Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till växtförädlarrättslag m. m.

Nr 12

Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till växtförädlarrättslag m. m.

Genom en den 12 februari 1971 dagtecknad proposition, nr 40, har Kungl. Maj:t, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att dels godkänna den i Paris den 2 september 1961 undertecknade kon­ ventionen för skydd av växtförädlingsprodukter, dels antaga vid propositionen fogade förslag till 1. växtförädlarrättslag, 2. lag om ändring i utsökningslagen (1877: 31 s. 1), 3. lag om ändring i införsellagen (1968: 621).

Propositionens huvudsakliga innehåll

Genom propositionen framläggs förslag till växtförädlarrättslag. För­ slaget innehåller bestämmelser till skydd för förädlare av växtsorter och deras rättsinnehavare. Den föreslagna lagen motsvarar de krav som ställs av 1961 års inter­ nationella konvention för skydd av växtförädlingsprodukter. I proposi­ tionen föreslås därför att riksdagen godkänner denna konvention. Den rätt som enligt lagförslaget skall tillkomma växtförädlaren eller hans rättsinnehavare kallas växtförädlarrätt. Denna rätt innebär ensam­ rätt att yrkesmässigt framställa och marknadsföra förökningsmaterial av växtsorten samt i vissa fall också att yrkesmässigt använda sorten för framställning av förökningsmaterial av annan sort. Däremot ger växtförädlarrätten i regel inte ensamrätt att framställa konsumtionsvara. Vidare kan ensamrätten under vissa förutsättningar inskränkas genom tvångslicens. Växtförädlarrätt erhålles genom registrering. Som registreringsmyndighet föreslås ett nytt organ, statens växtsortnämnd. Förutsättningar för registrering är att växtsorten skiljer sig från annan sort som blivit känd före dagen för registreringsansökningen samt att den är likformig och beständig. Kostnaderna för registreringsmyndighetens verksamhet och för den provodling som behövs för att fastställa om förutsättningar för skydd är för handen skall i princip täckas genom avgifter av dem som söker och förvärvar växtförädlarrätt.

I fråga om lydelsen av 1961 års internationella konvention för skydd av växtförädlingsprodukter hänvisar utskottet till propositionen s. 161— 188. 1 Riksdagen 1971. 8 sami. Nr 12

LU 1971:12 2

Lagförslagen har följande lydelse:

1 Förslag till

Växtförädlarrättslag

Härigenom förordnas som följer.

Allmänna bestämmelser

1 § Denna lag äger tillämpning på växtsort, tillhörande växtsläkte eller växtart som Konungen bestämmer.

2 § Förädlare, som här i riket framställt en växtsort, eller hans rätts­ innehavare kan genom registrering få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten enligt denna lag (växtförädlarrätt). Förädlare som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige eller sådan förädlares rättsinnehavare kan förvärva växtförädlarrätt även till sort som framställts utomlands. Konungen kan, i den mån det är nödvändigt för uppfyllande av Sve­ riges förpliktelser enligt överenskommelse med främmande stat och i övrigt under förutsättning av ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt intresse, förordna att växtförädlarrätt får förvärvas även för sort som framställts i främmande stat av annan än den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige.

3 § Växtsort registreras endast om den 1. genom minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer sig från annan sort som blivit känd före dagen för registreringsansökningen, 2. är tillräckligt likformig (homogen) med hänsyn tagen till de sär­ drag, som dess sexuella eller vegetativa förökning betingar, 3. efter förökning utförd i enlighet med den av förädlaren anvisade förökningsmetoden är beständig (stabil) med avseende på sina väsentliga kännetecken. Växtsort anses som känd, om material därav yrkesmässigt utbjudits till försäljning eller eljest tillhandahållits eller om den intagits i eller an­ mälts till officiell sortlista, förekommer i allmänt tillgänglig referenssam­ ling eller noggrant beskrivits i allmänt tillgänglig skrift eller om den el­ jest kommit till allmänhetens kännedom. Registrering får ej ske, om växtmaterial av sorten med samtycke av förädlaren eller hans rättsinnehavare yrkesmässigt förts i handeln här i riket före dagen för registreringsansökningen eller utom riket mer än fyra år före nämnda dag.

4 § Växtförädlarrätt innebär att, med de undantag som anges nedan, annan än innehavaren av växtförädlarrätten (sortinnehavaren) icke får utan dennes lov utnyttja växtsorten yrkesmässigt genom att 1. framställa eller till riket införa växtmaterial av sorten i syfte att materialet skall utbjudas till försäljning för förökningsändamål eller el­ jest tillhandahållas för sådant ändamål,

2. utbjuda till försäljning eller eljest tillhandahålla växtmaterial av sorten för förökningsändamål, 3. i fall, då upprepad användning av växtmaterial av sorten är nöd­ vändig för framställning av växtmaterial av annan sort, använda växt­ material av sorten för sådan framställning och i syfte att det framställda materialet skall utbjudas till försäljning för förökningsändamål eller el­ jest tillhandahållas för sådant ändamål. I fråga om prydnadsväxter innebär växtförädlarrätten därjämte att annan än sortinnehavaren icke får utan dennes lov använda plantor eller delar av plantor som förökningsmaterial för yrkesmässig framställning av snittblommor eller annat material för prydnadsändamål.

5 § Konungen kan förordna, att ansökan om registrering av växtsort, vilken tidigare angivits i ansökan om skydd utom riket, skall vid tillämp­ ning av 3 § första stycket 1 och tredje stycket anses gjord samtidigt med ansökningen utom riket, om sökanden yrkar det. I förordnande skall anges de närmare villkor under vilka sådan priori­ tet får åtnjutas.

Registreringsansökan och dess handläggning

6 § Registrering enligt denna lag sker i växtsortregistret, som fores av statens växtsortnämnd. Vid registrering av växtsort skall även sortens benämning registreras.

7 § Ansökan om registrering av växtsort göres skriftligen hos växtsortnämnden. Ansökningen skall innehålla tydlig beskrivning av sorten med särskilt angivande av det eller de kännetecken som skiljer sorten från andra sor­ ter samt förslag till benämning på sorten. I ansökningen skall förädlarens namn anges. Sökes registrering av annan än förädlaren, skall sökanden styrka sin rätt till sorten. Vid ansökningshandlingen skall fogas en av sökanden egenhändigt underskriven försäkran på heder och samvete att sorten, såvitt sökanden har sig bekant, icke före den dag då ansökningen göres eller enligt 5 § skall anses gjord blivit känd på sätt som enligt 3 § tredje stycket hindrar registrering. I samband med ansökningen skall sökanden tillhandahålla en för provning av sorten behövlig mängd växtmaterial därav. Sökanden skall erlägga fastställd ansökningsavgift.

8 § Sortbenämning skall göra det möjligt att skilja växtsorten från andra sorter. Sortbenämning får icke godtagas om den 1. består av enbart siffror, 2. uppenbarligen är ägnad att vilseleda allmänheten, 3. strider mot lag eller annan författning eller mot allmän ordning el­ ler om den är ägnad att väcka förargelse, 4. kan förväxlas med sortbenämning som för sort av samma eller när­ stående växtart införts eller föreslagits för införande i växtsortregistret eller annan officiell sortlista eller som användes på förökningsmaterial av sådan sort, 5. kan förväxlas med varumärke, namn, firma eller annan beteckning för vilken annan än sökanden åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort

hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke, för material av växtsort eller för varor av liknande slag, 6. kan förväxlas med sådant varumärke för material av växtsort eller för varor av liknande slag, för vilket sökanden åtnjuter skydd. Konungen kan under förutsättning av ömsesidighet förordna, att sortnämning som registrerats eller sökts registrerad i främmande stat, skall utan hinder av första och andra styckena registreras i Sverige, om icke synnerliga skäl är däremot.

9 § I samma ansökan får icke sökas registrering av två eller flera växt­ sorter.

10 § Sökande, som icke har hemvist i Sverige, skall ha ett här bosatt ombud, som äger företräda honom i allt som rör ansökningen.

11 § Har sökanden ej iakttagit vad som är föreskrivet om ansökan el­ ler föreligger annat hinder för bifall till ansökningen, skall sökanden fö­ reläggas att inom viss tid yttra sig eller vidtaga rättelse. Underlåter sökanden att inom förelagd tid inkomma med yttrande el­ ler vidtaga åtgärd för att avhjälpa anmärkt brist, avskrives ansökningen. Erinran härom skall tagas in i föreläggandet.

12 § Föreligger hinder för bifall till ansökningen även efter det yttran­ de avgivits och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall ansökningen avslås, om ej anledning förekommer att ge sökanden nytt föreläggande.

13 § Påstår någon inför växtsortnämnden att han äger bättre rätt till växtsorten än sökanden och är saken tveksam, kan nämnden förelägga honom att väcka talan vid domstol inom viss tid vid påföljd att hans påstående annars lämnas utan avseende vid ansökningens fortsatta pröv­ ning. Är tvist om bättre rätt till sorten anhängig vid domstol, kan registreringsansökningen förklaras vilande i avbidan på att målet slutligt avgöres.

14 § Visar någon inför växtsortnämnden att han äger bättre rätt till växtsorten än sökanden, skall nämnden överföra ansökningen på ho­ nom, om han yrkar det. Den som får en ansökan överförd på sig skall erlägga ny ansökningsavgift. Om överföring yrkas, får ansökningen ej avskrivas, avslås eller bifal­ las, förrän yrkandet slutligt prövats.

15 § Är ansökningshandlingarna fullständiga och föreligger icke hin­ der för registrering, skall växtsortnämnden kungöra ansökningen för att bereda allmänheten tillfälle att inkomma med invändning mot ansök­ ningen. Invändning göres skriftligen hos växtsortnämnden inom tid som nämnden bestämmer.

16 § Växtsortnämnden skall föranstalta om prov med material av växt­ sorten, om ej detta av särskilda skäl anses onödigt. För proven skall er­ läggas fastställd avgift.

17 § Sedan tid för framställande av invändning mot ansökningen ut­ gått och prov med material av växtsorten slutförts, tages ansökningen upp till fortsatt prövning. Vid denna prövning äger 11— 14 §§ tillämp­ ning. Sökanden skall beredas tillfälle att yttra sig över gjord invändning och utfört prov.

18 § Talan mot slutligt beslut av växtsortnämnden i ärende angående ansökan om registrering av växtsort får föras av sökanden, om beslutet

gått honom emot. Mot beslut, varigenom ansökan bifallits trots att in­ vändning framställts i behörig ordning, får talan föras av den som gjort invändningen. Återkallar invändaren sin talan, får denna likväl prövas, om särskilda skäl föreligger. Mot beslut, varigenom yrkande om överföring enligt 14 § bifallits, får talan föras av sökanden. Den som framställt yrkande om överföring får föra talan mot beslut varigenom yrkandet avslagits.

19 § Talan enligt 18 § föres hos lantbruksstyrelsen genom besvär inom två månader från beslutets dag. Den som vill anföra besvär skall inom samma tid erlägga fastställd besvärsavgift vid påföljd att besvären an­ nars ej upptages till prövning. Mot beslut av lantbruksstyrelsen får talan föras av sökanden, om be­ slutet gått honom emot. Talan föres hos Konungen genom besvär inom två månader från beslutets dag.

20 § Bifalles ansökan om registrering av växtsort och vinner beslutet härom laga kraft, skall sorten tagas in i växtsortregistret och registrering­ en kungöras. Beslut att avskriva eller avslå ansökan som kungjorts enligt 15 § skall kungöras, sedan beslutet vunnit laga kraft.

Växtförädlarrättens giltighetstid

21 § Växtförädlarrätt gäller från den dag, då ansökningen om registre­ ring bifölls, och kan upprätthållas under femton eller, såvitt gäller vin, fruktträd och deras grundstammar, skogsträd och prydnadsträd, aderton år räknat från ingången av året efter det, då beslutet om registrering vann laga kraft.

Användande av sortbenämning

22 § Den som yrkesmässigt utbjuder till försäljning eller eljest tillhan­ dahåller förökningsmaterial av växtsort, för vilken registrering skett, skall därvid använda den för sorten registrerade benämningen även se­ dan skyddstiden för sorten utgått eller växtförädlarrätten eljest upphört. Registrerad benämning på sort eller en med denna förväxlingsbar be­ nämning får ej användas för annan sort av samma eller närstående växtart eller för material av sådan sort, så länge registreringen av benäm­ ningen består.

Årsavgifter

23 § För växtförädlarrätt skall för varje kalenderår räknat från och med året efter det, då ansökan om registrering bifallits, erläggas fast­ ställd årsavgift, om annat icke bestämts med stöd av 49 §. Årsavgift förfaller till betalning första dagen av det kalenderår den avser. Årsavgift för år, som börjat innan växtsorten registrerats eller in­ om två månader därefter, förfaller dock först två månader efter dagen för registreringen. Årsavgift får ej erläggas innan registrering skett och ej heller tidigare än sex månader före det kalenderår avgiften avser. Årsavgift får, med den förhöjning som är fastställd, erläggas inom sex månader efter förfallodagen.

Efterkontroll

24 § För kontroll av beständigheten hos registrerad växtsort kan växtsortnämnden förelägga sortinnehavaren att tillhandahålla nämnden förökningsmaterial av sorten samt erforderliga handlingar och upplysningar.

Licens, överlåtelse m. m.

25 § Har sortinnehavaren medgivit annan rätt att yrkesmässigt utnytt­ ja registrerad växtsort (licens), får denne överlåta sin rätt vidare endast om avtal träffats därom. Ingår licensen i en rörelse får den dock överlåtas i samband med över­ låtelse av rörelsen eller del därav, om ej annat avtalats. I sådant fall sva­ rar överlåtaren alltjämt för att licensavtalet fullgöres.

26 § Har växtförädlarrätt övergått på annan eller har licens upplåtits eller överlåtits, skall på begäran och mot fastställd avgift anteckning där­ om göras i växtsortregistret. Visas att licens som antecknats i registret upphört att gälla, skall anteckningen avföras. Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om tvångslicens. I mål eller ärende om växtförädlarrätt anses den som sortinnehavare, vilken senast blivit införd i växtsortregistret i denna egenskap.

27 § Förses icke marknaden med förökningsmaterial av registrerad växtsort på skäliga villkor och i den omfattning som är påkallad med hänsyn till folkhushållet eller eljest från allmän synpunkt, kan den som vill här i riket yrkesmässigt utnyttja sorten få tvångslicens därtill, om godtagbar anledning till underlåtenheten saknas. Tvångslicens innefattar även rätt att av sortinnehavaren få förökningsmaterial av sorten i den omfattning som är skälig.

28 § Tvångslicens får icke meddelas annan än den som kan antagas ha förutsättningar att utnyttja växtsorten på godtagbart sätt och i över­ ensstämmelse med licensen. Tvångslicens utgör icke hinder för sortinnehavaren att själv utnyttja sorten eller att upplåta licens. Tvångslicens kan övergå till annan endast tillsammans med rörelse vari den utnyttjas eller utnyttjandet avsetts sko­ la ske.

29 § Tvångslicens meddelas av rätten, som även bestämmer i vilker omfattning växtsorten får utnyttjas samt fastställer vederlaget och öv­ riga villkor för licensen. När väsentligt ändrade förhållanden påkallai det, kan rätten på yrkande upphäva licensen eller fastställa nya villkor för denna.

Växtförädlarrättens upphörande m. m.

30 § Erlägges ej årsavgift enligt 23 §, är växtförädlarrätten förfallen från och med ingången av det år för vilket avgift icke erlagts.

31 § Har växtsort registrerats i strid mot 1 eller 2 § eller mot 3 § första stycket 1 eller tredje stycket och föreligger alltjämt hindret, skall rätten på talan därom häva registreringen. Registreringen får dock icke hävas på den grund att den som fått registreringen varit berättigad till endast viss andel i växtförädlarrätten. Talan som grundas på att växtsort registrerats för annan än den som är berättigad därtill enligt 2 § får föras endast av den som påstår sig vara berättigad till sorten. Talan skall väckas inom ett år efter det att käran­ den fått kännedom om registreringen och de övriga omständigheter på vilka talan grundas. Var sortinnehavaren i god tro när sorten registrera­ des eller när växtförädlarrätten övergick på honom, får talan icke väckas senare än tre år efter registreringen. I övriga fall får talan föras av var och en som lider förfång av regi­ streringen och, om det är påkallat från allmän synpunkt, av myndighet som Konungen bestämmer.

32 § Har växtsort registrerats för annan än den som är berättigad där­ till enligt 2 §, skall rätten på talan av den berättigade överföra registre­ ringen på honom. Talan skall väckas inom tid som anges i 31 § andra stycket.

33 § Har sortinnehavaren ej efterkommit föreläggande av växtsortnämnden enligt 24 § och utgör underlåtenheten hinder för tillförlitlig efterkontroll av växtsorten, skall nämnden avföra sorten ur registret. Finnes registrerad växtsort icke ha bibehållit det eller de kännetecken som vid registreringen skilde sorten från andra sorter, skall växtsortnämnden avföra sorten ur registret.

34 § Om sortinnehavaren skriftligen hos växtsortnämnden avstår från växtförädlarrätten, skall nämnden avföra växtsorten ur registret. Är växtförädlarrätt utmätt eller är tvist om överföring av registrering anhängig, får sorten icke på begäran av sortinnehavaren avföras ur registret så länge utmätningen består eller tvisten icke blivit slutligt av­ gjord.

35 § Har sortbenämning registrerats i strid mot denna lag och förelig­ ger alltjämt skälet mot registrering, skall växtsortnämnden registrera ny benämning för växtsorten. Detsamma gäller om registrerad sortbenäm­ ning uppenbarligen blivit ägnad att vilseleda allmänheten eller blivit stri­ dande mot allmän ordning eller ägnad att väcka förargelse.

Sortinnehavare skall i fall som avses i första stycket beredas tillfälle att föreslå ny benämning. Registrerad benämning på sort, för vilken skyddstiden utgått eller växtförädlarrätten eljest upphört, får på sortinnehavarens begäran eller då anledning därtill eljest föreligger efter prövning av växtsortnämnden avföras ur växtsortregistret, om benämningen icke längre användes.

Ansvar och ersättningsskyldighet m. m.

36 § Gör någon intrång i växtförädlarrätt och sker det uppsåtligen, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader. Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast om målsägande anger brottet till åtal och åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt.

37 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör intrång i växtföräd­ larrätt skall utge skälig ersättning för utnyttjandet av växtsorten samt er­ sättning för den ytterligare skada som intrånget medfört. Föreligger en­ dast ringa oaktsamhet, kan ersättningen jämkas. Gör någon intrång i växtförädlarrätt utan uppsåt eller oaktsamhet, skall han utge ersättning för utnyttjandet av sorten, om och i den mån det är skäligt. Talan om ersättning för intrång i växtförädlarrätt skall väckas inom fem år från det skadan uppkom vid påföljd att rätten till ersättning an­ nars är förlorad.

38 § På yrkande av den som lidit intrång i växtförädlarrätt kan rätten efter vad som är skäligt till förebyggande av fortsatt intrång förordna, att växtmaterial med avseende å vilket intrång föreligger skall mot lösen utlämnas till den som lidit intrånget eller ock förstöras. Detta gäller icke mot den som i god tro förvärvat materialet eller särskild rätt till detta och ej själv gjort intrång i växtförädlarrätten. Material som avses i första stycket får tagas i beslag, om brott som anges i 36 § skäligen kan antagas föreligga. Vad som är föreskrivet om beslag i brottmål i allmänhet äger därvid tillämpning. Utan hinder av vad som sägs i första stycket kan rätten på yrkande förordna, att innehavare av material som avses där skall äga förfoga över materialet mot skäligt vederlag och på skäliga villkor i övrigt.

39 § Utnyttjar någon yrkesmässigt växtsort, som avses med ansökan om registrering, äger vad som sägs om intrång i växtförädlarrätt motsva­ rande tillämpning, om ansökningen leder till registrering. Till ansvar får dock icke dömas, och ersättning för skada på grund av utnyttjande som sker innan ansökningen kungjorts enligt 15 § får bestämmas endast en­ ligt 37 § andra stycket. Bestämmelsen i 37 § tredje stycket äger icke tillämpning, om ersätt­ ningstalan väckes senast ett år efter det växtförädlarrätten registrerades.

40 § Har registrering av växtsort hävts genom dom som vunnit laga kraft, får icke dömas till straff, ersättning eller säkerhetsåtgärd enligt 36—39 §§.

Fores talan om intrång i växtförädlarrätt och gör den mot vilken talan föres gällande att registreringen bör hävas, skall rätten på hans yrkande förklara målet vilande i avbidan på att frågan om registreringens hävan­ de slutligt prövas. Är talan härom icke väckt, skall rätten i samband med vilandeförklaringen förelägga honom viss tid inom vilken sådan ta­ lan skall väckas.

41 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 22 § dömes till böter. Han skall även ersätta uppkommen skada. Föreligger endast ringa oaktsamhet, skall ej dömas till ansvar. Ersättningen kan i sådant fall jämkas.

Rättegångsbestämmelser

42 § Sortinnehavare eller den som på grund av licens får utnyttja växt­ sort kan föra talan om fastställelse, huruvida han på grund av registre­ ringen åtnjuter skydd mot annan, ifall ovisshet råder om förhållandet och denna länder honom till förfång. Under samma villkor kan den som driver eller avser att driva verk­ samhet föra talan mot sortinnehavare om fastställelse, huruvida hinder föreligger mot verksamheten på grund av registreringen. Göres i mål som avses i första stycket gällande att registreringen bör hävas, äger 40 § andra stycket motsvarande tillämpning.

43 § Den som vill väcka talan om hävande av registrering av växtsort, om överföring av registrering eller om meddelande av tvångslicens skall anmäla detta till växtsortnämnden samt underrätta var och en som enligt växtsortregistret innehar licens att utnyttja sorten. Vill licenstagare väcka talan om intrång i växtförädlarrätten eller om fastställelse enligt 42 § första stycket, skall han underrätta sortinnehavaren därom. Underrättelseskyldighet enligt första stycket anses fullgjord, när un­ derrättelse i betald rekommenderad försändelse sänts under den adress som antecknats i växtsortregistret. Visas icke, när talan väckes, att anmälan eller underrättelse skett en­ ligt första stycket, skall käranden ges tid därtill. Försitter han denna tid, får hans talan icke tagas upp till prövning. 44 § Finnes ej enligt rättegångsbalken behörig domstol för talan om bättre rätt till växtsort, om hävande av registrering av sort eller om över­ föring av sådan registrering, om tvångslicens eller om fastställelse enligt 42 § väckes talan vid Stockholms tingsrätt.

45 § Avskrift av dom eller slutligt beslut i mål som avses i 13, 29, 31, 32, 36—39 eller 42 § sändes till växtsortnämnden.

Särskilda bestämmelser

46 § Sortinnehavare som icke har hemvist i Sverige skall ha ett här bosatt ombud med behörighet att för honom taga emot delgivning av stämning, kallelser och andra handlingar i mål och ärenden om växtför­ ädlarrätt med undantag av stämning i brottmål och av föreläggande för part att infinna sig personligen inför domstol. Ombud skall anmälas till växtsortregistret och antecknas i detta.

Har sortinnehavare ej anmält ombud enligt första stycket, kan delgiv­ ning i stället ske genom att den handling som skall delges sändes till ho­ nom med posten i betalt brev under hans i växtsortregistret antecknade adress. Är fullständig adress ej antecknad i registret, kan delgivning ske genom att handlingen anslås i växtsortnämndens lokal. Om delgivningen skall kungörelse införas i allmänna tidningarna. Delgivningen anses ha skett när vad nu sagts blivit fullgjort.

47 § Konungen kan under förutsättning av ömsesidighet förordna, att 10 eller 46 § icke skall gälla i fråga om sådan sökande eller sortinneha­ vare som har hemvist i viss främmande stat eller har ett i den staten bo­ satt ombud som anmälts hos växtsortnämnden och äger sådan behörig­ het som avses i nämnda paragrafer.

