledam öter, av försam lingsdelegerade och, i S tockholm , suppleanter fö r dessa. M otsvarande fö resk rifter finns också för val av åtskilliga näm nder för specialreglerad förvaltning, t. ex. bygg nadsnäm nd, socialnäm nd och barnavårdsnäm nd.
Den särskilda kom m unallagen (1957:50) för Stockholm innehåller i 23 § en bestäm m else, som något avviker från de övriga kom m unallagar-
Riksdagen 1971. 4 sami. N r 44
nas vad gäller d e t p roportionella valsättets närm are tilläm plighet. Sålunda om fattas varken borgarrådsberedningen eller de fakultativa näm nderna av stadgandet.
O rdförande och vice ordförande i kom m unstyrelse utses enligt 34 § kom m unallagen av kom m unfullm äktige bland ledam öterna i kom m un styrelsen. Bestäm m elsen gäller enligt föreskrifter i respektive lagar för val av ordförande och vice ordförande i bl. a. skolstyrelse, socialnäm nd, barnavårdsnäm nd, ny k terh etsn äm n d , hälsovårdsnäm nd, byggnadsnäm nd och brandstyrelse. D ärem ot bestäm m er kom m unen själv hur ordförande och vice ordförande i s. k. fakultativa näm nder skall utses. Vanligen sker val av samtliga o rdförande och vice ordförande vid e tt sam m anträde med kom m unfullm äktige u nder hösten före en ny m andatperiods början.
Med stöd av 43 § kom m unallagen kan kom m unfullm äktige antaga reglem ente för kom m unstyrelsen. I sådant reglem ente må bestäm m as a tt styrelsen äger delegera beslu tan d erätt i vissa närm are angivna ärenden till bl. a. särskild avdelning. Om kom m unfullm äktige så beslutar, må även de fakultativa näm nderna på m otsvarande sä tt delegera beslu tan d erätt (45 § andra stycket kom m unallagen). Dessa bestäm m elser utgör den form ella grunden för arb e tsu tsk o tt inom styrelser och näm nder.
Enligt 33 § lagen om val till riksdagen skall för vaije kom m un finnas en valnäm nd av fem inom kom m unen boende personer. O rdförande och suppleant för honom förordnas av länsstyrelsen m edan de fyra ledam ö terna jäm te lika antal suppleanter väljes av kom m unfullm äktige. Om kom m unen är indelad i valdistrikt, utser valnäm nden för vai]e valdistrikt m inst fyra personer a tt som näm ndens deputerade vara valförrättare i distriktet. V alnäm nden förordnar en av de d ep uterade a tt vara o rd fö ran de och en a tt vara ersättare för ordföranden.
Beträffande näm ndem än vid dom stolar gäller a tt de enligt föreskrift i 4 kap. 5 § rättegångsbalken utses genom val, som fö rrättas av kom m unens fullm äktige. Hör till dom saga m er än en kom m un, fördelar rätten antalet näm ndem än mellan kom m unerna i förhållande till deras folkmängd. Vaije kom m un skall dock utse m inst en näm ndem an. Valen sker — i avsaknad av föreskrift om annat — med enkel röstövervikt, dvs. enligt m ajoritetsvalm etod. Då näm ndem än skall väljas, skall rätten göra anm ä lan därom till den som har a tt föranstalta om valet. N äm ndem an väljes för sex år m en äger avgå efter två år. V alperioderna för näm ndem än är inte enhetliga inom en valkrets.
I lokal taxeringsnäm nd förordnas enligt föreskrift i 6 § taxeringsförordningen o rd förande av länsstyrelsen m edan val av ledam öter verk ställes av fullm äktige i vederbörande kom m un. A ntalet valda ledam öter i taxeringsnäm nd skall utgöra minst tre och högst åtta. F ör envar av de valda ledam öterna skall utses en suppleant. Enligt bestäm m elser i 13 § taxeringsförordningen kan till ledam ot och suppleant endast utses svensk m edborgare. Vidare stadgas a tt till ledam öter och suppleanter bör utses redliga och allm änt aktade personer, som kan antagas besitta nödig insikt
och erfarenhet. Vid valet skall tillses a tt om m öjligt personer tillhörande olika inom näm ndens verksam hetsom råde förekom m ande skattskyldiga kom m er a tt tillhöra näm nden sam t a tt såvitt m öjligt kännedom om distriktets olika delar k om m er a tt finnas inom näm nden.
