Bet. 1971:LU19

Lagutskottets betänkande i anledning av motion om översyn av bestämmelserna om existensminimum

Typ: Betänkande
Datum: 1971-11-10
Källa: data.riksdagen.se

Nr 19

L agu tsk ottets betänkande i anledning av m o tio n om översyn av bestäm melserna om existensm inim um .

I m o t i o n e n 1 9 7 1 :6 5 5 av fru G ra d in o c h h e r r Jades tig ( b å d a s) hem ställs a t t riksd agen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär en översyn av

a) reglern a om e x is te n s m in im u m i u p p b ö r d s - och u ts ö k n in g s f ö r f a ttnin garna i syfte a tt få till stå n d en så d a n sa m o r d n in g av re glern a, a t t de i m o t i o n e n på ta la d e k o n se k v e n s e rn a av n u v a ra n d e regler in te u p p s tå r ;

b ) de b e s t ä m m e ls e r som gäller fö r rik s s k a tte v e r k e ts v e rk s a m h e t så att större h ä n s y n än h ittills k o m m e r a t t tas till de sociala a s p e k te r n a vid b e s t ä m m a n d e av b e lo p p e n o c h re glerna f ö r e x is te n s m in im u m vid införsel i lön.

U t s k o t te t h a r in h ä m ta t u tlå ta n d e över m o t i o n e n från socialstyre lsen, r i k s s k a t te v e r k e t, länsstyrelsen i S to c k h o l m s län o ch e x e k u tio n s v ä s e n d e ts o r g a n i s a ti o n s n ä m n d . På be gära n av u t s k o t t e t h a r y tt r a n d e n d ä rjä m te avgivits av F ö re n in g e n Sveriges fö g d er ich efer , F ö re n i n g e n Sveriges k r o n o fogdar o c h Sveriges s o c ia lt jä n s te m a n n a f ö r b u n d .

L änsstyrels en i S to c k h o lm s län h a r b if ogat y t t r a n d e n från de lo kala s k a t te m y n d ig h e t e r n a o c h k r o n o f o g d e m y n d ig h e te r n a i länet.

G ällande b e s tä m m e ls e r

B estäm m elser o m fö r b e h å lls b e lo p p finns dels i sk a t te la g s tift n in g e n , dels i u ts ökningslagstiftningen.

B e s tä m m e lse r o m e x is te n s m in im u m i sk a tte la g s tiftn in g e n fi n n s in ta g na i 50 § 2 m o m . k o m m u n a l s k a tt e la g e n ( 1 9 2 8 : 3 7 0 ) , KL, 9 § 2 m o m . fö r o r d n in g e n o m statlig in k o m s ts k a tt ( 1 9 4 7 : 5 7 6 ) o c h 41 § 2 m o m . u p p b ö r d s f ö r o r d n i n g e n ( 1 9 5 3 : 2 7 2 ) , U F , sam t i anvis nin garn a till 5 0 § KL och 41 § UF. Vid ta x e r in g be slu ta r ta x e r in g s m y n d ig h e te r n a enligt b e s tä m m e ls e r n a i KL o m ex tra avdrag i e x is te n sm in im ifa lle n . B e s tä m melsern a i U F tilläm p as vid sk a tte a v d r a g f ö r p relim in är A -skatt o ch k v ars tåen d e skatt o c h det är den lokala s k a t t e m y n d ig h e t e n so m b e s lu ta r i frågan o m vad s o m skall fö rb eh ållas den sk a t ts k y ld ig e o c h s o m således inte få r d ra b b a s av sk atte avdrag. D e tta be slut ö v erläm n as till ta x e r in g s n ä m n d e n , so m enligt 1. sjunde s t y c k e t av anvis ningarn a till 50 § KL har a tt följa b eslu tet, såvida icke n ya o m s t ä n d i g h e te r fr a m k o m m it .

D en gru n d läg g an d e regeln o m e x tr a avdrag f ö r n e d s a tt s k a tte f ö r m å g a vid in k o m s t ta x e r i n g e n är intagen i 5 0 § 2 m o m . KL. Enligt 9 § 2 m om .

1 Riksdagen 1971. 8 saini. Nr 19

f ö r o rd n in g e n o m statlig i n k o m s t s k a tt gäller m o ts v a r a n d e regler även vid ta x e r in g till så dan skatt.

Enligt 50 § 2 m o m . a n d ra s t y c k e t KL äger ta x e r in g s n ä m n d eller, o m bl. a. besvär a n fö r ts , s k a t t e r ä t t medge e tt - u tö v e r k o m m u n a l t g r u n d a v drag - e x t r a avdrag m e d hö gst 6 0 0 0 kr. i fråga o m s k a ttsk y ld ig vars s k a tte f ö r m å g a u n d e r b es k a t tn in g s å re t varit ” väsentligen n e d s a tt till följd av långvarig sju k d o m , o ly c k s h ä n d e lse , å ld e r d o m , u n d e rh å ll av a n d r a n ä rs tå e n d e än barn, fö r vilka d en s k a ttsk y ld ig e ägt tillg o d o n ju t a a llm ä n t b arn b id rag , eller a n n a n d ä r m e d jä m fö rlig o m s t ä n d i g h e t” . I regel avvägs avdraget i dessa fall m ed u t g å n g s p u n k t i de särskilda k o s t n a d e r so m varit fö r e n a d e m e d den o m s tä n d ig h e t s o m fö r a n le tt n e d s ä ttn in g e n av s k a t te fö rm ågan.

Enligt 50 § 2 m o m . tr edje s t y c k e t kan e x tr a avdrag m e d hö gst sa m m a b e lo p p , 6 0 0 0 kr., också beviljas s k a t ts k y l d ig , vars ” in k o m s t , e f te r avdrag av d ärå b e lö p a n d e s k a t t , på g ru n d av n e d s a tt arbe tsfö r m å g a , långvarig o förvålla d a rb e ts lö s h e t, s t o r fö r sö rjn in g sb ö r d a eller a n n a n d ä r m e d jä m förlig o m s tä n d i g h e t u n d e rs tig it vad h a n kan anses hava b e h ö v t till u n d e rh å ll f ö r sig själv o c h för make o c h o fö r sö rjd a b a rn ( e x iste n s m in i m u m ) ” . B e träffan d e s k a tts k y ld ig m e d o f ö r s ö rjd a b arn m å do ck avdraget f ö r varje s å d a n t barn ökas m ed högst 1 5 00 kr.

B e trä f fa n d e fo lk p e n s io n ä r e r gäller en särskild pre su m tio n sreg e l. Om p e n sio n ären s in k o m s t helt eller till huvudsaklig del u tg jo rts av f o l k p e n sion, skall h a n enligt u ttr y c k l ig regel i 50 § 2 m o m . fjärde s t y c k e t — d äres t särskilda o m s tä n d ig h e te r inte till a n n a t f ö r a n le d e r - anses ha h a ft så dan n e d s a t t s k a tte f ö r m å g a som b e rä ttig a r till e x tr a avdrag enligt a n d ra s t y c k e t. Avsikten m e d d e n n a regel är bl. a. a t t den som f o r s i n försörjnin g varit h e lt b e ro e n d e av f o lk p e n s io n in te skall b e h ö v a betala s k a t t. R ik s s k a tte v e rk e t fastställer g ru n d e r f ö r beräk n in g av avdrag för n e d s a tt s k a t te f ö r m å g a enligt d e tt a s ty c k e .

A nvisningarn a till 50 § KL in n e h å lle r närm a re f ö r e s k rifte r angående avdragets b e s t ä m m a n d e i vissa fall, varvid detaljreglern a o m e x is te n s m in i m u m ta r d e t största u t r y m m e t . 1 å t t o n d e s ty c k e t i p u n k t 1 av n ä m n d a anvisningar föreskrives a t t o m den skattskyldige in te h a f t högre in k o m s t än d e t f ö r h o n o m b e r ä k n a d e e x is te n s m in im ib e lo p p e t o c h d e tt a b e f u n n i ts b e ro av fö r h å lla n d e , so m sägs i 50 § 2 m o m . tred je s ty c k e t, avdrag för n e d s a t t s k a tte fö r m å g a b ö r m edges m e d så s to r t b e lo p p , d o c k högst m e d b e lo p p s o m i n ä m n d a lagrum sägs, a t t d e n skattskyldige in te p å fö r s b e s k a t tn in g s b a r in k o m s t. G e n o m lag ( 1 9 7 1 :256) o m än d rin g i KL har i n ä m n d a s ty c k e tillagts en bestä m m e lse so m avser a t t lösa d e t tek n isk a tillvägagångssättet vid b e rä k n in g e n av d e t e x tr a avdraget, o m den skattsk y ld ig e samtidigt är b e rä ttig a d till s k a t te r e d u k ti o n — högst 1 8 0 0 k r o n o r - enligt 2 § 4 m om . UF. I s å d a n t fall skall d e t e x tr a avdra get b e rä k n a s m e d b e a k ta n d e härav. D e tta in n e b ä r alltså a t t d e t e x tr a avdraget för s k a tts k y ld ig som är b e rä ttig a d till s k a t te r e d u k t io n inte i n å g o t fall

skall b e rä k n a s till s tö rre b e lo p p än a t t r ä t t e n till s k a t te r e d u k tio n kan u tn y t t j a s i så s to r u ts tr ä c k n in g s o m möjligt.

F ö r a t t befrielse f r å n eller n e d s ä t tn i n g av s k a tte a v d r a g f ö r p re lim in ä r s k a tt skall k u n n a beviljas krä ves jä m li k t 41 § 2 m o m . U F a t t d en s k attsk y ld ig es in k o m s t u n d e rs tig e r e x is te n s m in im u m . N e d s ä tt n in g av s k atteav d rag m å d o c k icke beviljas a n n a t än vid n e d s a tt a rb e t s fö r m å g a , långvarig oförvållad a rb e ts lö s h e t, s t o r fö r sörjningsbörda eller a n n a n d ä rm e d jä m fö rlig o m s tä n d ig h e t. Befrielse från s k a tte a v d r a g k a n således icke medgivas e n b a r t av den a n le d n in g e n a t t i n k o m s t e n är låg. Enligt 41 § 2 m o m . a n d ra s t y c k e t skall d e t b e lo p p , s o m m o tsv a ra r den s k attsk y ld ig es e x is te n s m in im u m , b eräk n as m e d ledning dels av b e stä m m e lse r n a i 50 § 2 m o m . k o m m u n a ls k a tt e la g e n och anvis nin garn a till n ä m n d a p aragraf o m avdrag fö r väsentligen n e d s a t t s k a t t e f ö r m å g a vid e x is te n s m in i m u m , dels o ck av de n o r m a lb e l o p p f ö r e x is te n s m in i m u m , so m fastställs jä m lik t n ä m n d a lagrum (se ne d a n ).

B e trä f fa n d e k v ars tåen d e s k a tt gäller a t t befrielse från eller n e d s ä t tn i n g av s k a tte a v d r a g f ö r så dan s k a t t k a n m ed g es även o m n e d s a t t a r b e t s f ö r m å ga, långvarig oförvålla d a r b e ts lö s h e t, s to r f ö r s ö rjn in g s b ö r d a eller an n a n d ä r m e d jä m fö rlig o m s tä n d i g h e t .-icke föreligge r (se a n d ra s t y c k e t av anvis nin garn a till 41 § U F ).

Enligt 30 § u p p b ö r d s k u n g ö r e ls e n ( 1 9 6 7 : 6 2 6 ) skall lo kala s k a t t e m y n d ig h e te n då a n s ö k a n o m e x is te n s m in im u m h e lt eller delvis bifallits u n d e r r ä tt a k r o n o f o g d e m y n d ig h e te n o m be slu te t. D e n n a b e s tä m m e ls e har till k o m m i t fö r a tt u p p n å viss s a m o r d n in g i fråga om fö r b e h å llsb e lo p p . Har s k a t te m y n d ig h e t e n beviljat fö r b e h å lls b e lo p p är arbetsgiv a ren enligt 35 § i n ä m n d a kungörelse skyldig a tt b etala till den s k a ttsk y ld ig e vad so m in n eh ållits f ö r m y c k e t , o m b e lo p p e t ej r e d a n b e ta la ts in till statsverket.

R ik s s k a tt e v e rk e t (tidigare c e n tr a la fo lk b o k fö rin g s- o ch u p p b ö rd s n ä m n d e n , C F U ) fastställer årligen n o r m a l b e l o p p fö r olika delar av la ndet a t t i det sä rsk ilda fallet tjäna till le d n in g vid b e s t ä m m a n d e t av e x is te n s m in im u m enligt 50 § 2 m o m . KL o c h 41 § 2 m o m U F . ( J f r 1. a n d ra s t y c k e t av anvisningarna till 50 § KL samt in s tr u k t io n e n för r ik ssk a tte v e r k e t, 197 0 :7 5 2 ). S u m m a n av g ru ndavdrag o ch gällande m a x i m i b e lo p p för avdrag fö r väsen tligen n e d s a t t s k a tte fö r m å g a u tg ö r den ra m , in o m v ilket verket har a tt fastställa n o rm a lb e lo p p e n .