48 § Talan mot annat slutligt beslut av växtsortnämnden enligt denna lag än som avses i 18 § föres hos lantbruksstyrelsen genom besvär inom två månader från beslutets dag. Den som vill anföra besvär skall inom samma tid erlägga fastställd besvärsavgift vid påföljd att besvären an­ nars ej upptages till prövning. Talan mot lantbruksstyrelsens beslut föres hos Konungen genom be­ svär inom två månader från beslutets dag.

49 § Avgifter enligt denna lag fastställes av Konungen eller, såvitt gäl­ ler avgifter för prov enligt 16 §, av myndighet som Konungen bestäm­ mer. Vid fastställande av årsavgifter kan Konungen förordna att ett eller flera av de första åren skall vara avgiftsfria.

50 § Konungen kan förordna att undersökning av växtsort för vilken registrering sökes får äga rum hos myndighet i annan stat eller hos inter­ nationell institution samt att den som söker registrering för sort, för vil­ ken han tidigare sökt registrering i annan stat, skall vara skyldig att re­ dovisa vad myndighet i den staten delgivit honom rörande prövningen av villkoren för registrering.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971. Ansökan om registrering av växtsort, som tagits in i rikssortlistan un­ der tiden den 1 juli 1968—den 30 juni 1971, skall vid tillämpning av 3 § första stycket 1 och tredje stycket anses gjord samtidigt med intagning­ en i rikssortlistan, om ansökan om registrering göres inom sex månader efter denna lags ikraftträdande.

2 Förslag till

Lag om ändring i utsökningslagen (1877: 31 s. 1)

Härigenom förordnas, att 85 § utsökningslagen (1877: 31 s. 1) skall ha nedan angivna lydelse.

N är fa st-----------------------hos överexekutor. Då fa st utmätningen skett. Utmätes fartyg urskiljande erfordras. Gäller utmätningen------------------- rörande luftfartyg. Myndighet, vilken är sagt. Har domstol------------------- till överexekutor. Sker utm ätning----------- till kommerskollegium. Utmätes patent eller mönster- Utmätes patent eller mönster­ rätt, skall utmätningsmannen oför- rätt, skall utmätningsmannen oför­ dröjligen till patent- och registre- dröjligen till patent- och registre­ ringsverket sända bevis om utmät- ringsverket sända bevis om utmät­ ningen med angivande av patentets ningen med angivande av patentets eller mönsterregistreringens num- eller mönsterregistreringens num­ mer. mer. Utmätes växtförädlarrätt, skall utmätningsmannen ofördröj­ ligen till statens växtsortnämnd sända bevis om utmätningen med angivande av registreringens num ­ mer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.

3 Förslag till

Lag om ändring i införsellagen (1968: 621)

Härigenom förordnas, att 2 § införsellagen (1968: 621) skall ha nedan angivna lydelse.

Genom införsel------------------ en arbetstagares, 3. periodiskt utgående vederlag 3. periodiskt utgående vederlag för utnyttjande av patent eller för utnyttjande av patent, mönsmönsterrätt eller av rätt till litte- terrätt eller växtförädlarrätt eller rärt eller konstnärligt verk eller av rätt till litterärt eller konstnärannat sådant eller för överlåtelse ligt verk eller annat sådant eller av rörelse. för överlåtelse av rörelse. 4. vad som ---------------------- eller livränta. Med livränta---------------------- sådan anledning. För vissa-------------------------- i 22 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.

1. Inledning

C hefen fö r ju s titie d e p a rte m n te t, s ta ts rå d e t G eijer, a n fö r i p ro p o sitio n en u n d e r ru b rik e n ” 1 In le d n in g ” fö ljan d e. S vensk v ä x tfö rä d lin g stöds sed an länge av s ta ts m a k te rn a genom d ire k ta b i­ d ra g över sta tsb u d g e te n . F r å n och m ed den 1 ju li 1961 g äller d essu to m enligt en fö ro rd n in g som se d e rm e ra e rsa tts av fö ro rd n in g e n (1967: 139) om obli­ g a to risk statsp lo m b e rin g av u tsä d e sv a ra och om v ä x tfö rä d lin g sa v g ift a tt en sä rsk ild avgift, v äx tfö räd lin g sav g ift, ta s u t vid statsp lo m b e rin g av u tsäd e. A vgiften tillfö rs en s ä rsk ild fond, v äx tfö räd lin g sfo n d en , som an v ä n d s fö r b id ra g till v ä x tfö rä d la rn a . D ä rem o t sa k n a s i Sverige b e stäm m elser som ger v ä x tfö rä d la rn a p riv a trä tts lig t sk y d d fö r sin a p ro d u k te r. Vid en k o n fe re n s i P a ris å r 1961 i v ilk en deltog tio v ä ste u ro p e isk a sta te r, n äm lig en Belgien, D a n m a rk , F ra n k rik e , F ö rb u n d s re p u b lik e n T y sk la n d , Ita ­ lien, N e d erlän d e rn a, S panien, S to rb rita n n ie n , Sverige och ö s te rr ik e , antogs en in te rn a tio n e ll k o n v en tio n fö r sk y d d av v ä x tfö rä d lin g sp ro d u k te r. K on­ v entionen, som ä r d ag te c k n a d den 2 decem ber 1961, u n d e rte c k n a d e s av Bel­ gien, F ra n k rik e , F ö rb u n d sre p u b lik e n T y sk la n d , Ita lie n och N e d erlän d e rn a. S en are h a r även D a n m a rk , Schweiz och S to rb rita n n ie n u n d e rte c k n a t k o n ­ v entionen. S edan D a n m a rk , F ö rb u n d sre p u b lik e n T y sk la n d , N e d e rlä n d e rn a och S to rb rita n n ie n u tf ä r d a t la g stiftn in g i ä m n e t och ra tific e ra t k o n v en tio ­ n en trä d d e d e n n a i k r a f t d en 10 au g u sti 1968. E n lig t k o n v en tio n en sk all s ta t som a n s lu tit sig till d e n n a tille r k ä n n a förä d la re n e tt p riv a trä tts lig t sk y d d fö r h a n s fö rä d lin g s re s u lta t och ge fö rä d la re i a n n a n u n io n s s ta t sam m a b e h a n d lin g i frå g a om sk y d d e t som s ta te n s egna m edborgare. Med stöd av K ungl. Maj :ts b em y n d ig an d e d en 9 n o vem ber 1962 tillk a lla ­ de chefen fö r jo rd b ru k s d e p a rte m e n te t d en 27 n o v em b er 1962 sex sa k k u n ­ n ig a fö r a tt v e rk s tä lla u tre d n in g och avge fö rsla g rö ra n d e sk y d d e t av v äx t­ fö rä d lin g sp ro d u k te r och d ä rm e d sa m m a n h ä n g a n d e fråg o r. De sa k k u n n ig a an to g b e n ä m n in g e n v äx tfö rä d lin g ssk y d d su tre d n in g e n . S edan n o rd is k a rå d e t d en 19 fe b ru a ri 1964 b e s lu ta t re k o m m e n d e ra rege­ r in g a r n a i de n o rd is k a lä n d e rn a a tt u n d e rs ö k a m ö jlig h e te rn a a tt å s ta d k o m ­ m a en gem en sam n o rd isk la g stiftn in g a n g å e n d e sk y d d av v ä x tfö rä d lin g s­ p ro d u k te r, h a r u tre d n in g e n b ed riv it sitt a rb e te i sa m v e rk a n m ed sä rsk ild a i D a n m a rk , F in la n d och N orge u tse d d a k o n ta k to rg a n . U tre d n in g e n avgav i ju n i 1969 b e tä n k a n d e t V ä x tf ö rä d la r rä tt m ed fö r­ slag till lag om v ä x tfö r ä d la rr ä tt m .m . (SOU 1969: 1 5 )1. F ö rsla g e n to rd e få fogas till s ta tsrå d sp ro to k o lle t i d e tta ä re n d e som bilaga 2. 1 Betänkandet är undertecknat av landshövding Allan Nordenstam, ordförande, professo

Harald Esbo, justitierådet Torwald Hesser, direktören Fritz Tryggveson, patenträttsrådet Clae Uggla och professor Erik Åkerberg i egenskap av sakkunniga sam t direktören Mats Blom, kansli rådet Stig Johansson, disponenten Allan Loftenius och konsul Widar Weibull i egenskap av experter. Utredningens sekreterare har varit hovrättsrådet Sigvard Mejegård.

E fte r re m iss h a r y ttra n d e n över b e tä n k a n d e t avg etts av rik s å k la g a re n (R Ä ), Svea h o v rä tt, sta tsk o n to re t, rik sre v isio n sv e rk e t (R R V ), la n tb ru k s s ty ­ relsen, sk o g ssty relsen , s ta te n s jo rd b ru k s n ä m n d , ko m m ersk o lleg iu m , p a te n toch re g istre rin g sv e rk e t, n ä rin g sfrih e tso m b u d sm a n n e n (N O ), sta te n s p riso ch k a rte lln ä m n d , N o rd isk a rå d e ts sv en sk a delegation, S tockholm s r å d h u s ­ r ä tt, sta te n s c e n tra la frö k o n tro lla n sta lt, sta te n s p la n tsk o le n ä m n d , la n tb ru k s h ögskolan, s ta te n s r å d fö r skogs- och jo rd b ru k s fo rs k n in g , skogs- och la n t­ b ru k sa k a d e m ie n , sk o g sb ru k su tre d n in g e n , Sveriges a d v o k a tsa m fu n d , Sveriges la n tb ru k s fö rb u n d , Sveriges u tsäd esfö ren in g , L a n d so rg a n isa tio n e n i Sverige (L O ), Sveriges a k a d e m ik e rs c e n tra lo rg a n isa tio n (SA CO ), S venska a rb e tsg i­ v arefö re n in g en (S A F ), In s titu te t fö r sk o g sfö rb ä ttrin g , In s titu te t fö r v äx tfo rsk n in g och k y llag rin g , In s titu te t fö r v äx tfö rä d lin g av f r u k t och b är, K oop erativ a fö rb u n d e t (K F ), R ik sfö rb u n d e t L an d sb y g d en s folk (R L F ), S venska fö ren in g en fö r in d u s trie llt rä tts s k y d d , S venska la n tm ä n n e n s rik s ­ fö rb u n d , S v enska p a te n to m b u d sfö re n in g e n , S v enska p la n tsk o lo rn a s rik s fö r­ b u n d , Sveriges frö h a n d la re fö re n in g , Sveriges frö o d la re fö rb u n d , Sveriges h a n d e lsträ d g å rd sm ä sta re fö rb u n d , Sveriges p o ta tiso d la re s rik s fö rb u n d , Sveriges y rk e s fru k to d la re s rik sfö rb u n d , N ord-R ose, A llm ä n n a sv en sk a u tsä d e sa k tie bolaget, A ktiebolaget F in d u s , H illeshögs fröaktieb o lag , J. E. O hlsens E n k e ak tieb o lag och W . W e ib u ll aktiebolag. Algot H olm berg & S öner AB h a r in ­ k o m m it m ed en skrivelse. RÅ h a r b ifo g at y ttra n d e n frå n v issa å k la g a rm y n d ig h e te r, la n tb ru k s s ty re l­ sen y ttra n d e f r å n o rig in a lu tsä d e sn ä m n d e n och k o m m ersk o lleg iu m y ttr a n ­ d en fr å n h a n d e ls k a m ra rn a i M almö, Göteborg, B orås, K a rlsta d , V isby och S undsvall. P å g ru n d v al av u tre d n in g e n s fö rslag h a r in o m ju s titie d e p a rte m e n te t u p p ­ r ä tta ts fö rsla g till la g stiftn in g i äm n et.

2. Sam m anfattning av förslaget

I Sverige h a r s ta ts m a k te rn a sedan länge g ett ek o n o m isk t stöd å t v ä x t­ fö räd lin g e n . D ä rem o t sa k n a s m ö jlig h e te r till p riv a trä tts lig t sk y d d fö r växtfö rä d lin g sp ro d u k te r. År 1961 h a r em ellertid u n d e rte c k n a ts en in te rn a tio n e ll k o n v en tio n fö r sk y d d av v ä x tfö rä d lin g sp ro d u k te r, vilken bygger p å sy ste­ m e t m ed p riv a trä tts lig t skydd. K o n ventionen h a r tr ä t t i k r a f t å r 1968. Det fö rsla g till v ä x tfö rä d la rrä tts la g som n u läggs fra m sy fta r till a tt ge v äxtfö rä d la rn a d et i k o n v e n tio n e n f ö r u ts a tta sk y d d et och a tt g öra d et m ö jlig t för Sverige a tt a n s lu ta sig till ko n v en tio n en . F ö rä d la re n av en v ä x tso rt eller d en till v ilk en h a n s r ä t t ö v e rg å tt sk all en­ lig t fö rslag et k u n n a genom re g istre rin g få e n s a m rä tt a tt y rk e sm ä ssig t u t ­ n y ttja so rten ( v ä x tf ö rä d la r rä tt). Som re g istre rin g sm y n d ig h e t fö reslås ett n y tt organ, sta te n s v ä x tso rtn ä m n d , som ä r en u tb y g g n ad av d en h ittillsv a-

ra n d e o rig in a lu tsä d e sn ä m n d e n och sorn även sk all ö v erta d e n n a n ä m n d s u p p g ift a tt p rö v a o d lin g sv ärd et av so rt fö r statsp lo m b e rin g . G ru n d läg g an d e f ö r u ts ä ttn in g a r fö r v ä x tfö r ä d la rr ä tt ä r a tt v ä x tso rte n sk il­ je r sig frå n a n n a n so rt som b liv it k ä n d fö re dagen för re g istre rin g sa n sö k n in g en sa m t a tt d en ä r lik fo rm ig och b estän d ig . R e g istre rin g sfö rfa ra n d e t o rd n a s som e tt fö rp rö v n in g ssy ste m , dvs. v ä x tso rtn ä m n d e n u n d e rsö k e r om sk y d d s fö ru ts ä ttn in g a rn a ä r u p p fy lld a. G ra n sk n in g en k o m p le tte ra s m ed e tt kun g ö relse- och in v ä n d n in g sfö rfa ra n d e . V id re g istre rin g av v ä x tfö r ä d la rr ä tt sk all även re g istre ra s sä rsk ild b e n ä m n in g fö r so rten . K o stn a d e rn a fö r re g istre rin g sm y n d ig h e te n s v e rk sa m h e t och fö r d en p ro v odling som behövs fö r a tt fa s ts tä lla om fö r u ts ä ttn in g a r fö r sk y d d ä r fö r h a n d e n sk all i p rin c ip tä c k a s genom av g ifte r av dem som sö k er och fö rv ä r­ v a r v ä x tfö rä d la rrä tt. V ä x tfö rä d la rrä tt in n e b ä r enligt fö rsla g e t e n s a m rä tt fö r so rtin n e h a v a re r a tt y rk e sm ä ssig t fra m s tä lla och m a rk n a d s fö ra fö rö k n in g sm a te ria l av so rten sa m t i vissa fa ll ock så a lt y rk e sm ä ssig t a n v ä n d a so rte n fö r fra m s tä lln in g av fö rö k n in g sm a te ria l av a n n a n sort. D ä rem o t ger v ä x tfö rä d la rrä tte n in te en ­ s a m rä tt a tt fr a m s tä lla k o n su m tio n sv a ra . I frå g a om p ry d n a d sv ä x te r in n e fa t­ t a r rä tte n ock så a n v ä n d a n d e t av p la n to r eller d e la r av p la n to r som fö rö k ­ n in g sm a te ria l fö r y rk e sm ä ssig fra m s tä lln in g av sn ittb lo m m o r eller a n n a t m a te ria l fö r p ry d n a d s ä n d a m å l. E n s a m rä tte n k a n in s k rä n k a s genom reg ler om tvångslicens. S åd an licens k a n m ed d elas av dom stol om m a rk n a d e n in te förses m ed fö rö k n in g sm a te ria l av sk y d d a d so rt p å sk älig a v illk o r och i den o m fa ttn in g som m ed h ä n s y n till fo lk h u sh å lle t eller a n n a t a llm ä n t in tre s s e fin n es p å k a lla t. — D en som u p p så tlig e n gör in trå n g i a n n a n s v ä x tfö rä d la r­ r ä tt döm es en lig t fö rsla g e t till b ö ter eller fängelse i h ö g st sex m å n a d e r. Åtal få r väck as b a r a e fte r angivelse och om å ta l av sä rsk ild a skäl fin n e s p å k a lla t f r å n a llm ä n sy n p u n k t. S k ad e stå n d ssk y ld ig h e t in trä d e r vid in trå n g i v ä x t­ fö rä d la rrä tt, även om d e tta sk e tt u ta n u p p s å t eller o ak tsam h e t. F ö rsla g e t in n e h å lle r v id a re bl. a. b e stä m m e lse r om s. k. k o n v en tio n sp rio ritet, om ö v erfö rin g av re g istre rin g sa n sö k a n och av re g istre rin g , om a n v ä n ­ d an d e av so rtb en ä m n in g , om e fte rk o n tro ll av sk y d d a d sort, om h ä v a n d e av re g istre rin g som s k e tt i s trid m o t sk y d d s fö ru ts ä ttn in g a rn a och om s. k. om bud stv ån g .

3. A llm än bakgrund

3.1 Växtförädling i Sverige

V äxtförädling m ed d ire k t sikte p å a tt fra m stä lla n y a v ä x tso rte r fö r p ra k ­ tis k t b ru k u tfö rs så g o tt som h e lt av e n sk ild a fö retag . I frå g a om la n tb ru k svä x te r ä r fö rä d lin g e n k o n c e n tre ra d till fy ra företag, n äm lig en Sveriges u tsäd esfö ren in g , W e ib u llsh o lm s v ä x tfö rä d lin g sa n sta lt, Algot H olm berg & Sö­ n e r AB och H ille sh ö g sin stitu te t. Sveriges u tsä d e sfö re n in g h a r s itt sä te i Svalöv i M alm öhus län. D en leds

av en sty relse p å å tta p erso n er, v a ra v fem ä r tills a tta av K ungl. M a jit. F ö re n in g e n å tn ju te r sta ts b id ra g till så sto rt belopp a tt sta te n f å r an ses h a p å ta g it sig d et h u v u d sa k lig a a n sv a re t fö r fö re n in g e n s v e rk sa m h e t. F ö re n in g ­ en h a r byggt u t ett n ä t av fö rsö k ssta tio n e r som n u m e ra tä c k e r h e la lan d et, bl. a. å tta filia le r jä m te su b sta tio n e r. F ö rä d lin g sv e rk sa m h e te n ä r u p p d elad p å sex fö rä d lin g sa v d e ln in g a r, n äm lig en vete- o ch h av reav d eln in g en , råg och k o rn a v d eln in g en , o ljev äx tav d eln in g en , fo d erv äx tav d eln in g en , p o ta tisa v ­ d eln in g en och trin d sä d e sa v d e ln in g e n . E n filial i V ä ste rn o rrla n d sy sslar m ed n o rrlä n d s k a fö rä d lin g sfrå g o r och ä r fr ä m s t in r ik ta d p å v allv äx ter sa m t k o rn och h av re. U töver fö rä d lin g sa v d e ln in g a rn a fin n s vid h u v u d a n s ta lte n i Svalöv tv å serv iceav d eln in g ar, som p å o lik a s ä tt b e tjä n a r fö rä d lin g sa rb e te t. D en ena, c y to g en e tisk a av d eln in g en m ed växtfysiologi, h a r till u p p g ift a tt u tfö ra m e to d u n d e rsö k n in g a r, som k a n u tg ö ra u n d e rla g fö r fö räd lin g sav d eln in g a rn a s v erk sam h et, sam t a tt p å o lik a sä tt sk a p a vidgad ä rftlig v aria tio n . Den a n d r a avdelningen, d en k em iska, ä r u p p d e la d p å o lik a sek tio n er fö r cerealkem i, fe ttk e m i och n u tritio n sp ro b le m . V id d e n n a u tfö rs m e to d fo rsk ­ n in g som u n d e rla g fö r sele k tio n sa rb e te t m o t b ä ttr e kv alitet. W e ib u llsh o lm s v ä x tfö rä d lin g sa n sta lt, som tillh ö r W . W e ib u ll AB och ä r fö rla g d till W e ib u llsh o lm vid L a n d sk ro n a , h a r byggt u p p e tt o m fa tta n d e sy stem av fö rsö k i la n d e ts o lik a d elar. D essutom fin n s filialan läg g n in g ar. B olaget h a r sed a n n å g ra å r tillb a k a en fö rä d lin g ssta tio n i E n g lan d . E tt d o t­ terb o la g a rb e ta r m ed v äx tfö rä d lin g i B rasilien . F ö rä d lin g sv e rk sa m h e te n u t­ övas fö r n ä rv a ra n d e p å fem sk ild a sp ec ia lav d eln in g ar, n äm lig en av d eln in g ­ a r n a fö r k o rn och k o rsb lo m strig a o ljev äx ter, fö r hav re, fö r h ö stv ete och vårvete, fö r v allv äx ter s a m t fö r k öks- och b lo m ste rv äx ter. F ö r u tfö ra n d e av speciella u p p g ifte r h a r in r ä tta ts e tt cy to g en e tisk t lab o ra to riu m , e tt re siste n sb iologiskt la b o ra to riu m och e tt k e m isk la b o ra to riu m . V e rk sa m h e te n vid cy to g en e tisk a la b o ra to rie t ä r i s to rt u p p d e la t p å tr e h u v u d lin je r, n äm lig en p o ly p lo id fö räd lin g , m u ta tio n s fo rs k n in g och u n d e rsö k n in g a r av a n n a n k a r a k ­ tä r . M u ta tio n sfo rsk n in g e n äg n a s i sto r u ts trä c k n in g å t g ru n d läg g a n d e teo re­ tis k a fråg o r. Vid det re sisten sb io lo g isk a la b o ra to rie t u tfö rs arb e te m ed a tt fö r de sk ild a fö räd lin g sa v d e ln in g a rn a s rä k n in g b y g g a in re siste n s i fö räd lin g sm a te ria le t sa m t a tt u n d e rsö k a n y a fö rä d lin g s lin je rs m o ts tå n d s k ra ft m ot de v ik tig a ste sju k d o m a rn a . Algot H olm berg & S öners AB, som sed a n å r 1966 också tillh ö r W . W eib u ll AB, h a r sin v e rk sa m h e t i N orrk ö p in g . F ö rä d lin g sv e rk sa m h e te n avser bl. a. vete, k o rn och h a v re sa m t so jab ö n o r. S o ja b ö n fö rä d lin g e n h a r frä m s t gällt s o ja n som p ro d u c e n t av h ö g v ärd ig t p ro te in och h a r ta g it sik te p å a tt a n ­ p a ssa so ja n till sv en sk a betingelser. Vid H ille sh ö g sin stitu te t vid L a n d sk ro n a , v ilk et tillh ö r det i C ardokoncern e n in g åen d e H illeshögs F rö AB, driv s fö rä d lin g av sockerbetor. F ö rä d lin g s­ v e rk sa m h e te n h a r u tv id g a ts till a n d r a lä n d e r och in s titu te t b ed riv e r n u sock e rb e tsfö rä d lin g även i H olland, E n g lan d , F in la n d , F ra n k rik e , Ita lie n och Ö sterrik e. F ö rs ö k s s ta tio n e r h a r in r ä tta ts i E n g lan d , H ollan d och Italien .

