Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av skrivelse från talmanskonferensen med överlämnande av ett från kommittén för översyn av Nordiska rådets svenska delegations kansliorganisation inkommet betänkande

Konstitutionsutskottets betänkande nr 72 år 1971 KU 1971:72

Nr 72

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av skrivelse från tal­ manskonferensen med överlämnande av ett från kommittén för över­ syn av Nordiska rådets svenska delegations kansliorganisation in­ kommet betänkande.

Ärendet

I d etta betänkande behandlas ett den 5 maj 1971 dagtecknat betän­ kande, som avgivits av d en av talm anskonferensen den 20 jan u ari 1971 tillkallade kom m ittén fö r översyn av N ordiska rådets svenska delega­ tions kansliorganisation. B etänkandet h a r tryckts i 2 sami.

Betänkandet och dess bakgrund

U n d er vårsessionen i å r godkände riksdagen (prop. 1971: 53, U U 1 9 7 1 :9 , rsk r 154) en överenskom m else den 13 feb ru ari 1971 o m änd­ ring i sam arbetsöverenskom m elsen d en 23 m ars 1962 m ellan D anm ark, F inland, Island, N orge och Sverige. Ö verenskom m elsen syftade till att bygga u t o ch fö rstärk a organisationen av det nordiska sam arbetet inom N ordiska rådet. R ådets hittillsvarande uppgifter och sam m ansättning ändrades inte i någon väsentlig utsträckning. D en viktigaste n yheten i överenskom m elsen v ar u p p rättan d et av e tt nordiskt m inisterråd. Ö ver­ enskom m elsen innebar vidare bl. a. en reform av sekretariatsorganisationen. G enom artikel 49 i överenskom m elsen inrättad es sålunda en ny befattning som presidiesekreterare. D en n e bildar tillsam m ans m ed de fem nationella sek reterarn a e tt sekreterarkollegium , som bistår råd et i dess verksam het. Ö verenskom m elsen träd d e i k ra ft den 1 juli 1971. M o t bakgrunden av de vid denna tid p u n k t sedan länge aktualiserade organisatoriska fö rä n d rin g arn a fö r N ordiska rådets vidkom m ande be­ slöt riksdagen den 15 decem ber 1970 (BaU 1970: 88) a tt föranstalta om en översyn av N o rd isk a rådets svenska delegations kansliorganisa­ tion. D en n a h a r u tfö rts av en av talm anskonferensen tillsatt trem annakom m itté, bestående av riksdagsm ännen Sven M ellqvist (medlem i N o r­ diska rådet) och A strid K ristensson (suppleant i N ordiska rådet) sam t justitieom budsm ännens ställföreträdare Bertil W ennergren. K om m ittén avgav d en 5 m aj 1971 ett betänkande i saken till talm anskonferensen. B etänkandet innehåller redogörelser fö r organisationen u n d er budget­ året 1 9 70/71 av svenska delegationens sekretariat, fö r presidiesekretariatet och fö r vissa fram ställningar frå n svenska delegationen. I dessa

1 R iksdagen 1971. 4 sam i. N r 72

delar hänvisas helt till betänkandet. K om m itténs egen bedöm ning redo­ visas i e tt särskilt avsnitt, som refereras nedan. F ö r n ärm are detaljer hänvisas till den try ck ta texten. K om m ittén k o n sta te ra r i betänkandet att de nationella rådssekretari­ aten ä r sinsem ellan av m ycket olika storleksordning. D e t sägs a tt »med någon schem atisering» det svenska se kretariatet ä r lika stort som de övriga sek retariaten tillhopa. D en huvudsakliga förklaringen härtill är enligt kom m ittén a tt d e t svenska sekretariatet p åtag it sig huvudparten av de gem ensam m a sekretariatsuppgifterna. K om m ittén erin ra r om att avsikten m ed tillskapandet av e tt fristående gem ensam t sekretariat för N ordiska råd e t u n d er ledning av en presidiesekreterare varit a tt d e ge­ m ensam m a sekretariatsfunktionerna skulle överföras från de nationella sekretariaten till presidiesekretariatet. O m så sker b ortfaller enligt kom ­ m ittén d e t viktigaste skälet till a tt d e t svenska sekretariatet är väsent­ ligt större än de övriga nationella sekretariaten. E n ligt kom m itténs m e­ ning finns dock vissa om ständigheter som gör d et svårt att fö r n ärv a­ rande genom föra n åg ra m era om fattan d e fö rä n d rin g ar av personalsta­ ten i d et svenska sekretariatet. K om m ittén hänvisar därvid för d et fö rsta till a tt d e t torde v a ra rea­ listiskt a tt räk n a m ed en viss övergångstid in n a n d e t svenska sekreta­ riatet k a n befrias frå n sin befattning m ed de uppgifter som skall gå över p å presidiesekretariatet. F ö r d e t an d ra b ö r enligt kom m ittén observeras a tt d et inte alltid är fråga om a tt lägga en arbetsuppgift p å presidiesekretariatet och a tt sam ­ tidigt befria de nationella sekretariaten frå n varje befattning m ed denna arbetsuppgift. M ånga arbetsuppgifter kom m er i stället a tt gem ensam t handläggas av presidiesekretariatet och de nationella sekretariaten, och i frå g a om sådana u ppgifter m edför in rättan d et av presidiesekretariatet endast en begränsad arbetslättnad eller ingen arbetslättnad alls fö r de nationella sekretariaten. V iktigare gem ensam m a rådsangelägenheter kom m er i fortsättningen a tt handläggas av e tt sekreterarkollegium bestå­ ende av presidiesekreteraren och de nationella sekreterarna. D e natio­ nella sekretariaten kom m er således inte a tt befrias frå n sin befattning m ed dessa angelägenheter. F ö r det tredje ä r det enligt kom m ittén så att en viss del av arbets­ insatsen vid det svenska sekretariatet i verkligheten kom m er utskotten till godo. Som fjärd e om ständighet av betydelse i d etta hänseende erin rar k o m ­ m ittén om att N ordiska organisationskom m ittén fu n n it d et önskvärt att varje nationellt se k re taria t utom d et isländska förses m ed åtm instone två kvalificerade heltidsanställda befattningshavare. D etta in n eb är en förstärkning av de d an sk a och norska sekretariaten, vilken, om d en ge­ nom fördes, skulle m inska skillnaden i om fång m ellan dem o ch det svenska sekretariatet.

