Kulturutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1971/72 till radio- och TV-verksamhet m. m. jämte motioner
Nr 8
Kulturutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1971/72 till radio- och TV-verksamhet m. m. jämte motioner.
DRIFTBUDGETEN
ÅTTO N D E H U V U D TITELN
Radio- och TV-verksamhet
1. Viss beredskapsutrustning m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen 1971: 1, bilaga 10, framlagda förslag (punkt B 62, s. 130 i utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 4 januari 1971) och hemställer
att riksdagen till Viss beredskapsutrustning m. m. för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 650 000 kr.
2. Ersättning för viss rundradioverksamhet. Kungl. M aj:t har (punkt B 63, s. 130— 132) föreslagit riksdagen att till Ersättning för viss rund radioverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 9 220 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 837 av herr W irmark m. fl. (fp, c) vari hemställts att riksdagen vid sin be handling av Kungl. Maj:ts proposition n r 1, bil. 10, Be) punkten B 63 Ersättning för viss rundradioverksamhet beviljar ett med 590 000 kr. förhöjt anslag på 9 810 000 kr., varav 7 450 000 kr. skall avsättas för Sveriges Radios kostnader för programverksamheten för utlandet.
Utskottet. Departementschefen h ar i statsverkspropositionen förkla rat sig inte kunna för nästa budgetår förorda någon medelsökning un der detta anslag för programverksamheten för utlandet. D en ståndpunkt han därmed intagit bör enligt vad utskottet inhäm tat ses endast som ett av uttrycken för den allmänna återhållsamhet i fråga om utgiftsökningar som präglar årets budgetförslag. Utskottet anser sig mot den bakgrun den böra biträda Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker därför det i mo tionen 1971: 837 fram förda yrkandet om en anslagshöjning m ed 590 000 kr. avsedd för Sveriges Radios kostnader för näm nda programverk samhet.
1 Riksdagen 1971. 13 sami. N r 8
Den medelsram som utskottet därmed för nästa budgetår förordat för utlandsprogrammen är mindre än den som Sveriges Radio föreslagit i sin anslagsframställning, vilket givetvis måste påverka och ställa sär skilda krav på planeringen av verksamheten under detta budgetår. Vid denna planering bör beaktas vikten av att det sändningsutrymme i etern, som Sveriges Radio disponerar, inte går förlorat p å grund av uteblivet utnyttjande.
Utskottet vill även fram hålla att det enligt utskottets mening är önsk värt att målsättningen för utlandsprogrammen snarast ses över. Vad utskottet anfört i sistnämnda hänseende bör riksdagen som sin mening ge till känna för Kungl. Maj:t.
Utskottet som inte i övrigt funnit anledning till något särskilt utta lande med anledning av Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag hemställer
1 .a tt riksdagen m ed bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med av
slag å motionen 1971: 837 till Ersättning för viss rundradioverk
samhet för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 9 2 2 0 0 0 0
kr.,
2. att riksdagen som sin mening ger Kungl. M ajit till känna vad
utskottet anfört om en översyn av målsättningen för Sveriges
Radios programverksamhet för utlandet.
KAPITALBUDGETEN
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Televerkets fond
3. Rundradioanläggningar. Kungl. M ajit har (punkt I: B 2, s. 419— 436) dels berett riksdagen tillfälle att yttra sig i anledning av vad i stats rådsprotokollet anförts rörande rundradions fortsatta utveckling samt den allmänna mottagaravgiften, dels föreslagit riksdagen att till Rund radioanläggningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 31 800 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1971: 39 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller att en parlamentarisk utredning måtte tillsättas med uppgift att klarlägga hur en ökad frihet och konkurrens i etermedia skall åstadkommas och Sveriges Radios långsiktiga finansieringsproblem bringas under kontroll,
dels motionen 1971: 64 av herrar Börjesson i Falköping och Eriks
son i Bäckmora (c) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t begär en utredning med uppgift att utarbeta riktlinjer för befriel se eller reduktion i fråga om licensavgifter fö r radio-TV för handi kappgrupper enligt motionens syfte samt att också undersöka möjlig heterna till avsevärda lättnader vid inköp av TV,
dels motionen 1971: 65 av herrar Börjesson i Falköping och Eriks son i Bäckmora (c) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M ajit anhåller om en parlamentariskt sammansatt kommitté med upp drag att allsidigt utreda möjligheterna till finansiering utöver licens avgifter av Sveriges Radios verksamhet samt att lägga fram de förslag utredningen föranleder senast till 1972 års riksdag,