F ö rä d lin g sv e rk sa m h e t b e trä ffa n d e la n tb ru k s v ä x te rn a b ed riv s vid in s ti­ tu tio n e r vid la n tb ru k sh ö g sk o la n . V e rk sa m h e te n ä r frä m s t in r ik ta d p å p ro ­ blem av g ru n d fo rs k n in g sk a ra k tä r. V ä x tfö räd lin g b e trä ffa n d e trä d g å rd svä xter b ed riv s fra m fö r a llt vid W eib u llsh o lm s v ä x tfö rä d lin g sa n sta lt, la n tb ru k sh ö g sk o la n , H a m m en h ö g s växtfö rä d lin g sa n sta lt och J . E. O hlsens E n k e AB. F ö rä d lin g e n av f r u k t och b ä r b ed rev s fra m till d en 1 ju li 1970 vid In s ti­ tu te t fö r v ä x tfö rä d lin g av f r u k t och b ä r, v a rs v e rk sa m h e t g ru n d a d e s p å ett av tal m ellan s ta te n och en stiftelse, b ild a d av ic k e -sta tlig a in tre s s e n te r. Sedan s ta te n f r å n och m ed n ä m n d a dag h e lt ö v erta g it v e rk sa m h e te n h a r den in o rd n a ts i la n tb ru k sh ö g sk o la n s in s titu tio n fö r fr u k t- och b ä ro d lin g m en bed riv s lik so m tid ig a re p å fa stig h e te n B a lsg å rd i K ristia n sta d s län . V e rk ­ sam h ete n s y fta r fr ä m s t till a tt fr a m s tä lla n y a so rte r av de i v å r t la n d odlade f r u k t- och b ärsla g en . A rb e ten a o m fa tta r i fö rs ta h a n d fr u k ttr ä d , frä m s t äpple m en även p ä ro n , plo m m o n och k ö rsb ä r. B ä rv ä x tfö rä d lin g e n äg n a s sä rsk ilt jo rd g u b b a r och h allo n . In s titu te ts a rb e tsu p p g ifte r o m fa tta r också fo rsk n in g bl. a. rö ra n d e v ä x tm a te ria le ts arv sfö rh å lla n d e n . Vid H a m m en h ö g s v ä x tfö rä d lin g sa n sta lt, som ägs av e tt d o tterb o lag till A llm än n a sv en sk a u tsäd esa k tie b o la g et, d riv s v ä x tfö rä d lin g fra m fö r allt m ed trä d g å rd sv ä x te r, s ä rsk ilt k ö k sv äx ter. J. E. O h lsen s E n k e AB ä r e tt d a n sk ä g t fö retag , som d riv e r en o m fa tta n d e fö räd lin g av trä d g å rd s v ä x te r i D a n m a rk . V id bolagets egendom O h lsg ård vid M alm ö fö rek o m m e r fra m fö r a llt fö rä d lin g s- och fö rsö k sv e rk sa m h e t be­ trä ffa n d e k ö k sv ä x te r och p ry d n a d sb lo m m o r. A rb etet ä r fr ä m s t in r ik ta t p å a tt å sta d k o m m a b ä ttr e o d lin g sm a te ria l fö r d en y rk e sm ä ssig a tr ä d g å rd s n ä ­ rin g e n s behov. Även m ed avseende p å trä d g å rd s v ä x te rn a b ed riv s g ru n d fo rsk n in g vid in ­ stitu tio n e r vid lan tb ru k sh ö g sk o la n . P å det skogliga o m rå d et fö re k o m m e r fö rä d lin g sv e rk sa m h e t i en sk ild regi p r a k tis k t ta g e t e n b a rt vid In s titu te t fö r sk o g sfö rb ä ttrin g , e tt h a lv sta tlig t b ra n s c h fo rs k n in g s in s titu t som ä r fö rla g t till U ppsala. I n s titu te t in rä tta d e s å r 1967 genom av tal m ellan sta te n och en stiftelse. D en p r a k tis k a v ä x tfö r­ äd lin g en b e s tå r h u v u d sa k lig e n i u rv a lsfö rä d lin g m en även i viss u ts tr ä c k ­ n in g av k o rsn in g s- och p o ly p lo id fö räd lin g . F ö rä d lin g e n u tfö rs fr ä m s t vid tre fö rsö k ssta tio n e r, E kebo i M alm öhus län, B ru n n sb e rg i V ä rm la n d s län och S undbo i V ä ste rn o rrla n d s län. V id sk o g sh ö g sk o lan s g en e tisk a in s titu tio n b ed riv s g en e tisk g ru n d fo rs k ­ n in g och p r a k tis k fö rä d lin g p å d et skogliga o m råd e t. Även en del a n d ra in s titu tio n e r vid h ö g sk o lan a rb e ta r m ed fö räd lin g sp ro b le m , bl. a. re siste n s­ fråg o r.

3.2 Den svenska växtförädlingens praktiska betydelse

Den p r a k tis k a v ä x tfö rä d lin g e n h a r genom h ittills u p p n å d d a re s u lta t till­ f ö rt v å r t la n d hö g st b e ty d a n d e v ä rd e n . D en fö r olik a v ä x tsla g g en o m sn itt- 2 Riksdagen 1971. 8 sami. Nr 12

liga sk ö rd e n p e r h e k ta r h a r m e r än fö rd u b b la ts u n d e r en h u n d ra å rsp e rio d . D en n a u tv eck lin g h a r delvis b e tin g a ts av en ra d d rifts ra tio n a lis e ra n d e å t­ g ä rd e r sam t en del re n t o d lin g ste k n isk a fö rb ä ttrin g a r. T ill av sev ärd del h a r d o ck v ä x tfö rä d lin g e n b id ra g it till re s u lta te t. De d rifts ra tio n a lis e ra n d e å t­ g ä rd e rn a h a r o ck så i sin t u r i v issa fa ll s tä llt e tt ö k a t k ra v p å v ä x tfö rä d ­ lingen. E tt fö rsö k a tt u p p s k a tta d e t genom fö räd lin g e n s sam lad e in s a ts e r å s ta d ­ k o m n a m e rv ä rd e t av d en to ta la sk ö rd en o m k rin g å r 1950 i fö rh å lla n d e till o d lin g sm a te ria le t vid sek e lsk ifte t gjo rd es av 1953 å rs v ä x tfö rä d lin g su tre d ning, som å r 1955 avgav e tt b e tä n k a n d e an g å en d e sta te n s stöd å t v ä x tfö r­ äd lin g en m . m . (SOU 1 9 5 6 :4 ). M ervärdet u p p s k a tta d e s av u tre d n in g e n till e tt belopp som n ä rm a d e sig 200 m ilj. k r. p e r å r rä k n a t i 1950 å rs p e n n in g ­ v ärd e. F ö r säd e ssla g en s del k u n d e m a n en lig t u tre d n in g e n r ä k n a m ed a tt v ä x tfö rä d lin g e n ö k a t a v k a stn in g e n i fö rh å lla n d e till de gam la o fö räd lad e la n ts o rte rn a m ed o m k rin g 30 % fö r höstvete, 20 % fö r v årv ete och k o rn sam t 15 % fö r h av re. Genom fö rä d lin g fra m s tä lld a n y a s o rte r in n e b a r o ck så — fra m h ö ll u tre d n in g e n — fö r b ä ttrin g a r av m å n g a a n d r a p r a k tis k t b ety d else­ fu lla egenskaper, såso m s trå s ty rk a , k v alitet, m o ts tå n d s k ra ft m ot v issa p a ­ ra s ite r m . m. ö k n in g e n i a v k a stn in g e n h a r efte r å r 1950 fo r ts a tt fö r sam tlig a v ik tig a re la n tb ru k sv ä x te r. V ä x tfö rä d lin g e n h a r u n d e r de sen a ste å rtio n d e n a också å sta d k o m m it s to ra fö r b ä ttr in g a r i fråg a om a n d r a e g e n sk ap er hos la n tb ru k s v ä x te rn a än av k a stn in g sfö rm å g a n , bl. a. s trå s ty rk a o ch a n d ra k v a lita tiv a eg en sk ap er. D essa fö r b ä ttr in g a r k a n an ses h e lt a llm ä n t h a v a rit av sto r be­ tydelse. F ö rä d lin g sa rb e te t m ed k ö k sv ä x te r h a r le tt till en fö rh å lla n d e v is lik a v ä r­ d efu ll fö rb ä ttrin g av o d lin g sm a te ria le t som b e trä ffa n d e la n tb ru k s v ä x te rn a . De s to ra fra m ste g e n i frå g a om d e n n a fö rä d lin g h a r u p p en b a rlig en v a r it av sto r bety d else fö r v å r t fo lk h u sh å ll och fö r u tv eck lin g en av v å rt la n d s köksv ä x tp ro d u k tio n . F ra m ste g h a r också g jo rts p å p ry d n a d sv ä x to m rå d e t sam t i frå g a om fr u k ttr ä d e n och b ä rv ä x te rn a . S v enska v ä x ts o rte r av strå sä d e ssla g e n h a r länge h a f t en o m fa tta n d e sp rid ­ n in g i E u ro p a . I sy fte a tt få en n ä rm a re u p p fa ttn in g om d e n n a sp rid n in g g jo rd e v äx tfö rä d lin g ssk y d d su tre d n in g e n en u n d e rsö k n in g i sak en avseende fö rh å lla n d e n a å re n 1960 och 1967. E n s a m m a n stä lln in g och red o v isn in g av re s u lta te t å te rfin n s i b e tä n k a n d e t i en tab ell (SOU 1969: 15 s. 43— 4 4 ). U n d e rsö k n in g en v isa r a tt de sv en sk a s o rte rn a d o m in e ra d e o d lin g en av h ö stv e te i D a n m a rk och N orge. V årvete o dlades över h u v u d ta g e t i g a n sk a rin g a u ts trä c k n in g i E u ro p a . D et v a r frä m s t i Sverige och F in la n d sa m t S to rb rita n n ie n , Ir la n d och F ö rb u n d sre p u b lik e n T y sk la n d , d ä r m a n k u n d e ta la om en s tö rre k o n tin u e rlig odling av d essa v äx tslag . De sv e n sk a v å r­ v e te so rte rn a d o m in e ra d e å r 1960 h e lt i Ir la n d m en h a d e å r 1967 g å tt vä­ s e n tlig t tillb a k a . I D a n m a rk , F in la n d , Schw eiz och ö s te r r ik e u p p to g de sv en sk a v å rv e te so rte rn a en s to r del av d en odlade v årv etearealen . B e trä f­

fa n d e h ö strå g , som såsom b rö d sä d v a r av g a n sk a u n d e ro rd n a d b etydelse i fle rta le t lä n d e r i V ä ste u ro p a, u p p to g sv en sk a so rte r en sto r del av rå g a re a le n i D a n m a rk och N orge. De sv en sk a so rte rn a av h av re d o m in e ra d e å r 1960 odlingen i de sk a n d in a v isk a lä n d e rn a och fö rek o m äv en i b e ty d a n d e om ­ fa ttn in g i en r å d a n d r a eu ro p eisk a lä n d e r. O dlingen av sv en sk a s o rte r h ad e dock å r 1967 m in s k a t ö v erallt u to m i N orge. I frå g a om v å r k o rn h a r den sv en sk a v ä x tfö rä d lin g e n h a ft sin s tö rs ta in te rn a tio n e lla fram g ån g . S venska so rte r av d e tta v äx tslag u p p to g å r 1960 i de fle sta v ä ste u ro p e isk a lä n d e r be­ ty d lig t m e r ä n h a lv a k o rn a re a le n . D e n n a d o m in a n s h a d e em e lle rtid u p p h ö rt å r 1967 i a lla lä n d e r u to m F ra n k r ik e . 1967 å r s s iffro r visad e do ck a tt sv en sk a k o rn s o rte r fo r tfa ra n d e odlades i m y ck et sto r u ts trä c k n in g . S a m m a n fa ttn in g sv is fra m h ö ll u tre d n in g e n a tt tab ellen v isad e a tt svenska fö rä d lin g s p ro d u k te r b e trä ffa n d e s trå s ä d v äl k u n n a t h ä v d a sig i in te rn a tio ­ n ell k o n k u rre n s . O dlingen av sv en sk a so rte r h a d e em ellertid g å tt tillb a k a n ågot u n d e r de sen a ste åren . F ö rk la rin g e n h ä r till to rd e v a r a k o n k u rre n s e n f r å n n y a so rte r som fra m s tä llts i a n d r a v ä ste u ro p e isk a lä n d e r d ä r v ä x tfö r­ äd lin g en e fte r a n d r a v ä rld sk rig e t a lltm e ra u tv eck la ts. U tre d n in g e n k o n s ta ­ te ra d e v id a re a tt v issa i a n n a t sa m m a n h a n g g jo rd a b e rä k n in g a r ty d d e p å a tt fö rb ru k n in g e n av u ts ä d e av sv en sk a so rte r sa m m a n la g t v a r stö rre i u tla n d e t än i Sverige.

3.3 Det allm ännas stöd ät växtförädlingen

I v ä x tfö rä d lin g ssk y d d su tre d n in g e n s b e tä n k a n d e red o v isas dels de å tg ä rd e r som s ta ts m a k te rn a v id ta g it fö r a tt d ire k t stö d a v ä x tfö rä d lin g e n dels vissa fö r fa ttn in g a r som tillk o m m it i a n n a t h u v u d sa k lig t sy fte ä n a tt b e re d a v äx tfö rä d la rn a rä tts s k y d d fö r v ä x tfö rä d lin g sp ro d u k te r m en som m ö jlig en k a n m ed fö ra v isst b e g rä n s a t s å d a n t skydd. S vensk v ä x tfö rä d lin g h a r sed a n län g e s tö tts m ed bidrag över s ta tsb u d ­ geten. S y ftet h ä rm e d to rd e bl. a. v a r a a tt ge p riv a ta och h a lv s ta tlig a v äxtfö rä d lin g sfö re ta g ek o n o m isk a re s u rs e r till viss g ru n d fo rs k n in g sa m t till så d a n tillä m p a d fo rsk n in g som u tg ö r en fö r u ts ä ttn in g fö r e fte rfö lja n d e p r a k tis k v ä x tfö rä d lin g . Genom s ta tsb id ra g e n f å r fö rä d lin g sfö re ta g e n vi­ d a re m ö jlig h e t a t t ta u p p a rb e tsu p p g ifte r in o m d en p r a k tis k a v ä x tfö rä d ­ lingen, v ilk a ä r lå n g sik tig a eller fö rb u n d n a m ed sä rsk ild a e k o n o m isk a ris ­ k e r och o sä k e rh e tsm o m e n t. D e ssu to m b e re d s fö retag en tillfä lle a tt i viss om ­ fa ttn in g in r ik ta sin v e rk sa m h e t p å so rter, som ä r av se d d a fö r b e g rä n sa d e g eo g rafisk a o m rå d e n eller fö r m in d re g ru p p e r av odlare. B id rag över sta tsb u d g e te n u tg å r sed a n å r 1886 till Sveriges u tsä d e sfö rening. F ö r b u d g e tå re t 1970/71 u p p g å r b id ra g e t till 4 542 000 k r. F ö re n in g e n få r d essu to m s ta tlig a m edel dels in d ire k t genom a tt dess serv ic ev erk sam h et ta s i a n s p r å k fö r a rb e te n som b e k o sta s av a llm ä n n a m edel, dels genom a tt sta te n s r å d fö r skogs- och jo rd b ru k s f o rs k n in g an v isa r m edel till fo rsk a re vid fö ren in g en . 2 f Riksdagen 1971. 8 sami. Nr 12

S edan å r 1924 lä m n a s s ta ts b id ra g till W . W e ib u ll AB fö r dess p ra k tis k t v e te n sk a p lig a v e rk s a m h e t vid W eib u llsh o lm . B id rag et u tg ö r fö r b u d g e tå re t 1970/71 225 000 k r. E n s k ild a b e fa ttn in g s h a v a re vid a n s ta lte n få r h ä r jä m te m edel av sta te n s r å d fö r skogs- och jo rd b ru k s f o rs k n in g fö r speciella u n ­ d e rsö k n in g a r. T ill A lgot H o lm b erg & S öner AB u tg å r fö r dess a rb e te n m ed bl. a. so ja v ä x tfö rä d lin g e tt sta tsb id ra g , som b u d g e tå re t 1970/71 u p p g å r till 30 000 k r. D ire k ta s ta tsb id ra g u tg å r o c k så till In s titu te t fö r sk o g sfö rb ä ttrin g bl. a. fö r dess sk o g strä d sfö rä d lin g sv e rk sa m h e t. F ö r b u d g e tå re t 1970/71 u tg ö r bi­ d ra g e t 836 000 k r. Ö vriga e n sk ild a v ä x tfö rä d lin g sfö re ta g i Sverige d riv e r sin fö räd lin g sv e rk sa m h e t u ta n d ire k ta sta tlig a b id rag . Genom tv å fö ro rd n in g a r (1961: 144 och 145), v ilk a trä d d e i tillä m p n in g den 1 ju li 1961, in fö rd e s e tt sy stem m ed o b lig a to risk sta tsp lo m b e rin g a v utsädesvara och vä x tfö rä d lin g sa v g ift. S yftet m ed sy stem et v a r a tt g enom föra en k v a lite tsk o n tro ll av u tsä d e och a tt fö rse la n d e ts v ä x tfö rä d lin g m ed avse­ v ä rt f ö r s tä r k ta re s u rs e r. S ystem et o m fa tta d e till en b ö r ja n b a r a strå s ä d och trin d s ä d . E n lig t en n y fö ro rd n in g (1967: 139) om o b lig a to risk statsp lo m b erin g av u tsä d e sv a ra och om v ä x tfö räd lin g sav g ift, som trä d d e i k r a f t den 1 ju li 1968 och som ä n d r a ts å r 1969 (1969: 826), g äller sy stem et fr å n och m ed d en 1 ju li 1970 p o ta tis, strå sä d , trin d s ä d , v a llb a ljv ä x t och vallgräs, b e ta — v a rm e d avses e n d a st fo d e rb e ta — k å lro t, rova, fo d e rm ä rg k å l, g rö n ­ fo d e rra p s, ra p s, ry b s, v itse n a p och o ljed åd ra, dvs. sa m tlig a la n tb ru k s v ä x te r — u to m sockerbeta, lin och h a m p a — sa m t a lla g rö n y tev ä x ter. N ä rm a re be­ stä m m e lse r om sta tsp lo m b e rin g e n fin n s i k u n g ö re lse n (1968: 214) om sta tsp lo m b erin g av u tsäd e, v ilk en ä n d r a ts å r 1969 (1969: 827), sa m t i k u n g ö re l­ ser av la n tb ru k ssty re lse n . S ystem et fu n g e ra r i h u v u d s a k p å fö lja n d e s ä tt. U tsäd e av de ovan n ä m n ­ d a la n tb ru k s v ä x te rn a få r i regel in te sä lja s fö r a n v ä n d n in g som u tsä d e eller e x p o rte ra s m ed m in d re d et ä r sta tsp lo m b e ra t. U n d a n ta g görs fö r e n sta k a fö rsä ljn in g u ta n o ffe n tlig t u tb u d , om s ä lja re n o d lat u ts ä d e t och in te y rk e s ­ m ässig t d riv er h a n d e l m ed u tsä d e sv a ro r. S ta tsp lo m b e rin g få r i p rin c ip b a r a ske av u ts ä d e av s o rt som p rö v a ts lä m p lig a tt o d la i Sverige och a v sta m u tsä d e , dvs. u ts ä d e i fö rä d la re n s h a n d av så d a n n y v äx tfö räd lin g sp ro d u k t som p rö v a ts läm p lig a tt föröka. L a n tb ru k s s ty re lse n få r do ck m ed ­ ge p lo m b erin g även av a n n a t u ts ä d e om d et bedöm s n ö d v än d ig t fö r a tt till­ godose fö rsö rjn in g sb e h o v eller m ö jlig g ö ra läm p lig ex p o rt. P rö v n in g en görs av en s ä rsk ild n ä m n d , o rig in a lu tsä d e sn ä m n d e n , som v a r je säsong u tg e r en r ik s s o rtlis ta u p p ta g a n d e de s o rte r som fö r k la ra ts b e rä ttig a d e till s ta tsp lo m ­ b ering. V id p lo m b erin g en av u tsä d e sv a ra sk all den som b e g ä rt p lom beringen erläg g a v äx tfö räd lin g sav g ift. A vgiften fö r s trå s ä d och trin d s ä d v a r fra m till d en 1 ju li 1967 1 k r. p e r deciton, v a re fte r den h ö jd e s till 1 k r. 25 öre p er deciton. I övrig t ä r av g ifte n p e r deciton 50 öre fö r p o tatis, 15 k r. fö r v all­ b a ljv ä x t, v a llg rä s och b e ta sa m t 25 k r. fö r öv rig a la n tb ru k s v ä x te r. O m v äx t-

fö räd lin g sa v g ift g äller i tillä m p lig a d e la r fö ro rd n in g e n (1 9 5 9 :9 2 ) om fö r­ fa ra n d e t vid viss k o n su m tio n sb e sk a ttn in g . B e sk a ttn in g sm y n d ig h e t ä r staten s c e n tra la frö k o n tro lla n sta lt. U p p b u rn a av giftsbelopp tillfö rs en s ä rsk ild fond, v äx tfö räd lin g sfo n d en , v ilk en fö rv a lta s en lig t g ru n d e r som fa s ts tä llts av K ungl. Maj :t. I d e tta s a m m a n h a n g k a n tilläg g a s a tt k u n g ö re lse n (1968: 214) om sta tsp lo m b erin g av u ts ä d e g äller all u ts ä d e s v a ra som avses i lag en (1928: 289) an g å en d e h a n d e l m ed u tsä d e sv a ra , dvs. a llt frö som ä r a v se tt till u tsä d e u to m sk o g sfrö och frö av v äx ter, som od las b lo tt till p ry d n a d . R ik sso rtlista n o m fa tta r d ä rfö r in te b a r a k v a lite tsp ro v a d e so rte r av la n tb ru k s v ä x te rn a u ta n o c k så so rte r av k ö k sv ä x te r v ilk a v id p rö v n in g i p r a k tis k t v ik tig a avse­ end en v isa t sig v a ra läm p lig a fö r sv en sk v äxtodling. F ö r k ö k sv ä x te rn a ä r statsp lo m b e rin g som fra m g å r av d et fö reg åe n d e in te o b lig ato risk . I viss u t­ s trä c k n in g p lo m b era s dock k ö k sv ä x tu tsä d e frivilligt. U r v ä x tfö rä d lin g sfo n d e n sk e r u td e ln in g tv å gånger om å re t genom b id rag till sv en sk a v ä x tfö rä d la re och sv en sk a re p re s e n ta n te r fö r u tlä n d s k a fö räd lare. O m u td e ln in g e n b e s lu ta r K ungl. M aj :t e fte r fö rsla g av la n tb ru k s s ty re l­ sen. V a rje fö rä d la re s b id ra g fr å n fo n d e n sk all i p rin c ip m o tsv a ra su m m an av de v äx tfö rä d lin g sa v g ifte r, som in f lu tit fö r de so rte r h a n fra m s tä llt. F ö r m ed elstilld e ln in g e n g äller sä rsk ild a v illk o r, v ilk a n ä r m a re a n g e tts i den p ro p o sitio n som låg till g ru n d fö r de b å d a n ä m n d a fö ro rd n in g a rn a av å r 1961 (p ro p . 1 9 6 1 :9 2 ). F ö r a tt sv en sk fö rä d la re sk all e rh å lla b id ra g k rä v s a tt h a n vid tid e n fö r b id ra g sb e slu te t fo rtfa ra n d e b e d riv e r v ä x tfö rä d lin g i ej a lle n a st obetydlig o m fattn in g . F ö r a tt re p re s e n ta n t fö r so rtin n e h a v a re i frä m m a n d e la n d sk all k u n n a få b id ra g ställs k ra v p å a tt det a n d r a la n d e t m ed g er sv en sk a fö rä d la re m o tsv a ra n d e fö rm å n e r. M edel, som in te k a n u t­ d elas en lig t an g iv n a p rin c ip e r, sk a ll s tä lla s till fö rfo g an d e fö r sta te n s fo rsk ­ n in g s rå d fö r skogs- och jo rd b ru k s f o rs k n in g a tt av rå d e t a n v ä n d a s fö r a tt stö d ja fo rs k a rin s a ts e r inom v äx tfö rä d lin g e n s o m råd e. E fte rso m fo n d en in te b e la sta s m ed n å g ra o m k o stn a d e r fö r u p p b ö rd och a d m in istra tio n , k o m m er m ed len o a v k o rta d e v ä x tfö rä d lin g e n tillgodo. U td e ln in g a r f r å n fo nden h a r u p p g å tt till fö lja n d e belopp p e r b u d g e tå r i r u n d a ta l, n ä m lig e n 1,4 m ilj. k r. 1961/62, 1,7 m ilj. k r. 1962/63, 1,5 m ilj. k r. 1963/64, 1,6 m ilj. k r. 1964/65, 1,9 m ilj. k r. 1965/66, 1,8 m ilj. k r. 1966/67, 2,3 m ilj. k r. 1967/68, 3,4 m ilj. k r. 1968/69 och 3,6 m ilj. k r. 1969/70. H ö j­ n in g en av b elo p p en för de tv å sista b u d g e tå re n ä r b etin g ad av a tt avgiften för strå - och trin d s ä d h ö jd e s till 1 k r. 25 ö re p e r decito n fr. o. m . d en 1 ju li 1967 och a tt sy stem et u tv id g ad es till v ä se n tlig t fle ra a r te r fr. o. m . den 1 ju li 1968. S åv itt g äller sv en sk fö rä d lin g sv e rk sa m h e t h a r b id ra g u r fo n d en t. o. m . b u d ­ g e tå re t 1968/70 tilld e la ts fö lja n d e sv en sk a företag, n äm lig en Sveriges u tsä desförening, W . W e ib u ll AB, H a m m en h ö g s frö, som ägs av A llm ä n n a svenska u tsäd esa k tie b o la g et, S k ån e-H allan d s u tsä d e s AB, som sed an å r 1964 ägs av W . W e ib u ll AB, och In s titu te t fö r v ä x tfo rsk n in g och k y llag rin g . B id rag en till Sveriges u tsä d e sfö re n in g h a r u tg å tt m ed belopp som v ä x la t m ellan 600 000

