Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion angående den kommunala plansekretessen

Nr 46

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion angående den kommunala plansekretessen.

1 detta betänkande behandlas motionen 1971: 114 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt avser hemställan punkt 7 i den del den angår den kom ­ munala plansekretessen.

Hemställan avser i nu aktuell del: ”att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t m åtte hemställa att Kungl. M a j:t ------------- 7. överlämnar m otio­ nen till utredningen om den kommunala demokratin för bearbetande i syfte att fördjupa den kommunala demokratin”.

Gällande bestämmelser

Enligt 8 § lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekom­ ma allmänna handlingar får hos myndighet upprättade handlingar i ären­ de angående uppgörande av ny eller ändrad stadsplan ej utan tillstånd av myndighet som handlägger ärendet utlämnas, förrän förslag till stads­ plan blivit tillgängligt för granskning. Såvitt angår hos myndighet i dylikt ärende upprättade handlingar m ed beräkningar av fastighets­ värden, äger myndighet som handlägger ärendet besluta, att sådan handling ej heller efter näm nda tidpunkt får utlämnas utan myndighe­ tens tillstånd. Sådan handling får dock inte hemlighållas längre än till dess stadsplanen blivit genomförd eller 20 år förflutit från handlingens datum. M otivet till de angivna sekretessbestämmelserna, som är tillämp­ liga även beträffande bl. a. generalplan, var risken för att ett för tidigt offentliggörande av handlingarna i ett planärende kunde uppm untra till spekulationer på kommunens bekostnad och omöjliggöra eller försvåra planens genomförande.

Motionen

I motionen anförs följande:

D et finns många exempel på en alltför het önskan att hemligstämpla stadsplanefrågor och därmed också förhindra den insyn och inform a­ tion som skall lägga grunden för en levande kommunal debatt i plan­ frågor. Möjligheten att p å ett förberedande stadium hemligstämpla stadsplanefrågor bör vara en möjlighet, inte en skyldighet. Skälet till sekretess har varit att minska riskerna för markspekulation. Men i varje

fall när det gäller att planera mark, som kommunen redan äger, bort­ faller detta motiv helt. På den punkten borde sekretessen hävas. Hem ­ ligstämpel bör tillgripas endast när risk för markspekulation föreligger — inte därför att experter och förtroendem än finner det bekvämare att arbeta utan insyn.

Frågans tidigare behandling

Vid 1969 års riksdag förekom ett m otionspar beträffande den kom­ munala plansekretessen med i princip samma syfte som den vid årets riksdag. M otionerna behandlades av konstitutionsutskottet (KU 1969: 37), som i sitt utlåtande läm nade en redogörelse för riksdagsbehand­ lingen av likartade motioner till 1961 och 1967 års riksdagar. Vidare redovisade utskottet offentlighetskommitténs (SOU 1966: 60) syn på näm nda sekretessfråga samt redogjorde för direktiven för den år 1969 tillkallade offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén samt den året innan tillsatta bygglagutredningen, vilka båda kommittéer kunde förutsättas komma att behandla frågan om sekretess kring planärenden.

Utskottet uttalade för egen del bl. a., att frågan om ökad offentlighet i planärenden hade stor aktualitet och att berättigade krav hade rests på en ökad insyn i sådana ärenden och på en vidgad allmän debatt under d et kommunala planläggningsarbetets olika stadier. U tskottet erinrade om att någon skyldighet för myndigheterna att hemlighålla handlingar i planärenden inte förelåg. D et fanns således möjlighet att vidga offent­ ligheten i sådana ärenden, vilket enligt utskottet borde kunna utnyttjas särskilt i de fall då planläggningen avsåg kommunalägd m ark. På grund härav och m ed hänsyn till det pågående utredningsarbetet beträffande plansekretessen fann utskottet inte anledning till något initiativ från riksdagens sida och avstyrkte motionerna. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet

Som utskottet uttalade vid behandlingen av två motioner till 1969 års riksdag om ökad offentlighet i planärenden är det av stor betydelse att allmänheten i största möjliga utsträckning får insyn i det kommunala planläggningsarbetet. Härigenom främjas den allmänna debatten på detta viktiga område av samhällslivet. Utskottet delar alltså i princip motionärernas uppfattning i detta hänseende.

G ällande bestämmelser om sekretess i planärenden ger de kommu­ nala planmyndigheterna möjlighet att begränsa insynen i planarbetet. Någon skyldighet att hemlighålla handlingar i planärenden föreligger emellertid inte. Utvecklingen de senaste åren synes också ha gått mot en allt större öppenhet i dessa frågor.

Frågan om sekretess i planärenden kommer att behandlas av såväl

offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén som bygglagutred­ ningen. Någon anledning att i detta läge överlämna frågan även till ut­ redningen om den kommunala demokratin, som m otionärerna föreslår, föreligger inte enligt utskottets mening.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1971: 114, såvitt nu är i fråga.

Stockholm den 2 november 1971

På konstitutionsutskottets vägnar G EORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c), Adams­ son* (s), N elander (fp), Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), Andersson i Stockholm* (s), W erner i M almö (m), Svensson i Eskils­ tuna (s), N orrby i Åkersberga (fp) och Schött (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

M A R C U S B O K T R . STH LM 1971 7 1 0 0 2 4