Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om riksdagens upplysningstjänst och experter i riksdagen
Konstitutionsutskottets betänkande nr 68 år 1971 KU 1971: 68
Nr 68
Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om riks dagens upplysningstjänst och experter i riksdagen.
Motionerna
I d e tta betänkande behandlas m otionen 1971: 86 av h err H elén m. fl. (fp), såvitt avser hem ställan u nder B an d ra att-satsen, sam t m otionen 1971: 543 av h e rr Nilsson i T värålund m. fl. (c).
H em ställan avser
i m otionen 1971: 86 i aktuell del: ” a tt riksdagens förvaltningskontors styrelse och konstitutionsutskottet fram lägger förslag om en utveckling av riksdagens upplysningstjänst, så a tt den också kan tjänstgöra som ett fristående utredningsinstitut, och a tt erforderliga m edel föreslås h ä rfö r” ; sam t
i m otionen 1971: 543: ” att denna m otion delges grundlagberedningen fö r prövning i dess fo rtsatta arbete” .
U n d er rubriken F ristående utredningsinstitut anförs i m otionen 1971: 86 a tt e tt väsentligt bidrag att stärk a riksdagens ställning skulle vara att kraftigt bygga u t riksdagens upplysningstjänst så a tt även m er o m fat tande fak ta u tred n in g a r kan verkställas åt uppdragsgivarna. G enom en väsentlig höjning av nuvarande anslag skulle ett fristående utrednings institut k u n n a skapas.
I m otionen 1971: 543 upptas frågan om h u r riksdagen skall k u n n a få tillgång till teknisk och vetenskaplig sakkunskap och expertis, som kan ge vägledning för den politiska beslutsprocessen. M otio n ärern a utta la r a tt riksdagen m åste bli i stånd a tt sakligt behandla tekniskt svåra frågor och a tt tillräckliga resurser m åste stå till förfogande fö r riksdagens granskning av fram lagda förslag. R iksdagen b ö r d ä rfö r enligt m o tio n ä rern a förses m ed m öjligheter att ha tillgång till egen expertis som skulle bli jäm ställd m ed regeringens.
Tidigare behandling av frågan m. m.
Riksdagen behandlade år 1968 m otioner om riksdagens inform ations behov avseende sakkunskap i tekniska och vetenskapliga spörsm ål väckta av h e rr D ahl (s), fru Segerstedt W iberg (fp) (1968: I: 96), h err H enningsson (s) och h e rr von Friesen (fp) (1968: II: 137).
E fter redogörelse fö r riksdagens upplysningstjänst, för den år 1967 1 Riksdagen 2971. 4 sami. Nr 68
ik raftträd d a personalorganisationen, fö r Sällskapet Riksdagsm än och forskare (R IF O ) sam t fö r utskottens m öjligheter till rem iss till m yndig heter anfö rd e konstitutionsutskottet (K U 1968: 38), a tt den väckta f rå gan i hög grad var betydelsefull. U tskottet fortsatte:
Den b ör enligt utskottets m ening upptas till övervägande på sätt m o tio n ärern a fö ro rd at. O lika vägar ä r tä n k b ara för a tt få till stånd denna prövning. U tskottet h a r funnit det m est ändam ålsenligt a tt g rundlagbe redningen u p p ta r fråg an under sin nu pågående allm änna översyn av riksdagens arbetsform er. Vissa spörsm ål m ed om edelbar anknytning till den h ä r aktuella problem atiken kom m er näm ligen att behandlas under denna översyn, bl. a. utskottsorganisationen.
A tt fråg an överläm nas till grundlagberedningen fö r övervägande får em ellertid inte innebära att den släpps u r sikte inom riksdagen. D en bör i stället noga uppm ärksam m as i riksdagens arbete. U tskottet vill peka på några av de m öjligheter som red a n i dag står riksdagen till buds fö r all bred d a och fö rd ju p a sakbehandlingen av ärendena. G enom den väsen t ligt fö rstärk ta personalorganisation som nyligen genom förts h a r u t skotten få tt ökade resurser för utredningsarbete och insam lande av in form ationer. U tsk o ttet h a r också m öjlighet att engagera specialföre dragande m ed särskild sakkunskap i den m ån det erfordras liksom att inkalla experter för a tt läm n a upplysningar och besvara frågor. D e kan även bered a m o tio n ärer tillfälle a tt in finna sig vid sam m anträde och redogöra fö r m aterial och synpunkter som legat till grund för väckta förslag m en av tekniska skäl inte k u n n at redovisas i m otionerna. G e nom rem issförfarande kan utskotten inhäm ta inte b ara opinioner utan även saklig inform ation. U ppbyggnaden av riksdagens upplysningstjänst utgör v idare ett viktigt led i strävandena a tt tillgodose inform ationsbe hovet inom riksdagen. E tt forum för k o n ta k t m ed skilda vetenskapliga arbetsfält h a r tillskapats genom Sällskapet Riksdagsm än och forskare. Vissa institutioner och enskilda sam m anslutningar, däribland Ingeniörsvetenskapsakadem ien och Svenska Teknologföreningen, h a r också visat ett intresse fö r k o n tak ter i inform ationssyfte m ed riksdagen vilket bö r tillvaratas. D et fra m stå r fö r u tsk o ttet som angeläget a tt dessa olika v ä gar a tt tillfö ra sakbehandlingen av ärendena m aterial och synpunkter noga uppm ärksam m as inom de skilda riksdagsorganen.