k r. och 1,5 m ilj. k r. T ill W . W e ib u ll AB h a r å rlig a b id ra g e t — in k lu siv e b id ra g till fö retag et som re p re s e n ta n t fö r u tlä n d s k a fö rä d la re — v a rie ra t m ellan 600 000 k r. och 1,5 m ilj. k r. De övriga fö retag en h a r f å tt en d a st m in d ­ r e belopp. T ill sv en sk a re p re s e n ta n te r fö r fö rä d la re i D a n m a rk , N e d erlän ­ d e rn a och F ö rb u n d s re p u b lik e n T y sk la n d h a r u tg å tt b id ra g m ed ej obe­ ty d lig a belopp. S å lu n d a u p p b a r t. ex. det sed a n å r 1964 av W . W e ib u ll AB äg d a AB H a lla n d s frö k o n to r som re p re s e n ta n t fö r u tlä n d s k a fö rä d la re 1969/ 70 b id ra g m ed 134 000 k r. S ta tsp lo m b erin g e n sk e r n o rm a lt i någon av k la s s e rn a sta tsp lo m b A, B, C, D eller E. S tatsp lo m b A av se r sta m u tsä d e ; k la sse n fö rek o m m e r in te i a ll­ m ä n n a m a rk n a d e n . S ta tsp lo m b B avser b a su tsä d e och r ä tte n a tt få u ts ä d e p lo m b e ra t i d e n n a k la ss ä r fö rb e h å lle n fö rä d la re n eller d en n e s re p re s e n ­ ta n t. E n fö r u ts ä ttn in g fö r p lo m b erin g i statsp lo m b B ä r a tt v a ra n u tg ö r sk ö rd av odling, som g ru n d a ts p å av fö rä d la re n u tv a lt sta m u tsä d e , v ilk et i frå g a om s o rtre n h e t g o d k ä n ts av frö k o n tro lla n sta lte n . D å e n d a st p lo m b e­ r a t u ts ä d e f å r sa lu fö ra s y rk e sm ä ssig t in n e b ä r d e tta a tt fö rä d la re n p ra k tis k t se tt h a r e n s a m r ä tt a tt fö ra sin so rt i h an d e ln . Genom d e n n a e n s a m rä tt h a r fö rä d la re n eller h a n s rä tts in n e h a v a re m ö jlig h et a tt d ra ek o n o m isk fö rd el av fö rä d lin g s re s u lta te t så v itt gäller g en e ra tio n e r av en so rt som k a n ifrå g a ­ k o m m a fö r p lo m b erin g i sta tsp lo m b B. I ö v rig t h in d r a r sta tsp lo m b e rin g sre g le rn a in te a tt vem som h e lst fö rö k a r och s ä lje r u ts ä d e av en sta tsp lo m b e ra d so rt u ta n tills tå n d av den som fr a m ­ stä llt so rte n . U n d er d en sen a ste fe m å rsp e rio d e n tillh ö rd e i m ed eltal c irk a 12 % av a llt s ta tsp lo m b e ra t u ts ä d e av strå s ä d sta tsp lo m b B och dess tid ig a re m o tsv a rig h e t. D en genom p lo m b e rin g sfö rfa ttn in g a rn a u p p k o m n a e n s a m rä t­ te n ä r således b e g rä n sa d till en re la tiv t trå n g se k to r av d en sv en sk a u tsä d e sm a rk n a d e n . D en n y a p a ten tla g en (1 9 6 7 :8 3 7 ), som t r ä t t i k r a f t d en 1 ja n u a r i 1968, u n d a n ta r u ttry c k lig e n f r å n p a te n t v ä x tso rte r eller v äse n tlig en b iologiskt fö r­ fa ra n d e fö r fra m s tä lln in g av v ä x te r. P a te n te r b a rt ä r em e lle rtid m ik ro b io lo ­ g isk t fö rfa ra n d e och a lste r av s å d a n t fö rfa ra n d e . H u ru v id a p a te n t k u n d e m ed d elas p å v ä x tso rt en lig t den tid ig a re g ällande p a te n tfö ro rd n in g e n v a r ej löst i fö rfa ttn in g ste x te n . N ågot p a te n t som d ire k t av se tt en v äx tso rt h a r em ellertid så v itt b e k a n t ej m ed d ela ts enligt d e n n a fö ro rd n in g . V a ru m ä rkesla g en (1960: 644) lä r i viss u ts trä c k n in g h a u tn y ttja ts av föräd lin g sfö re ta g e n fö r sk y d d av d e ra s fö rä d lin g sp ro d u k te r. V a ru m ä rk e sk a ll så lu n d a h a a n v ä n ts fö r a tt s k ilja av v ä x tfö rä d la re n s a lu fö rd a u tsä d e sv a ro r frå n a n d r a n ä rin g sid k a re s. D ä rv id ä r em ellertid a tt m ä rk a a tt det b a r a ä r v a r u m ä rk e t och in te den sort, p å v ilk en fö rä d la re n a n v ä n d e r v a ru m ä rk e t som sk y d d as. V a ru m ä rk e sre g le rn a h in d ra r d ä rfö r inte, a t t en k o n k u rre n t sa lu fö r u ts ä d e av sa m m a so rt u n d e r a n n a t n a m n eller a tt h a n sä lje r u ts ä d e av so rte n u ta n a tt ange n a m n e t. B e trä ffa n d e u tsä d e sv a ro r som sk a ll sta tsp lo m b e ra s förelig g er sky d d m o t om döpning. S ta tsp lo m b e rin g sb e stä m m e lse rn a k rä v e r n äm lig en i regel a tt u t ­

säd et sk a ll h ä r s ta m m a f r å n so rt som vid d et sä rsk ild a p rö v n in g sfö rfa ra n d e t å s a tts e tt g o d ta g b a rt n am n . P lo m b e rin g k a n ej ske u n d e r a n n a t n a m n än d et fö r p lo m b e rin g g o d k ä n d a so rtn a m n e t. O m d e tta n a m n tillik a re g is tre ra ts eller in a rb e ta ts såsom v a r u m ä rk e k u n d e det göras g ällan d e a tt v a ru m ä rk e ssk y d d e t såsom så d a n t sk u lle fö r h in d r a e tt obeh ö rig t b eg a g n an d e av det g o d k ä n d a so rtn a m n e t och a t t således v a ru m ä rk e s re g is tre rin g e n i fö ren in g m ed b e stä m m e lse rn a om sta tsp lo m b e rin g e n p å v ä x tfö rä d lin g so m rå d e t sk u l­ le sk ä n k a e tt b ä ttr e sk y d d ä n v a ru m ä rk e s la g s tiftn in g e n i och fö r sig k a n ge. E m e lle rtid k a n det h ä v d a s a t t g o d tag an d e t av e tt v a r u m ä rk e som s o rt­ n a m n m e d fö r a tt v a r u m ä rk e t d eg e n ere ras som k ä n n e te c k e n och övergår till a t t b li en a llm ä n b ete c k n in g p å so rten . D ärm ed sk u lle v a ru m ä rk e ssk y d d et in te lä n g re k u n n a u p p rä tth å lla s . D et ä r således o v isst om n åg o t skydd v erk lig e n k a n u p p n å s p å d e n n a väg. D o m sto lsa v g ö ran d e n p å o m rå d e t to r ­ d e sak n a s. E n lig t u p p g ift av p a te n t- och re g istre rin g sv e rk e t h a r u n d e r g a n sk a lån g tid å rlig e n n å g o t eller n å g r a tio ta l v a ru m ä rk e n fö r v ä x tfö rä d lin g sp ro d u k te r re g is tre ra ts . H ä ra v synes fra m g å a tt v ä x tfö rä d la re och d e ra s m a rk n a d sfö rin g so rg a n h a f t in tre s s e av a tt u tn y ttja v a ru m ä rk e sla g stiftn in g e n . F ö rä d la re n s a v sik t m ed a tt såsom v a ru m ä rk e re g is tre ra s o rtn a m n ty ck s o fta h a v a r it a tt fö rs ä k ra sig om a tt en sam k u n n a fö rse m a rk n a d e n m ed u tsä d e av so rten . D ä rem o t synes m a n h ittills ej h a u tn y ttja t v a ru m ä rk e ssk y d d e t genom licensgivning.

4 . Utredningen

U tsk o tte t h ä n v is a r till p ro p o sitio n e n s. 27— 45.

5 . R em issyttrandena

U tsk o tte t h ä n v is a r till p ro p o sitio n e n s. 45— 64.

6. D epartem entschefen

V id la g rå d sre m isse n a n fö rd e fö re d ra g a n d e d e p a rte m e n tsc h e fe n i den a ll­ m ä n n a m o tiv e rin g en fö ljan d e .

6.1 A llm än n a sy n p u n k te r D en 1 ju li 1961 in fö rd e s i Sverige e tt system m ed v äx tfö rä d lin g sa v g ifte r och o b lig a to risk statsp lo m b e rin g av u tsä d e sv a ra . S ystem et, som fr å n b ö rja n gällde e n d a st s trå s ä d och trin d s ä d , u tv id g ad es d en 1 ju li 1968 och d en 1 ju li 1970 och o m fa tta r n u a lla la n tb ru k s v ä x te r — u to m sockerbeta, lin och h a m p a — sa m t a lla g rö n y tev ä x ter. S y ftet m ed sy ste m e t ä r a tt tillfö ra v ä x t­ fö rä d lin g e n ö k ad e e k o n o m isk a re s u rs e r och a tt f ö r b ä ttr a k v a lite te n p å u t ­ säde.

S ystem et fu n g e ra r i h u v u d s a k p å fö lja n d e s ä tt. A llt u ts ä d e av ifrå g a v a ­ ra n d e v äx ter, som sk all m a rk n a d s fö ra s, m å ste sta tsp lo m b e ra s. S tatsplom b erin g f å r n o rm a lt ske e n d a st av u ts ä d e som in ta g its i en s ä rsk ild lista, rik s so rtlista n , och som u p p fy lle r v issa k ra v , frä m s t i frå g a om odlingsvärde. I sa m b a n d m ed sta tsp lo m b e rin g e n ta s u t v ä x tfö rä d lin g sa v g ifte r som tillfö rs en sä rsk ild fond, v äx tfö räd lin g sfo n d en . F r å n fo n d en u td e la s b id ra g till v äx tfö rä d la rn a , v ilk a b id ra g i p rin c ip m o ts v a ra r v ä x tfö rä d lin g sa v g ifte rn a p å v eder­ b ö ra n d e so rte r. Även u tlä n d s k a fö rä d la re k a n u n d e r fö r u ts ä ttn in g av lik a ­ b e h a n d lin g fr å n v ed e rb ö ra n d e la n d s sid a av sv en sk a v ä x tfö rä d la re få b id rag genom sv en sk a re p re s e n ta n te r. S ystem et h a r m e d fö rt en b e ty d a n d e fö rstä rk n in g av v äx tfö räd lin g sfö retag en s ekonom i. U td eln in g en frå n fo n d e n u p p g ic k till 1,4 m ilj. k r. re d a n fö r b u d g e tå re t 1961/62 och d e n h a r d ä re fte r p r a k tis k t ta g e t o a v b ru te t stig it fö r a tt fö r b u d g e tå re t 1969/70 u p p g å till 3,6 m ilj. k r. D et ä r en a llm ä n u p p ­ fa ttn in g a tt s y fte t a tt f ö r b ä ttr a k v a lite te n p å u ts ä d e t o ck så v u n n its. S am tid ig t m ed a tt d et n u n ä m n d a sy stem et in fö rd e s h ä r i la n d e t p åg ick fö rh a n d lin g a r om en in te rn a tio n e ll k o n v en tio n fö r sk y d d av v äx tfö räd lin g sp ro d u k te r. K onv en tio n en u n d e rte c k n a d e s i s lu te t av å r 1961 och trä d d e i k r a f t d en 10 a u g u sti 1968 sedan d en ra tific e ra ts av D a n m a rk , F ö rb u n d s ­ re p u b lik e n T y sk lan d , N e d e rlä n d e rn a och S to rb rita n n ie n . Även F ra n k r ik e to rd e in o m k o r t k o m m a a tt ra tific e ra k o n v en tio n en . A n d ra s ta te r som fö r­ v ä n ta s tilltr ä d a k o n v en tio n en ä r B elgien, S pan ien och U ngern. K onventionen, som i p rin c ip avser a lla k u ltu rv ä x te r, h a r till ä n d a m å l a tt tille r k ä n n a v ä x tfö rä d la rn a en p riv a trä tts lig e n s a m r ä tt till n y a v ä x tso rte r. E n s a m rä tt k a n e rh å lla s e n d a st om v ä x tso rte n k a n s k ilja s fr å n a n d ra , fö ru t k ä n d a s o rte r och om den ä r hom ogen och stabil. F ö ru ts ä ttn in g a r n a fö r en ­ s a m rä tt u n d e rsö k s enligt e tt s ä rsk ilt fö rp rö v n in g ssy ste m . E n s a m rä tte n in n e ­ b ä r i h u v u d s a k a tt in g en u ta n fö rä d la re n s eller h a n s rä tts in n e h a v a re s lov f å r m a rk n a d s fö ra eller fö r k o m m ersiell a v sä ttn in g fra m s tä lla fö rö k n in g sm a te ria l av so rte n . A n v ä n d n in g av fö rö k n in g sm a te ria l av so rte n ä r d ärem o t i regel f r it t m en fa lle r u n d e r fö rä d la re n s eller h a n s rä tts in n e h a v a re s k o n tro ll i de fa ll d å u p p re p a d an v ä n d n in g av v ä x tm a te ria l av so rte n ä r nödvändig fö r k o m m ersiell fra m stä lln in g av a n n a n sort. I frå g a om p ry d n a d sv ä x te rn a o m fa tta r e n s a m rä tte n o ck så an v ä n d n in g av p la n to r eller d e la r av p la n to r som fö rö k n in g sm a te ria l fö r k o m m ersiell fra m s tä lln in g av sn ittb lo m m o r eller a n n a t m a te ria l fö r p ry d n a d sä n d a m å l. V ä x tfö rä d lin g ssk y d d su tre d n in g e n , som tillsa tte s å r 1962, fic k i u p p d ra g a tt u tre d a d en fö r sv en sk a fö rh å lla n d e n läm p lig a ste u tfo rm n in g e n av e tt sk y d d ssy stem , som k u n d e g ö ra d et m ö jlig t fö r v å r t la n d a tt tilltr ä d a k o n ­ v en tio n en . U tre d n in g e n h a d e d ärv id i fö rs ta h a n d a tt g ra n s k a m ö jlig h e te rn a a tt i sa k b e h å lla det n u v a ra n d e sv en sk a sy stem et b e trä ffa n d e s tö rs ta m ö jlig a a n ta l växtslag. U tre d n in g e n avgav i m a j 1969 e tt b e tä n k a n d e , V ä x tf ö rä d la r rä tt (SOU 1969: 15). I b e tä n k a n d e t, v a rs in n e h å ll ja g tid ig a re u tfö rlig t re d o v isat, fra m ­

h å lle r u tre d n in g e n a tt d en p r a k tis k t in rik ta d e v ä x tfö rä d lin g e n behöver ö k a ­ d e e k o n o m isk a re s u rs e r fö r a tt k u n n a m ö ta de stä n d ig t stig an d e k ra v e n p å s o rte r m ed fö rb ä ttra d e eg e n sk a p e r och m e d v e rk a till en f o r ts a tt effektiviserin g av jo rd b ru k e t och trä d g å rd s n ä rin g e n . U tre d n in g e n d is k u te ra r tr e o lik a lö sn in g ar. D en fö rs ta in n e b ä r a tt m a n bygger v id a re p å v ä x tfö räd lin g sav g iftssy ste m e t genom a tt u tv id g a d e tta till fle ra v ä x tsla g och h ö ja av g ifte rn a. D en a n d r a ä r a tt m a n in fö r e tt p riv a trä tts lig t sy ste m som m ö jlig g ö r fö r förä d la r n a a t t ta u t licen sa v g ifte r fö r v ä x tfö rä d lin g sp ro d u k te r. D en tre d je lö s­ n in g en fö r u ts ä tte r en a n v ä n d n in g av b å d a sy stem en i k o m b in atio n . U tre d n in g e n s ta n n a r fö r d e n tr e d je lö sn in g en . D et in n e b ä r fö rst och fr ä m s t a t t u tre d n in g e n fö re slå r a tt e tt system m ed p riv a trä tts lig e n s a m rä tt till v ä x ts o rte r in fö rs i Sverige. F ö rsla g e t ges fo rm e n av en lag om v ä x tfö rä d la r r ä tt, som i m a te rie llt h ä n se e n d e a n k n y te r m y c k e t n ä r a till k o n v en tio ­ n en . V id are in n e b ä r u tre d n in g e n s fö rsla g a tt sy stem et m ed v äx tfö räd lin g sa v g ift och b id ra g u r v äx tfö rä d lin g sfo n d e n b e h å lls och sa m o rd n a s m ed det p riv a trä tts lig a system et. U tre d n in g e n s lag fö rsla g h a r i p rin c ip tills ty rk ts så g o tt som e n h ä llig t av re m issin sta n se rn a . D essa fra m h å lle r s ä rsk ilt b ety d else n av a tt Sverige a n ­ slu ts till v ä x tfö rä d la rk o n v e n tio n e n . Även fö rsla g et a tt v äx tfö räd lin g sav g iftssy stem et sk all b eh å lla s h a r a llm ä n t tills ty rk ts , så v itt g äller ” g am la” so rter, dvs. s o rte r som fö re d en fö re sla g n a v ä x tfö rä d la rrä tts la g e n s ik ra f ttr ä d a n d e fin n s p å d en sv en sk a m a rk n a d e n . Med avseende p å ”n y a ” so rte r d ärem o t fö­ relig g er o lik a m e n in g a r b åd e i frå g a n h u ru v id a sy stem et ö v erh u v u d ta g et sk all b e h å lla s och, i s å d a n t fall, i frå g a n om h u r sa m o rd n in g e n sk all göras. N ä r s tä lln in g n u sk a ll ta s till u tre d n in g e n s förslag, vill ja g till en b ö rja n e r in ra om a tt v ä x tfö rä d lin g e n i v å r t la n d å t n ju te r stöd äv en p å a n n a t s ä tt ä n genom v äx tfö rä d lin g sa v g iftssy ste m e t, v ilk et b e la s ta r o m sä ttn in g e n av u t ­ säd e och således v ä se n tlig e n b ä rs av a v n ä m a rn a . R ed an lå n g t in n a n d e tta sy stem in fö rd e s h a r n äm lig en s ta te n i o lik a fo rm e r g ett stöd å t v ä x tfö rä d ­ lingen och så sk er a lltjä m t. V id la n tb ru k sh ö g sk o la n b ed riv s så lu n d a g ru n d ­ fo rsk n in g och fö rsö k sv e rk sam h et, v a rs re s u lta t k o m m er v ä x tfö rä d la rn a till­ godo. V id are lä m n a s ek o n o m isk a b id ra g över sta tsb u d g e te n till olik a företag, som b e d riv e r p r a k tis k v ä x tfö rä d lin g . B id rag en h a r i v issa fa ll k a r a k tä re n av a llm ä n t stöd å t fö re ta g e n s v e rk sa m h e t, m ed an de i a n d r a fall ä r avsed d a fö r g ru n d fo rs k n in g och tillä m p a d fo rsk n in g sam t till angelägen m en ek o n o m isk t v an sk lig p r a k tis k v ä x tfö rä d lin g . V ä x tfö rä d lin g sfö re ta g e n h a r också f å tt eko­ n o m is k t stöd fr å n s ta te n s r å d fö r skogs- och jo rd b ru k s f o rs k n in g och dess fö reg ån g are. V ä x tfö räd lin g ssk y d d su tred n in g en ger belägg fö r a tt det ä r ett sam h älls­ in tre s s e a tt v ä x tfö rä d lin g e n tillfö rs y tte rlig a re m edel. U tre d n in g e n fr a m ­ h å lle r a t t det ä r ö n s k v ä rt a tt m ö ta de s k ä r p ta k ra v e n p å s o rtm a te ria le t i sa m b a n d m ed jo rd b ru k e ts m e k an ise rin g , a tt ste g ra a v k a stn in g sfö rm å g a n hos k u ltu rv ä x te rn a , a tt v a rie ra d e ra s m o g n ad stid , a tt s tä r k a d eras tå lig h e t o ch re siste n s i olik a avseenden, a tt h ö ja d e ra s o d lin g sv ärd e och a tt a n p a ssa