Vid avdrag fö r p relim in är A-skatt är de lokala s k a t te m y n d i g h e t e r n a inte b u n d n a av n o r m a lb e l o p p e n u ta n dessa kan e f t e r u tr e d n in g i det e nskild a fallet överskridas . E x is t e n s m in im ib e lo p p e t få r d o ck in te ö v ers ti ga det s. k. ta k e t, dvs. i regel s u m m a n av gru n d av d rag o ch d e t högsta e x tr a avdrag s o m kan beviljas vid taxer ing. S o m e x e m p e l kan n ä m n a s a t t fö r e n s a m s tå e n d e u ta n barn är ” t a k e t ” 10 5 00 kr. (gr u n d a v d ra g 4 500 kr. + högsta e x tr a avdrag 6 0 0 0 kr.) . ” T a k e t” h ö jd e s väsentligt g e n o m 1970 års s k a t te r e f o r m och u tg jo rd e tidigare f ö r e n s a m s tå e n d e u ta n b a r n 8 25 0

kr. (2 2 5 0 + 6 0 0 0 ). G ränsen för e x tr a avdrag h ö jd e s år 1968 e f te r förslag av C F U från 4 50 0 till 6 0 0 0 kr. Därvid gjordes d e t u t t a l a n d e t a t t h ö jn in g e n fick anses tillräcklig f ö r a t t u n d e r de n ä rm a s te åren tillgodose C F U :s b e h o v av h ö jn in g av n o r m a lb e l o p p e n fö r e x is te n s m in i m u m (p r o p . 1 9 6 8 :1 4 4 s. 15). S o m n ä m n t s m å d e t e x tr a avdra get ök as m e d 1 5 0 0 kr. för varje b a rn (före år 1971 var b e lo p p e t 1 0 0 0 kr.). 1 p r o p . 1 9 7 0 :7 0 s. 89 u tta la d e s a tt höjningen fick ses so m e t t led i s t ä r k a n d e t av barn f a m ilje r n a s ställning. Det må i s a m m a n h a n g e t n ä m n a s a tt K o m m u n f ö r b u n d e t s r e k o m m e n d a t i o n vid i n t e r k o m m u n a l socialhjälp ly d e r på 150 kr. för varje b a rn o c h m ånad, dvs. 1 8 0 0 kr. f ö r år.

F a s ts tä lla n d e t av n o r m a lb e l o p p e n föregås regelmässigt av a tt u p p g if te r in h ä m ta s från sta tistisk a c e n tr a l b y r å n o m k o s t n a d s u tv e c k lin g e n o c h från sociala m y n d i g h e t e r o m socialvår dsp raxis. F r å n Svenska k o m m u n f ö r b u n d e t in h ä m ta s u p p g if te r o m dess r e k o m m e n d a t i o n angående i n t e r k o m m u nal e r s ä ttn in g f ö r utgiven socialhjälp. R e m is s y ttr a n d e n i n h ä m t a s vidare från socialstyre lsen och samtliga länssty relser, vilka i sin t u r in h ä m t a r y tt r a n d e n från de lokala s k a t te m y n d ig h e t e r n a .

Enligt vad rik s s k a t te v e r k e t uppgivit u p p g ic k a n ta le t be slut o m e x is t e n s m i n i m u m i riket å r 1 9 7 0 till cirka 1 8 0 0 i vad avser p relim in är sk a tt o c h cirka 13 8 0 0 i vad avser k vars tående skatt.

1 u tsö k n in g sla g stiftn in g e n finns b e stä m m e lse r o m e x is te n s m in im u m (b e n e f ic i u m ) i införsellagen (1 9 6 8 :6 2 1 ), u ts ökningslagen (1 8 7 7 : 3 1 s. 1) och lagen ( 1 9 7 0 : 2 1 5 ) om arbetsgivares k v ittn in g srä tt.

Enligt 10 § införsellagen b e s t ä m m e r u tm ä tn i n g s m a n n e n dels h u r m y c k e t s o m högst får innehållas vid varje avlöningstillfälle (in fö rs e lb e lo p p ) , dels e t t b e lo p p som skall förbehållas gäld enären f ö r eget underhåll o ch familjens behov samt till fullg örande av b e talnin gsskyld ighet till a n n a n , vilken vid införsel n ju t e r lika r ä tt so m sö k a n d e n eller b ä ttr e rätt än d e n n e ( f ö rb e h å llsb e lo p p ). Enligt f ö r a r b e te n a till b e s tä m m e ls e n (lagbe redningens b e tä n k a n d e U ts ö k n in g s rä t t III, SOU 1964:57 s. 138 o c h pro p . 1 9 6 8 :1 3 0 s. 100) b ö r f ö r b e h å llsb e lo p p fastställas i varje införselm ål efter er forderlig u tr e d n in g i fråga om g äld en ä ren s behov. B elo ppet b ör b e s tä m m a s ” på e t t tidsenligt sätt m e n kan naturligtv is in te sättas så h ö g t ” . Enligt 12 § fö rsta s t y c k e t skall beslu t o m införsel ändras om an le d n i n g f ö r e k o m m e r till det. 1 14 § föreskrivs a tt införsel fö r un d e rh å llsb id ra g har fö r e trä d e f r a m f ö r s katteavdrag. Vid a n n a n införsel h a r sk a tte a v d r a g e t för e trä d e . Är fråga o m införsel för olika slags fordringar, har de enligt 1 5 § gruppvis fö r e tr ä d e i den o rd n in g vari de u p p ta g i ts i 1 §, nämligen 1. u n d e rh å llsb id ra g enligt gif te rm å ls b a lk e n eller fö r ä ld r a b a lk e n , 2. k o m m u n a l a b id ragsfordringar, 3. s k a t t e r o c h a llm ä n n a avgifter s a m t 4. b ö te r och vitén.

F ö r u t m ä tn i n g i in n es tåen d e avlöning finns bestä m m e lse r i 67 b § uts ökningslagen (tillagd g enom 1 9 6 8 :6 2 3 ) . L ö n e u tm ä tn i n g får ej mot gäldenäre ns b e strid a n d e ske längre tid än tre - u ndanta gsvis sex

m å n a d e r u n d e r e t t o ch sam m a k alen d e rår. Enligt 67 b § f å r e n d a s t u t m ä ta s b e lo p p so m u p p e n b a r t överstiger vad som åtg år f ö r g äldenä rens och han s familjs försörjnin g sam t till fullgörande av u n d erh ållss k y ld ig h et som i övrigt åvilar h o n o m . I n n e b ö r d e n härav sägs i f ö r a r b e te n a (p r o p . 1 9 6 8 :1 3 0 s. 107) vara a t t gäld enären vid l ö n e u t m ä t n i n g skall förbehållas e tt beneficium som är avsevärt stö rre än m o tsv a ra n d e vid införsel. I s a m m a p aragraf p u n k t 7 föreskrivs a tt s k a tte a v d r a g har f ö r e tr ä d e f r a m f ö r u tm ä tn i n g . Enligt 17 § införsellagen går vidare införsel fö re u tm ä tn i n g . Införsel för fo r d ra n på b ö t e r o c h vitén skall dock ändras eller hävas, om u tm ä tn i n g d ärig en o m kan äga ru m fö r a n n a n fo r d ra n .

Av de angivna b e stä m m e lse r n a o m fö r e tr ä d e mellan olika avdrag fr a m g å r att fö lja n d e översiktliga fö r e tr ä d e s o r d n i n g gäller mellan införsel, s k a tte a v d r a g o c h u tm ä tn i n g . 1 in försel fö r u n d erh ållsb id rag , 2 s k a t te a v d r a g (p relim in är A-skatt, s jö m a n s s k a tt och k vars tående s k a t t) , 3 införsel fö r k o m m u n a la b id ragsfordringar, 4 införsel för re s ts k a t te r o c h a ll m ä n n a avgifter, 5 införsel fö r b ö t e r o c h vitén sam t 6 u tm ä tn i n g .

Vid k v ittn in g av arbetsgivares f o r d r a n på a rb etsta g are m o t a rb e ts ta g a res lö n e f o r d r a n får enligt 4 § lagen o m arbetsgiv arens k v ittn in g s rä tt k v it tn in g ske en d a st m o t d e n del av lö n e f o r d r in g e n som u p p e n b a r t överstiger vad so m å tg år för a rb e ts ta g a re n o c h han s familjs försörjning s a m t till fullgörande av u n d e rh å llss k y ld ig h e t som i övrigt åvilar h o n o m . I n n a n k v ittn in g få r ske, skall ar betsgiv aren från u tm ä tn i n g s m a n in h ä m ta b esked o m h u r s t o r del av lö n e f o rd ri n g e n som skall vara s k y d d a d m o t k v ittn in g (6 §). 1 princip gäller h ä r sam m a regler so m vid lö n e u t m ä t n in g , m e n vissa avvikelser kan f ö r e k o m m a . S å lu n d a a n f ö r d e p a r t e m e n t s c h e f e n i p ro p . 1970 :9 4 s. 4 6 a tt e f te r s o m k v ittn ingsavdrag i m o t s a t s till l ö n e u t m ä t n i n g kan ske u n d e r o begräns ad tid, d e t k an vara b e fo g a t a tt fastställa e t t n å g o t större b e n e f ic iu m än vid lö n e u t m ä t n in g , som j u b ara kan pågå u n d e r viss tid.

Av det a n f ö r d a fr am går att olika regler gäller fö r fa stställande av f ö r b e h å lls b e lo p p enligt olika lagstiftning. Vid u tf o r m n in g e n av b e s tä m m elsern a om e x is te n s m in im u m vid ta x e r in g och s k a tte a v d r a g har h änsyn tagits till sk attelag stiftn in g en i s t o r t . I införsellagen, u ts öknin gslagen och lagen om arbetsgivares kvittningsrätt h a r reglerna k u n n a t u tf o r m a s något friare. Men inte ens här gäller in b ö r d e s s a m m a regler. U tsökningsla gens b e stä m m e lse r o m beneficium är b ety dlig t frikostigare än införsellagens (jfr p r o p . 1 9 6 8 :1 3 0 s. 1 0 7 - 1 1 5 ) . Sä t . e x . har u tm ä tn i n g s m a n n e n sås om ovan n ä m n t s - att fas tställa e t t högre fö r b e h å lls b e lo p p vid l ö n e u t m ä t n in g än vid införsel. Det må oc kså framhållas att u tm ä tn i n g s m a n n e n över h u v u d taget in te är b u n d e n av n o r m a lb e l o p p som

rik s s k a tte v e r k e t har a tt fastställa. In te heller gäller - så som för s k a t te m y n d ig h e t e r n a - n åg o n begrä nsnin g u p p å t då u tm ä tn in g s m a n fastställer fö r b e h å llsb e lo p p .

Avslutningsvis m å a nföras a t t b la n k e t te n fö r a n sö k a n o m ex is te n s m in i m u m vid sk a t te a v d r a g in n e h å lle r u t r y m m e fö r uppgift h u ru v id a införsel för un d e rh å llsb id ra g i sö k a n d e n s lön beslu tats. Den lokala s k a t te m y n d ig h e te n s b eslut o m n e d s ä ttn in g av s k a tte a v d r a g m e d h ä n s y n till ex is te n s m i n im u m in n e h å lle r bl. a. följande i n f o r m a t io n :

D e tta beslut u p p h ö r a t t gälla o m e d e l b a r t om i den skattskyldig es avlöning beviljas införsel för u n d erh ållsb id rag . Den sk attsk y ld ig e äger därvid göra n y fram ställning h os d en lo kala s k a t te m y n d ig h e t e n .

K ro n o fo g d e m y n d ig h e t e n s be slut o m införsel i lön in nehålle r följande t e x t :

Beslut o m e x is te n s m in im u m vid arbetsg ivare ns avdrag fö r prelim in är A-skatt o ch k vars tående s k a t t m eddelas av lokal s k a t te m y n d ig h e t e f te r a n s ö k a n av g äldenä ren.

