Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion angående fördelning inom parti av utjämningsmandat vid riksdagsval
Konstitutionsutskottets betänkande nr 58 år 1971 KU 1971:58
Nr 58
Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion angående fördelning inom parti av utjämningsmandat vid riksdagsval.
I detta betänkande behandlas motionen 1971: 544 av herr N orrby i Åkersberga m. fl. (fp, m och c).
Hemställan avser: »att riksdagen hemställer att Kungl. M aj:t m åtte ge grundlagberedningen i uppdrag a tt utarbeta förslag till ändring av riks dagsordningens 17 § 3 mom. i enlighet med vad som i motionen anförts samt att förslag framlägges senast vid 1973 års riksdag».
M otionen syftar till a tt ändra reglerna för riksdagsval beträffande för delningen inom ett parti av utjämningsmandaten på sådant sätt a tt första divisorn (1,4 enligt den jämkade uddatalsmetoden) inte skall användas vid denna fördelning utan att jämförelsetalet skall vara lika med röste talet i de valkretsar där ett parti inte fått något fast valkretsmandat. H ärigenom skulle enligt m otionärerna borttagas en förhöjd tröskeleffekt, som kan försvåra tillfredsställande regional representation.
Gällande bestämmelser m. m.
Riksdagsordningen (RO) § 17 innehåller de närm are reglerna om mandatfördelningen uppdelad på tre moment. 1 mom. innehåller regler om fördelningen inom valkretsarna av de fasta valkretsm andaten, 2 mom. reglerna om fördelningen mellan partier av utjämningsmandaten och 3 mom. reglerna om vilka valkretsar som skall tillföras partiernas utjämningsmandat. R O § 17 mom. 3 h ar följande lydelse:
Av de utjäm ningsm andat som parti erhållit tillföres det första den valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten upp visar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående utjämnings m andat tillföras ett efter annat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar störst jämförelsetal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i 1 mom. på partiets röstetal i valkretsarna.
Vid fördelning av de fasta valkretsmandaten användes ej längre den tidigare s. k. d’Hondtska metoden utan i stället den s. k. uddatalsmeto den, vilken förbundits med en spärr för att m otverka uppkomsten av småpartier. Metoden uttrycks i lagtexten genom en definition av begrep pet jämförelsetal. Enligt R O § 17 mom. 1 erhålles jämförelsetalet, så länge parti inte tilldelats något m andat, genom att partiets röstetal i val kretsen delas med 1,4 (kallad första divisor) och därefter genom att röste-
talet för varje gång delas med det tal som m otsvarar dubbla antalet m an dat, som partiet erhållit i valkretsen, ökat med ett. Vid fördelningen av utjäm ningsm andat inom parti (§ 17 mom. 3) används jämförelsetal på samma sätt som i 1 mom.
I grundlagberedningens förslag till författningsreform (SOU 1967: 26 s. 201) uttalas i specialmotiveringen beträffande § 17 mom. 3 R O föl jande:
I 3 mom. bör vidare regleras h u r utjämningsmandaten skall tillföras valkretsarna. D etta skall ske för varje parti för sig. P artiet skall tillföras sina utjäm ningsm andat i de valkretsar där partiet vid jämförelse val kretsarna emellan ligger närm ast till a tt ta ytterligare m andat sedan för delningen i första omgången h ar avslutats. Avgörande är härvid de jämförelsetal som partiet har i de olika valkretsarna efter fördelningen i första omgången, dvs. sedan nytt jämförelsetal i förekommande fall har beräknats efter fördelningen av det sista fasta valkretsm andatet i varje valkrets. D et första utjäm ningsm andatet skall tillföras partiet i den val krets där partiets jämförelsetal efter den första omgången är högre än i övriga valkretsar. D ärefter tillförs partiet sina övriga utjämningsmandat ett efter ett i den valkrets där partiet för varje gång h ar högst jäm förelsetal. F ö r varje m andat som tillförs partiet i en valkrets beräknas nytt jämförelsetal i valkretsen med hänsyn till det totala antalet m andat som partiet h ar få tt i valkretsen.
Någon närm are motivering i denna del återfinns inte i propositionen med förslag till grundlagsändringar (1968: 27). D är anförs bara att reg lerna bör utform as i överensstämmelse med grundlagberedningens för slag.
U tskottet (KU 1968: 20 s. 23) uttalade i denna del:
Vid den närm are utformningen av valsystemet har grundlagbered ningen strävat efter a tt så långt som möjligt tillgodose regionala intres sen. Även utjämningsmandaten föreslås sålunda bli tillförda valkretsarna och besatta med kandidater som nominerats där. Sådana m andat skall partierna få i valkretsar efter storleken av de jämförelsetal som de h ar i dessa efter fördelningen av de fasta mandaten. Liksom departements chefen finner utskottet tillfredsställande att det på detta sätt blir möjligt att inom ram en för ett riksproportionellt valsystem beakta de regionala aspekterna och tillstyrker därför förslaget även i denna del.
Avgivna reservationer mot utskottets betänkande avsåg ej fördel ningen av utjämningsmandat. Riksdagen antog i enlighet med utskottets hemställan propositionens förslag.
Utskottet
M otionen syftar till en ändring av reglerna vid riksdagsval fö r fördel ningen inom parti av utjämningsmandat. Härigenom skulle enligt motio närernas mening uppnås en bättre regional representation.
Vid den överenskommelse mellan de politiska partierna som föregick genomförandet av den partiella författningsreformen fästes beträffande riksdagens sammansättning det största avseendet vid två förhållanden. D et ena var a tt m andatantalet skulle bestämmas så att en tillfredsstäl lande regional representation skulle ernås. Det andra var att proportio nell rättvisa skulle uppkomma partierna emellan. Mandatfördelningen inom partierna kom därem ot att ägnas mindre intresse.
Enligt vad utskottet inhäm tat kom m er grundlagberedningen a tt i sitt fortsatta arbete belysa även frågan om fördelning av utjämningsman dat inom parti genom att med röstsiffrorna från 1970 års val som u t gångspunkt undersöka olika fördelningsreglers inverkan på riksdagens sammansättning. Härigenom kan underlag skapas för överväganden om en annan beräkningsmetod än den nuvarande bör användas för fördel ningen av utjäm ningsm andat inom parti.
Då grundlagberedningen sålunda kan förutsättas komma att redovisa den av m otionärerna aktualiserade frågan i sitt fortsatta arbete, finner utskottet ytterligare åtgärd från riksdagens sida nu inte vara erforderlig. Utskottet hemställer därför
att riksdagen förklarar motionen 1971: 544 besvarad med vad ut
skottet anfört.
Stockholm den 9 november 1971
På konstitutionsutskottets vägnar G EO RG PETTERSSON
Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i L uttra (c), H en ningsson (s), Hernelius (m), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), W erner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Norrby i Åkersberga (fp), Gustavsson i Ängelholm* (s) och Molin (fp).