Kulturutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1971/72 till ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. jämte motioner
Nr 5
Kulturutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i stats verkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1971/72 till ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. jämte motioner.
Propositionen
Kungl. M aj:t har i propositionen 1971: 1, bilaga 10 (punkt B 5, s. 25— 27 i utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 4 januari 1971) föreslagit riksdagen att till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 7 257 000 kr.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1971: 804 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. vari hemställts att riksdagen beslutar att biblioteksersättningens grundbe lopp för lån av svenskt originalverk höjs till 25 öre från och med nästa budgetår och att vederbörande utskott företar den uppräkning av för slagsanslaget som kan bli erforderlig samt att riksdagen hemställer till regeringen att skyndsamt införa förhandlingsordning för författarna av den karaktär som anges i motionen,
dels motionen 1971: 812 av herr Källstad m. fl. i vad avser hemstäl lan att riksdagen beslutar att höja författarersättningen för biblioteks lån till 15 öre per lån av originalverk,
dels motionen 1971:814 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. vari hemställts att riksdagen till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 8 757 000 kr.,
dels motionen 1971: 827 av herrar Sundman och Ahlmark vari hem ställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t uttalar att ersättning till författare för utlåning av deras verk genom bibliotek må höjas till de belopp och fördelas enligt de regler som föreslås av styrelsen för Sveriges författarfond i dess anslagsframställning samt till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslags anslag av 15 260 000 kr.,
1 Riksdagen 1971. 13 sami. N r 5
K n r t n n o S 1 r a r t 7 St S r T 7 t p a t t , » t i l l - ->-7 c: 1 g C t S r m - M p - t » - , *M1. t n - t r ,
dels motionen 1971: 828 av herrar Sundman och Ahlm ark vari hem ställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t uttalar sig för att fak tiska förhandlingar kommer till stånd mellan staten och Sveriges för fattarförbund som en förberedelse för en kommande legal förhandlings rätt.
U r förevarande anslag utgår dels ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m., dels ersättning åt för fattare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar, dels medel för nordiska författarstipendier.
Gällande bestämmelser om biblioteksersättning återfinns i kungörel sen (1962: 652) angående Sveriges författarfond (ändrad senast 1970: 137). Ersättning utgår för utlåning genom stifts- och landsbibliotek, läns bibliotek, folkbibliotek och skolbibliotek av svenska litterära verk i ori ginal och litterära verk i svensk översättning. Ersättning utgår fö r så dana verk även om de ingår i bibliotekens referenssamlingar och inte lånas ut.
F rån anslaget överförs årligen till Sveriges författarfond medel mot svarande vissa grundbelopp för biblioteksersättningen. Innevarande bud getår uppgår grundbeloppet till 12 öre för lån och 48 öre fö r referens exemplar av originalverk av svensk upphovsman, vars upphovsrätt allt jäm t gäller jämlikt lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, samt till 4 öre för lån och 16 öre för referensexemplar av över satta verk under förutsättning att översättaren är svensk och att hans upphovsrätt alltjämt gäller. Av fondens medel utgår individuell ersätt ning till svenska originalförfattare, s. k. författarpenning, som motsva rar hälften av grundbeloppet för originalverk med vissa begränsningar bl. a. för författare med höga utlåningssiffror. Återstoden av fonden, den s. k. fria delen, används efter bestämmande av författarfondens styrelse till stipendier, pensioner, understöd och andra för författare, översättare m. fl. gemensamma ändamål.
Styrelsen för Sveriges författarfond har i sin anslagsframställning för nästa liksom för innevarande budgetår föreslagit att bibliotekser sättningen skall utgå med 25 öre för lån av svenskt originalverk, med 10 öre för lån av översatt verk, med 1 krona för i referenssamling in gående exemplar av svenskt originalverk samt med 40 öre för referens exemplar i översättning. Vidare h ar författarna, som framgår av mo tionen 1971: 827, genom sin centrala fackliga organisation sedan ett antal år krävt att biblioteksersättningens grundbelopp skall utgå med 25 öre.
Näm nas må också att det i förra årets statsverksproposition (bilaga 10, s. 30) redovisades att 1968 års litteraturutredning i en särskild skri velse fram fört vissa synpunkter på biblioteksersättningen. I skrivelsen
betonade utredningen att den enligt sina direktiv skall ompröva de stat liga insatserna för direkt författarstöd. D ärvid skall den väga olika möjliga insatser för författar- och litteraturstöd mot varandra inom hela området fö r att bästa möjliga samlade effekt av åtgärderna skall kunna uppnås. M ed hänsyn till de olika önskemål som från författarnas sida framförts om ökade medel till författarfondens disposition ansåg utred ningen det angeläget att en provisorisk förstärkning av författarersättningen genomfördes.