M o tio n e n

M o tio n ä re r n a a n f ö r a t t s y f te t m e d e x is te n s m in im u m bl. a. är a tt i p rincip ge den enskild e en f ö r m å n , d e t vill säga e t t b o tt e n b e l o p p so m v e d e rb ö r a n d e skall få behålla fö r egen del i s a m b a n d m e d införsel i lönen. T y v ä rr, f o r t s ä t t e r m o t io n ä r e r n a , ä r be stä m m e lse r n a o m e x is te n s m in im u m så u t f o r m a d e , a t t skilda m y n d i g h e t e r fa stställer e x is te n s m in i m u m i sa m b a n d m e d u t ta g a n d e av u n d erh ållsb id rag och av s k a t t, vilket ib land få r den p ra k tis k a kon sek v en s en a t t d en ensk ilde inte erhåller något b o t t e n b e l o p p fö r sin exis tens. Visserligen s ä tts först u n d a n e tt b e lo p p fö r un d e rh å llsb id ra g , m e n sam tid ig t visar d e t sig kan sk e a tt v e d e rb ö r a n d e oc kså skall b etala kvars katt. Det kan dä in tr ä f f a a tt v e d e rb ö r a n d e inte får u t e tt öre av sin lön, u t a n h ela s u m m a n dra s av arb etsg ivaren fö r olika än d a m å l. A tt så sker b ero r enligt m o t i o n ä r e r n a på a t t flerta let lö ntagare föreställer sig a t t om de f a tt e tt e x is te n s m in im u m fastställt av k r o n o f o g d e m y n d i g h e t, så gäller d e tt a f ö r hans lön över h u v u d taget. De k ä n n e r nämligen i regel inte till a tt de m åste gä till lokala s k a t te m y n d ig h e t e n för a t t få fastställt e t t särskilt e x is te n s m in i m u m so m gäller s k a t te n . En möjlighet a t t lösa p r o b l e m e t sy nes m o t io n ä r e r n a vara a tt man in f ö r e tt e x is te n s m in im u m en gång för alla, så a tt a rb e tsta g a re n alltid g ara ntera s e t t b o tt e n b e l o p p fö r a tt k u n n a klara sin exis tens. Även a n d ra lösningar än a lt fastställa e t t enhetligt e x is te n s m in im u m är enligt m o t io n ä r e r n a tä n k b a r a . Det väsentliga är enligt m o tio n ä r e r n a s m ening a t t reglerna i u p p b ö r d s f ö r f a t tn i n g a r n a och de regler s o m finns i u ts ö k n in g s r ä tte n s a m o rd n a s, så a t t en a rb etsta g are när e x is te n s m in im u m fastställts för h o n o m då d e t gäller en sk u l d , exem pe lv is u n derhållsbidrag, inte skall

riskera a tt på g r u n d av en a n n a n sk u ld , exem pe lvis k v a rs k a tt, få avdrag på sin lön u ta n a t t h ä n s y n tas till e x is te n s m in im u m .

M o tio n ä re r n a anser vidare a tt det o ck så finns skäl p rö v a frågan o m st o rle k e n av o c h m e t o d e r n a f ö r fas tställan d et av e x is te n s m in im u m . De av ri k s s k a t te v e r k e t (tidigare C F U ) fa stställda b e lo p p e n o c h reglerna fö r fa s tställande av e x is te n s m in i m u m är m y c k e t strä nga o c h h a r i m ånga fall fö r ö d a n d e in v erk an på p e r s o n e r m ed svår social a n passning, a n f ö r m o t i o n ä r e r n a . Även fö r den välanpassade sägs de strä nga reglern a k u n n a vara fö r k ro s s a n d e . Tristessen f ö r den so m lever på e x is te n s m in i m u m är m å n g o m v it tn a d fram h åller m o t i o n ä r e r n a o c h p e k a r på a tt d e n so m har a tt leva på e x is te n s m in im u m in te kan u n n a sig m y c k e t av d e t s o m a n d ra b e tr a k t a r som själv klarheter, t. ex. en daglig tidning, b io b e s ö k , f r itid s a k ti v itete r. M o t io n ä re r n a fr a m h å lle r a tt d e n n a låga le v n a d s s ta n d a rd också v erkar som en spiral n e d å t f ö r m å n g a ; m a n resignerar, m i s t e r m o t iv a t io n e n fö r a t t a r b e t a och a lk o h o le n blir k anske e t t k ä rt tr ö s te m e d e l.

Starka skäl ta lar enligt m o t io n ä r e r n a f ö r en icke oväse ntlig u p p r ä k n i n g av n o r m a lb e l o p p e n f ö r e x is te n s m in im u m . U tg å n g s p u n k te n fö r beslut om n o r m a l b e l o p p b ö r d ä rf ö r vara a t t u tta g av s k a t t o ch u n d e rh å lls b id ra g inte sk er i i n k o m s t e r som m o tsv a ra r eller ligger u n d e r de n o r m a lb e l o p p so m tilläm pas fö r socialhjälp. M o tio n ä re r n a p å p e k a r a tt ce n tr a la f o l k b o k f ö rings- o c h u p p b ö r d s n ä m n d e n vid be slut o m n o r m a lb e l o p p f ö r e x is te n s m i n im u m visserligen hittills ty c k s ha tagit viss h ä n s y n till socialhjälpsnivån ge n o m a tt utgå från Svenska k o m m u n f ö r b u n d e t s aktu ella r e k o m m e n d a tion angående in t e r k o m m u n a l e rs ä ttn i n g f ö r utgiven socialhjälp. De fr a m h å l le r d o c k a tt n ä m n d e n s b eslut långt ifrån ö v e r e n s s tä m m e r med K o m m u n f ö r b u n d e t s r e k o m m e n d a t io n e r . F ö r år 1970 övers tiger så lunda e rs ä ttn i n g s b e lo p p e n de fö r e x is t e n s m in i m u m fas tställda n o r m a lb e l o p p e n fö r sam tliga kategorier. M o tio n ä re r n a a n f ö r a tt skillnaderna f ö r e x e m p e l vis m a k a r u t g ö r respektive 1 6 6 0 , 1 4 6 0 o ch 9 6 0 kr. i o rts g r u p p e r n a 3 , 4 o ch 5 s a m t f ö r barn 9 0 0 kr. i o r t s g r u p p e r n a 3 och 4 s a m t 8 4 0 kr. i o r t s g ru p p 5. M otio n ä re r n a a n ser m e d h ä n s y n härtill a tt stö rre h ä n s y n än hittills b ö r tas till de sociala a s p e k t e r n a vid b e s tä m m a n d e av b e lo p p e n och reglerna för e x is te n s m in im u m vid införsel i lön.

Förslag o m s a m o rd n in g av b eslu t o m e x is te n s m in im u m o c h fö rbehållsbelo p p

I b e t ä n k a n d e t ” U ts ö k n in g s rä tt l i l . E x e k u ti o n i lön, ben eficiu m m. m . ” (S O U 1 9 6 4 :5 7 ) , s. 140 f., a n f ö r d e la gberedningen följande:

I m o t s a ts till vad som är fallet vid införsel beakta s g äldenä rens behov av e x is te n s m in im u m icke vid s k a tte a v d r a g utan att g äld en ä ren gör a n s ö k a n h ä r o m . D e tta s a m m a n h ä n g e r bl. a. med att sk a tte a v d r a g f ö r e k o m m e r i alla fall då p relim in är A -skatt betalas o ch att det m e d h ä n s y n till s k a t te ta b e lle r n a s k o n s t r u k ti o n m. m. n o rm a lt icke e r f o r d r a s att

särskilt fö r b e h å ll görs fö r a tt tillgodose g äldenä rens behov av m e d e l för eget o c h familjens uppehälle. O m em e lle r tid gäldenä ren har a t t sam tidigt vid kännas s k a tte a v d r a g o c h införsel, blir h a n s t u n d o m m y c k e t h årt b e tu n g a d . D et i införsel b eslu tet fö r b e h å ll n a b e lo p p e t sk y d d a s , såsom n ä m n t s , icke u t a n vidare m o t s k a tte a v d r a g , o c h gäld enären har icke alltid f ö r s tå n d a tt i tid tillvarataga sin r ä tt g e n o m hänvändelse till lokal s k a t te m y n d ig h e t . M issförh ållandet b ö r k u n n a rättas m e d jämföre lsevis e n k la m ed el. U tm ä tn in g s m a n synes så lunda b ö ra åläggas a t t sä n d a e tt e x e m p la r av s itt införselbeslu t till lokal s k a t te m y n d ig h e t så snart an le d n in g därtill f ö r e k o m m e r , o c h s k a t te m y n d ig h e t e n b ö r i sin tu r , när s å d a n t be slut in k o m m e r , ex offic io prö va o m sk a tte a v d r a g e t b ö r minskas. F ö r ä n d a m å le t e rf o rd ra s att en in s t r u k t o r i s k föreskrift m e d d e la s för u tm ä tn i n g s m ä n n e n o c h ä ndring s k e r i U p p b F . Bere dningen f ö r o r d a r , a tt så sker.

V a d b e re d n in g e n f ö r o r d a t h a r inte fö r a n le t t lagändring eller an n a n åtgärd.

R ik s s k a tte v e r k e t h a r i sitt remissvar k o m m e n te r a t lagberednin gens u tt a l a n d e (se s. 15).

Tidigare riksdagsbehandling angående bestäm m elserna om existen sm in i mum

a. H ö jn in g av b e lo p p e n fö r e x is te n s m in im u m

Frå g a n o m h ö jn in g av n o r m a lb e l o p p e n h a r tidigar e p rö v ats av riksd agen. I m o t i o n 1966:11:23 av h e r r a r S jö h o lm o c h R u b in h e m s tä lld e s således a t t riksdagen m å t te b eslu ta a t t h os Kungl. Maj:t begära en översyn av b e s tä m m e ls e r n a o m e x is te n s m in im u m i d e t särskilda fallet för a t t tillgodose d e t enligt m o ti o n ä r e r n a föreliggande b e h o v e t av e n h ö jn in g av n o r m a lb e l o p p e n f ö r ex is te n s m in im u m . B evillningsuts kottet a n f ö r d e h ä r o m bl. a. fö lja n d e (B eU 1 9 6 6 :1 7 s. 16):

U t s k o t t e t vill särskilt framhålla a tt de av c e n tr a la fo lk b o k fö rin g s- o c h u p p b ö r d s n ä m n d e n fastställda n o r m a lb e l o p p e n fö r e x is te n s m in im u m är avse dda a t t tjän a till ledning vid b e s t ä m m a n d e av e x is te n s m in im u m i varje en sk ilt fall. I p r a k tik e n h a r d en lokala s k a t te m y n d i g h e t e n med b e a k ta n d e av n ä m n d e n s anvisningar rö r a n d e avvikelser från n o r m a l b e l o p pen m öjlighet a t t fastställa e t t e x is te n s m in im ib e lo p p , som ligger högre än n o r m a lb e l o p p e t m e n som d o c k aldrig får överstiga s u m m a n av gällande ortsavdrag och m a x im ib e lo p p f ö r avdrag för n e d s a t t sk a t te f ö r m å g a . Vid införsel i lön fö r u tta g a n d e av u n d e rh å llsb id ra g är u tm ä tn i n g s m a n n e n ö ver h u v u d taget in te b u n d e n av cen tr a la f o lk b o k fö rin g s- o c h u p p b ö r d s n ä m n d e n s anvisningar u ta n h a r v id s trä c k t a b e fo g e n h e te r a tt frän fall till fall pröva h u r s t o r t b e lo p p , so m skall förbehåll as den underhållsskyld ige. U n d e r hänvis ning till det ovan a n f ö r d a av s ty rk e r u t s k o t t e t bifall till m o t i o n e n II:23.

U ts k o t t e t hem ställde a tt m o t io n e n icke m ä tte fö r a n le d a någon riksd agens åtg ärd. Riksdagen biföll u ts k o tt e t s h em ställan.

Förslag om a tt fö r b e h ä lls b e lo p p vid införsel skall sam m a n fa lla med so c ia lh jä lp sb e lo p p e n b e h a n d la d e s vid 1968 års riksdag. I m o tio n e n 1968:11:1244 av h err Svensson i Kungälv m. fl. i an led n in g av pro p . 1 9 6 8 :1 3 0 m e d förslag till införsellag m. m. u tt a la d e m o tio n ä r e r n a att svåra p r o b l e m ors akats av a tt fö r b e h å lls b e lo p p e t i den dittillsv ara nde tilläm p n in g en vida un d ers tig it socialhjälpens o bligatoriska del, d.v.s. den hjälp so m alla h a r r ä tt till o c h so m skall täck a uppehälle o c h eventu ella v å rd b e h o v . M o tio n ä re r n a ansåg a t t införsellagens fö r b e h ä lls b e lo p p o ch n ä m n d a socialhjälp b ö r s a m m a n fa lla , lämpligen på d e t s ä t te t a tt u tm ä t n i n g s m ä n n e n följer den socialh jälp stax a som a n ta g its so m n o r m för s o c ia ln ä m n d e rn a . M o t io n s y r k a n d e t innehöll a tt riksd agen skulle u tta la a tt fö r b e h å lls b e lo p p e t i görligaste m an skall s a m m a n fa lla m ed gällande s o cialhjälpsnorm er.

F ö rs ta la g u t s k o t te t a n fö r d e i sitt av riksdagen g o d k ä n d a u tl å ta n d e 1 968:4 8.