d e ra s k v a lite tse g e n sk a p e r till o lik a in d u s trie lla och k o n se rv e rin g ste k n isk a behov. J a g d e la r u tre d n in g e n s u p p fa ttn in g a tt v ä x tfö rä d lin g e n s tå r in fö r m å n g a k o stn a d s k rä v a n d e u p p g ifte r. V ad g äller re siste n sfö rä d lin g e n k a n y t­ te rlig a re fra m h å lla s a tt sju k d o m sa lstra n d e m ik ro o rg an ism er e fte r h a n d a n ­ p a s s a r sig till fö rä d la d e so rter, v a rfö r d e n n a fö räd lin g stä n d ig t m å ste fo r t­ gå. E n fö r b ä ttr a d re siste n s m o t s ju k d o m a r och p a r a s ite r ä r fö r ö v rig t be­ ty d e lse fu ll o ck så d ä rfö r a tt d en k a n m in s k a behovet av b ek ä m p n in g sm ed el. Ja g a n se r a lltså i lik h e t m ed u tre d n in g e n a tt v äx tfö rä d lin g e n b ö r ges m ö j­ lig h et a t t e rh å lla ö k ad e in k o m ste r. Den fö rsta av de av u tre d n in g e n d is k u te ra d e lö sn in g a rn a s y fta r till en u t­ vidgning av sy stem et m ed v äx tfö räd lin g sav g ift och b id rag u r v äx tfö räd lin g sfo n d e n till a tt g ä lla fle r v ä x ta r te r och in n e fa tta r o ck så en h ö jn in g av av­ giften. O m m a n ser till e n b a rt sv en sk a fö rh å lla n d e n ta la r fle ra sk ä l fö r en såd a n lösning. S ystem et ä r e n k e lt och b illig t a tt a d m in istre ra . V ä x tfö räd lin g sfö reta g en b e la sta s in te m ed k o s tn a d e r och b esv ä r fö r u p p b ö rd e n . A tt av g ifte n och d ä rm e d b id ra g e n u r fo n d e n u tg å r m ed b e stä m d a belopp p er decito n u n d e r lä tta r d en ek o n o m isk a k alk y le rin g e n fö r fö retag en . F ö r s ta ts ­ m a k te r n a m ed g er sy stem et en sä k e r ö verblick över h u r m y ck et m edel som tillfö rs v ä x tfö rä d lin g e n . D ärigenom k a n system ets k o n sek v en ser i o lik a av­ seenden lä tta re bedöm as. Mot a tt e n b a rt bygga u t v ä x tfö rä d lin g sa v g iftssy ste m e t ta la r em ellertid a tt en så d a n å tg ä r d p a s s a r d ålig t in i d en p åg å en d e in te rn a tio n e lla u tv eck ­ lingen. S vensk v ä x tfö rä d lin g h a r h ittills h a f t s to ra fra m g å n g a r u to m la n d s. M ånga sv en sk a s o rte r fö rek o m m e r p å e u ro p e isk a m a rk n a d e r. Men om Sve­ rig e s tå r u ta n fö r k o n v en tio n en f å r de sv en sk a v ä x tfö rä d la rn a s v å ra re a tt g öra sig g ä lla n d e p å m å n g a av d essa m a rk n a d e r genom a tt m ö jlig h e te rn a a tt k o n k u rre ra m ed n y a v ä x tso rte r stoppas eller fö rsv å ras. D ärm ed fö rsv in ­ n e r en v ik tig in k o m s tk ä lla fö r de sv en sk a v äx tfö räd lin g sfö reta g en . In tre s ­ set fö r d en sv en sk a m a rk n a d e n fr å n u tlä n d s k a v ä x tfö rä d lin g sfö re ta g s sida to rd e bli rin g a, v ilk et m in s k a r Sveriges m ö jlig h e te r a t t få del av goda u t­ lä n d s k a so rter. O ch sv en sk a fö re ta g k o m m e r h e lt a llm ä n t a tt gå m iste om m yck et av d en stim u la n s som k o n k u rre n s och sa m a rb e te m ed u tlä n d s k a fö retag k a n ge. Med S to rb rita n n ie n och, fö r b e g rä n sa d tid fra m å t, även m ed D a n m a rk och N e d e rlä n d e rn a k a n v isserlig en so rtu tb y te p åg å äv en u ta n sv en sk konv e n tio n sa n slu tn in g . Med F ö rb u n d s re p u b lik e n T y sk la n d to rd e d et in te k u n ­ n a ske, efte rso m d e tta lan d — lik so m i p rin c ip D a n m a rk och N e d e rlä n d e rn a — k rä v e r re c ip ro c ite t fö r a tt ge rä tts s k y d d å t sv en sk a so rter, ö v e rv ä g a n d e sa n n o lik h e t ta la r fö r a tt n y a n s lu tn a lä n d e r ock så k o m m e r a tt k rä v a re c ip ro ­ citet. M öjligheten a tt tr ä f f a b ila te ra la av ta l om s o rtu tb y te vid sid a n om k o n ­ v en tio n en to rd e i fra m tid e n in te v a ra sto ra. Av d e t sagda fra m g å r a tt a lte rn a tiv e t m ed e n b a rt en u tb y g g n ad av syste­ m et m ed v ä x tfö rä d lin g sa v g ifte r s a n n o lik t m ed fö r a tt a v g ifte rn a f å r h ö ja s

avsevärt, om fö retag en sk a ll k u n n a k o m p e n se ra s fö r m in sk a d e in tä k te r av u tlä n d s k t u tn y ttja n d e av sv en sk a so rter. E n sv en sk la g stiftn in g om e n s a m rä tt till v ä x tfö rä d lin g sp ro d u k te r i en ­ lig h et m ed k o n v e n tio n e n s k ra v och e tt sv e n sk t tillträ d e till k o n v en tio n en b ö r en lig t m in m en in g få överv äg an d e g y n n sa m m a v e rk n in g a r. Det k a n a n ta s stim u le ra v ä x tfö rä d lin g sfö re ta g e n till y tte rlig a re a n s trä n g n in g a r fö r a tt få fra m n y a fö rb ä ttra d e so rte r som k a n ge lic e n s in tä k te r f r å n såväl den sv en sk a m a rk n a d e n som m a rk n a d e r u to m la n d s. D et b ö r o ck så le d a till ö k ad k o n k u r­ re n s p å d en sv en sk a m a rk n a d e n till n y tta fö r fo lk h u sh å lle t. K o n k u rre n s och sa m a rb e te p å det in te rn a tio n e lla p la n e t b ö r rim lig tv is v a r a m e r fo rsk n in g soch u tv e c k lin g sb e frä m ja n d e ä n det h u v u d sa k lig e n p å d en sv en sk a m a r k n a ­ den in rik ta d e arbete, som b lir fö ljd en om Sverige a v s tå r fr å n a n s lu tn in g till ko n v en tio n en . J a g vill i d e tta sa m m a n h a n g b e rö ra en s y n p u n k t av p rin c ip ie ll n a tu r som h a r a n fö rts m o t v ä x tfö rä d la rrä tts sy s te m e t. NO h a r u tif r å n de in tre s s e n av fri och o b u n d en k o n k u rre n s , som h a n h a r a tt b evaka, a n m ä lt tv e k a n in fö r den fö re sla g n a e n s a m rä tte n till fö ljd av a tt d e n n a k a n m e d fö ra a tt v äx tfö rä d la rn a d irig e ra r m a rk n a d s fö rin g och p rise r. M ö jlig h e te rn a a tt in g rip a h ä re m o t m ed stöd av k o n k u rre n sb e g rä n sn in g sla g e n eller de fö reslag n a tv å n g slic e n sre g le rn a b ed ö m er h a n som o tillrä ck lig a. Som NO fra m h å lle r in n e b ä r d en fö reslag n a v ä x tfö r ä d la rr ä tte n i och fö r sig en k o n k u rre n sb e g rä n sn in g . M y n d ig h etern a k a n e m e lle rtid in g rip a m ed stöd av k o n k u rre n sb e g rä n sn in g sla g e n om e n s a m rä tte n u tn y ttja s till a tt fr a m ­ tv in g a eller u n d e r s tö d ja a n n a n k o n k u rre n sb e g rä n sn in g , v ilk en fa lle r u to m ra m e n fö r e n s a m r ä tts in s titu te t. V idare h a r de tv å n g slicen sb e stä m m e lse r som fö rsla g et in n e h å lle r u tfo rm a ts så a tt de ger s to ra m ö jlig h e te r till in g rip a n d e om e n s a m rä tte n b ru k a s p å e tt fr å n a llm ä n s y n p u n k t icke ö n sk v ä rt sä tt. Be­ stä m m e lse rn a s ex isten s b ö r d ä r fö r v e rk a som en s p ä r r m o t m is sb ru k av e n sa m rä tte n . Som u tre d n in g e n u n d e rs try k e r p å v e rk a s p risb ild n in g e n v id are av en m än g d svårb ed ö m d a fa k to re r, b lan d a n n a t k o n k u rre n s e n frå n icke sk y d ­ d ad e so rter. Ja g vill d essu to m e r in r a om a tt e n s a m rä tt och svensk a n slu tn in g till k o n v en tio n en äv en k a n a n ta s v e rk a k o n k u rre n s b e frä m ja n d e genom a tt s tim u le ra fö rä d lin g sa rb e te t och g öra d en sv en sk a m a rk n a d e n m e r a ttra k tiv fö r u tlä n d s k a v ä x tfö rä d la rfö re ta g . Av sä rsk ild b ety d else vid bed ö m n in g en av v ä x tfö r ä d la rr ä tte n fr å n konk u rre n s b e g rä n s n in g s s y n p u n k t ä r e n s a m rä tte n s u tfo rm n in g . K onventionen ä r re s tr ik tiv och b e g rä n sa r e n s a m rä tte n till a tt avse e n d a st fö rö k n in g sm ateria l. U tre d n in g e n s lag fö rsla g fö rty d lig a r d e tta bl. a. i så m å tto a tt d e t d ä r­ av k la r t fra m g å r a tt fö rö k n in g sm a te ria l som ä r a v se tt fö r k o n su m tio n in te o m fa tta s av e n sa m rä tte n . J a g a n se r a tt d et b e g rä n sa d e in n e h å ll som v ä x t­ f ö r ä d la rr ä tte n h a r en lig t k o n v en tio n en och lag fö rsla g et ä r ä g n a t a tt m in sk a fa rh å g o rn a fö r a tt e n s a m rä tte n sk all få frå n a llm ä n sy n p u n k t sk ad lig konk u r re n sver k an .

De av NO a n fö rd a b e tä n k lig h e te rn a b ö r d ä rfö r enligt m in m e n in g inte fö ra n le d a a tt v å r t la n d skall a v stå frå n a tt a n s lu ta sig till d et in te rn a tio ­ n ellt accep terad e sy stem et fö r stö d å t v äx tfö räd lin g en . N o rd isk a rå d e ts sv en sk a d elegation h a r u n d e r h ä n v isn in g till d e t n ä ra n o rd is k a s a m a rb e te t in o m im m a te ria lrä tte n i övrigt b e k la g a t a tt fö rsla g in te förelig g er om gem en sam n o rd isk la g stiftn in g även p å d e tta o m råd e och h a r fö ro rd a t a tt d et sv en sk a lag fö rslag et in te genom förs fö r rä n övriga lä n d e rs stå n d p u n k t i sak e n b lir k lar. J a g vill till d e tta n ä m n a a tt i D a n m a rk fin n s sedan å r 1962 en lag om sk y d d fö r fö rä d la rrä ttig h e te r till v äx ter. D e n n a lag ä r e fte r v issa b ety d else­ fu lla ä n d rin g a r, som t r ä t t i k r a f t d en 1 ju n i 1968, i m a te rie llt h än se en d e lik u tre d n in g sfö rsla g e t. D a n m a rk ä r re d a n m ed lem av v ä x tfö rä d la ru n io n e n . I N orge s tu d e ra r m a n frå g a n om la n d e t b ö r a n ta g a en lag om sky d d fö r växtfö rä d lin g sp ro d u k te r och a n s lu ta sig till k o n v en tio n en . F r å n n o rs k sid a h a r m a n fö r k la ra t sig in te ä n n u v a ra b ered d a tt ta stä lln in g till frå g a n om ge­ m en sam n o rd is k la g stiftn in g . I F in la n d n ö je r m a n sig tills v id are m ed a tt fö lja u tv eck lin g en in o m v ä x tfö rä d la ru n io n e n och de öv rig a n o rd is k a lä n ­ d ern a. P å g ru n d av det sk ifta n d e läg et i de o lik a n o rd isk a s ta te rn a ä r d et u p p e n ­ b a rt a tt en sv en sk a n slu tn in g till k o n v en tio n en fö rsen as av se v ärt om d en skall föregås av e tt fö rsö k a tt n å fra m till en g em ensam n o rd is k la g stiftn in g . A tt Sverige s n a r a s t k o m m e r m ed i s a m a rb e te t in o m k o n v en tio n en s ra m ä r ange­ läget. Som k o m m e r a t t fra m g å av v ad ja g i fo rts ä ttn in g e n h a r a tt an fö ra ä r d et m å n g a v ik tig a frå g o r som fö rb e re d s fö r av g ö ran d e in o m v ä x tfö rä d ­ la ru n io n e n . A tt Sverige d e lta r i d essa fö rb ered e lser och d ä ra v fö lja n d e be­ slu t to rd e in te b a r a v a r a e tt sv en sk t u ta n o ck så e tt in te rn a tio n e llt in tresse. J a g a n se r d ä rfö r a tt det sv en sk a la g stiftn in g sa rb e te t b ö r fu llfö lja s s n a ra s t m öjligt. O m Sverige v in n e r a n s lu tn in g till k o n v en tio n en k o m m er givetvis e tt sa m a rb e te m ed D a n m a rk a tt ta s upp. Med stöd av det a n fö rd a fö ro rd a r ja g a tt en lag om v ä x tfö r ä d la rr ä tt i h u ­ v u d sa k lig ö v eren sstäm m else m ed u tre d n in g e n s fö rslag gen o m fö rs och a tt Sverige tilltr ä d e r k o n v en tio n en . L agen b ö r tr ä d a i k r a f t d en 1 ju li 1971. I lik h e t m ed u tre d n in g e n a n se r ja g v id a re a tt stö d et till v ä x tfö rä d lin g e n via b id ra g över s ta tsb u d g e te n och v ä x tfö rä d la ra v g iftssy ste m e t sk all beh ållas. S am o rd n in g en m ellan v ä x tfö rä d la rrä tte n och av g iftssy stem et m e d fö r dock v issa p roblem . J a g av se r a tt å te rk o m m a till d essa i e tt se n a re sa m m a n h a n g (a v s n itt 6.7).

6.2 V ä x tfö rä d la rrä tte n s o bjekt och su b jek t E n s a m r ä t t e n s f ö r e m å l ä r en lig t k o n v en tio n en fö rö k n in g sm ate ria l av v ä x tso rt. O rd e t so rt anges avse v a r je cu ltiv ar, klon, lin je , stam eller h y b rid , som ä r o d lin g sb ar och som u p p fy lle r v issa fo rd rin g a r. U tre d ­ n in g en s fö rsla g a n v ä n d e r också te rm e n v ä x ts o rt m en d e fin ie ra r in te d en n a

term . V a rk e n k o n v en tio n en eller lag fö rslag et ger skydd å t m eto d er fö r fra m ­ stä lln in g av v äx tso rt. Mot förslag et a tt sk y d d e t sk all avse v isst m a te ria l av v ä x tso rt h a r ingen in v ä n d n in g fr a m s tä llts u n d e r re m issb eh a n d lin g e n . D ärem o t h a r S tockholm s r å d h u s r ä tt — u n d e r e r in r a n om a tt enlig t p a te n tla g e n p a te n t in te m eddelas p å v ä x tso rt eller p å v ä se n tlig e n b iologiskt fö rfa ra n d e fö r fra m stä lln in g av v ä x te r m en väl p å m ik ro b io lo g isk t fö rfa ra n d e och a ls te r av s å d a n t fö rfa ra n d e — fra m h å llit a tt frå g a n om m e to d sk y d d avseende a n n a t ä n m ik ro b io lo g isk t fö rfa ra n d e b ö r äg n a s u p p m ä rk s a m h e t n ä r n u e tt p a te n tlik n a n d e sk y d d fö r v ä x tso rt föreslås. V ad fö rst g äller te rm e n v ä x tso rt a n se r ja g a tt n åg o n leg ald efin itio n h ä r ­ av in te behövs, efte rso m te rm e n s in n e h å ll som ja g se n a re sk all u tv eck la (a v s n itt 6.3) få r an se s tillrä c k lig t k la rla g d genom de s k y d d s fö ru ts ä ttn in g a r som k o n v en tio n en och lag fö rslag et u p p stä lle r. Med a n le d n in g av S tockholm s rå d h u s r ä tts u tta la n d e om a tt frå g a n om v isst m e to d sk y d d fö r v äx tfö rä d lin g bör u p p m ä rk sa m m a s vill ja g h ä n v isa till vad u tre d n in g e n h a r a n fö rt i d e n n a fråg a. U tre d n in g e n fra m h å lle r a tt det ä r av v ik t a tt v äx tfö räd lin g sm e to d e r, som u ta rb e ta s frä m s t in o m fö rä d lin g sfo rsk n in g e n , så sn a b b t som m ö jlig t stä lls till a llm ä n t fö rfo g an d e och a tt en hög s ta n d a rd h os v ä x tfö rä d lin g e n ä r b ero en d e av en öppen k o m m u n ik a tio n m ellan teo ri och p ra k tik , en fri v äx e lv e rk an m ellan fo rsk n in g och p r a k tis k t fö räd lin g sa rb ete. F ö re trä d a re fö r fo rsk n in g och p r a k tis k v äx tfö rä d lin g h a r o ck så enligt u tre d n in g e n i sk ild a sa m m a n h a n g s tä llt sig av v isan d e m o t ta n k e n p å p a te n te rb a rh e t av v äx tfö räd lin g sm e to d e r. Av d e tta d r a r u tre d n in g e n d en s lu tsa tse n a tt det in te h e lle r n u fin n s an le d n in g a tt in fö ra rä tts s k y d d fö r v äsen tlig en biolo­ g isk t fö rfa ra n d e fö r fra m s tä lln in g av v ä x te r. J a g a n s lu te r m ig till u tre d ­ n in g e n s bedö m n in g p å d e n n a p u n k t. K o n ventionen g äller i p rin c ip a lla v ä x tslä k te n och v ä x ta rte r m en ger u n io n s s ta te rn a m ö jlig h e t a tt bygga u t sk y d d e t i eta p p e r e fte r v issa n ä rm a re a n g iv n a regler. Även u tre d n in g e n s lag fö rslag u tg å r frå n sa m m a p rin cip , m en K ungl. Maj :t b em y n d ig as enligt fö rsla g et fö ro rd n a a tt v ä x tfö r ä d la rr ä tt f å r fö rv ärv as e n d a st fö r v ä x tso rt tillh ö ra n d e v ä x tslä k te eller v ä x ta r t som an g es i fö ro rd n a n d e t. I a n slu tn in g h ä r till fö re slå r u tre d n in g e n a tt K ungl. M aj :t i tillä m p n in g sk u n g ö re lse skall fö ro rd n a a tt lagen sk all v a ra tillä m p ­ lig p å sa m m a n la g t 96 v ä x tslä k te n och v ä x ta rte r, v a rib la n d a lla de 13 som enligt k o n v en tio n en ä r o b lig ato risk a efte r v isst a n ta l år. I sa k h a r u tre d n in g e n s fö rsla g a llm ä n t godtagits, m en e n sta k a re m iss­ in s ta n s e r h a r fö re sla g it v issa tilläg g till lista n . I fo rm e llt h ä n se e n d e h a r ett p a r re m issin sta n se r fra m fö rt k r itik m o t a tt d et enligt fö rslag et in te fra m g å r av själv a lagen v ilk a v ä x ta r te r den ä r tillä m p lig på. J a g k a n väl fö rstå de så lu n d a fra m fö rd a fo rm e lla b e tä n k lig h e te rn a . E m el­ le rtid k a n d e t en lig t vad ja g in h ä m ta t m ö jlig en ifrå g a s ä tta s om d en av u t­ re d n in g e n p re se n te ra d e lis ta n k a n b e tra k ta s som slu tg iltig i a lla d etaljer. V id are k a n fö rh å lla n d e v is lä tt fö rä n d rin g a r in tr ä f f a som fö ra n le d e r a tt 3 Riksdagen 1971. 8 sami. Nr 12

lista n b ö r k o m p le tte ra s i fra m tid e n . De p r a k tis k a skäl som ta la r för a tt det ö v erlä m n as till K ungl. Maj :t a tt b e stä m m a p å v ilk a v ä x tslä k te n och v ä x t­ a r te r lagen sk all tillä m p a s ä r så s ta r k a a tt ja g a n se r m ig b ö ra i h u v u d sa k a n s lu ta m ig till u tre d n in g e n s fö rsla g p å d e n n a p u n k t. L a g te k n isk t fö ro rd a r ja g em ellertid en a n n a n lösning ä n d en av u tre d n in g e n fö reslag n a. H ä rtill å te rk o m m e r ja g i d et fö lja n d e (a v s n itt 8.1). Det to rd e få a n k o m m a p å K ungl. M aj :t a tt överse den av u tre d n in g e n fö reslag n a lista n i d e ta lj. I d e tta sa m m a n h a n g v ill ja g e n d a st b e to n a a tt sed an en v ä x ta r t en gång in fo g ats i system et, d en in te u ta n tu n g t v äg a n d e sk ä l b ö r u te s lu ta s d ä rifrå n , efterso m en såd a n å tg ä rd skulle k u n n a leda till rä tts fö r lu s te r fö r den som b e d riv it v ä x tfö rä d lin g i fö rlita n d e p å m ö jlig h e­ te n a tt få sky d d fö r d en fra m ta g n a p ro d u k te n . V ad a n g å r t i l l ä m p n i n g s o m r å d e t i övrigt fö re slå r u tre d n in g e n a tt lagen sk all äg a tillä m p n in g e n d a st p å v ä x ts o rt som fra m s tä llts h ä r i rik e t eller u to m rik e t av sv en sk m ed b o rg a re sa m t a t t lagens tillä m p n in g m ed avseende p å v ä x tso rt som i övrigt fra m s tä llts i a n n a n s ta t i p rin c ip sk all fö r u ts ä tta ö m sesidighet. D et v ä se n tlig a ste m o tiv e t för d e tta fö rslag ä r a tt tre av de fy ra s ta te r som h ittills ra tific e ra t k o n v en tio n en i p rin c ip k rä v e r recip ro citet fö r a tt b e v ilja rä tts s k y d d å t v ä x ts o rte r som fra m s tä llts u to m ­ la n d s av u tlä n d s k a fö rä d la re . S tockholm s r å d h u s r ä tt — som p å p e k a r a tt p a ­ ten tlag en g äller u ta n m o tsv a ra n d e b e g rä n sn in g — ifrå g a s ä tte r om u tr e d ­ n in g en s fö rslag p å d e n n a p u n k t ä r tillrä c k lig t m o tiv e rat. F ö r egen del vill ja g till vad u tre d n in g e n a n fö rt om u tlä n d s k a la g a r n u också foga den u p p ly s­ n ingen a tt m a n i F ra n k r ik e , d ä r m a n avser a tt sn a ra s t ra tific e ra k o n v en tio ­ nen, den 11 ju n i 1970 a n ta g it en lag om skydd fö r v ä x tfö rä d lin g sp ro d u k te r, v ilken bygger p å re c ip ro c ite tsp rin c ip e n . A tt det övervägande a n ta le t sta te r inom v ä x tfö rä d la ru n io n e n så lu n d a k rä v e r re cip ro citet för a tt m eddela r ä tts ­ skydd å t u tlä n d s k a so rte r b ö r v e rk a som ett in c ita m e n t fö r u ta n fö rstå e n d e s ta te r a tt sö k a a n slu tn in g och d ä rm e d p å sik t gagna v äx tfö räd lin g en . J a g b iträ d e r d ä rfö r u tre d n in g e n s fö rslag i d e n n a fråg a. N är det g äller frå g a n om v ä x t f ö r ä d l a r r ä t t e n s s u b j e k t sk all enligt u tre d n in g e n s fö rsla g b a ra fy sisk p e rso n k u n n a anses som fö rä d la re av v äx tso rt. Svea h o v rä tt, S tockholm s r å d h u s rä tt, SAF och LO h a r em ellertid fö ro rd a t a tt även e tt v äx tfö rä d lin g sfö re ta g såsom så d a n t sk all k u n n a b e tra k ­ ta s som fö rä d la re till v ä x tso rt som fra m s tä llts in o m företaget. K onventionens a rtik e l 3 fö re sk riv e r a tt fy sisk a och ju rid isk a p erso n er, som h a r h em v ist i en av u n io n ssta te rn a , sk all i de a n d r a u n io n s s ta te rn a å tn ju ta sam m a b e h a n d lin g som d essa s ta te rs s ä rsk ild a lag ar tille rk ä n n e r sin a egna m ed b o rg a re i frå g a om e rk ä n n a n d e t och sk y d d e t av fö rä d la re n s r ä tt. D e tta to rd e in te in n e b ä ra e tt k ra v p å a tt ju r id is k a p e rso n e r ges stä lln in g som fö rä d la re , i v a rje fa ll in te så län g e ö v erlåtelse av fö r ä d la rr ä tt till j u r i ­ d isk a p e rso n e r ä r m öjlig. S ådan ö v erlåtelse fö r u ts ä tts k u n n a ske enligt u t ­ re d n in g e n s lagförslag. U tre d n in g e n u p p ly se r a tt ju r id is k p e rso n in te k a n v ara fö rä d la re enligt

