Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om det statliga remissväsendet
Nr 53
K onstitutionsutskottets betänkande i anledning av m otion om det statliga remissväsendet.
I d etta b etänkande behandlas m otionen 1971:86 av h err Hélen m. fl. (fp), dock endast i den del m otionen avser rem issväsendet (p u n k t 7). Hemställan avser: ” a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hem ställer 7. a tt en aktuell vetenskaplig kartläggning görs av det statliga remissväsendets principer och praxis” .
Bestämmelser om ärendens beredning
I § 10 regeringsform en (R F ) föreskrivs a tt vederbörande äm betsverk skall höras innan ärendena föredras i konselj. D etta beredningsförfarande kan ske genom a tt ärende sänds på remiss till m yndighet. F öreskriften i § 47 RF a tt äm betsverken skall ” räcka varandra h an d en ” u tg ö r en grund för e tt rem issförfarande m yndigheter em ellan. B eträffande sam arbetet m ellan statens äm betsverk finns särskilda bestäm m elser m eddelade i en kungl, kungörelse den 12 septem ber 1921 (SFS 1921:536), vari ” till främ jande av enkelhet och enhetlighet i statsförvaltningen” förordnats följande:
Där i visst ärende kronans rä tt eller eljest allm änna intressen skola tillvaratagas av skilda äm betsverk, sam t föreskrift om överläggning i ärendet m ellan äm betsverken ej finnes annorledes m eddelad, skall, innan talan utföres in fö r dom stol eller annan m yndighet, överläggning äga rum mellan representanter för äm betsverken i syfte att förebygga menings skiljaktigheter och m ot varandra stridande u tta la n d en och yrkanden. Sådana representanter utses av verkens chefer.
Beträffande rem issförfarandet har år 1931 (SFS 1931:213) u tfärdats e tt cirkulär till statens förvaltande m yndigheter angående remissers verkställande och besvarande. Häri uttalas bl. a.:
Kungl. M a j:t vill härigenom anbefalla vederbörande förvaltnings m yndigheter och befattningshavare a tt, innan beslut fattas om inhäm tande genom remiss av y ttra n d e från m yndighet eller annan, noga pröva behovet av sådan åtgärd, därvid de av organisationsnäm nden framhållna synpunkterna böra tjäna till ledning. Särskilt bö r iakttagas, a tt y ttran d e icke infordras i vidare o m fattning eller från andra än som finnes för ärendets utredning nödigt; a tt i rem issbeslutet uttryckligen angives dels, då y ttra n d e finnes erforderligt allenast beträffande viss del av ärendet, den del därav y ttra n d e t skall avse, dels ock, om y ttra n d e finnes böra avgivas efter hörande av underlydande m yndighet eller annan, vem eller vilka skola höras; sam t a tt, då i samma ärende remiss ifrågakom m er till
R iksdagen 1971. 4 sami. N r 53
flera m yndigheter eller andra, y ttra n d e infordras, där så lämpligen finnes kunna ske, från dem sam tidigt och icke från en efter annan. Remissvar skola städse avgivas så skyndsam t förhållandena det medgiva; och åligger det vederbörande befattningshavare a tt genom påm innelser eller eljest tillse, a tt svaren inkom m a inom föreskriven tid eller, där tid fö r svars avgivande ej är u tsa tt i rem issbeslutet, inom skälig tid efter beslutets dag.
Allmänna verksstadgan (SFS 1965:600) innehåller bestäm m elser om m yndigheters uppgifter. I 4 § första stycket föreskrivs:
M yndigheten skall på begäran tillhandagå andra m yndigheter med de upplysningar och d et biträde som den kan läm na. Av andra m yndigheter äger den erhålla de upplysningar och det biträde som fordras för dess verksam het och kunna läm nas av m yndigheterna.