Som fr a m g å r av d e t föregående är be stä m m e lse n o m fö r b e h å lls b e lo p p e t allm ä n t avfa tta d . D e tta är också n ö d v ä n d ig t e f t e r s o m vid prövningen h ä n s y n m åste tas till o m s tä n d i g h e te r n a i varje särskilt fall. Avsikten är a tt f ö r b e h ä lls b e lo p p skall fastställas i varje in förselmål, varvid gäld enäre ns fasta u tg ift e r fö r h y ra o c h k o s t n a d e r so m är fö r e n a d e m e d a r b e t e t, såsom f ö r a rb e ts re d s k a p o ch f ö r resor, skall beakta s. Vidare b ö r sjuklighet och inva liditet in o m familjen inverka på b e d ö m n in g e n . Av bety delse kan också vara h u r länge införseln kan beräknas pågå. Princip en om individuell prövning skall enligt fö r a rb e te n a till socialhjälpslag en oc kså gälla vid m e d d e l a n d e t av socialhjälp T illäm pningen av den n ä m n d a prin cip en u te s lu te r natu rligtvis inte a tt det kan vara lämpligt a tt , såsom s k e r på m ånga håll hos in d r iv n in g s m y n d i g h e te r n a o ch s o c ia ln ä m n d e rn a , u t n y t t j a tabeller m e d n o rm a lb e l o p p för olika f a m ilje situ a tio n e r till ledning fö r b e d ö m a n d e t i de särskilda fallen, fö r u t s a t t a tt v e d e rb ö r a n d e tjä n s te m a n inte k ä n n e r sig alltfö r b u n d e n av tabellerna. Vad ovan sagts visar e m e lle r tid a tt det in te är möjligt a t t u p p n å full ö verens stäm m else mellan f ö r b e h ä llsb e lo p p och socialhjälp ens o b lig ato r isk a del. - Det kan tilläggas a tt den tax a m o t io n ä r e r n a å sy f tar to r d e vara en av Svenska k o m m u n f ö r b u n d e t s socialsektion u ta r b e t a d e rs ä ttn in g s ta x a i fråga om k o m m u n e r n a s in b ö r d e s ers ä ttn in g ssk y ld ig h e t, vilken in te är a vsedd a tt a n v ä n d a s s o m n o r m f ö r utg ivande av u n d e r s tö d .

S o m m o t io n ä r e r n a fr a m h å lle r ä r det givetvis ö n sk v ä r t a t t if rågavarande b e lo p p i huv u d sak ö v e re n s stä m m e r . Avvikelserna sy nes också, a tt d ö m a av det m aterial u t s k o t t e t h a f t till sitt fö r fo g a n d e , i a llm ä n h e t vara ganska sm å, varför de p åtalade o lä g e n h e te r n a inte to rd e vara av större bety delse. Socialhjälpens b elopp sy nes e m e lle r tid f. n., f r a m f ö r allt da underhållsb ö r d a n är s t o r , ligga något över f ö r b e h å lls b e lo p p e t. I sådan a fall kan alltså g äldenä ren, dä införsel m e d d e la s, tvingas a t t leva pä en lägre st a n d a r d än socialhjälpstag are i allm ä n h e t. Frekvensen av dessa fall to rd e e m elle rtid k o m m a a l t bli m in d re , o m den p r o p o s iti o n , nr 144, om höjning av m a x im ib e lo p p e t f ö r e x t r a avdrag fö r n e d s a t t sk a tte f ö r m å g a vid in k o m s t b e s k a tt n in g e n , som nyligen förelagts riksdagen, blir bifallen. Härig en o m möjliggörs nämligen h ö jn i n g a r av de n o rm a lb e l o p p för e x is te n s m in im u m , s o m enligt vad ovan sagts allm änt tjä n a r till ledning vid u tm ä tn in g s m ä n n e n s b e s t ä m m a n d e av f ö r b e h å lls b e lo p p e t. Fn h ö jn i n g av n o r m a lb e l o p p e n kan d ä r f ö r fö r v ä n ta s i m o tsv a ra n d e män leda till en 1 * Riksdagen 1171. 8 saini. Nr 19

enligt u t s k o t t e t s m e n in g synnerligen v älm otiverad höjning av gäldenäre ns fö r b e h å llsb e lo p p . D ä rm e d to r d e m o tio n ä r e r n a s ö n s k e m å l i h u v u d s a k bli tillgodosedda.

S o m fr a m g å r av d e t ovan a n f ö r d a (s. 4) g e n o m f ö r d e s år 1968 den i p ro p . 1 9 6 8 :1 4 4 fö reslagna höjn in g en av d e t e x t r a avdraget fr å n 4 500 k r o n o r till 6 0 0 0 k r o n o r .

Den 20 n o v e m b e r 1969 besvar ade fi n a n s m in is te rn i a n d ra k a m m a r e n en fråga av fru G ra d in , om h a n avsåg a t t fö r e ta en sådan än d rin g av n o r m a l b e l o p p e n för e x is te n s m in im u m , a tt dessa kan k o m m a a tt överstiga k o m m u n e r n a s n o r m e r för socialhjälp o c h d ä r m e d m edge ö k a t h ä n s y n s tagande till v e d e r b ö r a n d e s fa k tisk a k o s t n a d e r f ö r uppehälle jä m te o b lig ato risk a u tg i f t e r så som u n d e rh å l ls b id ra g till m inderårig a barn . F in a n s m in is te rn erin ra d e om a t t n o r m a lb e l o p p e n för ex is te n s m in im u m årligen fastställs av cen tr a la f o lk b o k fö rin g s- o c h u p p b ö r d s n ä m n d e n , varvid n ä m n d e n b e a k ta d e såväl ö k n in g e n i le v n a d s k o s tn a d e rn a som Svenska k o m m u n f ö r b u n d e t s sen as te i n t e r k o m m u n a l a e r s ä ttn in g sta x a för socialhjälp. H an erin ra d e vidare om a t t d en ra m in o m vilken n o r m a l b e lo p p e n kan b e s tä m m a s vidgats g e n o m beslut av riksd agen år 1968 sam t b e t o n a d e a tt n o rm a lb e l o p p e n kan frångås av olika skäl, t. ex. vid höga b o s t a d s k o s t n a d e r , d ie tk o s t, un d erh åll till m a k e o c h barn som ej bor h e m m a . Även i a n n a t fall får e x is te n s m in im u m b e stäm m as högre än n o r m a lb e l o p p e t, o m särskilda skäl föreligger, fr a m h ö ll han.

F in a n s m in is te r n p e k a d e också på a t t b e lo p p e t o m prövas varje år, varvid m a n ta r h ä n s y n till k o s t n a d s ä n d rin g a r enligt k o n s u m e n tp r is in d e x . Man kan natu rligtv is även ta vissa a n d ra h ä n s y n , a n fö r d e han o c h tilläde a tt d e t t a j u in te är en vete nskap so m är f ö r evigt fa stspikad. Men, f o r ts a tte fi n a n s m in is te rn , m a n h a r h a f t e tt intre sse av att få hygglig k o rr e s p o n d e n s m ellan k o m m u n e r n a s n o r m e r f ö r socialhjälp o c h de n o r m e r fö r e x i s te n s m in i m u m so m s k a t te m y n d ig h e t e r n a och i sista hand k r o n o f o g d e m y n d ig h e te r n a k o n f r o n te r a s med.

F in a n s m in is te r n a n fö r d e vidare a tt , n ä r h a n g jo r t jä m fö re lse r mellan d en i n t e r k o m m u n a l a socialh jälp staxans n o r m e r o c h n o r m e r n a fö r exi s te n s m in im u m , h an h a r lagt m ä r k e till a tt i de allra flesta fall är e x is te n s m in im u m högre än de i n t e r k o m m u n a l a c lea rin g n o r m ern a.

F in a n s m in iste rn förkla rade sig vara m e d v e te n o m a tt det är m y c k e t svårt a tt u p p stä lla n o r m e r fö r socialhjälp för k o m m u n e r n a . De h a r friare m ö jlig h eter a t t b e d ö m a det enskild a fallet, o c h följaktligen finns det säkerligen åtskilliga fall där man b e d ö m e r socialh jälp en gen erösare än vad n o r m e r n a för e x is te n s m in im u m r e p r e s e n te r a r, m e n det finns oc kså e x e m p e l pä m o ts a ts e n . F in a n s m in iste rn a n fö r d e a tt man in te h a f t n åg o t a n n a t a t t r ä t ta sig e f t e r än de av k o m m u n e r n a själva up p g jo rd a i n t e r k o m m u n a l a n o r m e r n a för socialh jälp en, och e x is te n s m in im u m har anpassats e f te r dessa. Men, tilläde h a n , n o r m e r n a revideras varje år, och i fin a n s d e p a r t e m e n t e t och bland s k a t te m y n d ig h e t e r n a har man en a m b i

tion a tt fö r sö k a anpassa reglerna e f t e r verkligheten som den u tv e c k la r sig.

I m o t i o n e r n a 1970:1 :220 av fru Lilly Ohlsson o c h h e rr M årtenss on s a m t 11:262 av h e rr Ja d e s tig och fru G ra d in anhölls a t t riksdagen skulle hem s tälla a tt Kungl. Maj:t f ö r a n s ta lta r o m en översyn av in s tr u k t i o n e n till cen tr a la fo lk b o k fö rin g s- o ch u p p b ö r d s n ä m n d e n så a t t e t t stö rre h ä n s y n s ta g a n d e till de sociala a s p e k t e r n a vid b e s t ä m m a n d e av b e lo p p e n och reglerna för e x is te n s m in im u m vid införsel i lön k an göras.

M o tio n e r n a b e h a n d la d e s av b e v illin g su tsk o tte t i dess b e t ä n k a n d e 1970:3 1. På u ts k o t t e ts h em s tällan avslogs m o tio n e r n a . I sin m o tiv erin g erin ra d e u t s k o t t e t - e f t e r a t t h a re d o g jo rt f ö r C F U : s tillvägagångssätt vid fastställande av n o r m a lb e l o p p e n - o m vad u t s k o t t e t y t t r a t i s itt u tl å t a n d e 1966 :1 7 (se s. 8) s a m t a n f ö r d e m ed hänvisnin g därtill a t t d e t av m o t io n ä r e r n a aktualis erade p r o b le m e t i regel to r d e k u n n a lösas in o m ram e n fö r gällande lagstiftn ing g e n o m en generös to l k n in g av b e g re p p e t e x is te n s m in im u m , där sociala o c h a n d ra f ö r h å lla n d e n m o tiv e r a r d e tta .

b. G en erellt verka n d e e x is te n s m in im u m

F in a n s m in is te rn be sv arade den 6 april 1965 i a n d ra k a m m a r e n en fråga av h e rr Sjö holm a n g å e n d e e x is te n s m in im u m vid avdrag för s k a tt. Frågeställare n hade an sett a t t d e t bo rd e finnas generella b e stä m m e lse r o m a tt arbetsgivare skall tillse a tt a rb etsta g aren får behålla e t t b e lo p p som svarar m o t e x is te n s m in im u m . F in a n s m in iste rn fr am h ö ll fö r sin del a t t arbetsg ivaren in te alltid k ä n n e r till de relevanta o m s t ä n d i g h e t e r n a i det enskild a fallet. Han vet således in te om a rb etsta g aren h a r sidoink o m s t, k a p ita lin k o m s t, f ö r m ö g e n h e t m. m. och in te heller h u r st o r fö rsö rjn in g sb ö rd a a rb e tsta g a re n har. Det to r d e d ärfö r, a n f ö r d e f in a n sm i n is tern vara n ö d v ä n d ig t a tt bibehålla d e t i u p p b ö r d s f ö r o r d n i n g e n angivna f ö r f a r a n d e t , varigen om den lokala s k a t te m y n d i g h e t e n e f t e r a n sö k a n m e d d e l a r beslut om a tt — m e d h ä n sy n till e x is te n s m in i m u m s k a tte a v d r a g in te skall ske eller ske m e d lägre belopp än eljest.

S k a t t e u t s k o t t e t b e h a n d la d e u n d e r vårsessionen av å r e t s riksdag en m o t io n 1 9 7 1 :1 0 av h e rr Sjö h o lm (fp), vari y r k a d e s a tt reglern a om e x is te n s m in im u m u t f o r m a s så a tt arbe tsg iv are n alltid a u t o m a t i s k t skall fö r b e h å lla a rb e tsta g a re n e t t visst m in im ib e lo p p av lö nen. L ik so m i fö r ev aran d e till la g u t s k o t te t r e m it te r a d e m o t io n g r u n d a d e s y r k a n d e t på a t t de skattskyldiga — av o k u n n ig h e t eller m issförstånd - i vissa fall u n d e r l å te r a t t h o s d e n lokala s k a t te m y n d i g h e t e n a n s ö k a o m e x is te n s m i n im u m , vilket kan ha till följd a t t ar betsgiv aren gör avdrag f ö r p re lim in ä r o c h slutlig s k a t t m e d b e lo p p m o tsv a ra n d e hela eller i d e t n ä r m a s te hela lönen. U n d e r lå t e n h e te n a tt göra sådan a n sö k a n k u n d e enligt m o t io n ä r e n t. ex. b e r o på a tt den skattskyldige felaktigt a n s e t t e t t av k r o n o f o g d e m y n d ig h e te n i s a m b a n d m e d införsel fastställt e x is te n s m in i m u m gälla även fö r sk atteavdrag.