dels motionen 1971: 66 av herrar Börjesson i Falköping och Eriks son i Bäckmora (c) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om en allsidig och skyndsam undersökning inom Sve riges Radio om möjligheterna att i ökad utsträckning förse program av olika slag med textremsor med hänsyn till de döva och hörselskadade samt att erforderliga anslag härför ställs via statsbudgeten till Sveriges Radios förfogande,
dels motionen 1971: 68 av herrar Olsson i Sundsvall och Nilsson i Tvärålund (c) vari hemställts att, om riksdagen uttalar sig för den i proposition 1971:1 förordade höjningen fr. o. m. den 1 juli 1971 av den allmänna mottagningsavgiften för TV från 45 kr. till 55 kr. per kvartal, riksdagen även uttalar sig för en avgiftsdifferentiering innebä rande att från höjningen undantages personer boende inom områden, som den 1 juli 1971 ej kommer att ha fullgoda mottagningsförhållanden för TV 2,
dels motionen 1971: 192 av herrar Levin och Petersson i Röstånga (fp) vari hemställts att riksdagen i yttrande till Kungl. Majit som sin mening ger de i motionen anförda synpunkterna till känna,
dels motionen 1971: 363 av herr E rnulf (fp) vari hemställts att riks dagen avslår Kungl. Maj:ts förslag om höjning av den allmänna mottagaravgiften för innehav av radio- och televisionsapparat,
dels motionen 1971: 797 av herr Ahlm ark m. fl. (fp) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit hemställer att 1969 års radio utredning genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att undersöka förutsätt ningarna för lokala radio- och TV-sändningar och inom ramen för ut redningen bedriva viss försöksverksamhet,
dels motionen 1971: 801 av herr Ericson i Örebro m. fl. (s) vari hem ställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M ajit understryker önskvärd heten av en fortsatt decentralisering av Sveriges Radios verksamhet ge nom att de förslag som utarbetats av 1968 års distriktsutredning inom Sveriges Radio förverkligas i första hand genom att den i statsverks propositionen föreslagna expansionen av TV-verksamheten under de närmaste åren i betydande omfattning förlägges till Sveriges Radios distriktsorganisation,
dels motionen 1971: 802 av herr Gustavsson i Ängelholm (s) vari hemställts att riksdagen beslutar om slopande av ljudradiolicensavgift i taxibilar samt att vederbörande utskott vidtar eventuellt erforderliga justeringar av anslagssumman,
dels motionen 1971: 806 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om utred ning angående möjligheterna att i större utsträckning än för närvaran de bereda de stora folkrörelserna inflytande över radio- och televisionsverksamheten inom Sveriges Radio,
dels motionen 1971: 816 av fröken Ljungberg m. fl. (m, s, c, fp) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att Kungl. M aj:t uppdrager åt televerket att snarast vidtaga åtgärder för att för stärka sändareffekten vid radiosändaren i Uppsala (och östhammar) så att de utsända programmen når hela det fixerade området för den uppländska regionalradion,
dels motionen 1971: 818 av herrar Mattsson i Lane-Herrestad och Gustafsson i Byske (c) vari hemställts att riksdagen uttalar att den re ligiösa programverksamheten i televisionen m å utvidgas med sikte på att församlingsgudstjänst skall sändas varje sön- och helgdag,
dels motionen 1971: 829 av herrar Sundman och Fälldin (c) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t anhåller om skynd sam utredning av frågan om den fram tida finansieringen av Sveriges Radios verksamhet,
dels motionen 1971: 831 av herrar Svanström och Carlsson i Vik manshyttan (c) vari hemställts att riksdagen beslutar uttala att bespa ringsåtgärder av olika slag genomföres vid Sveriges Radio i sådan om fattning att licenshöjning f. n. ej behöver genomföras,
dels motionen 1971: 836 av herr Wikström (fp) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om en parlamentarisk utredning rörande Sveriges Radios programverksamhet, organisation och fram tida finansiering samt begär förslag om inrättandet av ett program råd vid Sveriges Radio enligt i motionen angivna riktlinjer.
Utskottet. Enligt de principer som tillämpas för f i n a n s i e r i n g e n a v r u n d r a d i o r ö r e l s e n används de i rörelsen inflytande med len till täckande av såväl löpande kostnader för produktion och distri bution av ljudradio- och televisionsprogram som utgifter för omedelbar avskrivning av investeringar i distributionsanläggningar samt radio- och televisionshus. De överskott som kan uppstå under vissa år reserveras för behov under andra år, då de löpande intäkterna inte förslår för att täcka utgifterna. F rån denna regel gäller dock undantag beträffande skolprogramverksamheten, programverksamheten för utlandet och de av TRU-kommittén producerade radio- och televisionsprogrammen, vilka finansieras med skattemedel.