de n e d e rlä n d s k a och ty s k a la g a rn a . Av den d a n s k a lagens a v fa ttn in g fra m g å r in te h u r frå g a n h a r lö sts d ä r. F ö ra rb e te n a till lagen synes em ellertid ge vid h a n d e n a tt såv äl fy sisk som ju r id is k p e rso n k a n an ses som fö rä d la re . F ö r egen del vill ja g g ä rn a m edge a tt vissa sk äl ta la r fö r a tt äv en ju rid is k p erso n sk all k u n n a b e tra k ta s som fö rä d la re . V ä x tfö rä d lin g driv s till ö ver­ v äg an d e delen av företag, som h a r fo rsk a re och a n n a n p e rso n a l a n stä lld a fö r än d a m å le t. V id are p å g å r fö rä d lin g sa rb e te m ed en so rt o fta lå n g tid , u n ­ d e r v ilken de p e rso n e r som sy sslar m ed u p p g ifte n k a n sk ifta . D et to rd e em ellertid i p ra k tik e n in te b ered a n å g ra sv å rig h e te r a tt b e stä m m a vem eller v ilk a som ä r a tt an se som fö rä d la re . Med h ä n s y n h ä r till och till ö n sk em åle t a tt re g le ra d e n n a frå g a e n h e tlig t p å h e la d et im m a te ria lrä tts lig a fä lte t a n ­ slu te r ja g m ig till u tre d n in g e n s fö rslag a tt e n d a st fy sisk p erso n sk all k u n n a an se s som fö rä d la re . P ro b lem et m ed a r b e t s - o c h u p p d r a g s t a g a r e s r ä t t till sk y d d sb e rä ttig a d e a rb e ts re s u lta t, fra m s tä lld a i tjä n s te n eller u n d e r u p p d ra ­ gets fu llg ö ran d e , ä r i p rin c ip d e tsa m m a p å d e tta o m rå d e som in o m p a te n t­ rä tte n , m ö n s te rrä tte n och de övriga im m a te ria lrä tte rn a . E n lö sn in g genom la g stiftn in g fin n s e n d a st in o m p a te n tr ä tte n . M en m ö n s te rrä tts u tre d n in g e n föreslog i b e tä n k a n d e t M ö n stersk y d d (SOU 1 9 6 5 :6 1 ) a tt frå g a n om arb e tsta g a rm ö n ste r sk u lle u tre d a s s ä rsk ilt och a tt en eventuell la g stiftn in g sk u lle sa m o rd n a s m ed en m o tsv a ra n d e la g stiftn in g p å bl. a. d et u p phovsrä tts lig a o m råd e t. Som ja g n ä r m a re u tv e c k la d e i p ro p o sitio n e n m ed fö rslag till m ö n ste r­ sky d d slag (p ro p . 1969: 168) an så g ja g a tt tid e n ä n n u in te v a r m ogen för en såd a n u tre d n in g . S k älen h ä r till v a r s a m m a n fa ttn in g sv is a tt re s u lta te t av p åg åen d e ö v erv äg an d e n i frå g a n om n y la g stiftn in g rö ra n d e a rb e tsta g a re s u p p fin n in g a r b o rd e av v a k ta s, a tt u n d e rla g ä n n u sa k n a d e s fö r a tt bedöm a pro b lem en k rin g a rb e ts ta g a rm ö n s te r och, fra m fö r allt, a tt frå g o r av d en n a a r t syntes lä m p a sig väl fö r en re g le rin g p å friv illig h e ten s väg genom ö ver­ en sk o m m elser m ellan a rb e ts m a rk n a d e n s o rg a n isa tio n e r och a tt fö lja k tlig e n d e n n a väg b o rd e p rö v a s i fö rsta h a n d . De tv å s istn ä m n d a sk älen a tt in te fö re g rip a u tv eck lin g en m ed la g stiftn in g h a r m o tsv a ra n d e g iltig h et n ä r det g ä lle r a rb e tsta g a re s och u p p d ra g sta g a re s r ä tt till v ä x ts o rte r som fra m s tä llts i tjä n s te n eller u n d e r u tfö ra n d e av u p p ­ d rag et. P å d e tta o m råd e gäller i h ö g re g ra d än in o m im m a te ria lrä tte n i öv­ rig t a tt p ro b lem e n k a n fö ru tse s i förväg. I d e t h e lt övervägande a n ta le t fall to rd e n äm lig en g älla a tt n y a so rte r fra m k o m m e r som re s u lta t av sa m a rb e te m ellan p e rso n e r som a n s tä llts för eller g etts i u p p d ra g a tt b e d riv a fö rä d ­ lin g sarb ete. T y s t eller u ttry c k lig t to rd e d et fö lja k tlig e n i n o rm a lfa lle n v a ra k la r t m ellan p a r te r n a h u r dessa frå g o r sk all lösas. J a g a n se r d ä rfö r a tt det f. n. sa k n a s a n le d n in g a tt v id ta n å g ra sä rsk ild a å tg ä rd e r. O m i en fra m tid frå g a n om a rb e tsta g a re s rä tts s tä lln in g p å d et im m a te ria lrä tts lig a o m rå d e t ta s u p p i e tt stö rre sam m an h a n g , b ö r givetvis också fö rh å lla n d e n a p å v äx tfö r ä d la rr ä tte n s o m råd e u p p m ä rk sa m m a s.

6.3 De allm änna skyddsförutsättningarna

J a g an se r i lik h e t m ed u tre d n in g e n a tt de a llm ä n n a fö r u ts ä ttn in g a r n a fö r e rh å lla n d e av sk y d d fö r v ä x tso rt sk all u tfo rm a s v äse n tlig en en lig t vad som fö resk riv s d ä ro m i k o n v en tio n en . T re h u v u d fö ru ts ä ttn in g a r sk all a lltså föreligga, n äm lig en a tt so rte n k a n s ä rsk ilja s fr å n a n d r a re d a n k ä n d a so r­ ter, a tt den ä r hom ogen och a tt den ä r stab il. T illä m p n in g e n av d essa k ra v i d e k o n k re ta fa lle n e r b ju d e r givetvis en m än g d problem . U n d e r re m issb e­ h a n d lin g e n h a r sä rsk ilt k ra v e t p å h o m o g en itet u p p m ä rk s a m m a ts . T ill d essa frå g o r å te rk o m m e r ja g i d et fö lja n d e (a v s n itt 8.1). J a g d e la r o ck så u tre d n in g e n s u p p fa ttn in g a tt frå g a n om d en n y a so rte n s od lin g sv ärd e in te sk all tillm ä ta s n ågon b etydelse i d e tta sa m m a n h a n g . O d ­ lin g sv ärd et h a r givetvis m y c k e t sto rt in tre s s e d å d e t g äller u ts ä d e som sk all m a rk n a d s fö ra s i Sverige. D e tta in tre s s e tillgodoses em ellertid genom v å rt sy stem m ed o b lig ato risk sta tsp lo m b e rin g av u tsä d e sv a ra . A v sik ten ä r a tt d e tta system sk all b e stå v id sid an av v ä x tfö rä d la rrä tte n . T ill fr å g o rn a om sa m o rd n in g av d e t n u g ä lla n d e och det n y a sy stem et å te rk o m m e r ja g i a n ­ n a t sa m m a n h a n g (a v s n itt 6.7). Med avseende p å s ä rsk illn a d sk ra v e t fin n s, som Sveriges a d v o k a tsa m fu n d h a r p åp e k at, an le d n in g a t t jä m fö ra m ed fö rh å lla n d e n a inom p a te n tr ä tte n . E n lig t p a te n tla g e n f å r p a te n t m eddelas e n d a st p å u p p fin n in g som v äsen tlig en s k ilje r sig fr å n v ad som b liv it k ä n t före dagen fö r p a te n ta n sö k n in g e n . Som k ä n t anses a llt som b liv it a llm ä n t tillg än g lig t. U tan h in d e r av a tt u p p fin n in g ­ en inom viss tid b liv it a llm ä n t tillg än g lig f å r dock p a te n t m ed d elas om d e tta b e ro tt a n tin g e n p å a tt n åg o n g jo rt sig skyldig till u p p e n b a rt m is sb ru k i fö r­ h å lla n d e till sö k a n d e n eller h a n s rä tts in n e h a v a re eller p å a tt sö k a n d e n eller h a n s rä tts in n e h a v a re fö re v isa t u p p fin n in g e n p å officiell eller o ffic ie llt e r­ k ä n d in te rn a tio n e ll u tstä lln in g . A d v o k a tsa m fu n d et fr a m h å lle r a tt m a n enligt p a te n tla g e n in te k a n sö k a p a te n t p å en u p p fin n in g som ä r e x a k t d en sa m m a som en tid ig a re b e k a n tg jo rd såd an . S a m fu n d e t p å p e k a r a tt en lig t o rd alag en i d en b estäm m else i ä m n e t som u tre d n in g e n h a r fö reslag it — ” s o rte n sk all ------------- s k ilja sig fr å n a n d r a so rter, v ilk a ä r k ä n d a ” etc. — b e stäm m elsen in te o m fa tta r d e t fa lle t a tt d et föreligger s. k. n y h e ts h in d e r p å g ru n d av a tt d en so rt som a n sö k n in g e n avser h a r b liv it k ä n d . D en n a in n e b ö rd ä r dock en lig t sa m fu n d e ts u p p fa ttn in g in te å sy fta d och sa m fu n d e t fö re slå r d ä rfö r en ju s te rin g av lydelsen. Mot d e tta vill ja g in v ä n d a a tt sa m fu n d e t synes förbise d en v ik tig a sk illn a d e n m e lla n p a te n tr ä tte n och v ä x tfö r ä d la rr ä tte n a tt den f ö r ra i p rin c ip ä r e tt id é sk y d d m ed an d en sen a re avser k o n k re ta p ro d u k te r, v ilk a m a n f å tt fra m vid e tt som regel b åd e lå n g v a rig t och k o m p lic e ra t föräd lin g sarb e te. D et ä r a llts å fu llt m ö jlig t a tt s k ilja m ellan ” egen” och ” a n ­ n a n ” sort. V id are ä r det in te som sa m fu n d e t a n ta r a v sik te n a tt k än n e d o m om en so rt i a lla s itu a tio n e r sk all h in d r a a tt v ä x tfö r ä d la rr ä tt b e v ilja s fö r d e n n a . O m d en s o rt fö r v ilk en v ä x tfö r ä d la rr ä tt söks ä r så lik en a n n a n so rt, som re d a n ä r a llm ä n t k ä n d — o av se tt p å vilk et s ä tt d en b liv it det —

a tt den bedöm s ligga in o m ” sk y d d so m få n g e t” fö r den a n d r a so rten , förelig ­ ger re g istre rin g sh in d e r. O m d en so rt fö r v ilk en v ä x tfö r ä d la rr ä tt söks in te ä r i d en n a m en in g lik någon a n n a n a llm ä n t k ä n d sort, u tg ö r det d ä re m o t i p r in ­ cip inte n ågot h in d e r m ot v ä x tfö r ä d la rr ä tt a tt d en ”sö k a n d e ” so rten själv h a r blivit a llm ä n t k ä n d . B ara i en s itu a tio n ä r allm än k ä n n e d o m om den ” sö k an d e” so rte n re g istre rin g sh in d ra n d e , n äm lig en om k ä n n e d o m u p p k o m ­ m it d ärig e n o m a tt so rte n i frå g a m ed fö rä d la re n s eller h a n s rä tts in n e h a v a re s sam tycke m a rk n a d s fö rts inom la n d e t fö re dag en fö r re g istre rin g sa n sö k n in g en eller u to m rik e t i m e r ä n fy ra å r fö re n ä m n d a dag. A d v o k a tsa m fu n d e ts n u b e rö rd a in v ä n d n in g fö ra n le d e r m ig d ä rfö r in te a tt frå n g å u tre d n in g e n s förslag. A vsikten m ed b estäm m elsen a lt m a rk n a d s fö rin g av den ” sö k a n d e ” so rten u to m rik e t i hö g st fy ra å r före re g istre rin g sa n sö k n in g e n in te sk all u tg ö ra h in d e r m o t re g istre rin g to rd e v a r a a tt fö rä d la re n skall h a m ö jlig h e t a tt p rö ­ v a sin so rt p å u tlä n d s k a m a rk n a d e r u n d e r fy ra å r u ta n a tt gå m iste om m ö jlig h eten till sky d d . Mot en så d a n regel k a n en lig t m in m en in g in v ä n d ­ n in g a r resas. Så s n a r t en so rt b ö rja t m a rk n a d s fö ra s i a n n a t la n d k a n den näm lig en i p rin c ip im p o rte ra s lill och m a rk n a d s fö ra s i Sverige av a n n a n ä n fö rä d la re n och u ta n d en n es sam tycke. D e tta g äller dock i p ra k tik e n in te so rte r som ä r u n d e rk a s ta d e o b lig ato risk statsp lo m b e rin g , efte rso m sta tsp lo m b erin g reg elm ässig t fö r u ts ä tte r a tt so rte n in fö rts i rik s s o rtlis ta n och såd a n in fö rin g ä r b ero en d e av a n sö k a n av fö rä d la re n eller h a n s r ä tts in n e ­ h av a re. Men såv itt g äller so rte r tillh ö ra n d e k ö k s- eller p ry d n a d sv ä x te rn a k a n a lltså e n s a m r ä tt fö rv ärv as av fö rä d la re n eller h a n s rä tts in n e h a v a re e fte r fy ra å rs fri im p o rt och m a rk n a d sfö rin g . E n så d a n o rd n in g synes m ig in te fu llt tillfre d sstä lla n d e v a rfö r m a n fr å n sv en sk sid a efte r a n slu tn in g till k o n ­ v entio n en to rd e b ö ra v e rk a fö r a tt d en u p p h ä v s eller m o d ifieras. Som en y tte rlig a re fö ru ts ä ttn in g fö r rä tts s k y d d u p p stä lle r k o n v en tio n en k ra v p å a tt so rte n e rh å lle r en b e n ä m n in g . F ö re s k rift h ä ro m b ö r u p p ta g a s b lan d re g istre rin g sb e stä m m e lse rn a .

6.4 Växtförädlarrättens innehåll och omfång

Den rä tts p o litis k a v ärd e rin g e n av h u r g rä n s e rn a för en im m a te ria lrä tts lig e n s a m rä tt sk all d ra s ä r alltid v an sk lig . S ä rsk ilt g äller d e tta d å frå g a ä r om en n y e n s a m rä tt, d ä r det in te fin n s n åg o n e rfa re n h e t av h u r o lik a av­ v äg n in g ar av a llm ä n n a och e n sk ild a in tre s s e n m ot v a r a n d ra v e rk a r. E n rim lig u tg å n g s p u n k t synes m ig v a ra a tt m a n i in le d n in g ssk e d e t ger e n sa m ­ r ä tte n g a n sk a sn äv a g rä n se r. D et to rd e v a ra lä tta re a tt i e tt sen a re skede u tv id g a en fö rh å lla n d e v is b e g rä n sa d e n sa m rä tt, om m a n sk u lle fin n a a tt u p p h o v sm a n n e n s b e rä ttig a d e in tre s s e n in te tillgodoses, än a tt in s k r ä n k a en frå n b ö rja n v id s trä c k t r ä tt, om d et sk u lle v isa sig a tt den h a r fr å n allm än s y n p u n k t in te ö n sk v ä rd a ko n sek v en ser. V ä x tfö rä d la rrä tte n h a r m ån g a b e rö rin g s p u n k te r m ed a n d r a im m a te ria l-

rä tts lig a e n s a m rä tte r, s ä rsk ilt p a te n tr ä tte n . Det b ö r d o ck b eto n as a tt växtfö rä d la rrä tte n s fö rem ål till m y ck et sto r del ä r fö r fo lk h u sh å lle t synn erlig en b ety d else fu lla p ro d u k te r. D e tta m a n a r till fö rsik tig h e t n ä r det g äller a tt b e stä m m a e n s a m rä tte n s in n eh åll. V ä x tfö rä d la rrä tte n s fö rem ål ä r till sk illn a d fr å n a lla a n d ra im m a te ria lrä tte r s levande och fö rä n d e rlig m a te ria . D e tta sk a p a r fö r v ä x tfö rä d la rrä tte n alldeles sp ec ifik a a v g rän sn in g sp ro b lem . A tt ja g s ta n n a t fö r a tt tills ty rk a a tt m a n i v å r t la n d in fö r p riv a trä tts lig e n s a m r ä tt till v ä x tfö rä d lin g sp ro d u k te r b e ro r frä m st p å a tt det p riv a trä ttslig a sy stem et ä r d et in te rn a tio n e llt accep terad e och a tt ja g tr o r a tt sv en sk v äx t­ fö räd lin g sk u lle h ä m m a s av a tt stå u ta n fö r d e tta system . Det ä r d å fö r m ig n a tu rlig t a tt vid av g rä n sn in g e n av e n s a m rä tte n s ä rsk ilt b e a k ta den in te rn a ­ tio n e lla k o n v en tio n en i ä m n e t. K o n ventionen h a r o ck så i m y ck et hög g rad v a rit v ägledande fö r u tre d n in g e n . Ja g k a n i p rin c ip a n s lu ta m ig till u tre d ­ n in g en s fö rslag i frå g a om v ä x tfö rä d la rrä tte n s in n e h å ll. E n s a m rä tte n b ö r så ­ lu n d a o m fa tta e n d a st y rk e sm ä ssig fra m s tä lln in g och m a rk n a d sfö rin g av fö rö k n in g sm a te ria l av v ä x tso rt sam t i v issa fall y rk e sm ä ssig an v ä n d n in g av v ä x tm a te ria l fö r fra m s tä lln in g av fö rö k n in g sm a te ria l av a n n a n sort. I frå g a om p ry d n a d s v ä x te rn a b ö r också a n v ä n d n in g av p la n to r eller d e la r av p la n to r som fö rö k n in g sm a te ria l fö r fra m s tä lln in g av k o n su m tio n sv a ra ligga u n d e r so rtin n e h a v a re n s k o n tro ll. U tre d n in g e n s fö rsla g g å r em ellertid utöver vad k o n v en tio n en u ttry c k lig e n fo r d ra r i så m å tto a tt d et ger so rtin n e h a v a ­ re n k o n tro ll över im p o rt av d en sk y d d ad e so rten . I d e tta avseende överen s­ stä m m e r å a n d r a sid a n fö rsla g et m ed öv rig a im m a te ria lrä tte r. Im p o rtsk y d d et to rd e in te h a n åg o n sjä lv stä n d ig b etydelse så v itt g äller v ä x ta rte r som fa lle r u n d e r fö ro rd n in g e n om o b lig ato risk sta tsp lo m b e rin g av u tsäd esv a ra, efte rso m d e tta system m ö jlig g ö r en effek tiv k o n tro ll över m a rk n a d sfö rin g e n . P å g ru n d av sv årig h e te n a tt p å im p o rtsta d ie t s ty rk a a tt v ä x tm a te ria le t ä r av se tt a tt a n v ä n d as fö r fö rö k n in g sä n d am ål to rd e im p o rtsk y d d et in te heller i övrig t k u n n a tillm ä ta s stö rre värde. S åvitt g äller p ry d n a d s v ä x te rn a to rd e do ck k u n n a tä n k a s fa ll d å b ev issk y ld ig h eten k a n u p p fy lla s och i så fa ll k an so rtin n e h a v a re n s k o n tro ll över im p o rte n få den b ety d elsen a tt h a n h a r m ö j­ lighet a tt beg ära såd a n a sä k e rh e tså tg ä rd e r som u tre d n in g e n fö re slå r (36 g i u tre d n in g e n s lag fö rsla g ) re d a n d å v a ra n p a s s e ra r g rä n sen . Med h ä n sy n h ä r till och då så v itt ja g k a n se n å g ra egen tlig a n a c k d e la r in te ä r fö ren ad e m ed e tt im p o rtsk y d d b iträ d e r ja g u tre d n in g e n s fö rsla g i d e n n a del. I a n slu tn in g till b eh a n d lin g e n av im p o rtfrå g a n u tta la r u tre d n in g e n a tt vad u tre d n in g e n k a lla r sid o im p o rt, dvs. im p o rt av p ro d u k t som å tn ju te r sk y d d h ä r i la n d e t fr å n a n n a t la n d d ä r d en också å t n ju te r skydd, b ö r anses fri om den svenske s o rtin n e h a v a re n ä r in n e h a v a re av re g istre rin g e n u to m ­ la n d s och in k ö p e t h a r sk e tt h os honom , hos n åg o n som f å tt licens av so rt­ in n e h a v a re n eller p å ö p p n a m a rk n a d e n , d it d en fö rts u t av so rtin n e h a v a re n . O m d ä re m o t re g istre rin g e n u to m la n d s in n e h a s av a n n a n än den svenske s o rtin n e h a v a re n b lir enlig t u tre d n in g e n r ä tte n a tt im p o rte ra v ä x tm a te ria l