De förslag som styrelsen för Sveriges författarfond lagt fram i sin an slagsframställning för budgetåret 1969/70 kunde enligt utredningens uppfattning genomföras, oberoende av vilken principlösning utredning en kunde komma att slutligen stanna för. Utredningen hyste starka sym patier för en förstärkning av dåvarande statliga insatser i den om fatt ning som tidigare föreslagits av Flyco, nämligen en höjning av biblioteksersättningen till 25 öre per boklån. Ökningen ansågs vara möjlig att genomföra utan ändring av författarersättningens principiella ut formning.
Utskottet
Anslaget har för innevarande budgetår höjts med drygt 3,5 milj. kr. vilket gjort det möjligt att fördubbla biblioteksersättningens grundbe lopp. M ed hänsyn härtill och till pågående utredningsarbete rörande kulturarbetarnas ekonomiska förhållanden föreslås i propositionen inga förändringar i fråga om reglerna för de ersättningar m. m. som utgår ur anslaget utan endast förändringar av automatisk natur i fråga om anslagsbelopp.
Enligt utskottets mening är det emellertid angeläget att en ytterligare förstärkning av biblioteksersättningen, utöver den som beslöts förra året, nu kommer till stånd. Låginkomstutredningen har bekräftat att förfat tarna allmänt sett har mycket begränsade inkomster av sin litterära verksamhet. Försäljningen av skönlitteratur i vårt land är relativt låg. Författarnas verk nyttjas främst genom biblioteken, där böckerna av samhället kostnadsfritt ställs till förfogande. U tskottet har haft tillgång till ett material som visar att endast ett mycket begränsat antal författare, för vilka den årliga utlåningssiffran överstiger 150 000, med nu utgå ende författarpenning kommer upp till en ersättning av över 6 000 kr. per år. Uppgår boklånens antal till 50 000 erhålles i författarpenning 3 000 kr. I detta sammanhang förtjänar att framhållas att endast ca en fjärdedel av författarfondens medel utgår som författarpenning, dvs. som individuell ersättning till svenska originalförfattare, medan den större delen av fondens medel används för stipendier, pensioner och understöd.
Med hänsyn till nuvarande ekonomiska läge har utskottet ansett sig böra stanna vid att förorda en höjning av grundbeloppet till 15 öre för lån och 60 öre för referensexemplar av svenskt originalverk, vilket innebär att anslaget bör räknas upp med 1 500 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit. Vid riksdagens bifall härtill tillgodoses nu ifrå gavarande yrkande i motionen 1971: 812 och det önskemål beträffan de nu näm nda belopp som fram förts i motionen 1971: 814 medan mo tionerna 1971: 804 och 1971: 827 i vad avser grundbeloppen och där med anslaget endast blir delvis tillgodosedda. Önskemålen i motionen 1971: 814 om höjning även av ersättningarna för översatta verk anser sig utskottet inte böra biträda.
Om riksdagen i enlighet med vad utskottet nu förordat anvisar ökade medel under anslaget bör enligt utskottets mening författarpenningen höjas i samma mån som biblioteksersättningen. Utskottet förordar att författarpenningen utgår med 7,5 öre för varje hemlån och med 30 öre för varje referensexemplar. På motsvarande sätt bör den nedre gränsen för utbetalning av författarpenning, som nu är 90 kr., och de gränsvärden ovanför vilka författarpenningen reduceras — f. n. 3 000 kr. där reducering sker med 50 % respektive 7 500 kr. där reducering sker med 80 % — justeras uppåt så att det antal boklån, alternativt det antal referensexemplar som ligger till grund för gränsdragningarna bibehålles i varje fall i huvudsak oförändrade.
Förutom höjning av biblioteksersättningens grundbelopp och därmed av anslaget har i motionen 1971: 827 yrkats också att riksdagen uttalar sig för en fördelning av ersättningen enligt regler som föreslagits av styrelsen för Sveriges författarfond. D etta yrkande anser sig utskottet inte böra tillstyrka.
De svenska författarna har sedan länge genom sina organisationer — fr. o. m. den 1 januari 1971 samlade i en organisation, Sveriges för fattarförbund — begärt rätt att få förhandla med statsmakterna om bib lioteksersättningens storlek. I motionen 1971: 804 hemställes att riks dagen anhåller hos Kungl. Maj:t, att en förhandlingsordning av rent facklig karaktär skyndsamt införs för författarna. D et yrkande som framställs i motionen 1971: 828 syftar till att faktiska förhandlingar mellan staten och Sveriges författarförbund skall komma till stånd som en förberedelse för införandet av en legal förhandlingsrätt. I mo tionen 1971: 812 uttalas sympatier för förhandlingsrätten dock utan att något yrkande görs härom.