Departementschefen h ar i statsverkspropositionen uttalat att en i nk o m s t f ö r s t ä r k n i n g i r u n d r a d i o r ö r e l s e n är ound gänglig om den av riksdagen år 1966 beslutade organisationen av televisionsverksamheten med två på likvärdiga villkor arbetande TV-kanaler skall kunna genomföras och om TV 2-nätet skall kunna ges full driftsäkerhet och byggas u t till en fullständigare täckning. U tan en för stärkning av inkomsterna kommer det ackumulerade fondöverskottet att under något av de närm ast följande budgetåren förbytas i ett under skott. Departementschefen har understrukit att även vid oförändrad verksamhetsnivå intäkterna, inklusive tidigare års fondbehållning, inte kommer att hålla jäm na steg med kostnaderna och h ar mot den bak grunden fram hållit angelägenheten av kostnadsbesparande rationalise ringar.
Under de tre närm ast följande budgetåren bör de ökade utgifterna för rundradioverksamheten enligt departementschefens mening i första hand täckas m ed avgiftsmedel. F ör att en dylik ordning skall bli möj lig förordas att den allmänna mottagaravgiften den 1 juli 1971 höjs från 45 till 55 kr. per kvartal. Därem ot förutsätts att tilläggsavgiften för innehav av färgmottagare och den särskilda ljudradioavgiften även under den angivna tidsperioden skall utgå med oförändrade belopp, dvs. med 25 kr. per kvartal resp. 50 kr. per år. Den vidgade medels ramen beräknas bl. a. göra det möjligt att öka televisionens sändnings tid från f. n. i genomsnitt 68 timmar per vecka till i genomsnitt 75 tim m ar per vecka under budgetåret 1971/72 och 80 tim m ar per vecka under 1972/73. U nder nu angivna och vissa andra förutsättningar har departementschefen utgått från att åtgärder för en ytterligare avgiftsförstärkning inte behöver vidtas före utgången av budgetåret 1973/74.
Den av departementschefen förordade h ö j n i n g e n a v a l l m ä n n a m o t t a g a r a v g i f t e n bör enligt motionen 1971: 363 åtminsto ne tills vidare kunna undvikas. Motionären anser att man hellre bör godtaga ytterligare modifieringar i radio- och TV-verksamheten än en avgiftshöjning. I motionen 1971: 831 yrkas ett uttalande av riksdagen, att besparingsåtgärder av olika slag bör genomföras vid Sveriges Radio i sådan omfattning att avgiftshöjning f. n. ej behöver genomföras.
Som utskottet redan framhållit har departementschefen i statsverks propositionen uttryckligen betonat angelägenheten av kostnadsbesparan de rationaliseringar inom Sveriges Radio. I anslutning härtill och till de sistnämnda båda motionerna liksom också till vad statsutskottet för ra året i sitt utlåtande 1970: 52 anförde i denna fråga bl. a. om kostnadsansvarighet och långtidsplanering vill utskottet kraftigt understryka att det redan inledda rationaliseringsarbetet inom företaget måste be drivas snabbt, energiskt och målmedvetet. D et bör resultera i konkreta beslut om rationaliserings- och besparingsåtgärder och man bör i arbe tet — vilket på längre sikt är det inte minst viktiga — beakta också
behovet av sådana organisatoriska förändringar som hos företagets an ställda på alla avdelningar kan beräknas främja känslan av kostnadsan svar och viljan att medverka i ett fortlöpande rationaliseringsarbete. Vad utskottet nu anfört i fråga om rationaliserings- och besparingsåt gärder m. m. bör riksdagen som sin mening ge till känna för Kungl. Maj:t.
D en ståndpunkt utskottet härm ed intagit innebär inte att utskottet ansett det realistiskt att räkna med att det aktuella finansieringsproblem et skall kunna lösas enbart genom rationaliserings- och besparingsåt gärder. Utskottet ansluter sig till den bedömning departementschefen gjort att det i dagens läge är ofrånkomligt att genom en avgiftshöjning tillföra Sveriges Radio ökade intäkter om m an inte vill avstå från att fullfölja 1966 års riktlinjer för utvecklingen av rundradioverksamheten. Utskottet delar alltså inte den åsikt i fråga om allmänna mottagaravgiften som kommit till uttryck i motionerna 1971: 363 och 1971: 831.
I motionen 1971:68 förordas en a v g i f t s d i f f e r e n t i e r i n g innebärande att från den föreslagna höjningen, om den beslutas, skall undantas personer som bor inom områden där m an den 1 juli 1971 inte kommer att ha fullgoda mottagningsförhållanden för TV 2. Utskot tet, som får erinra om att riksdagen tidigare avvisat förslag om avgifts differentiering, konstaterar att avsevärda praktiska svårigheter är för enade med en sådan av den art motionärerna tänkt sig. Näm nas må t. ex. att mottagningsförhållandena kan vara helt olika på platser mycket nära varandra och vidare att dålig mottagning, som uppfattas som otill räcklig kapacitet p å sändarsidan, kan visa sig ha helt andra orsaker. U tskottet avstyrker därför motionen 1971: 68.