O ak tat de berörda fy ra om ständigheterna ta la r fö r a tt behov kvar­ stå r av a tt tills vidare behålla en täm ligen stor personalstyrka vid det svenska sekretariatet, anser kom m ittén a tt en viss arbetsm inskning för d et svenska sekretariatet kom m er a tt bli följden av presidiesekretariatets in rättan d e och a tt hänsyn härtill b ö r tas vid fastställandet av personal­ staten fö r d e t svenska sekretariatet. K om m ittén anser a tt d e t även fram g en t bö r vid sidan av kanslichefen finnas en kvalificerad befattningshavare i det svenska sekretariatet vil­ ken vid behov skall k u n n a ersätta kanslichefen o ch övertaga dennes funk tio n er som chef fö r kansliet. K om m ittén fin n er sig inte h a anled­ ning a tt uttala sig i den av svenska delegationen aktualiserade frågan om lönesättningen fö r kanslichefen och hans ställföreträdare. E n viss nedskärning av personalen p å byrådirektörsnivå är enligt kom ­ m itténs u ppfattning i och fö r sig m otiverad m ed hänsyn till d en arbetslättnad som kan väntas följa p å presidiesekretariatets inrättande. K om ­ m ittén fin n er sig dock b ö ra avstå frå n a tt fram lägga förslag om en re­ ducering av den n a del av personalen m ed hänsyn till att viss in fo rm a­ tionsverksam het, som fö r n ärvarande ligger p å inform ationssekreteraren, enligt kom m itténs u ppfattning i fortsättningen bö r åvila en av byrådirektörerna. K om m ittén konstaterar i d etta sam m anhang a tt inform ationsverk­ sam heten fö r n ärvarande om besörjs av en inform ationssekreterare, som arb etar p å halvtid fö r presidiet (den gem ensam m a inform ationsverk­ sam heten) och p å halvtid fö r den svenska delegationen (den svenska inform ationsverksam heten). E nligt N ordiska rådets beslut skall den ge­ m ensam m a inform ationsverksam heten i fortsättningen förestås av en heltidsanställd inform ationschef k nuten till presidiesekretariatet. I d etta läge uppkom m er enligt kom m ittén frågan h u r den svenska inform ationsverksam heten skall organiseras i fram tiden. K om m ittén finner att inrättandet av en b efattning som inform ationschef vid p re­ sidiesekretariatet in n e fa tta r en väsentlig fö rstärkning av de organisato­ riska grundvalarna fö r den gem ensam m a inform ationsverksam heten. D e t ä r enligt kom m ittén u p p en b a rt att d et h äru tö v e r finns behov av en viss nationell inform ationsverksam het inom d e t svenska sekretariatet. D en svenska inform ationsverksam heten ä r em ellertid redan i dag av m indre om fattning än den gem ensam m a inform ationsverksam heten. K om m ittén rekom m enderar d ärfö r att den arbetskraft i det svenska sek­ re ta riate t som frigörs som en följd av a tt vissa u ppgifter övergår till p re­ sidiesekretariatet disponeras så a tt en svensk inform ationsverksam het i rim lig om fattning kan upprätthållas. D etta innebär, som redan näm nts, a tt ifrågavarande uppgifter enligt kom m itténs m ening i första h an d bör ankom m a p å en av b y råd irek tö rern a vid sekretariatet. K om m ittén ta r också u p p fråg an om det arkiv som n u finns vid den svenska delegationens kansli. D ärvid fram håller kom m ittén a tt arkivet

redan n u ä r o m fattan d e och av betydelse inte en d ast fö r svenska dele­ gationen o ch fö r N ordiska rådet u ta n också som upplysningskälla för personer u ta n fö r rådet. K om m ittén n o te ra r att arkivet enligt uppgift är väl ägnat a tt vidareutvecklas till en dokum entationscentral fö r n o r­ diska frågor. D et ä r enligt kom m ittén i och fö r sig självklart att varje nationellt sekretariat b ö r h a e tt visst arkivm aterial till sitt förfogande fö r a tt p å e tt ändam ålsenligt sätt k u n n a u tfö ra sina uppgifter. D et arkiv som byggts u p p inom svenska sekretariatet synes em ellertid enligt kom ­ m itténs bedöm ning n u m e ra h a få tt en sådan om fattning och betydelse att det ä r m est följdriktigt att om form a det till e tt gem ensam t nordiskt arkiv underställt presidiesekreteraren. E tt eventuellt beslut härom bör, säger kom m ittén, fattas av presidiet, som därvid också bö r överväga att inrätta en tjänst som arkivarie och bestäm m a lönesättningen fö r denne befattningshavare. I fråg a o m d e t kam erala arbetet i det svenska sekretariatet föreslår kom m ittén ingen ändring. V ad angår personalen i övrigt ansluter sig kom m ittén till de förslag om personalm inskningar som fram förts av svenska delegationen. K o m ­ m ittén u tta la r a tt den inte funnit skäl a tt föreslå någ ra ytterligare fö rän d ­ ringar av d en nuvarande personalstaten. Sam m anfattningsvis föreslår kom m ittén att det svenska sekretariatet från och m ed den 1 juli 1971 förses m ed följande personal: 1 kanslichef 1 avdelningsdirektör eller biträdande kanslichef 1 b y rådirektör (halvtid) 2 byrådirektörer 2 assistenter 1 bokhållare 1 övervaktm ästare 1 kontorsskrivare 1 kansliskrivare 1 förste vaktm ästare Skulle presidiet fa tta beslut om övertagande av svenska delegatio­ nens arkiv, b ö r d etta enligt kom m ittén fö ran led a att den ena assistent­ tjänsten indras.