U tsk o ttet hem ställde, a tt riksdagen m åtte anhålla hos K ungl. M a j:t om överläm nande av m otionerna till grundlagberedningen för övervä gande av frågan om riksdagens inform ationsbehov. Riksdagen följde utskottet.
V id konstitutionsutskottets behandling av propositionen m ed förslag till partiell författningsreform u ttalade utskottet (K U 1968: 20 s. 49) att u tredning av organisationsfrågorna borde ske u n d er m edverkan av även a n d ra organ inom riksdagen än utskottet och hem ställde a tt rik s dagen skulle fa tta beslut h äro m sam t a tt den nya utredningen b orde u t ses av talm anskonferensen.
T alm anskonferensen tillsatte våren 1969 en sådan kom m itté som a n tog benäm ningen 1969 års organisationsutredning. D en h a r avgivit b e tä n k an d et E nkam m arriksdagens förvaltnings- och personalorganisation.
O m upplysningstjänsten, som ursprungligen organiserades inom riks dagsbiblioteket och som genom beslut av riksdagen 1966 inordnades som en arbetsenhet inom riksdagens förvaltningskontor, u ttalad e u t redningen följande (s. 45):
U tredningen h a r tidigare u tta la t a tt enligt dess m ening upplysnings tjänsten även i fortsättningen bö r vara ino rd n ad i den cen trala fö r valtningsm yndigheten i riksdagen. U pplysningstjänsten h a r enligt vad som allm änt om vittnats fungerat utm ärkt. U tredningen finner inte skäl a tt föreslå någon ändring i sak i frå g a om upplysningstjänsten. U tre d ningen vill em ellertid föreslå a tt enheten i stället benäm nes ” R iksda gens info rm atio n stjän st” .
B etänkandet behandlades av sam m ansatt konstitutions- och b an k o u t skott (1970: 1) som fö ro rd ad e a tt benäm ningen riksdagens upplysningstjänst skulle bibehållas åtm instone tills vidare och i övrigt inte anförde n ågot om upplysningstjänstens u ppgifter eller om fattning.
1969 års organisationsutredning erinrade i sitt betänkande i april 1970 om utskottens personalorganisation om att den skulle återkom m a till frå g an om behovet av och fö ru tsättn in g arn a fö r ökad inform ation om riksdagen och dess verksam het. E fte r övervägande fann utredningen i skrivelse i oktober 1970 till talm anskonferensen att förslag i äm net inte läm pligen borde utarbetas d å u ta n a tt riksdagen om något eller ett p a r å r borde fö ra n sta lta om en stö rre undersökning av inform ations frågorna. T alm anskonferensen godtog utredningens ståndpunkt.
Sedan det ifrågasatts a tt in rätta ytterligare tjänster inom upplysnings tjänsten beslöt riksdagens förvaltningsstyrelse i juni 1971 att tillsätta en parlam entariskt sam m ansatt utredning m ed fem ledam öter fö r att göra en förutsättningslös undersökning av upplysningstjänstens verksam het. M ot d etta beslut reserverade sig en ledam ot (fp) som ansåg a tt förvaltningsstyrelsen borde avvakta riksdagens ställningstagande till m o tionen 1971: 86 i vad den avser riksdagens upplysningstjänst, innan styrelsen tog några egna utredningsinitiativ.
Ä ven an d ra utred n in g ar inom riksdagen sysslar fö r närv aran d e m ed inform ationsfrågor och därtill ankn y tan d e problem . En arbetsgrupp, riksdagens A D B -utredning, h a r bl. a. i uppdrag att undersöka h u r riks dagen m ed hjälp av datateknik och p å an n a t sätt skall k u n n a tillförskaffa sig erforderlig sakkunskap särskilt i tekniska och vetenskapliga spörsm ål. V idare h a r riksdagen låtit tillkalla en utredning rö ra n d e riks dagsbiblioteket i vars uppdrag ingår a tt överväga bibliotekets ställning inom riksdagsförvaltningen.