En avgiftsdifferentiering av annat slag åsyftas i motionen 1971: 192. M otionärerna framhåller att redan nu gällande avgifter av många låg inkomsttagare uppfattas som betungande och att de särskilt torde vara mycket kännbara för pensionärerna. D et bör enligt motionärernas me ning vara fullt möjligt att sänka ambitionsgraden för utökning av sänd ningstiden över TV 2-nätet till en sådan nivå att pensionärerna kan be frias från den föreslagna höjningen av mottagaravgiften. De i motio nen anförda synpunkterna bör riksdagen enligt motionärerna som sin mening ge till känna för Kungl. Maj:t.
Även om utskottet har förståelse för önskemålet att göra det lättare för pensionärer att h a radio och T V måste utskottet konstatera att en avgiftsdifferentiering inte är rätta sättet att uppfylla detta önskemål. D et torde nämligen möta betydande praktiska svårigheter att precisera vilka som bör komma i åtnjutande av avgiftslättnaden. Vidare kan andra låginkomstgrupper än pensionärerna ha lika berättigade önskemål som dessa, vilket kan beräknas avsevärt öka nämnda svårigheter. Redan med hänsyn till de skäl som nu anförts och andra av samma art anser sig utskottet inte böra tillstyrka motionen 1971: 192.
I motionen 1971: 802 h ar föreslagits slopande av skyldigheten att erlägga a v g i f t f ö r l j u d r a d i o s o m a n v ä n d s i t a x i b i l . Som motivering härför h ar anförts att en dylik radioapparat i största utsträckning används för förarens eget behov under väntetiderna mellan olika körningar. U tskottet konstaterar att den skyldighet, som motio nären vill ha upphävd, utgör tillämpning av en allmän princip som gäl ler för radio- och TV-mottagare, som finns på arbetsplatser etc. och som alltså inte är anknutna till bostaden—hushållet. E tt uppgivande av principen i ett fall skulle med säkerhet medföra krav på ytterligare un dantag och utskottet avstyrker därför motionen.
Med det hittills anförda har utskottet i princip uttalat sig för en av giftshöjning och därjämte tagit ställning till de motionsvis fram förda önskemålen om olika avgiftsdifferentieringar m. m. Utskottet ansluter sig till departementschefens ståndpunkt i fråga om de olika m o t t a g a r a v g i f t e r n a s s t o r l e k från och med den 1 juli 1971. Vad departementschefen anfört om utnyttjande av den vidgade medelsram som m an kommer att få genom en avgiftshöjning och om rundradions fortsatta utveckling h ar inte givit utskottet anledning till erinran och utskottet räknar därför också med att, som departementschefen uttalat, åtgärder för en ytterligare inkomstförstärkning inte behöver vidtas före utgången av budgetåret 1973/74.
Utskottet tillstyrker den av Kungl. M aj:t föreslagna medelsanvisning en under anslaget Rundradioanläggningar.
Frågan om en f r a m t i d a a v g i f t s d i f f e r e n t i e r i n g m. m. f ö r o l i k a h a n d i k a p p g r u p p e r har aktualiserats i motionen 1971: 64, i vilken hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en utredning med uppgift att utarbeta riktlinjer för befrielse eller reduk tion i fråga om avgifter för radio/T V för handikappgrupper enligt mo tionens syfte samt att också undersöka möjligheterna till avsevärda lätt nader vid inköp av TV. Med anledning av detta yrkande får utskottet erinra om att handikapputredningen kommer att behandla även frågan om de handikappades möjligheter att ta del av programmen i radio och TV. Vad gäller eventuella lättnader vid inköp av TV är detta enligt u t skottets mening en fråga av sådan typ att det är naturligt att utredning en i sina överväganden kommer in även på den. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet nu ifrågavarande motionsyr kanden.
Vid förra årets riksdag uttalade statsutskottet i sitt utlåtande 1970: 52 i anledning av väckta motioner att utskottet för sin del funnit det angeläget att f i n a n s i e r i n g s f r å g o r n a vid Sveriges Radio i deras helhet och på något längre sikt togs upp till en ingående pröv ning, varvid bl. a. vissa motionsvis fram förda synpunkter borde när mare övervägas. Inte minst viktigt syntes det utskottet vara att kostnadsansvarigheten för Sveriges Radios del nogsamt beaktades samt att
långtidsplaneringen inom företaget och därmed sammanhängande frå gor uppmärksammades i högre grad än som dittills syntes ha varit fal let. D etta uttalande gav riksdagen som sin mening till känna för Kungl. Maj:t.