M o t io n e n b e h a n d la d e s i s a m b a n d med att u t s k o t t e t b e h a n d la d e pro p. 1 9 7 1 :1 0 4 m e d bl. a. förslag om a tt h ä n s y n skall tas till s k a t te r e d u k t io n vid b e r ä k n in g av e x is te n s m in im u m vid b e sk a ttn in g e n . U t s k o t te t a n f ö r d e bl. a. (S k U 1 9 7 1 :3 6 ) a tt d e t in te ville b estrid a, a t t sådana s itu a t io n e r som m o t io n ä r e n an g e tt i vissa undan tag s fall kan u p p k o m m a . U ts k o t te t a n f ö r d e vidare a t t avdrag för k v a rs tå e n d e s k a tt i m ånga fall givetvis m e d f ö r a t t den sk attsk y ld ig e tvingas leva på en väsentligt lägre s ta n d a r d än eljest. D e tta är em e lle r tid ett p ro b l e m , som in t e kan lösas på d e t sätt som m o t io n ä r e n föreslår, fram höll u ts k o t t e t. In te heller o m hela lö n en skulle gå åt till avdra g f ö r p relim in är och k vars tående sk a t t m. m. k u n d e enligt u t s k o t t e t s u p p f a t tn i n g ett a n s ö k n i n g s fö r fa ra n d e undvaras i existensm inim ifallen. Det kan nämligen in te antas, f o r ts a t t e u t s k o t t e t , a tt en arbetsgiva re i a llm ä n h e t k ä n n e r till arbe tsta g a re n s sid o in k o m s t, f ö r m ö ge n h e t, fö r sö rjn in g sb ö r d a , m akes in k o m s t m. m. Avslutningsvis a n fö r d e u t s k o t t e t a tt det givetvis i och fö r sig är beklagligt att fö rb iseen d e av ifrå gavara nde slag k a n fö r e k o m m a . U ts k o t t e t f ö r u ts a t t e em ellertid a tt rik ssk attev erk et i sin in f o rm a tio n s v e rk s a m h e t äg nar u p p m ä r k s a m h e t även åt d e n n a fråga. Med d e t a n fö r d a av s ty rk te u t s k o t t e t bifall till m o t io n e n . Rik sd agen biföll u t s k o t t e t s he mställan.

Remissvaren

a. S a m m a n fa ttn in g

Vad först b e tr ä f f a r m o tio n ä r e r n a s förslag o m s a m o r d n i n g m e l l a n u t m ä t n i n g s m ä n n e n s o c h d e l o k a l a s k a t t e m y n d i g h e t e r n a s b e s l u t o m e x i s t e n s m i n i m u m a n fö r rik s s k a tte v e r k e t a tt verk et in te vill m o t s ä t t a sig en ö vers yn av reglerna o m e x is te n s m in im u m i u p p b ö r d s - o c h u ts ö k n in g s f ö r f a ttn in g a r n a även o m d e t to r d e vara svårt a tt å s t a d k o m m a särskilt m y c k e t u ta n a tt i väsentlig grad ru b b a p rin cip ern a o c h reglerna f ö r b e s k a ttn in g e n . Mot b a k g ru n d e n av vad m o t io n ä r e r n a a n f ö r t o m d e t ön sk v ärd a i en sa m o r d n in g av olika f ö r b e h å llsb e lo p p e rin rar v e rk e t om att lagstiftarens avsikt varit att å s t a d k o m m a olika sådana b e lo p p f ö r olika situ a tio n e r. V erket säger sig ha för avsikt a tt i sam rå d m e d e x e k u tio n s v ä s e n d e ts o rg a n is a tio n s n ä m n d u n d e rs ö k a h u ru v id a m ed gä llande lagstiftn ing en längre gående s a m o r d n in g kan ske mellan m y n d i g h e t e r n a vid beslut om ex is te n s m in im u m o ch fö rb eh ållsb elo p p .

S o cia lstyrelsen ti llsty rk e r pä det livligaste m o tio n ä r e r n a s förslag om en översyn av reglerna o m e x is te n s m in im u m i u p p b ö r d s - o c h u ts ö k n in g s f ö r fa ttn i n g a rn a i syfte a tt fä till stä n d en s a m o r d n in g av reglerna. E x e k u tio n s v ä s e n d e ts o rg a n isa tio n sn ä m n d , d e lokala s k a tte m y n d ig h e te r n a och k r o n o fo g d e m y n d ig h e te r n a i S to c k h o lm s län, F öreningen Sveriges fö g d e r ic h e fc r, F ö ren in g en Sveriges k ro n o fo g d a r samt Sveriges socialtjä n ste m a n n a fö rb u n d tillstyrk er oc kså m o tio n ä r e r n a s förslag om en

u tr e d n in g o m s a m o rd n in g av reglerna o m e x is te n s m in im u m , bl. a. m e d h ä n s y n till a tt de o lä g e n h e te r s o m vid ti lläm pning av reglerna kan u p p k o m m a fö r den enskild e kan vara m y c k e t allvarliga. L ä n ssty re lse n i S to c k h o lm s län an se r a tt e t t sa m rå d mellan m y n d i g h e te r n a i alla beslut om e x is te n s m in im u m är vida överlägset e tt sy s te m där den ena m y n d i g h e te n skulle k o m m a a t t fastställa e t t e x is te n s m in im u m för bägge. Länsstyrelsen anser vidare a t t översyn av b estäm m elsern a o m e x is te n s m i n im u m b ö r ske g e n o m r ik ssk a tte v e r k e ts försorg. S is tn ä m n d a u p p f a t tn i n g delas av F ö ren in g en Sveriges fö g d e r ic h e fe r.

R ik s s k a tte v e r k e t t a r a v stå n d från förslaget a t t i n f ö r a e t t e x i s t e n s m i n i m u m e n g å n g f ö r a l l a o c h å b e r o p a r härvid fin a n sm in is te rn s den 6 april 1965 avgivna svar på en e n k e l fråga, vari en liknande t a n k e fr a m fö r ts . Såsom framgår av den fö reg åen d e red ogörelsen (s. 11) fr a m h ö ll fin a n sm in is te rn , a tt arb etsgivare n, som skulle ha a t t tillse a t t a rb e ts ta g a re n få r beh ålla e tt b e lo p p s o m svarar m o t e x is te n s m in im u m , in te alltid k ä n n e r till de relevanta o m s tä n d i g h e te r n a i d e t enskild a fallet, ex e m p e lv is fö r m ö g e n h e t , k a p it a lin k o m s t, fö rsörjnings b ö r d a , v a rf ö r d e t to rd e vara n ö d v ä n d ig t a tt bibeh ålla d e t i u p p b ö r d s f ö r o r d n in g e n angivna fö r f a r a n d e t. I flera av svaren från de lokala s k a tte m y n  d ig h etern a o c h k r o n o fo g d e m y n d ig h e te r n a i S to c k h o lm s län b erö rs fö revarande förslag. F le r ta le t a n ser d e t - på sam ma skäl so m finansm inis tern a n f ö r t — d o c k vara p r a k t is k t o g e n o m f ö r b a r t a t t en arb e tsta g a re alltid skall g aran teras e t t b o t t e n b e l o p p fö r a t t k u n n a klara sin existens. M otsvarande u p p f a t t n i n g h a r F ö ren in g en Sveriges fö g d e r ic h e fe r L ä n s s ty  relsen i S to c k h o lm s län a n ser också a t t i n f ö r a n d e t av e tt b o tt e n b e l o p p inte är ö n s k v ä r t eller änd am å lsen lig t. E x e k u tio n s v ä s e n d e ts organisationsn ä m n d erin ra r o m a tt både d e p a r t e m e n t s c h e f e n o c h lagberednin gen avvisat ta n k e n på a tt helt följa en sch ab lo n vid b e s t ä m m a n d e av fö r b e h å lls b e lo p p e t vid in f ö rse l u ta n a n s e tt det n ö d v ä n d ig t a t t av h ä n sy n till d e n enskild e uppställa vissa krav på individ uell h andlä ggning av varje mål. N ä m n d e n delar d e n n a u p p f a t t n i n g sam tidigt som n ä m n d e n b iträ d e r m o t io n ä r e r n a s mening a tt de i m o t io n e n påtalade k o n s e k v e n s e rn a av n u v a ra n d e regler b ö r eliminera s. Också F öreningen Sveriges k r o n o fo g d a r an ser a t t , o m in f ö rs e l in s titu te t skall k u n n a tilläm p as på e t t riktigt sätt, individuell prövning m ås te tillgripas vid fas tställande av e x is te n s m in i m u m .

K ro n o fo g d e m y n d ig h e te n i S ö d e rtä lje samt de lokala s k a tte m y n d ig h e  terna i N o rrtä lje och Täby fö g d e r ie r är inte f r ä m m a n d e för ta n k e n att e x is te n s m in im u m skall b e s t ä m m a s en gäng för alla, även om de för k la ra r sig vara m e d v e tn a o m a tt vissa n a c k d e l a r är fö r e n a d e m ed e t t så d a n t system. K r o n o fo g d e m y n d ig h e te n i D a n d e ry d an ser a tt det är ö n sk v ä r t att det b e lo p p som gäld enären u n d e r alla f ö r h å lla n d e n skall erhålla av sin lön b e s tä m m e s m e d u tg å n g s p u n k t frän en och s a m m a s c h a b lo n oavsett vilken

m y n d ig h e t som har a tt fastställa det o c h vilken ty p av mål eller ärende det gäller.

S o cia lstyrelsen anser i likhet m e d m o t i o n ä r e r n a a tt lö ntagaren alltid skall g ara ntera s e t t b o tt e n b e l o p p s o m möjliggör f ö r h o n o m att klara sin ex istens.

S o cia lstyrelsen tills ty rk e r bifall till m o t io n s y r k a n d e t a tt s tö rre h änsyn än hittills b ö r ta s till d e s o c i a l a a s p e k t e r n a v i d b e s t ä m m a n d e a v n o r m a l b e l o p p e n fö r e x is te n s m in im u m i lön. Sty relsen f ö r o r d a r a tt n o rm a l b e l o p p e n a n k n y t s till b a s b e l o p p e t i A TP eller på a n n a t sätt görs vä rd e b e s tä n d ig t. D e lokala s k a tte m y n d ig  heterna i N a cka och S o lle n tu n a fö g d e r ie r an ser a t t man b ö r överväga m öjlighete n a tt göra n o rm a lb e l o p p e n in dexreglerade m ed h ä n s y n till en mer a påtaglig ö k n in g av k o n s u m e n tp r is i n d e x . Sveriges socialtjänstem a n n a fö rb u n d anser a t t n o rm a lb e l o p p e n b ö r fastställas till sam ma b e lo p p s o m socialhjälpstaxan i den k o m m u n där ved e rb ö r a n d e är bo satt. 1 flera av remissvaren f r å n de lokala s k a tte m y n d ig h e te r n a o ch k r o n o fo g  d e m y n d ig h e te rn a i S to c k h o lm s län fram hålls a t t n o r m a lb e l o p p e n är otillräckliga. D e lokala s k a tte m y n d ig h e te r n a i D a n d eryd s, N acka, S o lle n  tuna o c h Solna fö g d e r ie r samt k r o n o r fo g d e m y n d ig h e te n i N a cka d is tr ik t ti llstyrker öv ersyn av b e stä m m e lse r n a så a tt b ä tt r e sa m stä m m ig h e t mellan n o r m a l b e l o p p för e x is te n s m in im u m o c h socialhjälp kan å s t a d k o m m a s . R ik s s k a tte v e r k e t fr a m h å l le r a t t n o r m a l b e l o p p e n in te är avsedda a tt schablonm ässig t gälla s o m e x is te n s m in im u m . E fte r a tt ha hänvisat till b e stä m m e lse r n a i 50 § 2 m om . tred je s ty c k e t KL o m det s. k. t a k e t fö r e x is te n s m in im u m fr a m h å lle r verket vidare att det u t r y m m e som finns mellan ” t a k e t ” o c h n o r m a l b e l o p p e n b e h ö v s fö r b e a k ta n d e av individuella f a k t o r e r såsom b o s t a d s k o s t n a d o c h a n d ra särskilda k o stn a d e r. 1 rem is svaren från d e lokala s k a tte m y n d ig h e te r n a i Ja ko b sb erg s, S to c k h o lm s o ch S ö d ertä lje fö g d erier, lä n sstyrelsen i S to c k h o lm s län o ch F ö ren in g en Sveriges fö g d e r ic h e fe r fram hålls a t t ä n d rin g av n o r m a lb e lo p p e n fö r e x is te n s m in im u m vid avdrag fö r prelim inär skatt f ö r u ts ä t te r ä n d rin g av b e stä m m e lse n i 50 § 2 m o m . tredje sty c k e t KL r ö r a n d e m a x i m ib e lo p p e t f ö r e x tr a avdrag.