I sam band m ed genom gången av riksdagens arbetsform er behandlar grundlagberedningen även fråg o r om riksdagens inform ationsbehov. H ärvid kom m er även fråg an om riksdagens upplysningstjänst och dess ställning a tt övervägas. G rundlagberedningen avser enligt vad utskottet in h äm tat a tt avge förslag u nder fö rsta halvåret 1972.
Utskottet
I m otionerna hem ställs om utbyggnad av riksdagens upplysningstjänst sam t om ökad tillgång till teknisk och vetenskaplig sakkunskap och expertis för riksdagen.
Sedan m otionerna väcktes h ar riksdagens förvaltningsstyrelse tillsatt en parlam entariskt sam m ansatt utredning m ed fem ledam öter m ed u p p gift att göra en förutsättningslös undersökning av upplysningstjänstcns verksam het.
F rågan om förbättring av riksdagens tillgång till teknisk och veten skaplig inform ation övervägs av grundlagberedningen i sam band m ed dess översyn av riksdagens arbetsform er. Enligt vad utskottet inhäm tat avser grundlagbcrcdningen a tt fram lägga förslag u nder första h alvåret 1972.
De i m otionerna aktualiserade fråg o rn a är sålunda förem ål för ö ver väganden såväl av grundlagberedningen som av den av förvaltningsstyrelsen nyligen tillsatta utredningen om upplysningstjänstens verksam het. M ed hänsyn härtill bör m otionerna nu inte föranleda någon åtg ärd frå n riksdagens sida.
U tskottet hem ställer
att riksdagen avslår m otionerna
1 .1 9 7 1 : 86, såvitt avser hem ställan u nder B a n d ra att-satsen,
sam t
2. 1971: 543. Stockholm den 16 novem ber 1971
P å konstitutionsutskottets vägnar G E O R G PET T E R S SO N
Närvarande: h e rra r P ettersson i Visby (s), N elander (fp), H enningsson* (s), fru Thunvall* (s), h e rra r Boo (c), Johansson i T ro llh ättan (s), P ettersson i Ö rebro (c), W ern er i M alm ö (m ), Svensson i E skilstuna (s), Bergqvist (s), K arlsson i M alung* (s), N o rrb y i Å kersberga (fp), Schött (m), Olsson i Sundsvall (c) och W ictorsson (s). * Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av h e rra r N elan d er (fp) och N o rrb y i Å kersberga (fp), vilka ansett att utskottets y ttran d e och hem ställan bort h a följande lydelse:
I m o tio n e r n a ---------------( = u ts k o t te t ) ----------------upplysningstjänstens verksam het.
I m otionen 1971: 86 föreslås bl. a. a tt riksdagens upplysningstjänst skall byggas u t kraftigt och utvecklas till e tt i praktiken fristående u t
redningsinstitut, som skulle k unna b iträda enskilda riksdagsledam öter, riksdagsgrupper och eventuellt även riksdagens utskott m ed m er o m fat tande faktau tred n in g ar. D ärigenom skulle också i viss utsträckning det underläge reduceras, i vilket oppositionen b efinner sig i förh ållan d e till den sittande regeringen n är det gäller utredningsresurser.
U tsk o ttet kan inte finna att den av förvaltningsstyrelsen tillsatta u t redningen syftar till en utvidgning av upplysningstjänstens verksam het. D en tillgodoser alltså på intet sätt m otionskraven, varfö r m otionen bör bifallas av riksdagen.
F rå g an o m ---------------( = u ts k o t te t ) -------------- 1972. D en i m otionen 1971: 543 aktualiserade frågan är sålunda förem ål för behandling. M ed hänsyn härtill bö r m otionen nu inte fö ran led a någon åtg ärd frå n riks dagens sida.
U tskottet hem ställer
1. a tt riksdagen med bifall till m otionen 1 9 7 1 :8 6 , såvitt avser
hem ställan u nder B an d ra att-satsen, hem ställer att riksdagens
förvaltningsstyrelse och konstitutionsutskott fram lägger fö r
slag om en utveckling av riksdagens upplysningstjänst, så att
den också kan fungera som ett fristående utredningsinstitut,
och a tt erforderliga m edel föreslås h ärfö r, sam t
2. att riksdagen avslår m otionen 1971: 543.
MARCUS BOKTK. STHLM 1971 7 1 0 0 2 4
■