av so rte n b eroende av den svenske so rtin n e h a v a re n s m edgivande. I d et fö rra fallet anses, som d et b r u k a r u ttry c k a s, so rtin n e h a v a re n s r ä tt v a ra k o n su m e ­ rad , m ed an d en i d et sen a re fallet in te an ses v a r a det. Som u tre d n in g e n p å p e k a r ö v e re n sstä m m e r d e n n a lö sn in g m ed v ad som to rd e an se s g älla in o m v a ru m ä rk e s rä tte n . In o m p a te n tr ä tte n d ä re m o t a n ­ ses k o n su m tio n a ld rig in trä d a i de an g iv n a situ a tio n e rn a u ta n d en svenske p a te n th a v a re n h a r r ä tt a tt in g rip a m o t så d a n im p o rt till Sverige som u tg ö r in trå n g i h a n s h ä r sk y d d ad e r ä tt. E n lig t p ro p o sitio n e n m ed fö rsla g till m ö n ste rsk y d d sla g sk all sam m a b e tra k te ls e s ä tt an läg g as in o m m ö n s te rrä tte n som inom p a te n tr ä tte n . A n ledningen till a tt u tre d n in g e n fö re sla g it olik a b e h a n d lin g av sk ild a im ­ p o rts itu a tio n e r ä r a tt m a n a n ta g it a tt den fö reslag n a lö sn in g en sk u lle v a ra äg n ad a tt f r ä m ja k o n k u rre n s e n p å u tsä d e sm a rk n a d e n . E n lik n a n d e in s tä ll­ ning h a r Svea h o v rä tt, som u n d e r re m issb e h a n d lin g e n h a r u tta la t a tt en lösning e fte r m odell av p a te n tr ä tte n sk u lle k u n n a p å e tt fr å n a llm ä n sy n ­ p u n k t in te ö n sk v ä rt s ä tt b e g rä n sa k o n k u rre n s e n i frå g a om v äx tfö räd lin g sp ro d u k te r. Med h ä n s y n till v ä x tfö rä d la rrä tte n s a llm ä n t sett b eg rä n sa d e in n eh åll och s ä r s k ilt till d en rin g a sjä lv stä n d ig a b ety d elsen av im p o rtsk y d d e t över­ h u v u d ta g e t a n se r ja g fö r m in del a tt det i s to rt se tt s a k n a r in tre s s e frå n k o n k u rre n s b e g rä n s n in g s s y n p u n k t h u r sk ild a speciella im p o rts itu a tio n e r b eh a n d la s. D ä rem o t k a n m öjligen, om frå g a n någon gån g sk u lle stä lla s på sin spets, den av u tre d n in g e n fö ro rd a d e lö sn in g en fö ra n le d a tilläm p n in g ssv årig h e te r. E rfa re n h e te rn a frå n v a r u m ä rk e s r ä tte n v isa r n äm lig en a tt det k a n v a ra sv å rt a tt avgöra om im p o rt u ta n m edgivande av rä tts in n e h a v a re n ä r tillå te n eller ej ( j f r N JA 1960 s. 457 och 1967 s. 4 5 8 ). I sa k ligger det enligt m in m en in g n ä rm a re till h a n d s a tt i d e tta h ä n se e n d e jä m s tä lla växtfö r ä d la rr ä tte n m ed p a te n t- och m ö n s te rrä tte rn a än m ed v a ru m ä rk e s rä tte n . J a g fin n e r d ä rfö r a tt m an även p å d et n u a k tu e lla o m rå d e t b ö r tillä m p a p rin c ip e n om e n sa m rä tte n s te rrito rie lla ex k lu siv ite t u ta n u n d a n ta g och a lltså b ö r lå ta e n sa m rä tte n g en erellt o m fa tta im p o rt av v ä x tm a te ria l, som ä r a v se tt a tt m a rk n a d s fö ra s fö r fö rö k n in g sä n d a m å l. E n lig t u tre d n in g e n s fö rslag a n k o m m e r d et p å so rtin n e h a v a re n a tt visa a tt den som u ta n h a n s lov h a r fra m s tä llt, im p o rte ra t eller m a rk n a d s fö rt v ä x tm a te ria l av d en sk y d d ad e so rte n h a r h a ft sy ftet a tt m a te ria le t sk all a n ­ v än d as fö r fö rö k n in g sä n d a m å l. S to ck h o lm s r å d h u s r ä tt h a r ifrå g a s a tt om det in te i stä lle t b ö r a n k o m m a p å tre d je m a n a tt p åv isa a tt h a n h a r e tt så ­ d a n t sy fte m ed sin fra m stä lln in g , im p o rt eller m a rk n a d s fö rin g av v äx tm ateria le t a tt u tn y ttja n d e t fa lle r u ta n fö r sk y d d et. Med h ä n s y n till a tt en såd an o m k a sta d b ev isb ö rd a m ö jlig en sk u lle k o m m a a tt in n e b ä ra en fr å n allm än sy n p u n k t in te ö n sk v ä rd u ts trä c k n in g av e n s a m rä tte n a n s lu te r ja g m ig em ellertid till u tre d n in g e n s fö rslag p å d e n n a p u n k t. S tockholm s r å d h u s r ä tt p å p e k a r a tt m a n inom p a te n tr ä tte n r ä k n a r m ed s. k. b e ro e n d e fö rh å lla n d e n , dvs. fa ll d ä r sk y d d s fö ru ts ä ttn in g a rn a väl ä r

u p p fy lld a m en d ä r den p a te n te ra d e u p p fin n in g e n in te få r u tn y ttja s u ta n lov av den som in n e h a r e tt ä ld re p a te n t, in o m v a rs sk y d d so m fån g u p p fin ­ n in g en faller. I a n s lu tn in g h ä r till stä lle r rå d h u s r ä tte n frå g a n h u r m o tsv a­ ra n d e s itu a tio n sk a ll b ed ö m as enligt v ä x tfö rä d la rrä ttsla g e n . T ill d e tta vill ja g sv a ra a tt n å g ra b e ro e n d e fö rh å lla n d e n av den ty p r å d h u s rä tte n n ä m n e r in te to rd e k o m m a i frå g a h ä r. D etta in n e b ä r a tt sa m m a k rite rie r generellt sk all tillä m p a s vid b e stä m n in g e n av en v ä x tfö rä d la rrä tts sk y d d so m fån g som vid p rö v n in g en av sä rsk illn a d sk ra v e t. T ill de u n d e r re m issb e h a n d lin g e n a k tu a lis e ra d e frå g o rn a om ex p o rt av v ä x tfö rä d lin g sm a te ria l och om k o n s e rv fa b rik e rn a s a n v ä n d n in g av u tsä d e å te rk o m m e r ja g i det fö lja n d e (a v sn itt 8.1).

6.5 Skyddstiden

F ö r v a r je im m a te ria lrä tt ä r d en tid u n d e r v ilk en e n s a m rä tt å tn ju ts av c e n tra l betydelse. K onv en tio n en k rä v e r som m in im iu m en 18-årig sk y d d s­ tid fö r vin, f r u k ttr ä d och d e ra s g ru n d sta m m a r, sk o g strä d och p ry d n a d s trä d sa m t en 15-årig sk y d d stid fö r öv rig a v ä x tslä k te n och v ä x ta rte r. Av in tre sse fö r b ed ö m n in g en av fråg an om sk y d d stid e n s längd ä r v a r­ a k tig h e te n av e n s a m rä tte n i k o n v e n tio n slä n d e rn a . D essa län d ers la g a r vi­ s a r sin sem ellan r ä t t sto ra sk ilja k tig h e te r. E n lig t d en n e d e rlä n d sk a lagen skall sk y d d stid e n v a ra m in st 15 och högst 25 å r frå n d ag en fö r rä tte n s bevil­ ja n d e , dock a tt fö r vin, f r u k ttr ä d och d e ra s g ru n d sta m m a r, a llé trä d och p ry d n a d sv ä x te r m in im itid e n sk all v a ra 18 å r. I e tt sä rsk ilt regerin g sb eslu t fö re sk riv s i a n slu tn in g h ä r till en sk y d d stid av 25 å r fö r p o tatis, a llé trä d och f r u k ttr ä d och d e ra s g ru n d s ta m m a r sam t 20 å r fö r övriga v ä x ta rte r. E n lig t den ty s k a lagen v a r a r e n s a m rä tte n fö r h u m le , p o tatis, vin, f r u k ttr ä d och d e ra s g ru n d s ta m m a r, p ry d n a d s tr ä d och trä p ro d u c e ra n d e trä d till slu te t av 25 :e å re t efte r b e v ilja n d e t sa m t fö r alla övriga a r te r till slu te t av 20 :e å re t e fte r b e v iljan d et. D en b rittis k a lagen fö re sk riv e r a tt sk y d d stid e n in te få r v a r a k o rta re ä n 18 å r fö r f r u k ttr ä d och d e ra s g ru n d sta m m a r, skogsoch p ry d n a d s tr ä d och vin s a m t in te k o rta re ä n 15 å r fö r övriga a rte r, allt rä k n a t fr å n d et a tt b e slu te t om e n s a m rä tt tr ä d e r i k ra ft. D et officiella o rg a n som a d m in is tr e ra r v ä x tfö rä d la rrä tte n , th e C ontroller, få r em ellertid e fte r a n sö k a n fö rlä n g a sk y d d stid e n till h ö g st 25 å r, om det an ses u tr e tt a tt so rt­ in n e h a v a re n in te h a r b liv it tillrä c k lig t tillgodosedd genom d en b ev iljad e en­ sa m rä tte n . E n lig t d en d a n s k a lagen slu tlig en b o rtfa lle r sk y d d et fö r skogs­ trä d , fr u k ttr ä d , fr u k ttr ä d s s ta m m a r och p ry d n a d s tr ä d e fte r 18 å r sa m t fö r övriga a r te r e fte r 15 å r rä k n a t fr å n tid en fö r sk y d d sb rev e ts u tstä lla n d e . Som ja g n ä m n t (a v s n itt 6.2) h a r m an i F ra n k r ik e d en 11 ju n i 1970 a n ta g it en lag om sk y d d fö r v ä x tfö rä d lin g sp ro d u k te r och fö rk la ra t sig ä m n a ra tific e ra k o n v en tio n en s n a ra s t m ö jlig t. E n lig t d en fr a n s k a lagen g äller e tt v ä x ts o rtc e rtifik a t u n d e r 20 å r fr å n dagen fö r u tfä rd a n d e t. O m fra m s tä ll­ n in g en av so rten k rä v e r lån g tid ä r dock g iltig h e tstid e n 25 år.

U tre d n in g e n fö re slå r en regel i sjä lv a lagen av in n e h å ll a tt v ä x tfö rä d la rr ä tt k a n u p p rä tth å lla s in till d ess 15 eller, så v itt g äller fr u k ttr ä d , skogs­ trä d , p r y d n a d s tr ä d och vin, 18 å r fö r flu tit fr å n d et å r d å a n sö k n in g e n om v ä x tfö r ä d la rr ä tt beviljad es. E n lig t fö rsla g et b em y n d ig as em ellertid K ungl. Maj :t a tt i frå g a om visst v ä x tslä k te eller viss v ä x ta rt fö ro rd n a om län g re sk y d d stid , dock h ö g st 25 å r. S lu tlig en fö re slå r u tre d n in g e n a tt K ungl. Maj :t m ed stöd av d e tta b em y n d ig an d e sk all i tillä m p n in g sk u n g ö re lse generellt u ts trä c k a sk y d d s tid e rn a fö r f r u k ttr ä d och d e ra s g ru n d s ta m m a r, vin, p ry d ­ n a d s trä d och p o ta tis till 25 å r s a m t fö r öv rig a v ä x ta rte r till 20 år. I sa k h a r de fö re sla g n a sk y d d s tid e rn a in te v ä c k t n åg o n gensaga u n d e r re ­ m issb e h an d lin g en . Svea h o v rä tt och S tockholm s r å d h u s r ä tt h a r em ellertid a n m ä r k t a tt sk y d d stid e rn a b ö r fra m g å av sjä lv a lagen. F ö r sk y d d s tid e rn a 20 re sp . 25 å r ta la r a tt d essa tid e r g äller i F ra n k rik e , F ö rb u n d sre p u b lik e n T y sk la n d och N e d erlän d e rn a. E m e lle rtid h a r u tre d ­ n in g en enligt m in m en in g in te a n fö rt ö v erty g a n d e belägg fö r a tt sk y d d sti­ d e rn a i v å r t la n d b ö r v a ra lä n g re ä n de 15 resp. 18 å r som k o n v en tio n en k rä v e r som m in im u m och som g äller i D a n m a rk . Som ja g i a n n a t sam ­ m a n h a n g (a v s n itt 6.4) h a r b e to n a t b ö r m a n i e tt fall d å frå g a ä r om in fö ­ ra n d e av en h elt n y im m a te ria lrä tts lig e n s a m rä tt ia k tta sto r fö rsik tig h e t och in te g öra e n sa m rä tte n m er v id s trä c k t än vad som bedöm s som o u n d g än g ­ ligen n ö d v än d ig t. Mot fö rd e la rn a för fö räd lin g sfö retag e n a tt h a lå n g a sk y d d s­ tid e r m å ste vägas ö n sk em ålen frå n a llm ä n sy n p u n k t a tt fö rä d lin g sre su lta ten in o m rim lig tid ställs till a llm ä n h e te n s fr ia förfogande. H elt k a n nog in te heller b o rtse s fr å n a tt fö rh å lla n d e v is b eg rä n sa d e sk y d d stid e r k a n stim u le ra fö retag en a tt re la tiv t sn a b b t få fra m n y a sk y d d sv ä rd a so rter. J a g fö re slå r d ä rfö r a tt sk y d d s tid e rn a lik so m i D a n m a rk b estäm s i en lig h et m ed k o n ­ v en tio n en s m in im ik ra v . G ivetvis b ö r frå g a n om sk y d d stid e n s längd k u n n a o m p rö v as d å e rfa re n h e t v u n n its av h u r sy stem et v e rk a r. S kulle p å e tt in te rn a tio n e llt p la n enh etlig a län g re tid e r re k o m m e n d e ra s ä r d e tta en fa k to r, som m å ste tillm ä ta s sto r vikt. S k y d d stid e n sk all enligt k o n v en tio n en rä k n a s fr å n d en dag d å sk y d d et m eddelas. E n lig t u tre d n in g e n s fö rsla g sk all a lla s k y d d stid e r u tlö p a vid ett å rssk ifte . D e tta in n e b ä r a tt d en v a rs a n sö k a n b ev iljas i b ö rja n av e tt å r få r å tn j u ta in em o t e tt å r län g re sk y d d stid ä n d en v a rs a n sö k a n b ev iljas i slu te t av e tt år. S ak lig t se tt to rd e enlig t m in m en in g en så d a n o rd n in g — som in te fin n s i den sv en sk a im m a te ria lrä tte n i övrigt m en väl i den ty sk a växtfö rä d la rrä tts la g e n — in te h a sto r betydelse. Å a n d ra sid an m ed fö r system et en av sev ärd a d m in is tra tiv fö ren k lin g . M ed h ä n sy n h ä r till a n se r ja g a tt u t­ re d n in g e n s fö rsla g i d e n n a del b ö r godtas. F rå g a n om sk y d d s tid e rn a ä r av såd a n b e sk a ffe n h e t a tt den b ö r re g le ras i s jä lv a lagen. S k o g ssty relsen h a r a n m ä r k t a tt d et ä r vilseled an d e a tt i lag fö rslag et ange en sk y d d stid fö r sk o g sträd , efte rso m d essa in te in o rd n a ts i system et. A n­

m ä rk n in g e n sa k n a r in te fog. K o n ventionen o m fa tta r em ellertid i p rin c ip även sk o g strä d och e tt fra m tid a in o rd n a n d e av dem i sy stem et u n d e rlä tta s av a tt sk y d d stid e n i p rin c ip ä r b estäm d . J a g a n s lu te r m ig d ä rfö r till u tr e d ­ n in g en s fö rsla g a tt sk o g strä d n ä m n s b lan d de slä k te n och a r te r fö r v ilk a sk all g ä lla d en lä n g re sk y d d stid e n .

6.6 Registreringssystem et m. m.

K onv en tio n en fö r u ts ä tte r a tt sk y d d bev iljas fö rs t e fte r en av m yn d ig h et fö retag en u n d e rsö k n in g av d en n y a v äx tso rten . U tre d n in g e n fö re slå r i a n ­ slu tn in g h ä r till a tt en fö ru ts ä ttn in g för e n s a m r ä tt till v ä x tfö räd lin g sp ro d u k te r sk a ll v a ra re g istre rin g h o s m y n d ig h et e fte r fö regående p rö v n in g av a tt p ro d u k te n i frå g a fy lle r de k ra v som lagen i ö v eren sstäm m else m ed k o n ­ v e n tio n en u p p stä lle r. F ö rsla g e t a tt e n s a m rä tte n sk all g ru n d a s p å e tt re g istre rin g ssy ste m h a r lä m n a ts u ta n e rin ra n u n d e r re m issb e h a n d lin g e n och även ja g a n slu te r m ig till fö rslag et. E n d a st genom en fö rp rö v n in g och en d ä rtill k n u te n re g istre rin g tillgodoses a llm ä n h e te n s in tre sse av a tt k u n n a få sä k e r in fo rm a tio n om vilk a so rte r som ä r rä ttssk y d d a d e . Även d et a llm ä n n a in tre s s e t av en tillfre d s­ stä lla n d e k o n tro ll över p å m a rk n a d e n fö rek o m m a n d e u ts ä d e k rä v e r re ­ g istrerin g . F rå g a n om vilk et o rg a n som sk a ll v a ra r e g i s t r e r i n g s m y n d i g h e t och a n d ra o rg a n is a to risk a frå g o r k o m m er a tt föreläggas K ungl. Maj :t av chefen fö r jo rd b ru k s d e p a rte m e n te t. H an s fö rsla g k o m m e r a tt i h u v u d sa k lig ö v eren sstäm m else m ed u tre d n in g e n s förslag in n e b ä ra a tt re g istre rin g su p p g ifte rn a a n fö rtro s e tt n y b ild a t org an , sta te n s v ä x tso rtn ä m n d , v ilk et även få r ö v erta d e n n u v a ra n d e o rig in a lu tsä d e sn ä m n d e n s a rb e tsu p p g ifte r. J a g fin n e r d et än d a m å lse n lig t a t t r e g i s t r e r i n g s f ö r f a r a n d e t i en lig h et m ed u tre d n in g e n s fö rslag a n o rd n a s p å e tt s ä tt som så n ä r a som m ö jlig t a n s lu te r sig till m o tsv a ra n d e fö rfa ra n d e i p a te n tä re n d e n . J a g d e la r också u tre d n in g e n s u p p fa ttn in g a tt m a n in te behö v er frå n g å o ffen tlig h e ts­ p rin c ip e n d å det g äller a n sö k n in g a r om v ä x tfö rä d la rrä tt. T ill d e ta lje r i fö r­ fa ra n d e t å te rk o m m e r ja g i sen a re sa m m a n h a n g (a v s n itt 8.1). U tre d n in g e n h a r in te fö reslag it a tt m ål om v ä x tfö r ä d la rr ä tt skall h ä n v i­ sas till viss dom stol. Sveriges a d v o k a tsa m fu n d och S tockholm s r å d h u s rä tt a n se r em ellertid a tt r å d h u s r ä tte n sk all v a ra s p e c i a l f o r u m i så d a n a m ål. R å d h u s rä tte n fin n e r d e t d e ssu to m angeläget a tt sa k k u n n ig a led am ö ter m e d v e rk a r i m å l om v ä x tfö rä d la rrä tt. F ö r sp ecialfo ru m , fö r s tä r k t m ed sa k k u n n ig a led am ö ter, ta la r a tt m ål om v ä x tfö r ä d la rr ä tt s a n n o lik t b lir s ä llsy n ta m en sä rp rä g la d e och kom plicerad e. Men som u tre d n in g e n fra m h å llit to rd e det v a ra p r a k tis k ta g e t ogörligt a tt fin n a tillrä c k lig t a n ta l o jäv ig a p e rso n e r m ed erfo rd e rlig sa k k u n sk a p fö r tjä n s tg ö rin g i dom stol. D en n ö d v än d ig a s a k k u n s k a p e n to rd e k u n n a tillfö ­ ra s d o m sto la rn a genom y ttra n d e n av v ä x tso rtn ä m n d e n och even tu ellt a n d ra

o rg a n m ed k o m p eten s a tt b ed ö m a v äx tb io lo g isk a frå g o r. D ärm ed b o rtfa lle r det v ik tig a ste sk ä le t fö r sp ec ia lfo ru m . J a g h a r i lik h e t m ed u tre d n in g e n av d essa sk äl s ta n n a t fö r a tt de a llm ä n n a fo ru m re g le rn a i rä tte g å n g sb a lk e n bör v a ra tillä m p lig a i m ål om v ä x tfö rä d la rrä tt. I frå g a om i n s t a n s o r d n i n g e n vid k la g a n över b eslu t i ären d en om re g istre rin g av v ä x tfö r ä d la rr ä tt fö re slå r u tre d n in g e n a tt ta la n sk all fö­ ra s d ire k t h os K ungl. Maj :t i re g e rin g srä tte n . N åg ra re m issin sta n se r h a r em ellertid fö ro rd a t en m e lla n in sta n s m e lla n v ä x tso rtn ä m n d e n och rege­ rin g s rä tte n . D ä rv id h a r å b e ro p a ts a tt e rfa re n h e te n fr å n tillä m p n in g e n av p a te n t- och v a ru m ä rk e s la g a rn a visar, a tt en m e lla n in sta n s ä r v ä rd e fu ll för fu llstä n d ig och allsid ig p rö v n in g av e tt ä ren d e. F rå g a n om in s ta n so rd n in g e n b ö r ses m o t b a k g ru n d av det fö rsla g till om ­ o rg a n isa tio n av fö rv a ltn in g srä ttsk ip n in g e n som re m itte ra ts till la g rå d e t den 20 m a rs 1970. F ö rsla g e t in n e b ä r i h u v u d s a k a tt fö rv a ltn in g sm å l n o rm a lt sk all p rö v as av k a m m a r rä tte n och a tt fu llfö ljd till re g e rin g srä tte n få r ske e n d a st efte r p rö v n in g stillstå n d . U n d a n ta g h a r dock g jo rts fö r bl. a. m ål om p a te n t, m ö n ste r och v a ru m ä rk e n , i v ilk a b esv är över p a te n t- och re g istre ­ rin g sv e rk e ts b e slu t f. n. fö rs h o s v erk ets b e sv ä rsav d eln in g och d ä r if r å n till re g e rin g srä tte n . I frå g a om d essa m å l fö reslås a tt n u v a ra n d e o rd n in g be­ h ålls, dvs. a tt fu llfö ljd få r ske till re g e rin g s rä tte n u ta n p rö v n in g stillstå n d . S k älen h ä r till ä r dels a tt m ålen ä r av speciell n a tu r, dels a tt p rö v n in g en i b esv ä rsav d eln in g en h a r fle ra d o m sto lsm ässig a d rag. V ä x tfö rä d la rrä tte n ä r en im m a te ria lrä tt som till sin a llm ä n n a k a r a k tä r ligger n ä r a p a te n t- och m ö n s te rrä tte rn a sam t, i v ad avser frå g o r om s o rt­ b e n ä m n in g a r, v a ru m ä rk e s rä tte n . M ellan fö rsta och sis ta in s ta n s i p atent-, m ö n ste r- och v a ru m ä rk e sm å le n h a r s k ju tits in en i d essa m ål sä rsk ilt sa k ­ k u n n ig m e lla n in sta n s. A tt d e tta v a rit till gagn fö r en allsidig p rö v n in g av p a te n t- och v a ru m ä rk e sm å le n , d ä r o rd n in g e n v a rit g ällan d e en län g re tid, to rd e v a ra a llm ä n t e rk ä n t och u tg ö r en lig t m in m en in g e tt av g ö ran d e a rg u ­ m e n t för a tt m a n b ö r in fö ra en m o tsv a ra n d e o rd n in g fö r v ä x tfö rä d la rrä tts äre n d e n a . E fte r sä rsk ild a ö v erlä g g n in g ar m ed chefen fö r jo rd b ru k s d e p a rte ­ m e n te t h a r ja g i enlighet h ä rm e d k o m m it till den s lu tsa tse n a tt en in sta n s m ed v äxtbiologisk s a k k u n sk a p b ö r fin n a s i vilken b esv ä r över v ä x tso rtn ä m n den s b eslu t k a n fö ras. L äm p lig så d a n in s ta n s synes v a ra la n tb ru k ssty re lse n , som re d a n n u p rö v a r b esvär över o rig in a lu tsä d e sn ä m n d e n s b eslu t. V ad gäller fu llfö ljd m o t la n tb ru k s s ty re ls e n s n u ifrå g a v a ra n d e b eslu t a n se r ja g m ed h ä n sy n till m ålen s speciella n a tu r a tt ö v ervägande sk äl ta la r fö r a tt m o t­ sv a ra n d e re g le r tillä m p a s som g äller fö r m å l om p a te n t-, m ö n ste r- och v a ru ­ m ä rk e n , dvs. a tt ta la n få r fö ra s d ire k t h o s re g e rin g srä tte n m ed fö rbigående av k a m m a r rä tte n och a tt d ä rv id p rö v n in g stillstå n d in te sk all k rä v a s. J a g fö re slå r a lltså a tt ta la n m o t v ä x tso rtn ä m n d e n s b eslu t i v ä x tfö rä d la rrä tts ä r e n d e n sk a ll fö ras h o s la n tb ru k s s ty re ls e n och a tt fu llfö ljd m ot la n t­ b ru k ssty re lse n s b eslu t få r fö ras u ta n p rö v n in g stillstå n d i re g e rin g srä tte n .