E x e k u tio n s v ä s e n d e ts o rg a n isa tio n sn ä m n d e rin rar o m att fö rbehällsbelo p p e t vid införsel in te är avsett att utg öra e tt rent ex is te n s m in i m u m u ta n a t t d e t sy nes b öra b e s tä m m a s så, a t t det i varje enskilt fall fa k tis k t tä c k e r rimliga an sp r å k pä en enligt allmän u p p f a t tn i n g dräglig levnads stan d ard . N ä m n d e n fr a m h a l le r - u n d e r hänvisning till b e v illn ingsutskot te ts ovan angivna b e tä n k a n d e 1970:31 a lt f ö r e k o m s t e n av de av ( 'E U (i fo r ts ä ttn in g e n rik s s k a tte v e r k e t) fastställda n o r m a lb e l o p p e n inte befriar k ro n o f o g d e m y n d ig h e te r n a fran den p rö vningsskyldighet som enligt det sagda åligger d em enligt införsellagen. Vad n ä m n d e n sålunda a n f ö r t b e to n a s oc kså i flera av remissvaren frän k ro n o fo g d e m y n d ig h e te r n a i

S to c k h o lm s län liksom i rem issvaret från F ö ren in g en Sveriges k r o n o fo g  dar. N ä m n d a fö rening fr a m h å lle r vidare a tt k ro n o f o g d e m y n d ig h e te n s e x is te n s m in im u m i praxis in te o b e ty d lig t to rd e öv erstiga e x is te n s m in i m u m enligt u p p b ö r d s f ö r o r d n i n g e n .

b. S y n p u n k te r o ch fö rsla g

B e tr ä f f a n d e frågan o m s a m o r d n i n g m e l l a n d e l o k a l a s k a t t e m y n d i g h e t e r n a o c h k r o n o f o g d e m y n d i g h e t e r n a a n f ö r r ik s s k a tte v e r k e t bl. a ..fö l ja n d e . Till följd av a tt olika m y n d i g h e te r har a t t fas tställa fö r b e h å lls b e lo p p o c h e f t e r s o m olik a regler gäller f ö r fas tställande av s å d a n t b e lo p p kan fö r b e h å lls b e lo p p e t för sa m m e p e rs o n bli olik a vid olika avdrag. S å d a n t b ö r i m öjlig mån undvik as. Det har e m e lle r ti d varit lagstiftarens m e n in g a tt olik a fö r b e hållsb elo p p skall fastställas, ex e m p e lv is vid införsel o ch l ö n e u t m ä t n in g fr a m h å lle r v erk et.

V e r k e t e rin rar o m a tt k r o n o f o g d e m y n d i g h e te n s b eslut om införsel i lön in n e h å lle r u p p ly s n in g o m a t t ” beslu t o m e x is te n s m in im u m vid arbetsg ivare ns avdrag för p re lim in ä r A -skatt o c h k v a rs tå e n d e s k a t t m e d d e la s av lokal s k a t te m y n d ig h e t e f te r a n sö k a n av g ä ld e n ä r e n ” . V e r k e t föreslår a t t k r o n o f o g d e m y n d i g h e t e n , fö r a tt ytterlig are m a r k e ra upplysn in g s te x t e n på b la n k e t te n , då b e s lu te t sändes till d e n sk attsk y ld ig e, b ifogar en b la n k e tt för a n s ö k a n o m fö r b e h å ll s b e lo p p vid skatte avdrag. På d e n n a b la n k e t t k u n d e lämpligen d en lokala s k a t te m y n d ig h e t e n s n a m n o ch adre ss anges. Därvid b ö r givetvis obse rvera s a tt a n s ö k a n skall inges till den lokala s k a t te m y n d ig h e t e n i den o rt d ä r d en sk a t ts k y ld ig e är mantals skriven för in k o m s tå r e t. R isken med e tt s å d a n t fö r f a r a n d e ä r a tt a n ta l e t o b e fo g a d e a n s ö k n in g a r växer. D e n n a risk t o r d e m a n d o c k få ta, anser verk et.

Lagberedningen h a r so m ovan (s. 7) n ä m n t s föreslagit a t t u tm ä t n i n g s m a n g e n o m en i n s tr u k t o r i s k f ö r e s k rift i u p p b ö r d s f ö r o r d n i n g e n b ö r åläggas a t t sända e tt e x e m p l a r av sitt införselbeslu t till lo kal s k a t t e m y n dighet så snart an le d n in g därtill f ö r e k o m m e r , va rjä m te s k a t t e m y n d i g he te n i sin tu r , n ä r s å d a n t b eslut in k o m m e r , e x offic io b ö r pröva o m ska tte a v d r a g e t b ö r minskas. R ik s s k a tte v e rk e t k o m m e n t e r a r d e t t a förslag enligt fö ljande.

K ro n o fo g d e m y n d ig h e t e n s fas tställande av fö r b e h å lls b e lo p p sker rela tivt s u m m a ris k t o c h på e t t u n d e rla g so m in te är tillräckligt fö r beslut om fö r b e h å llsb e lo p p vid sk a tte a v d r a g . F ö r så d a n t be slut krävs a n sö k a n av den sk attsk y ld ig e m e d u p p g ift om b o s t a d s h y ra o ch an d ra o m s tä n d i g h e te r , som i det enskild a fallet skall beakta s vid be slut o m fö r b e h å ll s b e lo p p vid s k a tte a v d r a g och e x tr a avdrag vid taxering. E t t f ö r fa ra n d e med prö v n in g ex offic io är således inte möjligt. Den s k attsk y ld ig es ansökningsfö r fa ra n d e skulle u n d e r l ä tt a s o m - so m ovan föreslagits k r o n o f o g d e m y n d ig h e te n tillställde h o n o m a n s ö k n in g s b la n k e tt.

Avslutningsvis a n f ö r r i k ssk a tte v e r k e t a tt b e s tä m m e ls e r n a o m e x is te n s m i n im u m enligt verkets m en in g ä r besvärliga o ch sv årtilläm pade. Regler

na om e x is te n s m in im u m vid b es k a ttn in g ingår em e lle r tid i vårt be sk a ttnings system. Mot b a k g r u n d hära v sy nes det enligt verk et inte vara möjligt att på e t t ra d ik a lt sätt fö r e n k la b e s tä m m e ls e r n a , v ilket sägs framgå av de u n d e r senar e år fö rd a d e b a t t e r n a i riksdagen. V ad b e tr ä ffa r de i m o t io n e n p åtalade o lä g e n h e te rn a kan en b ä ttr e sa m o r d n in g ske mellan de lokala s k a tte m y n d ig h e t e r n a o c h k ro n o f o g d e m y n d ig h e t e r n a f ö r a tt elim in era en del av o lä g e n h e te rn a , fr a m h å lle r verk et.

S o cia lstyrelsen fr a m h å lle r a tt de av m o t io n ä r e r n a rela te r a d e olägen h e te r n a m ed n u v a ra n d e bestä m m e lse r o c h tillä m p n in g av ex is te n s m in i m u m helt ö v e r e n s s tä m m e r m ed vad socialstyre lse n i a n d ra sa m m a n h a n g tidigare fr a m f ö r t . Hela sy s te m e t ä r enligt sty rels en s m e n in g alltfö r ko m p l ic e r a t fö r a tt de ensk ilda som b e rö r s skall k u n n a bevaka sin r ä t t eller e n s i e f t e r h a n d fö rstå h u r bestä m m e lse r n a ti llä m p a ts för d e m själva.

E x e k u tio n s v ä s e n d e ts o rg a n isa tio n sn ä m n d e rin rar o m den översiktliga f ö r e tr ä d e s o r d n in g so m gäller mellan införsel och s k atteav d rag (se ovan s. 5) sam t a n f ö r h ä r e f te r fö ljande.

Har exem pe lv is u tm ä tn in g s m a n p å g ru n d av gäldenäre ns o m f a t t a n d e u n d erh ållss k y ld ig h et i in fö rselären d e m ås t föreskriva in neh ållan d e av h u v u d p a r t e n av den del av gäldenärs lön so m överstiger fö rbehållsbelo p p e t och har a rb etsta g aren inte a n sö k t om e x is te n s m in im u m fö r sk atteav d rag h o s lokal s k a tte m y n d ig h e t , skall ar betsgiv aren vid lönens u tb e t a la n d e även verkställa på gäld enä rens b r u t t o l ö n b e rä k n a t s k a tte a v drag. K o n se k v e n se n hä ra v kan bli d e n so m m o t io n ä r e r n a h a r p å ta la t, nämligen a tt g ä ld e n ä re n kn ap p ast erhåller någon n e t t o l ö n alls. 1 d e t e x e m p la r av in f ö rs e lb e s lu te t som tillställs g äld en ä ren finns bl.a. u p p ly s ning o m var be slut o m ex is te n s m in im u m skall sökas. Är i det a n f ö r d a e x e m p le t u n d e rh å llsb id ra g e t så stort eller lönen så låg a tt bidraget in te he lt eller in te alls kan u t t a s , k o m m e r s k a tte a v d r a g a tt ske i strid m e d d en lagstadgade f ö r e trä d e s o rd n in g e n . Samma icke ö n sk v ä r d a e f f e k t kan u p p k o m m a o m i e t t äre n d e fö r b e h å llsb e lo p p e t är hö gre än fastställt e x is te n s m in im u m f ö r sk atte avdrag. E h u ru fö r b e h å lls b e lo p p e t i in f ö rse l mål i regel är n åg o t högre än e x is te n s m in im u m vid s k a tte a v d r a g har fö r h å lla n d e t a n s e t ts spela liten roll i p ra k tik e n .

Också i rem issvaren från k ro n o fo g d e m y n d ig h e te r n a i Solna och S to c k h o lm berö rs det fö rh ålla n d et att s k a tte a v d r a g kan k o m m a a tt ske i strid med d en lagstadgade fö re trä d e s o rd n in g e n .

K r o n o fo g d e m y n d ig h e te n i S to c k h o lm a n fö r a tt även om a rbetsta garen tillerkännes det högsta b e lo p p , som lokal s k a t te m y n d ig h e t med h ä n s y n till givna direktiv kan ge h o n o m , d e tta b e lo p p ligger än d å regelmässigt lägre än d e t fö r b e h å llsb e lo p p som u t m ä t n i n g s m a n n e n f r a m rä k n a t. K o n sekvensen hä ra v blir a tt a rbetsta garen fö r sin fö rsö rjn in g tvingas sö k a socialhjälp, vilken då i regel utg år i fo rm av hyresbidra g. Vidare kan reglerna o m f ö r e tr ä d e s o r d n in g e n k o m m a a t t s ä tta s u r spel. Enligt m y n d ig h e te n skulle en o m k a s tn in g av tu r o r d n in g e n vid löneavdrag så a tt prelim in är s k a tt u tg år i fö rsta h a n d säkerligen lösa en hel del p ro b le m . Risken f ö r a t t de u n d e rh å lls b e rä ttig a d e g e n o m en dylik åtgärd skulle bli

lid an d e är liten i varje fall då d e t är fråga o m un d e rh å llsb id ra g till barn. M y n d ig h e te n p e k a r härvid på a tt d e n n y a lagstiftn ingen då d e t gäller b id r a g sfö r sk o tt är så a v fa t ta d a tt f l e rta le t k o m p e n s e r a s om m öjlighet in te finns a tt exem pe lvis på g ru n d av tillfällig i n k o m s t m i n s k n in g u tta g a u n d e rh å llsb id ra g e t g e n o m införsel e f te r s k atteav d rag . D e n n a sä k e r h e t finns e m elle rtid ej då d e t är fråga o m bid rag till h e m s k il d eller frånskild h u s t r u , fram h åller m y n d ig h e te n .