Tidigare behandling
Av de i m otionen särskilt näm nda exem plen på val som för närvarande ej sker pro p o rtio n ellt har riksdagen under senare år med anledning av m otionsyrkanden b ehandlat val av kom m unala fö rtroendem än samt näm ndem än i dom stolar.
Frågan om kom m unal- och landstingsrådens kom m unalrättsliga ställ ning över huvud sam t om tillsättande av dem behandlades av u tsk o tte t i u tlåtan d en a 1968:30 och 1969:35.
I sitt u tlåtande 1968:30 redogjorde u ts k o tte t för gällande ordning, pågående utredningsarbete och frågans tidigare behandling. D ärefter anförde u tsk o tte t:
Av den föregående redogörelsen har fram gått, a tt riksdagen under senare tid i skilda sam m anhang tagit ställning till frågor rörande heltidsengagerade kom m unala fö rtroendem än. D et har vidare näm nts a tt länsdem okratiutredningen skall verkställa en förutsättningslös utredning av frågan om m inoritetsrep resen tatio n i kom m unernas styrelser med särskilt b eaktande av de heltidsengagerade förtroendem ännens ställning i kom m uner där m er än en sådan utses. U tsk o ttet vill även erinra om a tt riksdagen i sam band med årets beslut om partiell författningsreform föreslagit, a tt regeringen skall tillsätta en arbetsgrupp med företrädare för de stora politiska p artierna och de kom m unala förbunden för a tt kartlägga arbetsuppgifterna och dra upp riktlinjerna för en samlad översyn av den kom m unala dem okratin. De frågor som sam m anhänger med det ökande heltidsengagem anget av förtroendem än kan inte förbigås i d e tta sammanhang.
På grund av näm nda förhållanden kan u tsk o tte t inte tillstyrka någon riksdagens åtgärd i anledning av förevarande m otioner.
U tsk o tte t hem ställde a tt riksdagen m åtte avslå m otionerna. Tre leda m ö te r (m ) reserverade sig. Riksdagen avslog m otionerna.
I sitt utlåtan d e 1969:35 hänvisade u tsk o tte t till föregående års u tlå ta n de och hem ställde om avslag på m otionerna. Tre ledam öter (m ) reservera de sig. Riksdagen följde u tsk o tte t.
Frågan om pro p o rtio n ella val av näm ndem än i dom stolar har behand lats av u tsk o tte t i u tlåtan d en a 1969:34 och 1970:16. U tsk o tte t anförde i sitt u tlåtande 1969:34 följande:
S yftet med förevarande m o tio n er är a tt prop o rtio n ell valm etod skall tilläm pas vid de kom m unala försam lingarnas val av näm ndem än till dom stolarna. Frågan om lämplig valm etod vid näm ndem ansval prövades i sam band med rättegångsbalkens tillkom st. Tanken på införande av prop o rtio n ellt val avvisades då. Orsaken härtill synes främ st ha varit a tt denna m etod förhindrar en successiv förnyelse av näm nderna, eftersom den fö ru tsä tte r a tt samtliga näm ndem än väljs sam tidigt genom en valförrättning. Den successiva förnyelsen ansågs värdefull, eftersom den
förhindrar tä ta växlingar i näm ndens sam m ansättning och m edför större k o n tin u itet i dess arbete.
Den valm etod som nu tilläm pas har enligt u tsk o tte ts m ening inte vållat väsentliga olägenheter. Som framhålles i e tt par av m otionerna fördelas näm ndem annaplatserna, o a k ta t regler därom saknas, i allm änhet med ledning av partiernas styrkeförhållanden. Man bö r också — som ko m m u n förb u n d et an fö rt i e tt y ttra n d e över m otionerna — beakta a tt en näm ndem ans politiska åsikt inte har så sto r betydelse, eftersom det inte ingår i uppgiften a tt göra politiska bedöm ningar. Det synes viktigare a tt personer, som har de erforderliga kvalifikationerna fö r uppdraget, utses till näm ndem än än a tt platserna fördelas rättvist m ellan partierna. M öjligheterna a tt rekrytera lämpliga näm ndem än torde vara större vid en successiv förnyelse än om alla näm ndem än skall utses på en gång. U tsk o tte t kan sålunda in te finna bärande skäl fö r en övergång till proportionella val av näm ndem än och hem ställer därför, a tt riksdagen avslår m otionerna.
I enlighet med u tsk o tte ts hem ställan avslog riksdagen m otionerna.
I sitt u tlåtande 1970:16 hänvisade u tsk o tte t till föregående års u tlå ta n de och hem ställde om avslag på m otionerna. Riksdagen biföll u tsk o tte ts hem ställan.