Yttrande av Nordiska rådets svenska delegation

Sedan utskottet b ere tt N ordiska rådets svenska delegation tillfälle att y ttra sig över trem annakom m itténs förslag, h a r delegationen till utskot­ tet inkom m it m ed e tt d e n 20 oktober 1971 dagtecknat yttrande. Y tt­ randet intages sorn bilaga till detta betänkande.

Anslagsbeslut

Riksdagen beslöt u n d er vårsessionen a tt i enlighet m ed utskottets förslag (K U 1971: 38) i avvaktan p å behandling av förslag frå n den av talm anskonferensen den 20 jan u ari 1971 tillsatta kom m ittén fö r översyn av N ordiska rådets svenska delegations kansliorganisation fö r budgetåret 1 9 7 1 /7 2 anvisa till N ordiska rådets svenska delegation och dess kansli e tt förslagsanslag av 1 125 000 kr. avseende förvaltningskost­ nader. U r d etta anslag, som inte n ärm a re specificerats, täcks bl. a. löne­ kostnaderna fö r delegationens kanslipersonal.

Utskottet

F rå g an om om organisation av N ordiska rådets svenska delegations kansli aktualiserades i sam band m ed att planerna p å att in rä tta ett sär­ skilt rådskansli u n d er en presidiesekreterare växte fram . M an räknade därvid m ed a tt in rättan d e t av e tt gem ensam t kansli skulle k u n n a leda till personalinskränkningar inom det svenska kansliet. F örslag till om organisation h a r läm nats i ett b etänkande frå n en av talm anskonferensen tillsatt trem annakom m itté, dagtecknat den 5 maj 1971. N ordiska rådets svenska delegation h a r y ttra t sig över fö r­ slaget den 20 oktober 1971. K om m ittén och delegationen ä r i stort sett ense om personalbehovet e fte r presidiesekreterarreform en. E nligt bådas m ening b ö r sålunda in­ skränkning göras i fråg a om en tjänst som vaktm ästare och en tjänst som kansliskrivare. D ärjä m te anser kom m ittén a tt en halvtidstjänst som inform ationssekreterare kan d räs in och görom ålen överföras till en av byrådirektörerna. D elegationen finner ett sådant överförande v ara m ind­ re läm pligt och fö rk la ra r a tt behov föreligger av tjänstens bibehållan­ de, åtm instone tills vidare. D elegationen fram h åller i sitt y ttrande bl. a. a tt d et nordiska sam ar­ betets organisation utvecklats vidare även genom an d ra refo rm er än in rättan d et av e tt presidiekansli. M an n äm ner därvid N ordiska m inister­ rådet m ed tillhörande sam arbetsorgan, m inisterrådets äm betsm annagrupp, det nordiska kulturavtalets organ och o rgan inom N O R D T R A N S . V idare utvecklar m an betydelsen av tillkom sten av sekretariatet (sekreterarkollegiet) som e tt perm an en t beslutsorgan. E nligt delegationen blir d e t en av de viktigaste arbetsuppgifterna inom de nationella råds­ sekretariaten att förbereda m edverkan i det gem ensam m a rådssekreta­ riatet. D elegationen u nderstryker a tt m era definitiva erfaren h e ter om h u r den nya organisationen påv erk ar den svenska kansliorganisationen än n u in te föreligger. D elegationen finner därfö r a tt fortlöpande up p ­ m ärksam het bör ägnas åt utvecklingen av den nya organisationen och dess inverkan p å arb e tet inom kansliet och p å kansliets organisation. V ad delegationen i dessa delar uttalat är enligt utskottets m ening vä­

sentligt. D ärav följer också a tt det ställningstagande m a n n u kom m er fra m till b eträffan d e delegationens kansliorganisation inte bö r betraktas som definitivt. H ith ö ran d e frågor får sålunda fortlöpande beaktas, bl. a. vid den årliga budgetbehandlingen. K om m itténs förslag rö ra n d e N ordiska rådets svenska delegations kansliorganisation u tgör enligt utskottets m ening en god grundval för beslut rörande personalorganisationen. M ed hänsyn till vad som fra m ­ kom m it i svenska delegationens yttrande i ärendet b ö r em ellertid några jäm kningar göras i d etta förslag. U tsk o ttet k an godtaga vad delegatio­ nen an fö rt om kanslipersonalens antal o ch uppgifter sam t deras fö r­ delning p å enheter. V idare finner utskottet i likhet m ed delegationen a tt nuvarande o rdning b eträffande arkivet m ed bl. a. en till detta k n u ­ te n särskild tjänst bö r bestå i avvaktan på en aviserad utredning om fo rm ern a fö r en fö r delegationen och N ordiska rådets presidium ge­ m ensam arkivtjänst. P å de av delegationen anfö rd a skälen b ör också halvtidstjänsten som inform ationsskreterare n u inte indras. Slutligen b ö r i enlighet m ed delegationens därom u ttry c k ta önskem ål ställföreträd a rsk ap et fö r kanslichefen inte bindas till viss tjänst. D et bö r i stäl­ let ankom m a p å delegationen eller efter delegationens bem yndigande dess arbetsutskott att m eddela befattningshavare, som ä r enhetschef, sär­ skilt förordnande i d etta hänseende. P å grund av det an fö rd a finner utskottet N ordiska rådets svenska delegations kansli b ö ra h a den organisation som fram g år av följande sam m anställning:

1 kanslichef 1 inform ationssekreterare (halvtid)

H andläggande enhet 1 handläggare, tillika chef fö r enheten 1 handläggare (halvtid) 1 handläggare

A dm inistrativ enhet 1 handläggare, tillika chef för enheten 1 tjänstem an fö r arkivet 1 handsekreterare hos kanslichefen 1 bokhållare 2 tjänstem än fö r allm änna expeditionsgörom ål, varav en med vissa arbetsledande upgifter 2 tjänstem än fö r skrivgörom ål m . m ., varav en m ed vissa arbetsledan­ de uppgifter

K om m ittén h a r i sin ra p p o rt inte tagit ställning till lönegradsfrågor.