I besvärssakkunnigas förslag till lag om förvaltningsförfarandet (SOU 1964:27) upptogs i k apitlet om ärendes utredning bestäm m elser om rem issförfarandet och förordnande av sakkunnig (8 kap. 12 och 13 §§, s. 3 4 3 —349). På grundval av d e tta förslag och de rem issyttranden som avgetts över d e tta u tarb etad e en arbetsgrupp inom ju stitie d ep a rtem e n tet e tt n y tt förslag till förvaltningslag (SOU 1968:27). B eträffande remisser föreslogs i 10 § följande:
G enom remiss till statlig eller kom m unal m yndighet eller annan in h äm tar m yndigheten upplysning eller y ttra n d e, när det är särskilt föreskrivet eller eljest nödvändigt. Behöver flera höras, göres remiss till dem sam tidigt, om de ej av särskild anledning bör höras en efter annan. Om det ej är obehövligt, anges i remissen i vilka avseenden och inom vilken tid svar önskas sam t om rem issinstansen bör höra annan.
1 anslutning härtill u p ptog arbetsgruppen en redogörelse för gällande rä tt, besvärssakkunnigas m otiv, rem issyttrandena över besvärssakkunnigas betänkande samt gruppens egna överväganden (s. 111 — 118), de senare närm are angivna under rubrikerna rem issrätten, behovsprövningen, rem isstekniken, specificeringen och dröjsmål med svar. I proposition 1971:30 med förslag till förvaltningsrättsreform framla des även förslag till förvaltningslag. Om rem issförfarandet finns regler i 10 § som lyder:
Innan m yndighet inhäm tar y ttra n d e genom remiss, skall m yndigheten noga pröva behovet av åtgärden. Behöver y ttra n d e inhäm tas från flera, skall det göras sam tidigt, om ej särskilda skäl föranleder annat. Om det ej är obehövligt, anges i remissen i vilka avseenden och inom vilken tid y ttra n d e önskas sam t huruvida m ottagaren bör inhäm ta y ttra n d e från annan. D epartem entschefen uttalad e i m otiveringen (prop. del 2 s. 388) a tt han i huvudsak k u n n at ansluta sig till arbetsgruppens förslag. D eparte m entschefen erinrade om a tt det för andra offentliga organ än statliga och för enskilda in te förelåg någon skyldighet a tt besvara en remiss utom i de fall då d e tta var uttryckligen föreskrivet i särskild författn in g . Någon ändring därvidlag åsyftades inte. För att undvika feltolkning borde reglerna inte utform as vare sig som e tt åläggande för m yndigheten a tt
rem ittera e tt ärende till annan, när det var nödvändigt, eller som e tt bem yndigande a tt göra detta. Frågan om sådan skyldighet eller befogen h e t förelåg i det enskilda fallet fick i stället avgöras enligt gällande allmänna regler. G enom förvaltningslagen borde d ärem ot inskärpas a tt m yndighet före remiss noga skulle pröva behovet av åtgärden. U tsk o ttet (KU 1 9 7 1 :36) fann vid sin behandling av propositionen med följdm otioner ej anledning till erinran eller till särskilt u ttalande i anledning av propositionens förslag till ny förfarandelagstiftning för förvaltningsm yndigheten. Riksdagen följde u tsk o tte t. Den antagna förvaltningslagen (1 9 7 1 :290) skall träda i k raft den 1 januari 1972.
Verkställda undersökningar
R em issförfarandet har tidigare uppm ärksam m ats av ko n stitu tio n s u tsk o tte t vid granskningen av statsrådsprotokoll. Frågan härom har upptagits i granskningsm em orialen åren 1967, 1968, 1969 och 1970 (KU 1967:34, 1968:15, 1969:18 och 1970:42). Främ st har u tsk o tte t påpekat vikten av a tt d epartem enten övade effektiv tillsyn över a tt remissvar avgavs inom skälig tid. Även justitieom budsm annen har upprepade gånger b eto n at vikten av att ärendes handläggning inte fördröjs genom rem issbehandlingen (JO 1966 s. 581, 1968 s. 323). Riksdagens revisorer har genom sitt kansli u tfö rt en undersökning av d et statliga rem issförfarandet. S yftet var a tt fastställa den arbetsbelast ning och de kostn ad er som rem issförfarandet vållar m yndigheterna sam t a tt undersöka m öjligheterna a tt rationalisera verksam heten. U ndersök ningen har redovisats genom riksdagens revisorers granskningsprom em oria nr 4 /1 9 7 1 , dagtecknad den 15 mars 1971. Denna u p p ta r bl. a. skilda avsnitt om rem issförfarandets om fattning, k ostnader och stru k tu r sam t en diskussion av rem issbegreppet. Slutligen framläggs sy n p u n k ter och förslag i anledning av undersökningen. G ranskningsprom em orian har sänts på remiss till närm are e tt tjugotal m yndigheter. H ärefter har revisorerna gjort en den 23 septem ber 1971 dagtecknad fram ställning till Kungl. Maj:t i frågan. Revisorerna skiljer i sin fram ställning på allm änna remisser och s. k. rutinrem isser. Med allm änna remisser avser de offentliga utredningar, d epartem entsprom em orior, principiella förfrågningar och liknande. Som rutinrem isser betecknas m era rutin b eto n ad e ärenden såsom besvär av olika slag, tillstånds- och anståndsärenden etc. Revisorerna föreslår Kungl. Maj:t a tt rem issverksam heten överses i rationaliseringssyfte på två parallella vägar, dels såvitt gäller de allm änna rem isserna genom e tt inom Kungl. Maj:ts kansli verksam t organ, dels beträffande rutinrem isserna av en arbetsgrupp under sta tsk o n to re ts ledning.