Utskottet vill först erinra om att frågan om författarnas förhand lingsrätt diskuterades under 1969 års riksdag. Dåvarande chefen för utbildningsdepartementet uttalade därvid att en förhandlingsrätt skulle medföra ganska långtgående konsekvenser för upphovsrätten och upphovsrättslagstiftningen. H an förklarade vidare att m an inom departe
mentet var beredd överlägga med författare och övriga grupper av konstutövare om deras villkor.
I detta sammanhang kan vidare nämnas att 1968 års litteraturutred ning i samband med den granskning av behovet av särskilda produktionsstödjande åtgärder i fråga om bokutgivningen, som är en av dess uppgifter, har att också ompröva de nuvarande statliga insatserna för direkt författarstöd. Utredningen bör därvid enligt sina direktiv väga olika möjliga insatser för författar- och litteraturstöd mot varandra inom hela om rådet och se till den samlade verkan som man vill efter sträva.
Vidare kommer kulturrådet att i en senare fas av sitt utredningsar bete ta upp frågorna om ersättning till kulturarbetarna från mer allmän na utgångspunkter. Å r 1970 tillkallades en samnordisk kommitté med uppgift att verkställa en översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen. I direktiven till denna kommitté anförs bl. a. följande: »Organisations väsendet på upphovsrättens om råde har efter den nuvarande upphovsrättslagstiftningens tillkomst ytterligare byggts ut och om fattar numera mycket stora grupper av upphovsmän. Organisationerna har också bli vit effektivare. Detta förhållande medför, att m an nu i högre grad än vid lagstiftningens tillkomst kan överväga att låta ersättningar till upp hovsmännen bli föremål för kollektiva förhandlingar med upphovs männens organisationer som förhandlingsparter. Önskemål om lagänd ringar i sådan riktning har fram förts från upphovsmannahåll.»
Vad beträffar den typ av förhandlingar, som med olika ordval men med enligt utskottets mening i huvudsak samma innehåll förordas i motionerna 1971: 804 och 1971: 828, får utskottet framhålla att det enligt vad utskottet erfarit redan förekommer kontakter mellan utbild ningsdepartementet och Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS). Utskottet vill uttrycka sin tillfredsställelse här över men samtidigt framhålla att det enligt utskottets mening vore vär defullt om dessa kontakter utvecklades till mera frekventa och systema tiserade förhandlingsliknande överläggningar. Utskottet anser att det vid dylika överläggningar borde finnas förutsättningar för fördjupade diskussioner beträffande biblioteksersättningens storlek och konstruk tion. Författarnas fast etablerade fackliga verksamhet synes ge särskilt goda förutsättningar för dylika diskussioner. Önskemålen i motionerna kan därm ed anses vara i huvudsak tillgodosedda. Vad utskottet nu an fört bör riksdagen som sin mening ge till känna för Kungl. Maj:t.
U nder åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen i anledning av motionerna 1971: 804, 1971: 812,
1971: 814 och 1971: 827, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
medger att biblioteksersättningens grundbelopp höjes från 12
öre till 15 öre för lån av rättsskyddat svenskt originalverk och
från 48 öre till 60 öre för i referenssamling ingående exemplar
av sådant verk,
2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motio
nerna 1971:804 och 1971: 827 ävensom med bifall till motionen
1971: 814, samtliga motioner i vad de avser medelsanvisningen,
till Ersättning åt författare m. fl. fö r utlåning av deras verk
genom bibliotek rn. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett för
slagsanslag av 8 757 000 kr.,
3. att riksdagen avslår motionen 1971: 827 i vad den avser regler
för fördelning av biblioteksersättningen,
4. att riksdagen i anledning av motionerna 1971:804 och 1971:
828 i vad avser förhandlingar som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 18 mars 1971
På kulturutskottets vägnar LEN N A RT MATTSSON
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c), Björk i Göteborg (s), Larsson i Vänersborg (s), Källstad (fp), fru Sundström (s), herr Nilsson i Ag näs (m), fru Berglund (s), herrar Sundman (c), Zachrisson (s), fru Fraenkel (fp), herr Leander (s), fru Mogård (m), herrar Green (s), Eriksson i Ulfsbyn (c) och fru Ryding (vpk).