Även vid årets riksdag har de långsiktiga finansieringsproblemen ta gits upp i olika motioner. Sålunda hemställes i motionen 1971: 39 att riksdagen hos Kungl. M aj:t anhåller om en parlamentarisk utredning med uppgift bl. a. att klarlägga hur Sveriges Radios långsiktiga finansieringsproblem skall bringas under kontroll. I motionen 1971: 65 öns kas en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att allsidigt utreda möjligheterna till finansiering utöver avgifter av Sveriges Radios verksamhet samt att lägga fram förslag senast till 1972 års riksdag. Skyndsam utredning av frågan om den fram tida finansieringen av Sve riges Radios verksamhet yrkas i motionen 1971: 829, medan i motio nen 1971: 836 bl. a. önskas en parlamentarisk utredning om Sveriges Radios organisation och fram tida finansiering.
I sitt nyssnämnda utlåtande förra året erinrade statsutskottet om tre utredningar som arbetade med skilda frågor inom ljudradio- och TVverksamheten. Av dessa tre väntas reklamutredningen avge sitt betän kande under innevarande år. D et material utredningen kommer att redo visa, dess förslag och den offentliga debatt dessa får förutsättas kom m a att väcka kan väntas bidra till belysningen av frågeställningarna kring rundradioverksamheten p å längre sikt och därmed också till att klar lägga vad som då ytterligare kan erfordras av utredningar, eventuellt med parlamentarisk sammansättning, och överväganden av företagets problem i fråga om finansiering, målsättning m. m. U tskottet vill i an slutning till vad statsutskottet anförde förra året understryka vikten av att planerings- och finansieringsfrågorna ingående prövas i deras helhet och med sikte på att m an i tillräckligt god tid före utgången av den treårsperiod, under vilken den i propositionen förordade avgiftshöjning en beräknas ge erforderligt inkomsttillskott, kan överblicka finansie ringsfrågorna för de därefter närm ast följande åren. U tskottet som i dagens läge med det utredningsarbete som nu pågår inte funnit sig böra föreslå riksdagen att göra de i motionerna 1971: 39, 1971: 65, 1971: 829 och 1971: 836 gjorda, ovan redovisade framställningarna till Kungl. M aj:t anser att riksdagen som sin mening bör ge Kungl. Maj:t till känna vad utskottet nu i anledning av dessa motioner anfört om de långsik tiga planerings- och finansieringsfrågorna vid Sveriges Radio.
Den i motionen 1971:39 föreslagna parlamentariska utredningen avses få i uppdrag att utreda även hur en ö k a d f r i h e t o c h k o n k u r r e n s i e t e r m e d i a skall åstadkommas. U tskottet får med anledning härav erinra om att vederbörande departementschef i den av 1966 års riksdag godkända propositionen n r 136 (SU 163, rskr. 388) framhöll att han funnit det vara angeläget att finna ett system som stäl
ler etermedierna fria från kommersiella intressens eller politiska grup pers ensidiga inflytande. En grundläggande förutsättning angavs där vid vara att en fri etableringsrätt i etern var en omöjlighet redan på grund av det begränsade antalet frekvenser. Frihet i etern måste i första hand förenas med en medveten strävan till objektivitet och saklighet i det samlade programutbudet och innefatta möjligheter för olika åsikter och meningsriktningar att komma till tals samt garantier m ot obehö riga påtryckningar. Genom att ledningen för envar av de sex självstän diga program enheterna inom företaget fick ett direkt ansvar för respek tive program ansågs det att förutsättningar skapades för rörelsefrihet och oberoende, variation och stimulerande tävlan i fråga om idéer och ut formning av programmen. Med hänvisning till vad utskottet härmed anfört om de principer varpå den nuvarande organisationen bygger och till det utredningsarbete i för rundradioverksamheten väsentliga frågor som för närvarande pågår avstyrker utskottet nu ifrågavarande utredningsyrkande i motionen 1971: 39.
En parlamentarisk utredning h ar föreslagits även i motionen 1971: 836. Förutom frågan om Sveriges Radios fram tida finansiering — vil ken utskottet behandlat i det föregående — skulle en dylik utredning behandla p r o g r a m v e r k s a m h e t e n o c h o r g a n i s a t i o n e n . I motionen hemställes också att riksdagen hos Kungl. M aj:t be gär förslag om ett p r o g r a m r å d .
Vad först gäller organisationen finner motionären att det måhända är för tidigt att uttala sig om h u r tvåkanalsystemet fungerat men han anger samtidigt att systemet visat sig ha stora svagheter. M ed hänvis ning till den ståndpunkt utskottet intagit till yrkandet i motionen 1971: 39 om utredning angående ökad frihet och konkurrens i etermedia av styrker utskottet nu ifrågavarande utredningsyrkande.
Vad beträffar programverksamheten har motionären pekat på att olika värderingar — etiska, moraliska och andra — i ökande grad på verkar programplaneringen. H an har i anslutning härtill ställt frågan vart vi vill komma med samhällets satsning på radio och TV. H an har funnit ett påtagligt behov föreligga av en vidare och m er öppen pro gramdiskussion och skisserat ett programråd som ett lämpligt forum för en dylik diskussion.