6.7 Samordning med växtförädlingsavgiftssystem et

F o rm e llt ä r frå g o rn a om s ta ts b id ra g och v ä x tfö rä d lin g sa v g ift fristå e n d e f r å n frå g a n om v ä x tfö rä d la rrä tt. D et m å ste d o ck tillse s a tt de in te få r en lösning, som in v e rk a r p å v ä x tfö rä d la rrä tte n p å e tt s ä tt som s trid e r m ot k o n ­ v en tio n en s b o k stav eller a n d a . B åde av d e tta skäl och m ed h ä n sy n till den ek o n o m isk a b etydelse s ta tsb id ra g e n och b id rag e n u r v äx tfö räd lin g sfo n d en h a r för v ä x tfö rä d lin g sa rb e te t b ö r sa m o rd n in g en m ellan b id rag ssy stem en och v ä x tfö rä d la rrä tts sy s te m e t k la rg ö ra s. N ågon fö rä n d rin g av d et sta tlig a stö d et till v ä x tfö rä d lin g över sta ts b u d ­ geten avses in te sk o la ske. I frå g a om sy stem et m ed v ä x tfö rä d lin g sa v g ifte r och b id ra g u r v ä x tfö r­ äd lin g sfo n d e n k a n k o n s ta te ra s a tt d e tta tillfö r sv en sk v ä x tfö rä d lin g b e ty ­ d a n d e ek o n o m isk a re su rse r. S å lu n d a uppg ick b id rag e n fö r b u d g e tå re t 1969/ 70 till sa m m a n la g t 3,6 m ilj. k r. V ä x tfö räd lin g sav g iftssy stem et tä c k e r in te h e la det o m rå d e som o m fa tta s av v ä x tfö rä d la rrä tte n . F r å n och m ed den 1 ju li 1970 ta s v ä x tfö rä d lin g sa v ­ g ift u t p å a llt i h a n d e ln o m sa tt u ts ä d e av s trå s ä d och trin d s ä d sam t p o tatis, v a llb a ljv ä x t och vallgräs, fo d erb eta, k å lro t, rova, fo d e rm ä rg k å l, grö n fo d erra p s, ra p s, ry b s, v itse n a p och o lje å d ra , dvs. sa m tlig a la n tb ru k s v ä x te r — u to m so ck erb eta, lin och h a m p a — sa m t alla g rö n y tev ä x ter. F ö r sockerbeta, lin och h a m p a sam t fö r k ö k sv äx ter, fr u k tträ d , b ä rv ä x te r och p ry d n a d sv ä x ­ ter, v ilk a o ck så ä r av sed d a a tt o m fa tta s av v ä x tfö rä d la rrä tte n , u p p k o m m er a llts å in g et sam o rd n in g sp ro b lem . V ä x tfö rä d la rrä tt sk a ll enlig t u tre d n in g e n s fö rslag in te k u n n a fö rv ärv as fö r v ä x tso rt som ä r k ä n d vid tid e n fö r lagens ik ra f ttr ä d a n d e . U n d a n ta g görs do ck fö r so rt som ta g its in i rik s s o rtlis ta n e fte r den 30 ju n i 1968. B e trä f­ fa n d e så d a n so rt skall en lig t 52 § i fö rslag et a n sö k a n om v ä x tfö rä d la rrä tt k u n n a göras in o m sex m å n a d e r f r å n d et lagen trä d e r i k ra ft. E tt u n d a n ta g av d e n n a ty p ä r tillå te t enligt a rtik e l 35 i k o n v en tio n en , som fö re sk riv e r a tt v a rje u n io n s s ta t u ta n a tt n åg o n fö rp lik te lse fö r de övriga u n io n s s ta te rn a d ä ra v u p p s tå r k a n b e g rä n sa d et i a rtik e l 6 u p p s tä lld a n y h e tsk ra v e t b e trä f­ fa n d e ny lig en fra m s tä lld a so rter, som fin n s vid k o n v en tio n en s ik r a f ttr ä d a n ­ de i sta te n . U n d a n ta g sb e stä m m e lse n ä r fö ran led d av a tt u tre d n in g e n v elat u n d v ik a a tt v ä x tfö rä d la rn a h å lle r tillb a k a so rte r av bety d else fö r fo lk h u s­ h å lle t i av b id an p å m ö jlig h e t a tt sö k a rä tts s k y d d . A tt d en 1 ju li 1968 v a lts som u tg å n g s p u n k t fö r öv erg ån g sreg eln b ero r p å a tt so rte r som togs in i rik s s o rtlis ta n vid den tid p u n k te n k u n d e b e rä k n a s v a ra k la ra fö r m a rk n a d s ­ fö rin g u n g e fä r sam tid ig t m ed a tt in n e h å lle t i d en p la n e ra d e la g stiftn in g e n blev k ä n t genom p u b licerin g e n av u tre d n in g e n s b e tä n k a n d e (m a j 1969). D en fö re sla g n a ö v ergångsregeln h a r in te m ö tt n ågon gensag a u n d e r re ­ m issb e h a n d lin g e n av lag fö rslag et. D ä rem o t h a r W . W eib u ll AB fra m h å llit a tt tid p u n k te n d en 1 ju li 1968 re d a n u n d e r h ö ste n 1968 k u n g jo rts såsom av g ö ran d e fö r m ö jlig h ete n a tt få v ä x tfö rä d la rrä tt och a tt v ä x tfö rä d la rn a in ­

r ä tt a t sig m ed h ä n s y n till d e tta . B olaget h a r d ä r fö r h e m s tä llt a tt den a n ­ g iv n a tid p u n k te n m å tte b e tra k ta s som slu tg iltig t b estäm d . J a g fin n e r d e av u tre d n in g e n åb e ro p ad e sk älen fö r ö v erg ån g sb estäm m el­ sen vägande. T ro ts a t t p rin c ip ie lla b e tä n k lig h e te r k a n a n fö ra s m o t a tt ge lagen tillb a k a v e rk a n d e k r a f t fin n e r ja g a tt o m stä n d ig h e te rn a ä r så d a n a a tt b e stäm m elsen b ö r godtas. J a g b e a k ta r d ärv id s ä rsk ilt a tt a v n ä m a rn a av u t ­ sä d e h a r k u n n a t fö ru ts e a tt n y a s o rte r p å rik s s o rtlis ta n , v ilk a b ö rja t m a r k ­ n a d sfö ra s k rin g h a lv å rs s k ifte t 1969, i e fte rh a n d k a n k o m m a a tt få r ä tts ­ sky d d . F ö r so rte r som in ta g its i rik s s o rtlis ta n fö re d en 1 ju li 1968 k a n v äx tfö rä d la r r ä tt in te fö rv ärv as och fö lja k tlig e n b lir d et in te a k tu e llt m ed sa m o rd ­ n in g i frå g a om dessa. A tt a v sk a ffa v ä x tfö rä d lin g sa v g ifte n och d ä rm e d b i­ d ra g e n u r v äx tfö rä d lin g sfo n d e n fö r d essa so rte r k a n enlig t m in m en in g in te k o m m a i fråg a. Det sk u lle in n e b ä ra en av sev ärd fö rsä m rin g av v ä x tfö rä d ­ lingens e k o n o m isk a villk o r. I frå g a om so rte r som in fö rts i rik s s o rtlis ta n e fte r d en 30 ju n i 1968 och som fram d eles k o m m e r a tt in fö ra s i lis ta n f å r m a n r ä k n a m ed tv å o lik a ty p er, n äm lig en s å d a n a som u p p fy lle r k ra v en fö r v ä x tfö r ä d la rr ä tt och så ­ d a n a som in te gör det. Även om m a n i dag in te sä k e rt k a n b edöm a den p ra k tis k a tillä m p n in g e n av sk y d d s fö ru ts ä ttn in g a rn a m å ste m a n u tg å ifrå n a tt det k o m m e r a tt fin n a s s o rte r — fr ä m s t b la n d d e k o rs b e fru k ta n d e a r te r ­ n a till v ilk a rå g och fle rta le t vall- och o ljev äx ter h ö r — som in te u p p fy lle r k ra v e n fö r v ä x tfö r ä d la rr ä tt m en som h a r så d a n t o d lin g sv ärd e och så d a n a eg e n sk a p e r i övrigt a tt de en lig t gällan d e n o rm e r k a n in fö ra s i rik s s o rtlis ­ ta n och d ä rm e d in o rd n a s i v äx tfö räd lin g sav g iftssy ste m e t. A n ledningen till d e n n a in k o n g ru e n s m e lla n de b å d a sy stem en ä r a t t k ra v e t p å hom o g en itet s ä tts h ö g re i d et in te rn a tio n e lla system et. Som u tre d n in g e n a n fö r h a r d e n n a frå g a u p p m ä rk s a m m a ts i D a n m a rk och N e d erlän d e rn a. U tre d n in g e n s u p p g ift a tt frå g a n i d en d a n s k a lagen lösts genom a tt de bio lo g isk a k ra v e n fö r e rh å lla n d e av rä tts s k y d d m ju k a ts u p p b e trä ffa n d e bl. a. k o rs b e fru k ta n d e a r te r — till v ilk en u p p g ift n å g ra re m is s in s ta n s e r h a r k n u tit an i sin a y ttra n d e n — h ä n f ö r sig em ellertid till fö rh å lla n d e n a fö re den 1 ju n i 1 9 6 8 .1 sam b an d m ed a tt D a n m a rk ra tific e ra d e k o n v en tio n en u p p h äv d e s n äm lig en sä rb e h a n d lin g e n av v issa v ä x ta rte r i d en d a n s k a lagen. A tt lösa frå g a n genom a tt g en e rellt eller fö r v issa v ä x ta r te r tillä m p a a n d ­ r a b iologiska k ra v fö r v ä x tfö r ä d la rr ä tt ä n dem som u p p s tä llts i det in te r­ n a tio n e lla sa m a rb e te t ä r u te slu te t, efte rso m en så d a n lösning sk u lle o m öjlig­ g ö ra sv en sk a n slu tn in g till k o n v en tio n en . S lu tsa tse n fö r m in del b lir a tt v ä x tfö rä d lin g sa v g iftssy ste m e t b ö r b eh å lla s fö r de v ä x ts o rte r som godtas fö r in ta g n in g i rik s s o rtlis ta n m en in te u p p fy lle r d e b iologiska k ra v e n fö r v ä x t­ f ö r ä d la rr ä tt. D en n a lö sn in g ö v e re n sstä m m e r i p rin c ip m ed d e n som v alts i N e d erlän d e rn a. H ä re fte r å te r s tå r frå g a n om m a n m ed avseende p å v ä x ta r te r som fa lle r

in u n d e r v ä x tfö rä d la rrä tte n sk all h e lt eller delvis b e h å lla e tt o fö rä n d ra t eller m o d ifie ra t v äx tfö räd lin g sav g iftssy ste m . F rå g a n gäller som ja g re d an an g e tt b a r a la n tb ru k s v ä x te rn a (u to m sockerbeta, lin och h a m p a ) sam t alla grö n y tev ä x ter. S ystem et m ed v ä x tfö rä d lin g sa v g ifte r b e tra k ta d e s vid in fö ra n d e t å r 1961 m e r eller m in d re som e tt p ro v iso riu m i av b id an p å bl. a. de re s u lta t som k u n d e n å s i d e t d å in le d d a in te rn a tio n e lla sa m a rb e te t p å d e tta o m råde. Se­ d an dess h a r v äx tfö rä d la rk o n v e n tio n e n an ta g its och t r ä t t i k ra ft. B ifalls fö re v a ra n d e fö rsla g till lag om v ä x tfö r ä d la rr ä tt och v in n e r Sverige a n s lu t­ n in g till k o n v en tio n en , in n e b ä r d et a tt v ä x tfö rä d la rn a få r tillg ån g till ett p riv a trä tts lig t skydd, som ger dem m ö jlig h e te r a tt få licen sa v g ifte r p å förö k n in g sm a te ria l av sin a fö rä d lin g sp ro d u k te r inom la n d e t och i övriga ko n v e n tio n ssta te r. U n d er så d a n a fö rh å lla n d e n k a n d et te sig såsom n ä r a till h a n d s liggande a tt fö reslå a tt v äx tfö rä d lin g sa v g iftssy ste m e t in te skall tilllä m p a s p å v ä x ta r te r som fa lle r u n d e r v ä x tfö rä d la rrä tte n . V issa sk äl ta la r em ellertid fö r a tt v ä x tfö rä d lin g sa v g iftssy ste m e t b ö r k v a r­ s tå i p rin c ip å tm in sto n e u n d e r en ö v erg ån g stid även fö r sistn ä m n d a slag av v äx ter. O m d e tta system h e lt slopas fö r s o rte r av la n tb ru k s - och grönyteväxte rn a frå n och m ed dagen fö r v ä x tfö rä d la rrä tts la g e n s ik ra f ttr ä d a n d e få r d e tta a n ta s p å k o rt sik t m e d fö ra en m in sk n in g av v ä x tfö rä d lin g sfö re ta g e n s ek o n o m isk a re s u rs e r. D et in te rn a tio n e lla sy stem et f o r d ra r en a d m in istra tio n h os företag en , som d essa i in le d n in g ssk e d e t in te h a r e rfa re n h e t av. F ö rs t n ä r licen ssy stem et byggts u t och fu n g e ra t u n d e r en tid k a n in k o m s te rn a av li­ c e n sa v g ifte rn a fö r sk y d d ad e so rte r b e rä k n a s u p p g å till belopp som m o tsv a ra r v ad v ä x tfö rä d lin g sa v g iftssy ste m e t ger. P å län g re sik t r ä k n a r ja g m ed a tt det in te rn a tio n e lla sy stem et ger v ä x tfö rä d lin g e n stö rre e k o n o m isk a tills k o tt p å de n y a so rte rn a ä n vad e tt v ä x tfö rä d lin g a v g iftssy ste m m ed o fö rä n d ra t av­ g ifts u tta g sk u lle ge. Med h ä n s y n h ä r till a n se r ja g a tt v ä x tfö rä d lin g sa v g ifts­ sy stem et tills v id a re i p rin c ip bör b e h å lla s fö r n y a s o rte r vid sid a n av v äx t­ fö rä d la rrä tte n . E fterso m b id ra g e n u r v äx tfö rä d lin g sfo n d e n k a n sägas v a ra en e rs ä ttn in g fö r de lic e n s in tä k te r en e n s a m rä tt k u n d e ge, b ö r m a n å a n d r a sid an vid s a m o rd n in g e n u tg å frå n a t t de fö rä d la re som u tn y t tja r v ä x tfö rä d la rrä tte n till a tt b e tin g a sig licen sa v g ifte r in te sk a ll få b id ra g u r fonden. A vgörande b ö r d ä re m o t in te v a ra h u ru v id a so rte n re g is tre ra ts eller ej. D et b ö r således v a ra m ö jlig t fö r en fö rä d la re eller h a n s rä tts in n e h a v a re a tt sö k a v äx tfö r­ ä d la r r ä tt fö r en so rt i Sverige — v ilk et en lig t a rtik e l 12 i k o n v en tio n en ger h o n o m p rio rite t a tt u n d e r tolv m å n a d e r sö k a sk y d d i övriga k o n v en tio n ss ta te r — m en a t t sedan a v stå frå n a tt in o m Sverige a n v ä n d a en b eviljad e n s a m rä tt till a tt b eg ä ra licen sav g ifter fö r v id a re fö rsä ljn in g e n av u ts ä d e av so rte n och i stä lle t få b id ra g u r fonden. V id o m sä ttn in g e n av u ts ä d e av so rt fö r v ilk en b id ra g u r fo n d en b etala s ut sk all givetvis u p p b ä ra s v ä x tfö rä d lin g sa v g ifte r efte r h ittills v a ra n d e g ru n d er. A v står d ä re m o t so rtin n e h a v a re n fr å n b id ra g e n to rd e u ts ä d e t av so rte n in te

b ö ra beläggas m ed v ä x tfö rä d lin g sa v g ift. D e tta to rd e n o rm a lt k u n n a in n e ­ b ä ra a tt v isst u try m m e i stä lle t b ered s fö r licensavgift, e tt fö rh å lla n d e som k a n v a ra ä g n a t a tt s tim u le ra till en övergång till d et in te rn a tio n e lla sy ste­ m et. V alet m ellan sy stem b ö r ske so rt fö r so rt och v a ra b in d a n d e fö r all fr a m ­ tid . O m v e d e rb ö ra n d e a v s tå r f r å n b id ra g u r fo n d e n b ö r v ä x tfö räd lin g sav g ift in te h e lle r ta s u t e fte r d et a tt sk y d d stid e n g å tt u t eller v ä x tfö rä d la rrä tte n eljest u p p h ö rt. E n så d a n u p p d e ln in g m e lla n s o rte r som beläggs m ed v ä x tfö rä d lin g sa v g ift och so rte r som in te beläggs m ed avgift e rb ju d e r in te n å g ra te k n is k a sv å rig ­ h e te r. M y n d ig h etern a to rd e k u n n a u tg å frå n a t t b id ra g u r fo n d en in te be­ g ärs fö r so rte r som re g is tre ra ts enligt v ä x tfö rä d la rrä tts la g e n och således vid sta tsp lo m b e rin g e n in te ta u t v ä x tfö rä d lin g sa v g ift fö r d essa so rter. Men m ed ­ d elar s o rtin n e h a v a re n in n a n h a n b ö r ja r m a rk n a d s fö ra so rte n a tt h a n ö n sk a r b id ra g u r fo nden fö r d e n sa m m a b ö r so rten vid sta tsp lo m b e rin g e n b e h a n d la s som en o sk y d d ad so rt, dvs. u ts ä d e t beläggs m ed v äx tfö räd lin g sav g ift. E tt s å d a n t m ed d ela n d e fr å n so rtin n e h a v a re n b ö r k o m p le tte ra s m ed en fö rb in ­ delse fr å n h o n o m a tt in te p å d en sv en sk a m a rk n a d e n b e g ä ra eller u p p b ä ra licen sav g ifter fö r so rten . V id tillä m p n in g av d e n n a o rd n in g sk all u tlä n d s k a fö retag givetvis be­ h a n d la s p å sam m a s ä tt som sv en sk a fö retag . U tlä n d sk a so rtin n e h a v a re bör ges o b eg rän sad r ä tt a t t fu llt u t a n v ä n d a det in te rn a tio n e lla sy stem et p å den sv en sk a m a rk n a d e n m en lik so m sv en sk a fö retag b ered as tillfä lle a tt fö r viss enligt v ä x tfö rä d la rrä tts la g e n re g is tre ra d s o rt a v stå fr å n licen sav g ifter och i stället b e g ä ra b id rag u r v ä x tfö rä d lin g sfo n d e n m ed p å fö ljd a tt so rten beläggs m ed v ä x tfö räd lin g sav g ift. U tre d n in g e n h a r a n ty tt a tt efte rso m v ä x tfö rä d lin g sa v g ifte n h a r k a r a k tä r av k o n s u m tio n ssk a tt d et ev e n tu e llt k a n föreligga p rin c ip ie lla h in d e r m o t a tt g öra u tta g a n d e t av av g ifte n b ero en d e p å h u ru v id a rä tts s k y d d m ed d ela ts fö r d en ifrå g a v a ra n d e so rte n . E m e lle rtid m å ste b e a k ta s a tt v äx tfö räd lin g sav g if­ ten in te ä r a tt an se som s k a tt efte rso m d en h a r till d ire k t syfte a tt stö d ja v äx tfö räd lin g en . B id rag en u r fo n d e n m o ts v a ra r i p rin c ip vad som u tta g its i avgift p å den b id ra g sb e rä ttig a d e s p ro d u k t. O m d et avsed d a ä n d a m å le t i v issa fall bedöm s k u n n a tillgodoses b ä ttre p å a n n a t s ä tt b ö r h in d e r in te m ö ta m ot a tt i d essa fall b e fria fr å n avgift. J a g vill u n d e r s tr y k a a t t ja g fö r u ts ä tte r a tt frå g a n om fo r ts a tt tillä m p n in g av v ä x tfö rä d lin g sa v g iftssy ste m e t o m p rö v as sed a n n å g ra å rs e rfa re n h e t h a r v u n n its av v ä x tfö rä d la rrä tts sy s te m e t. V ä x tfö räd lin g sav g iftssy stem et to rd e do ck re d a n vid v ä x tfö rä d la rrä tts la g e n s ik ra f ttr ä d a n d e b ö ra an p a ssa s till la ­ gen. F rå g a n to rd e k o m m a a tt ta s u p p av chefen fö r jo rd b ru k s d e p a rte m e n te t i e tt sen a re sam m an h a n g . Som fra m g å r av det a n fö rd a å sy fta s in te n åg o n ä n d rin g i det i v å rt lan d tillä m p a d e system et m ed sta tsp lo m b e rin g av u tsäd e. Ä n d am ålet m ed plom b erin g en ä r a tt m a rk n a d e n genom den y rk e sm ä ssig a h a n d e ln sk all förses

e n d a st m ed u tsä d e , som ä r tillfre d s s tä lla n d e frå n od lin g sv ärd es- och k v ali­ te tssy n p u n k t. V ä x tfö rä d la rrä tte n h a r e tt a n n a t syfte och e rs ä tte r d ä rfö r på in te t s ä tt statsp lo m b e rin g en . D et förelig g er d ä rfö r ingen an le d n in g a tt i d e tta s a m m a n h a n g om p rö v a re g le rn a om statsp lo m b e rin g .

6.8 Följ dlagstiftning till växtförädlarrättslagen

F ö rslag et till v ä x tfö rä d la rrä tts la g fö ra n le d e r vissa fö ljd ä n d rin g a r i 85 § u tsö k n in g sla g en och i 2 § in fö rse lla g en . T ill frå g a n om d en n ä r m a re in n e ­ b ö rd e n av d essa la g ä n d rin g a r å te rk o m m e r ja g i det fö lja n d e (a v sn itte n 8.2 och 8.3).

8. Specialm otivering

U tsk o ttet h ä n v is a r till p ro p o sitio n en s. 87— 159.

Lagrådsbehandlingen och departem entschefens anförande i anledning av lagrådets uttalanden

U tsk o ttet h ä n v is a r till p ro p o sitio n en s. 212—226.

U tskottet

U tsk o tte t h a r vid sin b eh a n d lin g av p ro p o sitio n en ej fu n n it a n le d n in g till e rin ra n m o t de fra m la g d a lag fö rsla g en och tillsty rk e r d ä r fö r a tt d essa a n ­ tas. U tsk o tte t fö ro rd a r även a tt rik sd a g e n g o d k ä n n e r den i P a ris d en 2 de­ cem ber 1961 u n d e rte c k n a d e k o n v en tio n en fö r sky d d av v ä x tfö rä d lin g sp ro d u k te r. U tsk o tte t h e m stä lle r a tt rik sd a g e n m ed b ifall till p ro p o sitio n e n 1971: 40 dels g o d k ä n n e r d en i P a ris d en 2 decem ber 1961 u n d e rte c k n a d e k o n ­ v en tio n en fö r sky d d av v ä x tfö rä d lin g sp ro d u k te r, dels a n ta g e r de vid p ro p o sitio n en fogade lagförslagen.

S tockholm den 4 m aj 1971 P å la g u tsk o tte ts v ä g n a r DAN IEL W IK LU N D

Vid d e tta ä rendes behan d lin g h a r n ä rva rit: h e r ra r W ik lu n d i S tockholm (fp ), Svedberg (s ) , S un d elin ( s ) , S v an strö m (c )* , frö k e n A nderson i L eru m ( s ), h e r r a r L id g å rd (m ), H a m m a rb e rg (s ) , B örjesso n i F a lk ö p in g (c ), fru Å sb rin k (s ) , fru L u n d b la d (s)* , h e r r a r W in b e rg (m ), A nd ersso n i S öder­ tä lje (s ) , fru Jo n ä n g (c ), h e r r a r Isra elsso n (v p k ) och E n lu n d (fp )* .

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

M A R C U S B O K T R . S T H L M 1971 7 1 0 0 2 8