Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motioner om kartläggning av mångsyssleriet i politiken
Konstitutionsutskottets betänkande nr 63 år 1971 KU 1971: 63
Nr 63
Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motioner om kartläggning av mångsyssleriet i politiken.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1971:86 av herr Helén m. fl. (fp) såvitt avser hemställan punkt 3 samt
1971: 287 av herr Ahlmark (fp).
Hemställan avser
i motionen 1971: 86 punkt 3: ”att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t hemställer att en kartläggning görs av 'mångsyssleriets’ om fatt ning och verkningar i svensk politik” ; samt
i motionen 1971: 287: ”att riksdagen i en skrivelse till Kungl. M aj:t hemställer om en kartläggning av omfattning och verkningar av mång syssleriet i svensk politik”.
Frågans behandling vid 1970 års riksdag
Allmänna beredningsutskottet behandlade i utlåtande ABU 1970: 11 motionen 1970: II: 1107 av herr Ahlm ark (fp) med i stort sett samma in nehåll som årets motioner.
Utskottet anförde därvid följande:
Som motionären framhållit har frågan om riksdagsledamöternas in nehav av uppdrag behandlats i olika sammanhang, och vissa undersök ningar i ämnet pågår. I motionen nämnes i detta hänsende länsdemokratiutredningen, den s. k. representationsundersökningen samt den all m änna debatten om kommunindelningsreformen. Utskottet vill till dessa uppgifter foga, att statsvetenskapliga institutionen i Uppsala år 1963 genomförde en enkät bland riksdagens ledamöter avseende deras enga gemang i organisationer samt deras kommunala och andra uppdrag. Enkätm aterialet förvaras hos riksdagens upplysningstjänst m en har en dast till en mindre del bearbetats. Vidare kan erinras om att en veten skaplig undersökning med stöd av medel från riksbankens jubileumsfond bedrives av den s. k. kommunalforskningsgruppen och att i denna under sökning sådana frågor som exempelvis förtroendemännens deltagande i förvaltningen, nämndernas sammansättning, förhållandet mellan partier, fullmäktige och kommunstyrelse samt mellan organisationerna och kom munerna m. m. behandlas. Frågan om riksdagsledamöters och andra politikers olika engagemang lär bli uppmärksammad i denna utredning. D et kan också nämnas att partigrupperna i riksdagen i sina kanslier följer spörsmålet om gruppmedlemmarnas uppdrag. Slutligen må fram hållas att riksdagsbiblioteket sedan år 1961 i anledning av ett riksdags- 1 Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 63
beslut insamlar biografiska uppgifter om nyblivna riksdagsledamöter, innefattande upplysningar bl. a. om kommunala och offentliga uppdrag. D et är enligt utskottets mening önskvärt att detta arbete skall kunna uppläggas så, att uppgifter blir tillgängliga även beträffande uppdrag som ledamot erhållit efter sitt inträde i riksdagen. Delar av det material som ovan berörts har förutom i det ovan näm nda betänkandet publicerats i olika sammanhang, exempelvis i ver ket Samhälle och riksdag och i Nils Elvanders arbete Intresseorganisa tionerna i dagens Sverige. Vidare har vissa på materialet grundade sammanställningar gjorts av riksdagens upplysningstjänst. Representationsundersökningen har uppgivits kunna redovisas i år, och kommu nalforskningsgruppens uppdrag har likaså beräknats kunna slutföras år 1970. Såvitt utskottet kunnat bedöma bör det rikhaltiga material som således föreligger eller inom en nära fram tid är att förvänta kunna ge en god belysning åt frågan i vilken omfattning uppdrag innehas av riksdags ledamöter och andra politiker. U tan att för egen del ta ställning till de värderingar beträffande ”mångsyssleriet” som uttalats eller framskym tar i motionen finner utskottet inte skäl att härutöver förorda en under sökning av den art som skisserats av motionären. Fördelningen av upp drag bör enligt utskottets mening ses som en praktisk avvägningsfråga, där värdet av fackkunskaper och mångsidig erfarenhet m. m. får stäl las m ot risken av alltför stor splittring av den enskilde politikerns ar betsuppgifter. D et bör ankomma på de politiska partierna att göra de härvid erforderliga bedömningarna. Frågan om breddning och förstärk ning av den kommunala demokratien äger stor aktualitet i den allmän na debatten, och det kan förutsättas att partierna vid fördelningen av uppdrag tar hänsyn bl. a. till de önskemål och behov som kan utkristal liseras ur denna debatt.
M otionen avstyrktes av utskottet. Fyra ledamöter (fp) reserverade sig och anförde att flera problem inte tillräckligt belysts i gjorda under sökningar och troligen inte heller skulle komma att behandlas särskilt ingående i pågående utredningar. De ansåg, att det för fördelningen av ansvar på många människor var av stor betydelse att mångsyssleriet motverkades, att det härför krävdes mer kunskaper om mångsyssleriets omfattningar och verkningar, samt att skäl fanns att ta initiativ i frågan. Reservanterna hemställde att riksdagen skulle som sin mening ge Kungl. M aj:t till känna vad de anfört. Riksdagen följde utskottet.