Sveriges so c ia ltjä n stem a n n a fö r b u n d a n f ö r a t t i fråga o m in f ö rse l av lön n ed till fastställt e x is te n s m in i m u m p rio rite ra s till e x e m p e l in f ö rse l av u n d e rh å llsb id ra g sam t even tu e ll u p p k o m m e n sk u ld av tidigare ej b etalt u nderhållsbidrag. D e tta in n e b ä r enligt f ö r b u n d e t i vissa fall a t t tillräcklig s k a tt ej drages u t a n v e d e r b ö r a n d e blir så sm å n in g o m p å f ö r d r e s tsk a tt, vilken, o m v e d e rb ö r a n d e s e k o n o m i s k a s itu a tio n ej f ö r ä n d ra s , ö k a r år från år. F ö r b u n d e t a n f ö r a t t d e tta i m ånga fall k an få f ö r ö d a n d e in v e r k a n på p e r s o n e r m e d svår social anpassnin g. D e tta k a n gälla a lk o h o ls k a d a d e , p e rs o n e r m ed a n d ra sociala stö rn in g a r , som av angivna o r s a k e r m ister m o tiv a t io n e n fö r a tt a r b e ta , a n f ö r f ö r b u n d e t. F ö r b u n d e t a n ser a tt man för a tt u n d v ik a angivna fö ljd v erk n in g ar b ö r göra avdra g f ö r prelim inär sk a tt in n a n införsel i lö n en sker. F ö r u n d v ik a n d e av blivande s k a tte s k u l der b ö r enligt f ö r b u n d e t u n d a n t a g h ä r ske så a t t arbetsgiv a ren äger rätt a tt dra fastställd s k a t t även o m b ib eh ållen lön u n d e rs tig e r ex is te n s m in i m u m . I de fal! d e t t a in tr ä f f a r b ö r d e t vara s a m h ä lle ts sk y ld ig h e t a tt g e n o m socialhjälp bistå v e d e r b ö r a n d e , fr a m h å lle r f ö r b u n d e t . D ärefter säges p rioriteringar av införselbara sk u ld e r k u n n a sk e, till e x e m p e l i fö rsta h a n d u n d erhållsbidrag. U p p s tå r då sådana fall där m ellan s k illn ad en ned till fastställt e x is te n s m in im u m ej tä c k e r u n d e rh å llsb id ra g e t u p p s t å r en sk uld till b a rn a v å r d s n ä m n d e n . M o ttag are n av u n d e rh å lls b i d r a g e t tillför säkras ä n d å e t t visst b e lo p p g e n o m u tg å e n d e b id r a g s f ö r s k o tt . Visar den u nderhållsskyld iges svåra e k o n o m i s k a beläge nhet te n d e n s a tt av skilda a n led n in g ar bli b e s tå e n d e fin n s m öjlighet f ö r h o n o m a t t h os länsstyrelsen söka eftergift av u p p k o m m e n skuld, a n f ö r f ö r b u n d e t avslutningsvis.

K r o n o fo g d e m y n d ig h e te n i D a n d e ry d föreslår bl. a. a t t av u tm ä tn i n g s m a n fastställt in f ö rse lfritt b e lo p p oc kså skall gälla vid p re l im in ä r sk att.

De lokala s k a tte m y n d ig h e te r n a i H a n d en s och S o ln a fö g d e r ie r ta r d ä r e m o t avstånd från ta n k e n a tt b e s l u ta n d e r ä tt e n i fråga om fastställande av e x is te n s m in i m u m överförs från en m y n d i g h e t till en annan. Också den lokala s k a tte m y n d ig h e te n i S o lle n tu n a fö g d e r i an ser a tt n u v a ra n d e b e slu ts o r d n in g b ö r bibehållas. S k a t t e m y n d i g h e te n anser d o c k läm pligt a tt i tillä m p n in g sfö r e sk rifte r n a anbefalla d en lokala s k a t t e m y n d ig h e t e n och k r o n o f o g d e m y n d ig h e te n a tt s a m rå d a med varan d ra i vissa fall, då ett s å d a n t f ö r fa ra n d e k an anses vara på k a lla t in n a n b e s lu t o m exis tens m i n im u m fattas. Speciellt n ä r d e t gäller frågan o m b eslut o m n e d s ä ttn in g av eller befrielse från s k a tte a v d r a g f ö r gäld an d e av p r e lim in ä r s k a tt vid

e x is te n s m in im u m kan d e t enligt m y n d i g h e t e n sy nas angeläget a tt lo kal s k a t t e m y n d i g h e t i n h ä m t a r y tt r a n d e från k r o n o f o g d e m y n d ig h e te n , so m i a llm ä n h e t i sådana fall re d a n har k ä n n e d o m o m v e d e r b ö r a n d e s k a t t skyldig o ch haft a tt m e d d e la b eslut o m e x is te n s m in i m u m för d e n n e i s a m b a n d med införsel. M o tsv aran d e u p p f a t tn i n g k o m m e r till u t t r y c k i y t t r a n d e t från den lokala s k a tte m y n d ig h e te n i M acka fö g d eri. Också d en lokala s k a tte m y n d ig h e te n i N o rrtä lje fö g d e r i t r y c k e r på b e h o v e t av samråd. L ä n ssty re lse n i S to c k h o lm s län - som enligt vad ovan (s. 13) a n fö r ts anser a t t sam råd mellan m y n d i g h e te r n a är vida överlägset e t t system där d en ena m y n d i g h e te n skulle k o m m a a t t fastställa e t t e x is te n s m in im u m fö r bägge — a n f ö r a tt d e t relativt ringa a n ta le t besvär över lo kal s k a t te m y n d ig h e t s be slut i ä r e n d e n rö r a n d e ex is te n s m in im u m sy nes ge vid h a n d e n n u gällande regler fu ngerar tillfredsställande på k ä ll s k a tte o m rå d e t. D ä r e m o t k a n b risten på tillräcklig s a m o rd n in g mellan lo kal s k a t t e m y n d i g h e t och k r o n o f o g d e m y n d i g h e t ge till re sultat a tt p erson på g ru n d av s k a t te a v d r a g och tillika införsel in te får u t någon lön vid e tt avlöningstillfälle. D e n n a brist b ö r enligt länsstyrelsen lämpligen rä tta s till g e n o m a tt k r o n o f o g d e m y n d i g h e t e r n a i p rin cip k o m m u n i c e r a r m ed v e d e r b ö r a n d e lokala s k a t te m y n d ig h e t i alla b e s lu t o m exis tens m in im u m .

F ö ren in g en Sveriges fö g d e r ic h e fe r a n ser sig med b e s tä m d h e t k u n n a k o n s ta te r a a tt det e n d a st i u ndanta gsfall in t r ä f f a r a tt lö n t a g a re föreställer sig a tt om de f å t t e t t e x is te n s m in im u m fastställt av k ro n o f o g d e n d e tta gäller f ö r han s lön över h u v u d taget sam t a tt de inte k ä n n e r till a tt de m åste gå till lokala s k a t te m y n d ig h e t e n fö r att fä fastställt e tt ex is te n s m i n im u m som gäller s k a tt.

F ö ren in g en fram h åller vidare att k r o n o f o g d e m y n d ig h e te n vid b e s tä m m a n d e t av fö r b e h å lls b e lo p p i anle dning av införsel f ö r u n derhållsbidrag u tg å r frän h e lt a n d ra fö r u ts ä t tn i n g a r än lokal s k a t te m y n d ig h e t vid fastställande av e x is te n s m in im u m för p re lim in ä r eller kvarstå ende s k a t t. K ro n o fo g d e n s beslut kan också ske relativt s u m m a risk t och beslutet är ej heller tidsbegränsat på s a m m a s ä tt som den lokala s k a tte m y n d ig h e te n s .

De a n f ö r d a o m s tä n d i g h e te r n a m e d f ö r enligt f ö r e n in g e n b e ty d a n d e svår ig heter vid en eventu e ll s a m o rd n in g av b esluten, m e n föreningen anser likväl a t t en ö versyn av gällande b e s tä m m e ls e r är önskvärd. En s a m o rd n in g - även o m den in te skulle bli fu llständig -• vore u ta n tvivel till fördel inte bara för a llm ä n h e t e n u ta n även fö r m y n d ig h e te r n a , som d ärigenom skulle k u n n a u n dvika e tt visst d u b b e la r b e te , fr am hålle r fö renin gen.

K r o n o fo g d e m y n d ig h e te n i Solna delar u p p f a t t n i n g e n att det är m y c k e t ovanligt att den anställde inte erh å lle r någon del av sin lön. D etta säges k anske främ st b ero på a tt arbetsgivare o c h a rb e ts ta g a re gem e n s a m t eller var för sig i a llm ä n h e t b ru k a r p åtala f ö r h å lla n d e t fö r k r o n o f o g d e m y n d ig h e te n .

K ro n o f o g d e m y n d ig h e t e n fr a m h å lle r a tt den av m o t i o n ä r e r n a p å p e k a de ko n se k v e n s e n a tt en a rb etsta g are får ut en a lltf ö r liten del av sin lön eller ka n sk e ingen del alls kan in träffa även i fall d ä r k r o n o f o g d e m y n d i g h e te n över h u v u d tag et inte är in b la n d a d , nämligen o m d e n skattskyldige i fall av s to r t avdrag fö r k v ars tåen d e skatt u n d e r lå te r a t t sö k a n e d s a tt sk atteavdrag.

Också de lo ka la s k a tte m y n d ig h e te r n a i S to c k h o lm o ch S ö d ertä lje fö g d e r ie r anse r a tt det h ö r till u n d a n ta g e n a t t a rb e tsta g a re n g enom o b e k a n ts k a p m ed gällande f ö r h å lla n d e n inte ” får u t e tt öre av sin lön u ta n hela s u m m a n dra s av arb etsgiv are n f ö r olika ä n d a m å l ” .

D en lokala s k a tte m y n d ig h e te n i S to c k h o lm s fö g d e r i a n f ö r a t t även om en a rb e tsta g a re g e n o m a tt in f ö rsk a f fa b eslut från tv å olika m y n d i g h e t e r k a n und v ik a a t t h a n står helt u ta n lö n , kan d o c k d e t fö r h å lla n d e t a tt de olika m y n d ig h e te r n a s b eslut u p p t a r olika sto ra e x is te n s m in im ib e lo p p vålla ir rita tio n och tv e k s a m h e t vid ti lläm pning av b esluten. S k a t t e m y n dig h eten a n fö r a t t d e t självfallet är ö nskvärt m ed en sa m o r d n in g så a tt d e n n a s itu a tio n icke up p stå r. M y n d ig h e te n p e k a r på a tt sådan s a m o r d ning enligt n u gällande b e s tä m m e ls e r d o c k e n d a s t to r d e k u n n a avse fö r b e h å lls b e lo p p vid införsel för un d erh ållsb id rag o c h r e s tf ö r d a s k a tte r s a m t vid s k a t te a v d r a g för k v a rs tå e n d e skatt. F ö r k v a rs tå e n d e sk a tt gäller nämligen in t e d e t ” t a k ” so m gäller vid fa s tställande av e x is te n s m in im u m o ch fö r e b e h å lls b e lo p p vid s k a tte a v d r a g för p r e lim in ä r s k a tt. F ö r a tt sam o rd n in g e n skall k u n n a gälla även den p relim in ära s k a t te n måste ” t a k e t ” k u n n a g e n o m b r y ta s , o c h f ö r a tt d e t t a skall k u n n a ske m åste m a x im e r in g e n av d e t e x tr a avdra get slopas i exis ten sm in im ifallen . Den lo k ala s k a t te m y n d i g h e t e n i S to c k h o l m fr a m h å l le r a t t m y n d ig h e te n tidig ar e i a n n a t s a m m a n h a n g f ö r o r d a t a tt så sker.

Såsom fram g år av vad ovan (s. 13) a n f ö r ts ta r de flesta r e m iss in sta n serna avstånd från fö rslaget a t t in fö ra e t t e x i s t e n s m i n i m u m e n g å n g f ö r a l l a . I några rem issvar ställer m a n sig d o c k positiv till ta n k e n . K r o n o fo g d e m y n d ig h e te n i S ö d ertä lje a n f ö r a t t d e t to r d e vara svårt o m ens p r a k tis k t möjligt a t t n å det ideala f ö r h å lla n d e t d ä r gäldenär, u ta n a t t själv b e h ö v a m e d v e r k a , skall k u n n a f ö r lita sig på a t t e tt av m y n d i g h e t fastställt b e l o p p f ö r e x is te n s m in im u m i varje läge skall gälla. M y n d ig h e te n fr a m h å lle r bl. a. e tt förslag till lös ning s o m in n e b ä r a t t man på skattskyldigs d e b e ts e d e l anger e tt visst b e lo p p för v e d e rb ö r a n d e s e x is te n s m in im u m . D e tta b e lo p p skulle fastställas av lokala s k a t te m y n d i g h e te n m ed ledning av g r u n d u p p g i f te r om den sk a t ts k y ld ig e so m n ä m n d a m y n d i g h e t alltid har. S k a tt s k y ld ig / g ä ld e n ä r, so m icke å tn ö jd e s med b e lo p p e t , fick söka ä n d rin g h o s lokala s k a t te m y n d ig h e t e n . Av lokala s k a t t e m y n d i g h e t e n fas tställt b e lo p p skulle u ta n o m p r ö v n in g av k r o n o f o g d e m y n d i g h e te n gälla som fö r b e h å lls b e lo p p i in förselm ål. D et skulle åläggas k r o n o f o g d e m y n d ig h e te n att i införselmål alltid fö r h ö r a sig hos

lo kala s k a t te m y n d ig h e t e n eller arbetsg ivare n o m b e lo p p e t s storlek.

Den lo ka la s k a tte m y n d ig h e te n i N o rrtä lje fö g d e r i f r a m f ö r oc k så förslag o m a tt e tt schablonm ässig t b e r ä k n a t f ö r b e h å lls b e lo p p anges på d eb ets ed lar n a. H ä rig e n o m skulle enligt m y n d i g h e te n ernås a tt den s k attsk y ld ig e får å tm i n s t o n e n åg o t a n d r u m för a tt överväga sin e k o n o misk a ställning o ch f ö r a t t till s k a t te m y n d ig h e t e r n a inge e v e n tu e llt f ö r s u m m a d a n s ö k a n o m e x is te n sm in im u m .

