Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om valstatistiska undersökningar angående majoritetsval

Konstitutionsutskottets betänkande nr 56 år 1971 KU 1971:56

Nr 56

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om valstatistiska undersökningar angående majoritetsval.

I detta betänkande behandlas motionen 1971: 552 av herrar Svensson i Eskilstuna (s) och Adamsson (s).

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t begär att valstatistiska undersökningar om majoritetsval utföres och publiceras i skriftserien Statens offentliga utredningar i syfte att ge underlag för den författningspolitiska debatten med utgångspunkt i 1964, 1968 och 1970 års val».

Tidigare behandling av frågan

K onstitutionsutskottet behandlade vid 1969 års riksdag en motion an­ gående undersökningar rörande fingerade val enligt majoritetsvalmetod (1969: II: 338 av herr Svensson i Eskilstuna, s). U tskottet uttalade i sitt utlåtande (KU 1969: 7) följande:

Författningsutredningen, som tillsattes år 1954 och som framlade för­ slag rörande Sveriges statsskick år 1963, lät i samband med sitt arbete företa vissa undersökningar om den mandatfördelning som skulle ha uppkommit därest majoritetsval i enmansvalkretsar, eventuellt i kom ­ bination med proportionell metod, hade tillämpats vid riksdagsmannavalen.

Resultaten av undersökningarna som baserades på röstsiffrorna vid olika val, senast 1960 års andrakammarval, publicerades i skriftserien Statens offentliga utredningar. I förevarande motion hemställs att sådana undersökningar skall genom Kungl. M aj:ts försorg utföras även på basis av röstsiffrorna vid 1964 och 1968 års riksdagsmannaval. U tskottet delar motionärens uppfattning att den allmänna debatten bör tillföras m ate­ rial, som belyser frågan om valsättets inverkan på mandatfördelningen och därmed sammanhängande politiska förhållanden. De i motionen föreslagna kompletterande undersökningarna bör därför enligt utskot­ tets mening utföras. Liksom i författningsutredningens undersökningar bör därvid verkan av olika partikombinationer granskas. U tskottet kan dock inte nu närm are bedöma, om även verkningarna av olika kombina­ tioner av majoritetsval och proportionellt val bör undersökas. Ej heller vill utskottet ta ställning till frågan om vilka förutsättningar i fråga om m andatantal, valkretsindelning o. d. som bör läggas till grund för under­ sökningarna. D et torde få ankomma på Kungl. M aj:t a tt lämna närm are direktiv i dessa hänseenden.

Utskottet tillstyrkte bifall till motionen och riksdagen biföll utskottets hemställan.

På fråga i andra kam m aren den 5 november 1970 angående vilka åt­ gärder som vidtagits eller planeras med anledning av riksdagens skrivelse 1969: 77 svarade justitieministern bl. a. följande:

I nuvarande läge, då en ny författning med ett nytt valsystem just antagits, har m an i justitiedepartem entet inte ansett sig böra ge under­ sökningen om majoritetsval prioritet fram för andra, m era aktuella upp­ gifter. Frågan kom m er att tas upp n är arbetsläget medger d e t .----------det nya proportionella systemet h ar tillämpats bara en gång o c h ----------dess regler om mandatfördelningen är förankrade i grundlag. D et är alltså också — praktiskt sett — ett arbete på lång sikt a tt åstadkomma en ändring av valsystemet.

I detta sammanhang kan erinras om att grundlagberedningen bl. a. har i uppdrag att behandla valsystemet. Dess direktiv (Riksdagsberättelse 1967 s. 78) innehåller i denna del följande:

E tt allmänt om fattat önskemål är, att valsystemet skall säkerställa en regional representation i riksdagen. Utredningen bör därför utgå ifrån a tt direkta val till riksdagen i fortsättningen liksom hittills skall ske val­ kretsvis. Även om röster inom skilda politiska läger höjts till förmån för majoritetsval, är dock den förhärskande meningen för närvarande den a tt proportionell valmetod är att föredra. Så länge detta opinionsläge består, synes det naturligt att utredningen inriktas på proportionellt val­ sätt.

Utskottet

Redan 1969 biföll riksdagen ett motionsyrkande med begäran att undersökningar rörande fingerade val enligt majoritetsvalmetod skulle utföras på grundval av röstsiffrorna vid 1964 och 1968 års andrakammarval.

Utskottet, som förutsätter a tt Kungl. M aj:t inom en snar framtid kom m er att låta utföra de begärda undersökningarna, finner det vara önskvärt och lämpligt att dessa i enlighet med vad som yrkas i före­ varande motion kompletteras med motsvarande undersökningar med röstsiffrorna vid 1970 års riksdagsval som underlag. Härigenom kan även valsättets inverkan på mandatfördelningen i enkammarriksdagen belysas.

De begärda undersökningarna bör enligt utskottets mening publiceras antingen i skriftserien Statens offentliga utredningar eller på annat lämp­ ligt sätt.

U tskottet hemställer sålunda

att riksdagen i anledning av motionen 1971: 552 anhåller hos

Kungl. M aj:t att valstatistisk undersökning om majoritetsval

utföres på grundval av röstsiffrorna jämväl vid 1970 års val. Stockholm den 9 november 1971 På konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i L u ttra (c), Nelander (fp), Henningsson (s), Hernelius (m), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Ahlm ark (fp), Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), W erner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s) och Gustavsson i Ängelholm* (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Särskilt yttrande

av herrar Nelander (fp) och Ahlm ark (fp):

Vi tror att värdet av en valstatistisk undersökning om majoritetsval i enmansvalkretsar på 1970 års svenska valresultat blir synnerligen begränsat. Men eftersom riksdagen redan fattat beslut att göra en så­ dan undersökning på grundval av 1964 och 1968 års val vill vi inte motsätta oss att också 1970 års utfall blir redovisat.

Inte heller delar vi motionärernas tro på värdet av majoritetsval. Tvärtom menar vi att majoritetsval i enmansvalkretsar ofta ger god­ tyckliga och orättvisa resultat, vilket flera gånger framgått av mandat­ utfallen i t. ex. Storbritannien. Ju mer kunskap man får om detta val­ systems verkningar desto svårare blir det att vinna anhängare för det. Också detta skäl gör att vi inte vill motsätta oss utskottets förord för en undersökning av hur majoritetsval skulle ha verkat med 1970 års svenska valresultat.