Vissa undersökningar
Omfattande undersökningar av den kommunala självstyrelsen har sedan 1965 med anslag från riksbankens jubileumsfond bedrivits inom de statsvetenskapliga institutionerna vid universiteten och samordnats av ett gemensamt organ, kommunalforskningsgruppen. I gruppens skriftserie har under 1971 publicerats boken ”Partierna nominerar” som utgör del 3 i serien ”Den kommunala självstyrelsen”. Den redovisar resultat från det delprojekt som behandlar partiernas kandidatnomine
ring vid 1966 års kommunalval. I olika kapitel behandlas kandidaternas sociala bakgrund, deras partimeritering, attraktivitet i fråga om yrke och representativitet. I ett särskilt kapitel kallat ”Kandidaternas duglig het” redovisas särskilt undersökningar beträffande deras aktivitet i o r ganisationer, i partiet och i kommunala nämnder.
Inom ram en för kommunala forskningsgruppens arbete har i dess avhandlingsserie som nummer 18 publicerats undersökningen ”Lands tingsledamöterna. Resultat från en enkätundersökning 1968” (stencil). Ledamöternas parti- och organisationsengagemang, deras kommunala och rikspolitiska erfarenhet samt deras landstingserfarenhet, ställning och arbetsinsats i landstingen redovisas i olika kapitel.
F ör en undersökning beträffande uppdragskoncentrationen i kommu nerna har samlats material genom enkät till samtliga forskningsgruppens kommuner. M aterialet har bearbetats och resultatet avses att publiceras troligen i bokform under hösten 1971.
Med stöd av medel från riksbankens jubileumsfond arbetar representationsundersökningens forskargrupp vid statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Denna innefattar som forskningsprojekt en med beteende vetenskapliga metoder genomförd empirisk undersökning av relatio nerna mellan väljare och valda på rikspolitisk nivå. Enligt dess forsk ningsprogram kommer bl. a. ”riksdagsledamöternas roll som företrädare för lokala intressen och väljarorganisationer att behandlas som en del av det större sammanhang, som utgöres av relationerna mellan rikspolitik och organiserade åsiktsgrupper och intressegrupper i allmänhet. Rikspolitikernas kommunalpolitiska anknytning kommer då att ses som en av de vägar genom vilka politikens innehåll påverkas av olika grupp intressen. Intervjufrågor om olika typer av kontakter med organisationslivet har givits stort utrymme både i riksdagsundersökningen och i välj arundersökningen.” En större intervjuundersökning av ledamöter av riksdagens andra kammare genomfördes under 1969. Vidare fullföljdes i samband med 1970 års val en riksomfattande panelundersökning ge nom en tredje undersökning utöver två tidigare undersökningar 1964 och 1968. Projektets databas för studiet av åsiktsbildningen bland väl jarna innefattar närm are 5 000 personer. E tt flertal forskare arbetar nu med datam aterialet som bas med olika problemställningar, t. ex. riks dagsmännens roll som förmedlare av lokala och kommunala opinioner.
Utskottet
E tt motionsyrkande om en kartläggning av det s. k. mångsyssleriet i politiken framställdes även vid 1970 års riksdag. Det behandlades av allmänna beredningsutskottet, som i sitt av riksdagen godkända utlåtan de avstyrkte motionen. Därvid åberopade utskottet främ st att det rik
haltiga material, som redan förelåg eller förväntades inom en nära framtid, kunde ge god belysning av frågan.
Utskottet finner ej skäl till annan bedömning, eftersom fortlöpande undersökningar äger rum om politiker av intresse för den i motionerna aktualiserade frågan.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1971: 86, såvitt avser hemställan
punkt 3, samt motionen 1971: 287.
Stockholm den 9 november 1971
På konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON
Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i L uttra (c), H en ningsson (s), Hernelius (m), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Johans son i Trollhättan (s), Ahlmark (fp), Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), W erner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), N orr by i Åkersberga (fp) och Gustavsson i Ängelholm* (s). * Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Ahlmark (fp) och N orrby i Åkersberga (fp), vilka anfört:
”Vi anser att det är viktigt att uppdragen i rikspolitik, landsting och kommuner sprids på många människor. D et breddar ansvar och infly tande, ger politikerna ökad möjlighet att 'läsa på’ och följa debatten, underlättar kontakten med väljarna.
Mångsyssleriet bland politiker är därför ett problem som bör kart läggas bättre än hittills. De undersökningar som utskottet näm ner är långtifrån tillräckliga. Flera av de frågeställningar som tas upp i m o tionerna 1971: 86 och 1971: 287 blir inte belysta av dem. Vi vill därför ytterligare belysa omfattning och konsekvenser av uppdragskoncentration i riks- och kommunalpolitik — inte för att driva fram lagstiftning utan för att stimulera den allmänna debatten inom och utom partierna på ett område som ofta försummats men blir allt viktigare.
Vi anser därför att utskottet bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1971: 86, såvitt avser hem
ställan punkt 3, samt motionen 1971: 287 i skrivelse till Kungl.
M aj:t hemställer att en kompletterande kartläggning, samman
ställning och analys görs av 'mångsyssleriets’ omfattning och
verkningar i svensk politik.”
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 71 0 0 2 4