Riksdagen har även behandlat frågan om tilläm pning av reglerna om p ro portionellt val på kom m unala bolag med anledning av m otioner 1969 och 1970 (KU 1969:40 och 1970:28). Riksdagen avslog m otionerna båda åren, 1970 med m otiveringen a tt frågan skulle bli förem ål för behandling av den då nyligen tillsatta utredningen om den kom m unala dem okratin.
Pågående utredning
U tredningen om den kom m unala dem okratin fick 1970 i uppdrag att från länsdem okratiutredningen överta frågan om m inoritetsrepresentation i kom m unernas styrelser och därm ed sam m anhängande frågor sam t a tt överväga de heltidsengagerade förtroendem ännens ställning i kom m u ner där m er än en sådan utses. L änsdem okratiutredningen hade erhållit dessa uppdrag genom tilläggsdirektiv den 27 maj 1966. Bakgrunden härtill var a tt riksdagen begärt d etta i enlighet med en hem ställan därom av k o n stitu tio n su tsk o tte t (KU 1966:20) med anledning av e tt m otionspar. I direktiven för utredningen (Riksdagsberättelsen år 1971 s. 415) uttalas i denna del, a tt spörsm ålet om m inoritetsrepresentation i kom m u nernas styrelse och därm ed sam m anhängande frågor är av sådan betydelse för utform ningen av andra åtgärder för stärkande av den kom m unala dem okratin a tt den b ö r behandlas med fö rtu r eller i vart fall parallellt med övriga frågor.
U tsk o ttet
Frågan i vilken utsträckning valsystem et skall vara pro p o rtio n ellt vid val som förrättas av landsting och kom m unfullm äktige är närm ast en fråga om rä tt till m inoritetsrepresentation. D etta spörsm ål har vid tillkallandet av utredningen om den kom m unala dem okratin bedöm ts som så betydelsefullt att det enligt utredningsdirektiven bör behandlas med fö rtu r eller i vart fall parallellt med övriga frågor.
Enligt vad u ts k o tte t erfarit kom m er utredningen om den kom m unala dem okratin a tt redovisa e tt om fattan d e sakm aterial om kom m unal parlam entarism innan utredningen tar ställning i frågan. D etta material kan tjäna som underlag för vidare diskussion om olika kom m unala styrelseform er. M otionärernas önskem ål bör i väsentliga delar anses vara tillgodosedda härm ed. 1 d e tta läge anser u ts k o tte t det in te vara på kallat med något initiativ från riksdagens sida i anledning av förevarande m otion.
U tsk o tte t hem ställer,
a tt riksdagen avslår m otionen 1971:545. Stockholm den 2 novem ber 1971 På k o n stitu tio n su tsk o tte ts vägnar GEORG PETTERSSON
Närvarande: herrar P ettersson i Visby (s), Larsson i L uttra (c), Adams son* (s), N elander (fp), Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Johansson i T rollhättan (s), Mossberg (s), Andersson i Stockholm * (s), W emer i Malmö (m ), Svensson i Eskilstuna (s), N orrby i Åkersberga (fp), S ch ö tt (m ) och Olsson i Sundsvall (c).
* Ej närvarande vid justeringen.
Särskilt yttrande
av herr Olsson i Sundsvall (c):
Principen för den kom m unala självstyrelsen i vårt land är en form av sam regerande mellan de olika i kom m unfullm äktige och landsting repre senterade partierna. Så länge denna grundprincip gäller är det väsentligt med garantier för m in o ritetsrepresentation i samtliga av kom m unfullm äk tige och landsting utsedda näm nder och styrelser, liksom bland om bud m. fl. som utses kom m unalt.
I åtskilliga kom m uner träffas överenskom m elser m ellan partierna om proportionell fördelning även av poster för vilka pro p o rtio n ellt val ej kan begäras enligt gällande förordningar. I vissa kom m uner u tn y ttja r därem ot m ajoritetsgruppen m öjligheten a tt utestänga m inoritetsgrupperna från poster, där prop o rtio n ellt val ej kan begäras. Enligt min up p fattn in g vore
d e t värdefullt a tt få frågan om utvidgning av rätten a tt begära p ro p o rtio nellt val a tt gälla samtliga val inom kom m uner och landsting allsidigt u tredd. Jag fö ru tsä tte r efte r de upplysningar som läm nats a tt utredningen om den kom m unala dem okratin skall behandla dessa spörsmål på e tt tillfredsställande sätt.
G ö teb o rg s O ffsettry ck e ri AB, S th lm 7 1 .5 0 4 S