Utskottet får först framhålla att det nuvarande systemet med själv ständiga programenheter varibland två tävlande TV-kanaler bygger bl. a. på uppfattningen att det är värdefullt m ed en fri och öppen diskussion i programfrågor. Vidare vill utskottet erinra om att frågan om inrät tande av ett program råd vid Sveriges Radio av den typ som föreslagits i motionen tidigare behandlats av riksdagen. Statsutskottet uttalade i sitt utlåtande 1966: 163 att inrättandet av ett dylikt organ enligt utskottets mening på ett i skilda avseenden olyckligt sätt skulle verka förhindran de och försvårande för verksamhetens fria utövande. Utskottet, som
vill erinra om att Sveriges Radio till sig knutit rådgivande kommittéer för några avsnitt av programverksamheten, har inte ansett det motive rat att riksdagen begär den föreslagna parlamentariska utredningen om programverksamheten eller förslag om inrättande av ett programråd och avstyrker därför motionen 1971: 836 i dessa delar.
I motionen 1971:806 uttalas att f o l k r ö r e l s e r n a , som inne har 40 procent av aktierna i Sveriges Radio, alltmer ställts åt sidan i fråga om direkt inflytande och medverkan i etermedia. Motionärerna anser att organisationer som svenska kyrkan, frikyrkosamfunden, ide ella organisationer, idrottsrörelsen och studieförbunden bör beredas ett mera rättvist inflytande på programutformningen genom ett övertagan de av ansvaret för en egen TV-kanal, förslagsvis kanal 2. I motionen yrkas att riksdagen hos Kungl. M aj:t hemställer om utredning angå ende möjligheterna att i större utsträckning än för närvarande bereda de stora folkrörelserna inflytande över radio- och televisionsverksamheten.
Utskottet anser sig inte böra tillstyrka utredning om en så genomgri pande organisatorisk förändring som den motionärerna angivit och av styrker därför motionen 1971: 806.
Enligt gällande avtal mellan staten och Sveriges Radio ankommer det på företaget att avgöra vilka program som skall sändas i de olika ljudradio- och TV-kanalema. Någon styrning från statsmakternas sida skall sålunda inte få förekomma och utskottet avstyrker därför motio nen 1971:818 om u t v i d g a d r e l i g i ö s p r o g r a m v e r k s a m h e t i televisionen.
D et i motionen 1971: 66 framställda yrkandet innebär att riksdagen hos Kungl. M aj:t skall hemställa om en allsidig och skyndsam under sökning inom Sveriges Radio om möjligheterna att i ökad utsträckning förse program av olika slag m ed textremsor med h ä n s y n t i l l d e d ö v a o c h h ö r s e l s k a d a d e samt att härför erforderliga an slagsmedel bör ställas till Sveriges Radios förfogande via statsbudgeten.
Utskottet får dels erinra om pågående arbete inom handikapputred ningen, dels hänvisa till att utskottet under hand inhämtat att Sveriges Radio i samarbete med televerket, radiobranschen, de hörselskadades organisationer och nyssnämnda utredning arbetar på att få fram lämp liga tekniska metoder avsedda att hjälpa de hörselskadade att ta del av rundradioprogrammen. M otionärernas syfte i denna del torde därför vara tillgodosett. Vad gäller yrkandet om anslagsmedel avstyrker ut skottet detta.
Den utredning om förutsättningarna för l o k a l a r a d i o - o c h T V - s ä n d n i n g a r som i motionen 1971:797 önskas genomförd av 1969 års radioutredning ligger enligt vad utskottet inhäm tat inom ra men för de direktiv som meddelats för denna utrednings arbete och motionärernas önskemål i denna del kan alltså anses redan vara till
godosett. D en av m otionärerna önskade framställningen från riksdagen om uppdrag för utredningen att bedriva viss försöksverksamhet anser sig utskottet inte böra tillstyrka.
Vid 1966 års riksdag behandlade statsutskottet i sitt utlåtande nr 163 även frågan om åtgärder för att ekonomiskt och programmässigt stär ka d i s t r i k t e n s s t ä l l n i n g i n o m S v e r i g e s R a d i o . U tan att vilja mera exakt ange den andel av programproduktionen som distrikten borde svara för, fann utskottet en rimlig målsättning vara att omkring en fjärdedel av programproduktionen sker regionalt. Det angivna målet har ännu inte uppnåtts och näm nda målsättning är där för alltjämt aktuell. Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att enligt yrkandet i motionen 1971: 801 göra något uttalande om fortsatt decentralisering genom förverkligande av de av 1968 års distriktsutredning inom Sveriges Radio framlagda förslagen. U tskottet avstyrker därför näm nda motion.
Vad slutligen angår motionen 1971:816 om effekten vid r a d i o s ä n d a r e n i U p p s a l a finner utskottet att det bör ankomma på televerket att bedöma om och i vad m ån åtgärder för en förbättring av sändareffekten erfordras och kan genomföras. Något uttalande av riksdagen i denna fråga synes inte böra komma i fråga och utskottet av styrker därför motionen.