S ådana frågor skall i fö rsta h an d lösas vid fö rhandlingar m ellan fö r­ valtningskontoret och vederbörande personalorganisationer. Såvitt gäl­ le r tjänst inom s. k. frikrets b ö r beslut föregås av överläggningar med b erö rd a organisationer. M ed hänsyn till angivna förhållanden h a r u t­ skottet inte ansett sig b ö ra ta ställning till d e uttalan d en om lönegrader eller särskild tjänsteställning i övrigt som återfinns i delegationens till utskottet avgivna y ttrande. D e t få r förutsättas a tt förvaltningsstyrelsen, så snart riksdagen fa tta t beslut b eträffande g runder för svenska dele­ gationens kansliorganisation, ta r u p p fö rhandlingar i lönefrågorna och i övrigt fattar erforderliga beslut i dessa delar. U tskottet hem ställer att riksdagen i anledning av talm anskonferensens skrivelse med överläm nande av ra p p o rt frå n kom m ittén fö r översyn av N o r­ diska rådets svenska delegations kansliorganisation godkänner vad u tsk o ttet an fö rt rö ra n d e personalorganisationen vid N o r­ diska rådets svenska delegations kansli.

Stockholm den 23 novem ber 1971

P å konstitutionsutskottets vägnar G E O R G P E T T E R S SO N

Närvarande: h e rra r P ettersson i V isby (s), A dam sson (s), N elan d er (fp), H ernelius (m), Boo (c), Johansson i T ro llh ättan (s), M ossberg (s), P et­ tersson i ö re b ro (c), A ndersson i Stockholm (s), W ern er i M alm ö (m), Svensson i E skilstuna (s), Bergqvist (s), Fiskesjö (c), N o rrb y i Å kersberga (fp) och G ustavsson i Ä ngelholm * (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Bilaga

N O R D IS K A R Å D E T 5 4 0 b / 1971 Svenska delegationen

T ill riksdagens konstitutionsutskott

S edan riksdagen den 15 decem ber 1970 b eslutat att fö ran stalta om en översyn av N ordiska rådets svenska delegations kansliorganisation, till­ satte talm anskonferensen d en 20 januari 1971 en kom m itté fö r att före­ tag a denna översyn. K om m ittén h a r n u överläm nat sin rap p o rt, dagtecknad den 5 m aj 1971. M ed anledning av den n a rapport, som delega­ tionen icke tidigare h a ft tillfälle behandla, få r N ordiska rådets svenska delegation a n fö ra följande. Inledningsvis vill delegationen allm änt fram hålla, a tt d en funnit kom ­ m itténs förslag rö ra n d e N ordiska rådets svenska delegations kanslior­ ganisation utg ö ra en god grundval fö r beslut rö ra n d e n äm nda kanslis personalorganisation. D en bedöm ning av personalbehovet vid kansliet, som ligger till gru n d fö r förslaget, finner delegationen sålunda i stort sett realistisk. Sederm era e fte r kom m ittéförslagets avgivande inträffade händelser to rd e d o ck göra vissa jäm kningar i d e tta erforderliga. H ärtill få r delegationen återkom m a i det följande. S edan kom m ittén i b ö rjan av åre t uppgjorde sitt förslag, h a r det no r­ diska sam arbetets organisation utvecklats vidare p å e tt sä tt som icke lä m n ar N ordiska råd e ts svenska kansli o berört. D e förslag, som dele­ gationen ansett sig b ö ra h ä r fram föra, ä r a tt se som kom pletteringar till vad som an fö rts av kom m ittén och ä r frä m st m otiverade av denna under året in trä ffad e utveckling. E n bedöm ning av aktuella organisa­ toriska frågor inom d et svenska rådssekretariatet m åste enligt delega­ tionens m ening h a till utgångspunkt de fö rän d rin g ar i organisationen som företagits inom an d ra sektorer av nordiskt sam arbete. F rå n och m ed d en 1 juli i å r h ar de organisatoriska form erna för nordisk sam verkan väsentligen förstärkts, dels p å regeringssidan genom in rättan d e t av N ordiska m inisterrådet — d e t första fasta sam arbetsorganet m ellan de nordiska län d ern as regeringar — och vad m ed detta rå d sam m anhänger, dels vad gäller N ordiska rå d e t genom inrättandet av e tt presidiekansli u n d er ledning av presidiesekreteraren, varigenom N ordiska råd et få tt e tt effektivt gem ensam t organ. D essa organisato­ riska förändringar ä r som b ek an t en följd av att Överenskom m elsen om ändring i sam arbetsöverenskom m elsen d en 23 m a rs 1962 m ellan D anm ark, F inland, Island, N orge och Sverige m . m. (Helsingforsavtalet) efter ratifikation av sam tliga nordiska lä n d er (för Sveriges del ge­ nom riksdagens bifall till K ungl. M aj:ts proposition 1971: 53) trä tt i k ra ft d en 1 juli 1971. P å regeringsidan h a r vidare följande nya sam arbetsorgan tillkom m it som sorterar u n d e r m inisterrådet: a) M inisterrådets äm betsm annagrupp. E nligt art. 56 i den ändrade H elsingforsöverenskom m elsen biträdes varje nordisk sam arbetsm inister av en särskilt utsedd äm betsm an. Dessa äm betsm än bildar en grupp,