Reservation
av herrar Björk i Göteborg (s), Larsson i Vänersborg (s), fru Sund ström (s), fru Berglund (s), herrar Zachrisson (s), Leander (s) och Green (s) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med »Enligt utskottets» och på s. 4 slutar med »huvudsak oförändrade» bort ha följande lydelse:
»Material från pågående utredningar till belysning av författarnas villkor i relation till andra kategorier av kulturarbetare har ej förelegat vid utskottets behandling av förevarande motioner. U tskottet saknar dock anledning att bestrida uttalandet i motionen 1971: 814 att förfat tarna allmänt sett har mycket begränsade inkomster av sin litterära verksamhet. Uttalandet i motionen 1971: 827 att den svenska författarkåren utgör en av landets mest utpräglade låginkomstgrupper synes däremot vara i behov av vissa preciseringar. Ostridigt torde vara att ett antal författare, som helt försörjer sig på sitt författarskap och därtill
knutna arbetsuppgifter, tillhör de utpräglade låginkomstgrupperna, me dan andra befinner sig i ett gynnsammare läge, antingen på grund av inkomster från författarskap eller från annan verksamhet.
Vad närm ast beträffar höjningar av biblioteksersättningen enligt mo tionärernas förslag synes dessa oundvikligen ge mer åt populära för fattare med ibland betydande inkomster än åt en del föga lästa men högt kvalificerade författare i ett besvärligt ekonomiskt läge. Biblioteks ersättningen utgör sålunda ett långtifrån idealiskt instrument för sociala och ekonomiska utjämningssträvanden.
Om man i stället betraktar biblioteksersättningen som ersättning för utnyttjat arbete, måste det beaktas att varje ersättningskrav gentemot samhället h ar att vägas mot andra krav som ställes på samhället och m ot samhällets möjligheter att tillgodose samtliga dessa krav. En rätts lig grundval för författarnas ersättningskrav föreligger ännu inte. Årets budget präglas av utomordentligt stark restriktivitet. Följden därav är att många i och för sig behjärtansvärda krav från olika grupper och intressen ej kunnat tillgodoses. Angelägenheten att med hjälp av bud getpolitiken trygga den ekonomiska stabiliteten har dock av riksdagen bedömts som ett överordnat mål. M ot bakgrund av att biblioteksersättningens grundbelopp fördubblats under innevarande budgetår, finner utskottet tillräckliga skäl föreligga att avvakta en ytterligare höjning, tills gynnsammare budgetmässiga förutsättningar föreligger. Utskottet förutsätter sålunda att en sådan höjning skall kunna kom m a till stånd under de angivna förutsättningarna. Samtidigt vill emellertid utskottet starkt understryka, att samhällets insatser för författarna i ökad ut sträckning bör utformas med hänsyn tagen till sociala utjämnings- och rättvisesynpunkter.
Med hänvisning till det anförda yrkar utskottet avslag på samtliga motionsyrkanden om ändringar av biblioteksersättningens grundbelopp och därav följande höjningar av anslaget utöver Kungl. Maj:ts för slag.»
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
» l .a t t riksdagen med avslag å motionerna 1971:804, 1971:812,
1971: 814 och 1971: 827, samtliga motioner såvitt nu är i frå
ga, uttalar sig för ett bibehållande under nästa budgetår av
biblioteksersättningens grundbelopp,»
dels utskottets hemställan under 2 — vid bifall till yrkandet beträf fande hemställan under 1 — bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med av
slag å motionerna 1971: 804, 1971: 814 och 1971: 827, samt
liga motioner i vad de avser medelsanvisningen, till Ersättning
åt författare m. fl. fö r utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av
7 257 000 kr.,».
Särskilt yttrande
av herr Sundman (c) och fru Ryding (vpk) som anfört följande:
»Då av oss fram fört yrkande om en höjning av biblioteksersättningen till 25 öre för lån av svenskt originalverk inte fått utskottets gehör, har vi anslutit oss till det ställningstagande som kunnat vinna majoritet i utskottet, nämligen att grundbeloppet bör bestämmas till 15 öre så att i varje fall någon höjning åstadkommes för budgetåret 1971/72. Eftersom det rö r sig om en ersättning för nyttjande av författarnas verk och eftersom grundbeloppet 25 öre redan tidigare borde ha varit etable rat i budgeten, finner vi det inte vara rimligt att avvisa ett yrkande om höjning till näm nda belopp med hänvisning till det ansträngda ekono miska läget.»
T R Y C K E R I B O L A G E T I V A R H A G G S T R Ö M A B . S T O C K H O L M 1 9 7 1