Utskottet
R em issförfarandet har u nder senare år uppm ärksam m ats på olika sätt såväl vid lagstiftning som av riksdagens kontrollorgan. Sålunda h ar i den av 1971 års riksdag antagna förvaltningslagen, som skall träd a i k raft den 1 ja n u ari 1972, intagits bestäm m elser om rem issförfarandet. Vidare har k o n stitu tio n su tsk o tte t företagit en ingående granskning av handlägg ningen av rem issärenden, vilken redovisats i u tsk o tte ts granskningsmem orial åren 1967—1970. Även justitieom budsm ännen har upprepade gånger u tta la t sig om rem issbehandling av ärenden. Slutligen har inom riksdagens revisorers kansli företagits en undersökning av rem issväsendet, vilken redovisats i en granskningsprom em oria under innevarande år. U ndersök ningen h ar legat till grund för en av revisorerna till Kungl. Maj:t gjord fram ställning om översyn av rem issverksam heten. R em issförfarandet har genom de företagna undersökningarna belysts från skilda utgångspunkter. Då frågan om rem issverksam heten däijäm te genom d e t initiativ som tagits av riksdagens revisorer redan aktualiserats hos Kungl. Maj:t, finnér u tsk o tte t inte erforderligt m ed något ytterligare initiativ från riksdagens sida. U tsk o tte t hem ställer därför a tt riksdagen avslår m otionen 1971:86 såvitt avser hem ställan under p u n k t 7. S tockholm den 2 novem ber 1971 På k o n stitu tio n su tsk o tte ts vägnar GEORG PETTERSSON
Närvarande: herrar P ettersson i Visby (s), Adam sson* (s), Nelander (fp ), Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Mossberg (s), Werner i Malmö (m ), Svensson i E skilstuna (s), Bergqvist (s), Fiskesjö (c), N orrby i Åkersberga (fp), Olsson i Sundsvall (c) och W ictorsson* (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar N elander och N orrby i Åkersberga (fp), vilka ansett att u tsk o tte ts y ttran d e och hem ställan b o rt ha följande lydelse: ” R em issförfarandet har u n d er senare å r (lika med u tsk o tte t) rem issverksam heten. R em issförfarandet har genom de företagna undersökningarna belysts företrädesvis från kvantitativa utgångspunkter och med avseende på statliga remissinstanser. Det väsentliga kravet i m otionen 1971:86, att åstadkom m a en kvalitativ analys i form av en förutsättningslös vetenskap lig utredning av rem issverksam heten, är sålunda inte tillgodosett. Ej heller h ar undersökningarna avsett rem issinstanser u tom statsförvaltningen. Den
rationalisering av remissväsendet, som revisorernas fram ställning avser, måste bygga på den bredare undersökning som krävs i m otionen, varför u tsk o tte t finnér a tt en sådan undersökning bör initieras av riksdagen. U tsk o tte t hem ställer därför a tt riksdagen m ed bifall till m otionen 1971:86, såvitt avser hem ställan u n d er p unkt 7, i skrivelse till Kungl. Maj:t hem stäl ler a tt en aktuell vetenskaplig kartläggning görs av det statliga remissväsendets principer och praxis.”
G ö teb o rg s O ffsettry ck e ri A B , S th lm 7 1 .5 0 5 S