sorn utgör d e t naturliga beredningsorganet fö r m inisterrådet, n ä r detta ä r sam m ansatt av sam arbetsm inistrarna. D en n a äm betsm annagrupp fram står i sin tu r som m o tp a rt till N ordiska rådets eget sekreterarkollegium, som n ärm a re beskrivs h ä r nedan. F rågor, som gem ensam t an ­ går N ordiska råd et och m inisterrådet, respektive regeringarna, torde norm alt kom m a att beredas vid m öten m ellan äm betsm annagruppen och sekreterarkollegiet, innan de tas u p p till slutligt avgörande antingen vid m öte m ellan presidiet och m inisterrådet eller av d et senare ensam t, överläggningar m ellan äm betsm annagruppen och sekreterarkollegiet pla­ neras redan. b) D et nordiska kulturavtalets organ. U ta n att h ä r ingå i detaljer kan p å d etta o m råde konstateras a tt enligt d e tta avtal tv å nya organ in rät­ tas, näm ligen en äm betsm annakom m itté och ett kultursekretariat, det senare förlagt till K öpenham n. G enom tillkom sten av dessa organ h a r ku lturom rådet få tt en organisatorisk upprustning u ta n varje m otsvarig­ het i det hittillsvarande nordiska sam arbetet. D en n a förstärkning av det nordiska sam arbetet m åste noteras m ed tillfredsställelse. D en n ö d ­ vändiggör em ellertid fö rstärk ta insatser frå n N ordiska rådets sida för att parlam entarisk insyn och inflytande skall k u n n a bevaras inom den­ n a sektor. K u ltu rav talet väntas träd a i k ra ft den 1 ja n u ari 1972. c) O rgan inom N O R D T R A N S . E n äm betsm annakom m itté p å stats­ sekreterarnivå h a r konstituerats för att u ta rb e ta förslag till sam arbetsavtal rö ran d e tran sp o rtfråg o r i enlighet m ed N ordiska rådets rekom ­ m endation n r 14/1 9 7 1 . N ä r N O R D T R A N S -avtalet b lir verklighet kan m an förutse a tt m inisterrådet även p å d etta om råde kom m er att bistås av en äm betsm annagrupp o ch ev. även av an d ra organ. F ö r N ordiska rådets del är främ st a tt anteckna tillkom sten av sekre­ tariatet (sekreterarkollegiet) som ett p erm anent beslutsorgan. Enligt art. 49 i d en reviderade H elsingforsöverenskom m elsen skall råd e t i sin verksam het bistås av e tt sekretariat bestående av en sekre­ te ra re utsedd av presidiet sam t av de fem nationella sekreterarna. I den arbetsordning fö r N ordiska rådet, som antagits av råd et och som trä tt i k raft den 1 juli 1971 sam tidigt m ed överenskom m elsen om ändring av H elsingforsavtalet, h a r intagits en bestäm m else om a tt rådets presidium i frågor av stö rre räckvidd eller eljest av särskilt intresse skall bistås av sekretariatet. Presidiet h a r givit se kretariatet vittgående egna besluts­ funktioner. R ådets presidium delegerade red an genom beslut i A rild den 7 septem ber 1970 beslutanderätten i huvuddelen av alla löpande ärenden till d e t dåvarande sekreterarkollegiet. D et nya sekretariatet be­ stående av sex m edlem m ar h a r övertagit dessa u ppgifter och vidare ålagts a tt förbereda alla de beslut som presidiet självt skall fatta. P å presidiesekreteraren ensam k om m er a tt vila vissa uppgifter, det tekniska fö rb e­ redelsearbetet fö r presidiem öten och an d ra fö r råd et gem ensam m a m ö­ ten. V ad gäller alla övriga löpande frågor, som form ellt ankom m er p å presidiet, k o m m er förberedelsen av alla sakligt betydelsefullare avgö­ randen att vila p å sekreterarkollegiet. D enna verksam het fo rd rar tä ta kontakter m ellan presidiesekreteraren och de nationella sekretariaten sam t m ellan dessa inbördes. F ö r övrigt m åste presidiesekreteraren i sin verksam het stå i ständig kon tak t m ed de fem nationella sekretariaten. E rfa re n h ete rn a redan av några m ånaders verksam het, d å sekreterar­ kollegiet hållit tv å å tre sam m anträden i m ånaden, visar att arbetet i sekreterarkollegiet b lir o m fattande och u r tidssynpunkt ganska be­ tungande.