Utskottet har inte i vidare m ån än som fram gått av det föregående funnit anledning till särskilda uttalanden med anledning av vad som i statsverkspropositionen anförts under denna punkt. U nder åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen i anledning av motionerna 1971: 363 och 1971:
831 såvitt nu är i fråga som sin mening ger Kungl. M aj:t till
känna vad utskottet anfört om rationaliserings- och besparings
åtgärder m. m. vid Sveriges Radio,
2. att riksdagen avslår motionen 1971: 68 om avgiftsdifferenti-
ering,
3. att riksdagen avslår motionen 1971: 192,
4. att riksdagen avslår motionen 1971:802 om slopande av av
giften för radioapparater i taxibilar,
5. att riksdagen i anledning av vad i statsrådsprotokollet härvid
lag anförts samt med avslag å motionerna 1971: 363 och 1971:
831 såvitt nu är i fråga som sin mening ger Kungl. M aj:t till
känna vad utskottet anfört rörande rundradions fortsatta ut
veckling samt den allmänna mottagaravgiften,
6. att riksdagen till Rundradioanläggningar för budgetåret 1971/72
anvisar ett investeringsanslag av 31 800 000 kr.,
7. att riksdagen avslår motionen 1971: 64 om utredning angående
befrielse eller reduktion i fråga om mottagaravgifter m. m.,
8. att riksdagen i anledning av motionerna 1971: 39, 1971: 65,
1971: 829 och 1971: 836, samtliga motioner såvitt nu är i frå ga, som sin mening ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet anfört om de långsiktiga planerings- och finansieringsfrågorna vid Sveriges Radio, 9. att riksdagen avslår motionen 1971: 39 i vad den avser en par lamentarisk utredning om hur en ökad frihet och konkurrens i etermedia skall åstadkommas, 10. att riksdagen a. avslår motionen 1971: 836 i vad den avser en parlamentarisk utredning om Sveriges Radios programverksamhet och orga nisation, b. avslår motionen 1971: 836 i vad den avser förslag om inrät tandet av ett programråd, 11. att riksdagen avslår motionen 1971:806 om utredning angå ende möjligheterna att i större utsträckning än för närvarande bereda de stora folkrörelserna inflytande över radio- och televisionsverksamheten inom Sveriges Radio, 12. att riksdagen avslår motionen 1971:818 om utvidgad religiös programverksamhet i televisionen, 13. att riksdagen avslår motionen 1971:66 om utredning angå ende möjligheten att förse olika program med textremsor m. m., 14. att riksdagen avslår motionen 1971:797 om tilläggsdirektiv till 1969 års radioutredning, 15. att riksdagen avslår motionen 1971: 801 om den fortsatta de centraliseringen av Sveriges Radios verksamhet, 16. att riksdagen avslår motionen 1971: 816 om effekten vid ra diosändaren i Uppsala och Östhammar.
STATENS ALLM ÄNNA FA STIGHETSFOND
4. Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt II: 16, s. 437— 438) och hemställer att riksdagen till Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål för bud getåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.
5. Radio- och televisionshns. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt II: 17, s. 438— 439) och hemställer att riksdagen till Radio- och televisionshus för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 17 200 000 kr.
Stockholm den 16 april 1971
P å kulturutskottets vägnar
LEN N A RT MATTSSON
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c), Larsson i Vänersborg (s), Käll stad (fp), fru Sundström (s), herr Nilsson i Agnäs (m), fru Berglund (s), herrar Sundman (c), Zachrisson (s), fru Fraenkel (fp), herr Leander (s), fru M ogård (m), herr G reen (s), fru Ryding (vpk), fröken Eliasson (c) och herr Andersson i ö rträsk (s).
Reservationer
beträffande punkten 3 (Rundradioanläggningar)
1. av herr Nilsson i Agnäs och fru M ogård (m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 8 börjar med »Den i» och på s. 9 slutar med »motionen 1971: 39» bort ha följande lydelse:
»Utskottet delar den i motionen 1971: 39 uttalade uppfattningen att yttrandefrihet och tryckfrihet är fundamentala beståndsdelar i en demo krati. D en nuvarande monopolsituationen på etermedias område strider mot principen om dessa friheter och det måste anses vara utomordent ligt angeläget att så snart som möjligt finna ett system som på detta allt viktigare område säkerställer den fria opinionsbildningen. På sikt är det en uppenbar fara att det maktmedel som etermedia utgör ligger i stats maktens händer så som för närvarande är fallet, och det är därför ur demokratisk synpunkt angeläget att monopolsituationen bryts. Utskottet vill också framhålla att det u r samhällets synpunkt är önskvärt att radio och TV tillhandahåller ett så rikt och varierande utbud som möjligt, vilket bäst torde kunna bli fallet om man inför ett system med inbör des konkurrerande produktionsbolag. Den nuvarande politiken på ra d io /T V-området måste snart omprövas och det är viktigt att m an då får ett system som garanterar den frihet i etern som det nuvarande mo nopolsystemet förhindrar. Utskottet tillstyrker motionärernas yrkande om en parlamentarisk utredning med uppgift att klarlägga hur en ökad frihet och konkurrens i etermedia skall åstadkommas.»
dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
»9. att riksdagen med bifall till motionen 1971: 39 såvitt nu är i
fråga hos Kungl. M aj:t anhåller om tillsättande av en parlamen
tarisk utredning med uppgift att klarlägga hur en ökad frihet och
konkurrens i etermedia skall åstadkommas,»
2. av herr Källstad och fru Fraenkel (fp) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med »Vad först» och på s. 10 slutar med »dessa delar» bort ha följande lydelse:
»I likhet med motionären finner utskottet att 1966 års utbyggnadsplan beträffande rundradioverksamheten lider av stora brister. Fram för allt vill utskottet fram hålla att systemet med två TV-kanaler, som täv lar med varandra, visat sig ha svagheter. D et finns därför all anledning att nu inom ramen för en parlamentarisk utredning överväga hur 1966 års organisation fungerat. Utskottet tillstyrker därför yrkandet i motio
nen 1971: 836 om en parlamentarisk utredning angående Sveriges Ra dios organisation.
U tskottet tillstyrker också att m an inom ram en för en parlamentarisk utredning tar upp allmänna frågor om programverksamheten. Därvid bör bl. a. undersökas hur olika norm er och värderingar påverkar ut formningen och urvalet av det stoff som presenteras i radio och TV.
Vad slutligen gäller programdiskussionen anser utskottet att det i fråga om radio och TV finns ett påtagligt behov av en vidare och mera öppen sådan diskussion än den som hittills förekommit. Det behövs en debatt där Sveriges Radio inte bara är mottagande part utan också har att argumentera för sin programsättning. En möjlighet att ordna detta är att inrätta ett program råd sammansatt av representanter för olika områden av samhällslivet. Rådet bör inte ha beslutanderätt utan fun gera som ett forum för informella diskussioner i programfrågor. U t skottet tillstyrker att riksdagen enligt yrkande i motionen 1971: 836 hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag om ett dylikt programråd.»
dels utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
»10. att riksdagen
a. med bifall till motionen 1971: 836 såvitt nu är i fråga i skri
velse till Kungl. Maj:t hemställer om en parlamentarisk utred
ning rörande Sveriges Radios programverksamhet och organi
sation,
b. med bifall till motionen 1971: 836 såvitt nu är i fråga i skri
velse till Kungl. Maj:t hemställer om förslag om inrättandet av
ett programråd vid Sveriges Radio,»
Särskilda yttranden
vid punkten 3 (Rundradioanläggningar)
1. av herr Nilsson i Agnäs (m) som anfört följande:
»De invändningar som framförs av utskottet mot att i nuvarande läge inrätta ett program råd är utan tvivel befogade. Organ som kan fungera som ett slags förhandscensur bör icke accepteras. Med tanke på massmediernas betydelse och de många motstridiga uppfattningar som finns i samhället om programmens innehåll och utformning vore det emellertid av värde om m an snarast möjligt övervägde att vidta sådana organisatoriska åtgärder som möjliggjorde en kontinuerlig diskussion i praktiska och principiella frågor mellan företrädare för Sveriges Ra dio och för olika grupper bland avgiftsbetalarna.»
2. av herr Sundman och fröken Eliasson (c) som anfört följande:
»Då frågan om inrättande av ett programråd som ett rådgivande or gan och debattforum ånyo aktualiserats genom motionen 1971: 836 har utskottsmajoriteten inte heller denna gång funnit det motiverat att be gära förslag om ett programråd. Utskottet har inte heller tillmötesgått
kravet i motion 1971: 806 om utredning i syfte att ge folkrörelserna större inflytande än för närvarande i Sveriges Radios verksamhet. E n ligt vår uppfattning är det ännu för tidigt att utvärdera de relativt nya verksamhetsformerna i Sveriges Radio och aktualisera några m er ge nomgripande förändringar i verksamhetens bedrivande. De i de båda motionerna väckta spörsmålen torde inte kunna ges en allsidig belys ning genom utredningar av det slag m otionärerna förordar. Lämpligare synes det oss vara att när något m er erfarenhet vunnits av de nuva rande förhållandena en allsidig översyn göres av verksamhetsformerna varvid de frågeställningar som m otionärerna berört sannolikt kommer att belysas.»
T R Y C K E R I B O L A G E T I V A R H A G G S T R Ö M A B . S T O C K H O L M 1 9 7 1