N ordiska rådets utskottssekreterarorganisation, b eträ ffan d e vilken N o rd isk a organisationskom m ittén ej föro rd at någon definitiv lösning, ä r också u n d er om prövning i sam band m ed att e tt antal hittillsvaran­ de utskottssekreterare frå n trä d e r sina befattningar. E n viss up p ru st­ ning k a n h ä r förutses. V id are ä r a tt anteckna a tt — såsom fö ro rd ats av N o rd isk a organisa­ tionskom m ittén (Fagerholm -kom m ittén) — nu också N ordiska rådets danska, finska och norska sekretariat är p å väg a tt förstärkas personellt. I D an m a rk k om m er således generalsekreteraren a tt till sitt biträde få en kontorschef ( = byråchef). I N orge skall en ny b efattning som sekretariatschef p å heltid tillsättas u n d er hösten och sekretariatet därutöver få ytterligare personal. I F in lan d h a r rådskansliet d ä r nyligen förstärkts m ed en tjänst som tran sla to r/b iträ d a n d e sekreterare. B eträffande det finska sekretariatet m å fö r övrigt noteras a tt u p pgifterna om d etta i kom m itténs ra p p o rt (sid. 4) ej är helt aktuella. D en handläggande p er­ sonalen d är består näm ligen av en generalsekreterare, en sekreterare, en tra n sla to r/b iträ d a n d e sekreterare och en inform ationssekreterare. H ärtill kom m er d e t faktum a tt kulturutskottets heltidsanställde sekre­ te ra re ä r placerad i d et finska kansliet, vilket de facto in n eb är a tt det finska kansliet avlastas en stor del av d etta betydande äm nesom råde. D e h ä r beskrivna organisatoriska fö rstärkningarna av d et nordiska sam arbetets organisation ä r självfallet inget självändam ål. K o rt sagt kan dessa fö rändringar sägas vila p å tv å förutsättningar, näm ligen dels att hittillsvarande erfaren h e ter bestyrkt deras nödvändighet, dels att de följder, som den europeiska m arknadsutvecklingen kan väntas m edföra fö r nordiskt sam arbete, gör d e t y tterst angeläget a tt stärk a de organisa­ toriska ram a rn a fö r d etta sam arbete. M ed d en n y a o rdning fö r arb etet inom rådet, som h ä r ovan skisse­ rats, k om m er en av de väsentligaste arbetsuppgifterna in o m d e natio­ nella rådssekretariaten a tt bli a tt förbereda m edverkan i d e t gem ensam ­ m a rådssekretariatet i dess olika funktioner, dels som in tern t organ för N o rd isk a rådet, dels som kontak to rg an m ed nordiska regeringsorgan av o lik a slag. A vsevärda insatser frå n ettv art av de nationella sekreta­ riaten kom m er att krävas fö r m edverkan i sekreterarkollegiet, om detta organ skall bli funktionsdugligt. E rfa re n h ete rn a u n d er den k o rta tid, som den nya organisationen v arit i kraft, bestyrker a tt m ötesfrekvensen ok ar. D et h a r blivit en avsevärd m erbelastning i form av både ökat resande och av förberedelser fö r m ötena, något som i sin tu r återverkar p å den övriga personalens görom ål. M e ra definitiva e rfaren h e ter om h u r den nya organisationen påver­ k a r den svenska kansliorganisationen föreligger dock än n u ej. D elega­ tionen finner d ä rfö r a tt fortlöpande uppm ärksam het b ö r ägnas åt u t­ vecklingen av d en nya organisationen och dess inverkan på arb etet inom kansliet och p å kansliets organisation. Bland an n at kan d et nya k ultur­ avtalet väntas kom m a a tt m ed fö ra ökade insatser även frå n råd e ts n a ­ tionella sekretariat. P residiesekreteraren skall enligt arbetsordningen för N o rd isk a rådet vara jäm ställd m ed d e fem nationella sekreterarna. E nligt presidiets beslut d en 30 april 1971 skall presidiesekreteraren åtn ju ta grundlön m otsvarande svensk statssekreterares. Vissa av rådets nationella sekre­ te ra re åtnjuter redan m otsvarande ställning i sitt hem lands organisation. Som delegationen utvecklat i en skrivelse den 13 m aj 1971 till riksda­ gens förvaltningskontor b ö r den svenske kanslichefen ges enah an d a ställning. N äm n d a skrivelse bifogas. (Bilaga 1).

Beträffande kansliets organisation i övrigt i dess huvuddrag är föl­ jande att anföra. K ansliets personal är uppdelad p å tv å enheter, en handläggande och en adm inistrativ. D en fö rra skall huvudsakligen b efa tta sig m ed det sakliga om råde, som N ordiska råd e t täcker, dvs. alla förekom m ande sam arbetsprojekt. D en skall i främ sta ru m m et fö rb e re d a frågornas be­ handling i rå d e t till hjälp fö r rådets svenska m edlem m ar. D en adm ini­ strativa enheten skall h a h an d om alla de förvaltningsm ässiga och k a­ m erala spörsm ål, som föreligger såväl fö r delegationens egen del och för dess m edlem m ar som fö r rådets del i rådets gem ensam m a organ. D enna enhet o m fattar all servicepersonal. F ö re trä d aren fö r inform ationsfrå­ g orna to rd e b ö ra ställas direk t u nder kanslichefen och vaxa självstän­ dig föredragande. V ad gäller den handläggande enheten b ö r m ålsättningen i fram tiden liksom hittills v ara a tt e ttv a rt av äm nesom rådena fö r rådets fem utskott skall k u n n a täckas av en halv handläggande tjänstem an. D enna m ål­ sättning k an uppnås m ed den personaluppsättning, som kom m ittén fö r­ ordar. H ä rfö r åtg år V /2 kvalificerade tjänstem än. D en en a heltidstjäns­ ten bö r disponeras som chef fö r n äm n d a enhet. D enne befattningsha­ vare bö r h a överblick över hela d et i N ordiska råd e t anhängiga sak­ om rådet och fördela arbetsuppgifterna m ellan befattningshavarna inom enheten. C hefen b ö r i konsekvens m ed vad som tilläm pas inom presidiesekreterarens kansli (dennes närm aste tre u nderordnade är anställ­ da i svensk lönegrad C 1) h a ställning som byråchef. A v övriga två handläggare-tjänster inom enheten innehas d e n e n a p å halvtid av tjäns­ tem an frå n U D . D enne, som n u m era h a r ställning m otsvarande av­ delningsdirektör p å U D , b ö r ges sam m a ställning vid svenska kansliet. D en andre handläggaren b ö r som fö r n ärv aran d e v ara byrådirektör. F ördelningen av upp g iftern a m ellan h andläggarna b ö r vara flexibel och anpassas till de o lika tjänstem ännens särskilda förutsättningar. V id p er­ sonalbehovets beräknande m åste beaktas a tt bl. a. p å grund av den tä ta m ötesfrekvensen och upplysningsarbetet u ta n fö r kansliet nästan stadig­ varande en av de tre tjänstem ännen inom den n a en h et ä r upptagen på an n at håll. D elegationen vill i d etta sam m anhang något k om m entera vad k o m ­ m ittén an fö r (sid. 3) om den nuvarande halvtidsanställde byrådirektö­ rens arbetsuppgifter, vilket få tt en något tillspetsad form ulering. D et ä r riktigt att vederbörande tjänstem an ägnar huvudparten av sin tid å t ekonom iska och handelspolitiska frågor, dvs. äm nen som faller inom ekonom iska utskottets äm nesom råde. Så länge som någon fast anställd heltidsarbetande sekreterare fö r d e tta viktiga utskott ej finnes, te r det sig em ellertid vanskligt a tt d ra skarpa gränser m ellan vad som är utskottssekretariatsgörom ål och görom ål fö r svenska sekretariatet. E n a­ handa synpunkter k an anföras beträffande den b y rådirektör inom k a n ­ sliet, vilken tillika är sekreterare fö r socialpolitiska utskottet. M an kan t. ex. fråga om u ta rb e tan d e t av e tt m edlem sförslag och uppföljning av d etta p å u p pdrag av svensk delegationsm edlem ä r a tt anse som göro­ m ål för en delegationens tjänstem an eller fö r en presidieanställd utskottssekreterare. V ad h äre fte r gäller d e n adm inistrativa enheten är a tt anteckna att chefen fö r den n a visat sig få allt m er krävande u ppgifter efterhand som de gem ensam m a rådsorganen utvecklats. D e t gäller sålunda icke endast att handlägga de frå g o r som h ä rrö r u r delegationens ställning av ett riksdagsverk. Icke m inst i nuvarande skede d å en gem ensam nordisk

adm inistration ä r u n d er uppbyggnad ställs oavlåtligen krav p å nya ut­ redningar rö ran d e skilda adm inistrativa spörsm ål o fta av invecklad be­ skaffenhet. D et fö rhållandet a tt presidiesekreterarens kansli ligger i Sverige gör att d e t svenska kansliet o fta m åste tillhandagå m ed u tred ­ n ingar av olika slag, vilka den svenske m edlem m en av sekreterarkollegiet m åste k u n n a prestera i d e tta organ. C hefen fö r den adm inistrativa enheten b ö r u n d er sådana förhållanden ges ställning som avdelnings­ direktör. B eträffande hith ö ran d e personal k an delegationen i huvudsak biträda kom m itténs förslag. I d etta sam m anhang vill delegationen särskilt u n ­ d erstryka de kvalificerade uppgifter som vilar p å föreståndaren för skrivsektionen. A rb etet d ä r m åste o fta u tfö ras u n d er pressande förhållan­ den. D en n a tjänst b ö r innehas av en förste kontorsskrivare. E tt tillägg b ör också göras såvitt gäller tjänsten som assistent för arkivet. K om m ittén h a r m enat att den n a tjänst skall indragas, om p re ­ sidiet skulle övertaga ansvaret fö r arkivet. T jänsten, vilken sedan kom ­ m ittén avläm nat sitt betänkande om vandlats till en byråassistentbefattning, h a r m ot bakgrund av ovissheten om det blivande huvudm anna­ skapet fö r dokum entationscentralen tills vidare gjorts extra. Presidiet h a r u p p dragit å t presidiesekreteraren och svenska kanslichefen att fin­ n a fo rm e r fö r en fö r delegationen o ch presidiet gem ensam arkivtjänst. I avvaktan p å denna u tredning to rd e nuvarande o rdning få bestå. P å en p u n k t k a n delegationen ej ansluta sig till vad kom m ittén an­ fö rt, vilket till en del h a r sin grund i vad som in trä ffa t e fte r betänkan­ dets tillkom st. F rå g an gäller tjänsten som halvtidsanställd inform ations­ sekreterare, vilken tjä n st kom m ittén föreslagit skola indragas. V ad gäller d en n a tjänst m å fö rst beaktas, a tt rådets presidium den 30 april 1971 beslutat a tt — o ak tat en inform ationschef stjänst in rät­ tats i presidiesekretariatet och n u m era även tillsatts — den hittillsva­ rande halvtidstjänsten därstädes som inform ationssekreterare skall be­ stå. D en om ständigheten att de b åd a halvtidstjänsterna vid svenska dele­ gationen o c h vid presidiet innehas av en och sam m a person gör att tjänsterna m åste behandlas gem ensam t och f å en lik artad utform ning i båda kanslierna. M en även av an d ra skäl finner delegationen d et an­ geläget att den svenska halvtidstjänsten fortbestår, vartill delegationen strax återkom m er. Skulle delegationens yrkande p å den n a p u n k t ej bi­ fallas, kvarstår dock riksdagens förpliktelser m o t nuvarande tjänsteinne­ h avaren, som h a r extra ordinarie anställning. I sak löser nuvarande arrangem ang m ed sam ordning m ed presidiesekretariatets inform ationstjänst p å ett utm ärk t sätt svenska delegatio­ nens behov av inform ationstjänst. K om m ittén redovisar a tt inform ationssekreteraren enligt egen u ppgift ägnar 3 / 4 av sin arbetstid å t den gem ensam m a verksam heten o ch blo tt 1 /4 å t d e n svenska. U ppgiften torde i och fö r sig v ara riktig m ed avseende p å nuläget. O rsaken till denna fördelning ä r icke a tt söka däri att behovet av upplysning om N ordiska råd et i Sverige v arit m indre än det allm änna behovet av in­ form ation i sådant avseende u ta n i det förhållandet a tt inform ationssekrete ra re n vid tidsbrist m åste p rio ritera den gem ensam m a verksam heten och d ärfö r m åste begränsa sina insatser för inform ationen i Sverige. E nligt delegationens m ening ä r en ändring härvidlag i hög grad påkal­ la d o ch en förstärkning av arb etet i Sverige synnerligen angelägen. A tt i enlighet m ed kom m itténs förslag lägga inform ationsupgifter i Sverige p å an d ra tjänstem än vid det svenska sekretariatet, vilka rekryterats för helt an d ra arbetsuppgifter och som saknar utbildning för inform ations-

spridande, skulle leda till att inform ationsuppgifterna bleve än m e r ef­ tersatta. U ppbyggnaden av en inform ationstjänst i presidiesekretariatets kansli bygger vidare p å att det skall finnas nationella inform ationstjänstem än, som envar i sitt land u tfö r den av den gem ensam m e chefen p la ­ n erade inform ationsverksam heten. E tt bibehållande av den nuvarande uppdelningen av inform ationssekreterartjan sten i tv å »halvor», av vilka den ena ä r underställd in fo rm a­ tionschefen i presidiesekretariatet och den an d ra kanslichefen i delega­ tionens kansli, få r icke utg ö ra något h in d e r fö r a tt den sam lade infor­ m ationstjänsten k an skötas som en enhet. N ödiga detaljregler h äro m får införas i d en arbetsordning som delegationen u p p rä tta r fö r verksam he­ ten i sitt kansli. D elegationen h a r icke i det föregående b erö rt spörsm ålet om kansli­ chefens ställföreträdare. E n ligt delegationens m ening finns icke anled­ ning binda ställföreträdairskapet till en viss tjänst. D elegationens arbets­ utskott b ö r fö r ett å r i sänder fö ro rd n a endera av cheferna för de båda en h etern a i kansliet a tt vid förfall fö r kanslichefen ersätta denne. D en fungerande kanslichefen ingår n orm alt i rådets gem ensam m a sekreterarkollegium. Avslutningsvis m å näm nas att kom m ittén inte fu n n it sig h a anledning att u tta la sig om lönegradsfrågorna. D elegationen har, som ovan näm nts, tidigare aktualiserat frågan om lönesättningen för kanslichefen. D ele­ gationen fö ru tsätter a tt lönegradsfrågorna tas up p p å sätt som ä r b ru k ­ ligt i sam band m ed om organisation. V ad som förekom m it tidigare u n ­ der årets allm änna förhandlingar k an givetvis icke täcka det behov av förhandlingar, som föranledes av de organisatoriska förändringar som är en följd av vad som inträffat e fte r den allm änna förhandlingsom gångens avslutande u n d er första halvdelen av 1971. D elegationen sam m anfattar sitt y ttra n d e sålunda att — m ed utgångs­ p u n k t frå n kom m itténs förslag — d e tjänster b ö r finnas vid delegatio­ nens kansli fr. o. m. den 1 januari 1972 som fram går av Bilaga 2. E nligt kom m itténs förslag skulle organisationen m inskas m ed 2% tjänster — V 2 inform ationssekreterartjänst, 1 kansliskrivaretjänst och 1 vaktm ästaretjänst. Som fram går av delegationens yttranden, bö r m insk­ ningen begränsas till tv å tjänster. D en n a m inskning h a r redan genom ­ förts genom naturlig avgång eller övergång till presidiesekretariatet. Viss till presidiesekretariatet övergången personal h a r k v ar tjänster i svenska sekretariatet, vilka i realiteten hålles obesatta. U n d e r hänvisning till det anförda få r delegationen hem ställa, att konstitutionsutskottet vid behandling av rap p o rten den 5 maj 1971 angående översyn av N ordiska rådets svenska kansliorganisation ville föreslå riksdagen a tt besluta om personalorganisation för N ordiska rå ­ dets svenska delegations kansli i enlighet m ed vad som upptages i Bi­ laga 2 till den n a skrivelse, och att konstitutionsutskottet ville fö ran stalta om a tt nödiga fö rh a n d ­ lingar upptages fö r lönegradsplacering av tjän stern a i den n y a organisa­ tionen.

Stockholm den 20 oktober 1971

F ö r nordiska rådets svenska delegation Johannes A ntonsson /G u s ta f P etrén 2 1 .1 0 .7 1 /G A

N O R D IS K A R Å D E T S Bilaga 1 S V E N SK A D E L E G A T IO N Stockholm den 13 m aj 1971

Till F örvaltningskontoret

D å det kom m it till N ordiska rådets svenska delegations arbetsutskotts kännedom att fö rhandlingar upptagits jäm väl rörande lönesättningen för tjänsten som kanslichef vid delegationen får arbetsutskottet, som icke tidigare y ttra t sig i frågan, som arbetsgivare fra m fö ra följande syn­ punkter. T jänsten ä r fö r n ärv aran d e placerad i lönegrad högst C r 3. I den n a lönegrad ä r inplacerade tjänsterna som expeditionschefer, rättschefer, budgetchefer m. fl. D å kanslichefsposten m ed hänsyn till arbetsuppgif­ tern a b ö r rekryteras u r d etta personalskikt eller m otsvarande, bör kansli­ chefstjänsten v ara en befordringstjänst i förhållande till dessa tjänster och v a ra p lacerad i lönegrad C 4. D å övriga två kanslichefstjänster i riksdagens v erk (hos riksdagens revisorer och hos riksdagens om buds­ m än) b åd a fö r n ärvarande ä r placerade i lönegrad C 4, och d å d e t icke k an göras gällande att de arbetsuppgifter som åvilar delegationens kansli­ chef är m indre ansvarsfulla än dem som åvilar de båd a an d ra kansli­ cheferna, synes det arbetsutskottet rim ligt även u r den n a synpunkt att kanslichefstjänsten placeras i lönegrad C r 4. V idare är att anteckna att m edlem m arna av N o rd isk a rådets sekretariat enligt artikel 49 i n o r­ diska sam arbetsöverenskom m elsen, som riksdagen i d ag arn a ratificerat, förutsättes skola h a sam m a ställning. P residiesekreteraren, som ä r en av de sex m edlem m arna i d etta kollegium och som är den ende utom kanslichefen som är lönegradsplacerad enligt svensk ordning, h a r av presidiet d en 30 april 1971 tillerkänts löneförm åner m otsvarande löne­ grad C 4 jäm te tillägg. M o t b ak g ru n d av d e t an fö rd a vill arbetsutskottet sam m anfattnings­ vis u tta la a tt tjänsten som kanslichef b ö r placeras i lönegrad C r 4.

F ö r N ordiska rådets svenska delegations arbetsutskott Johannes A ntonsson

N O R D IS K A R Å D E T Bilaga 2 Svenska delegationen

N o rd iska rådets svenska delegations kansli jr. o. m . den 1 januari 1972

Tjänster: 1 kanslichef

H andläggande enhet: 1 byråchef 1 avdelningsdirektör (halvtid) 1 byrådirektör

A dm in istra tiv enhet: 1 avdelningsdirektör 1 byråassistent fö r arkivet 1 assistent (kanslichefens handsekreterare) 1 bokhållare 1 övervaktm ästare 1 fö rste kontorsskrivare 1 kansliskrivare 1 vaktm ästare

1 inform ationssekreterare (halvtid)

7 .1 0 .1 9 7 1 /G A

T R Y C K E R I B O L A G E T IVAR H Ä G G S T R Ö M A B. S T O C K H O L M