K r o n o fo g d e m y n d ig h e te n i D a n d e ry d fr a m h å lle r a t t d e t är en svår u p p g if t a t t fas tställa e x is te n s m in im u m fö r en g ä ldenä r, varför b e h o v föreligger av en schablon. Enligt m y n d i g h e te n är d e t oc k så behövligt med fa stare regler f ö r avvikelser från sc hablonen. Som läget är n u tillämpas s c h a b lo n e n s tr ik t vid en del m y n d ig h e te r u n d e r d e t a tt a n d ra tillåter avvikelser i stö rre o m f a tt n in g . S c h a b lo n r e g le r n a b ö r vara g e m e n s a m m a fö r lokal s k a t te m y n d ig h e t respektive k r o n o f o g d e m y n d ig h e t, so m h a r a t t b e s tä m m a e x is te n s m in im u m i införselmål. Men, f o r t s ä t te r m y n d ig h e te n , s a m o rd n in g e n b ö r gå e t t steg längre. K ro n o f o g d e m y n d ig h e t e n h a r a tt besluta o m u t m ä t n i n g i gäldenärs avlöning på g ru n d av a n sö k a n från b org enär. I så d a n a u ts ö k n in g s m å l skall också en f o r m av e x is ten sm in i m u m fastställas, d e t u tm ä tn in g s f r ia b e lo p p e t. B e trä f fa n d e dessa fö rbehåll föreligger enligt m y n d i g h e te n än stö rre v a ria tio n e r mellan de olika m y n d i g h e te r n a i avsaknad av fasta regler. Vissa m y n d i g h e te r sägs i princip tillä m p a s a m m a s c h a b lo n re g le r som vid införsel, a n d ra har en m era frik ostig instä lln ing till gäldenäre n. R e s u lt a t e t av d e t t a blir a tt i vissa d is tri k t drivs s t o r a b e lo p p in g e n o m u tm ä tn i n g i lön, i a n d ra är d e t en p ra k tis k t tag et omöjlig e x e k u ti o n s f o r m . Enligt m y n d i g h e te n är det alltså ö nsk v ärt a tt d e t b e lo p p s o m gäldenä ren u n d e r alla f ö r h å lla n d e n skall erhålla av sin lön b e s tä m m e s med u tg å n g s p u n k t från en o c h sam m a s c h a b lo n o av sett vilken m y n d i g h e t som har a tt fastställa d e t och vilken t y p av mål eller äre n d e d e t gäller. D ä re fte r skall i f ö r e k o m m a n d e fall tillägg göras för exem pe lvis p relim in är s k a tt m e d h ä n s y n till prioriteringso rd n in g en i u p p b ö r d s f ö r f a t t n i n g a r n a , införsellagen och uts öknin gslagen, a n f ö r m y n d ig h e te n avslutningsvis.

1 fråga o m ö n s k e m å le t a t t större h ä n s y n b ö r tas till d e s o c i a l a a s p e k t e r n a v i d b e s t ä m m a n d e a v n o r m a l b e l o p p e n a n f ö r socia lstyrelsen a tt cen tr a la fo lk b o k fö ri n g s - o c h u p p b ö rd s v e rk e t sed an flera å r tillbaka alltid in h ä m ta t socialstyre lsens y tt r a n d e in n a n n y t t e x is te n s m in im u m fastställts. 1 avgivna y t t r a n d e har styrels en f r a m f ö r t olika s y n p u n k t e r o c h förslag f ö r a t t få n o r m a lb e lo p p e n f ö r e x is te n s m in i m u m an passade till d e t fa ktiska prisläget o c h den successivt f ö r b ä t t r a d e levn ad s stan d a rd en . N ågon s tö rre reell fö r ä n d rin g har em ellertid inte s k e tt. Socialstyre lsen säger sig även i a n d r a s a m m a n hang ha ha ft an le d n in g a tt b e rö r a frågan o m e x is te n s m in im u m . 1 y tt r a n d e ö ver förslaget till n y tt s k a tte s y s te m (S OU 1 9 6 4 :2 5 ) f r a m h ö ll styrelsen

sålunda a tt n o r m a lb e l o p p e n ligger så lågt a t t d e n sociala h jä lp v e rk sa m h e te n in te sällan m ås te tr ä d a em ellan. Sty relsen h ä v d a d e d å o c h har alltfo rt den u p p f a t t n i n g e n a tt so cialv årdsm edel v a rk e n d ir e k t eller in d ir e k t få r an v än d as f ö r b e ta ln in g av s k a tt. En d y lik ti llä m p n i n g utg ö r, enligt socialstyre lse ns u p p f a t t n i n g , e t t te c k e n på b rista n d e s a m o rd n in g mellan sam hällets olika organ. S ty relsen a n s e r i lik h et med m o t io n ä r e r n a , a t t lö n ta g a re n alltid skall g a ra n te ra s e t t b o t t e n b e l o p p s o m m öjliggör fö r h o n o m a t t klara sin exis tens. Enligt styre lsen b ö r b e lo p p e t f ö r övrigt — liksom allm änna bidrag, socialhjälp etc. — anpassas in te bara e f t e r p e n n in g v ä r d e ts fö r ä n d r in g a r u t a n även till den a llm ä n n a s t a n d a rd h ö in ingen i d e t svenska sam hället.

Sveriges s o c ia ltjä n stc m a n n a fö rb u n d fr a m h å lle r a t t den p e rs o n , som fö r n ärv aran d e erhåller be slut om e x is te n s m in im u m , tvingas a t t för sitt o ch familjens u p p e h ä lle sö ka socialhjälp. D etta är enligt f ö r b u n d e t högst oti ll fredsstä lla nde m e d h ä n s y n till a tt v e d e r b ö r a n d e in f ö r två skilda m y n d ig h e te r skall beh öva d ek larera sina e k o n o m i s k a fö rh ålla n d en . F ö r b u n d e t p e k a r vidare på a tt e t t s å d a n t fö r f a r a n d e även s a m h ä lls e k o n o m isk t s e tt är o e k o n o m i s k t g e n o m a tt skilda m y n d i g h e te r s u tredningspers onal i princip gör s a m m a e k o n o m i s k a u tr e d n in g a r . Det sagda talar enligt f ö r b u n d e t f ö r a t t n o rm a lb e l o p p e n fö r e e x is te n s m i n i m u m bör fastställas till sam m a b e lo p p so m socialhjälpstaxan i d en k o m m u n där v e d e rb ö r a n d e är b o s a t t. E tt så d a n t f ö r fa ra n d e säges ej b e h ö v a innebära oöverkom liga p r o b l e m e n ä r a n ta le t k o m m u n e r r e d u c e r a ts g e n o m g e n o m fö r d a k o m m u n s a m m a n s la g n in g a r . Här kan m a n också f ö r u t s ä t t a a tt k o m m u n e r regionsvis strävar e f t e r li kartade n o r m e r o ch ta x o r . D e tta sker fö r n ä rv aran d e i S to r s to c k h o l m s o m r å d e t s k o m m u n e r , fr a m h å lle r f ö r b u n d e t.

K r o n o fo g d e m y n d ig h e te n i N a c k a d is tr ik t a n ser a tt en s a m o rd n in g av p rin c ip e r n a för fas tställan d e av. e x is te n s m in im u m m e d p rin c ip e r n a för u tb e ta ln in g av socialhjälp vore från k ro n o f o g d e m y n d i g h e t e n s s y n p u n k t önskvärd. Enligt m y n d i g h e te n f ö r e k o m m e r s o cialb y rå ern a i övervägande a n ta l e t ensk ilda in förselm ål a n tin g e n som s ö k a n d e eller o m b u d fö r s ö k a n d e n . På g r u n d av k ro n o f o g d e m y n d i g h e t e n s o c h so cialb yrå ernas olika u p p f a t tn i n g om vad som bör fö rbehållas gäld enären fö r eget und erh åll o ch fam ilje ns b eh o v , fö r a n le d s enligt m y n d i g h e te n e t t ganska s t o r t an tal ä n d rin g a r i in f ö rselb eslu t av sö k a n d e n s beg äran o m en sänk n in g av in f ö rse lb e lo p p e t.

Den lokala s k a tte m y n d ig h e te n i S to c k h o lm s fö g d e r i a n f ö r att de av c e n tr a lm y n d ig h e te n fa stställda n o rm a lb e l o p p e n s otillräcklighet för att utgöra e t t drägligt e x is te n s m in im u m vid åtskilliga tillfällen på ta la ts av m y n d i g h e te n . Likaså sägs o k la r h e te n om vad so m skall anses ingå i n o r m a lb e lo p p e n ha påtalats . Enligt anvisningarn a ingår f ö r u to m bostad (värdet härav fastställes f ö r varje år), kost. klä der, tv ä tt, hygien, gas,

e le k tr ic ite t, fa c kförenings avgifter, a n d ra nö d v ä n d ig a m edlemsavgifter sam t ” sm ä rre u tg i fte r för tillfälliga b e h o v ” . E m e lle rtid räc k e r d e t fö rb eh ålln a b e l o p p e t säkerligen in te till h ä r f ö r m e d h ä n s y n bl. a. till de höga b o s ta d s k o s t n a d e r s o m råd er i S to c k h o l m , a n f ö r m y n d ig h e te n . M y n d ig h e te n på v e rk a r i s a m m a n h a n g e t a tt en u p p r ä k n i n g av n o rm a lb e lo p p e n inte to r d e k u n n a ske m e d m in d re än a tt m a x i m i b e lo p p e t för e x tr a av drag höjes eller h e lt slopas.

Den lokala s k a t t e m y n d ig h e t e n i S to c k h o l m u p p ly s e r o m a tt den h a r a t t handlägga m y c k e t få a n s ö k n in g a r o m e x is te n s m in im u m vid s k a tte a v drag fö r p re lim in ä r s k a tt. U n d e r år 1970 f ö r e k o m e n d a s t 80 fall. De flesta fallen to r d e h ä n f ö r a sig till ” s to r f ö r s ö r jn in g s b ö r d a ” . A n s ö k nin g arn a från p e r s o n e r ” m e d svår social an p ass n in g ” är n u m e r a inte så m ånga men ” t a k e t ” gö r d e t svårt f ö r s k a t te m y n d i g h e t e n a t t fastställa det b e lo p p d en s k a ttsk y ld ig e i ansö k an o m e x i s te n s m in i m u m anser sig b ehöva för a t t finna d e t m eningsfullt a t t a rb eta. R edan de höga b o s t a d s k o s t n a d e r n a gör a t t det sällan blir n åg o t u t r y m m e för an d ra tilläggsposter även o m dessa är aldrig så ” o fr å n k o m li g a ” , framhåller m y n d ig h e te n .

F ö ren in g en Sveriges fö g d e r ic h e fe r a n f ö r a tt n o r m a lb e l o p p e n fö r e x is te n s m in i m u m visserligen i m ånga fall är otillrä ckliga — i s y n n e r h e t i s t o r s t a d s o m r å d e n a . De s tö r s ta svårighete rn a säges d o c k vara ors akade av a t t högsta e x is te n s m in im ib e lo p p o f ta är f ö r lågt m e d h ä n s y n till fr a m f ö r allt b o e n d e k o s t n a d e r n a . Enligt fö ren in g en m åste e m e l le r tid d e n n a fråga lösas i a n n a t s a m m a n h a n g , då d e t s.k. ” t a k e t ” i d e tta fall regleras genom fö r e sk rifte r n a i 5 0§ 2 m o m . k o m m u n a ls k a tt e la g e n o m avdra g f ö r n e d s a t t sk a t te fö r m å g a vid in k o m s tta x e r in g e n .

Den lokala s k a tte m y n d ig h e te n i N o rrtä lje fr a m h å lle r a t t generella höjn ingar av e x i s te n s m in i m u m h a r v ittg å e n d e k o n s e k v e n s e r bl. a. ur u p p b ö r d s s y n p u n k t , varför e n b a r t sociala a s p e k te r in te b ö r tillmätas utslagsgivande bety d else. Mera b e t y d a n d e h ö jn i n g a r av b e lo p p e n fö r e x is te n s m in im u m a k tu a lis e ra r u p p e n b a rlig e n bl. a. p r o b l e m e t o m var gränsern a för s k a t te f r i h e t i fråga o m de d ir e k ta s k a t te r n a skall dragas o ch blir d ärig en o m en b eskattningsfrå ga i d e t sto ra sa m m a n h a n g e t, a n f ö r m y n d ig h e te n avslutningsvis.

U tsk ottet

B estäm m elsern a o m e x is te n s m in im u m finns dels i sk a tte la g stiftn in g e n , dels i u ts öknin gslagstiftnin gen.

Avdrag f ö r väsentligen n e d s a t t s k a tte fö r m å g a m e d hö gst 6 0 0 0 kr. kan av ta x e r in g s m y n d ig h e t e rn a enligt 50 § 2 m o m . tred je s t y c k e t k o m m u n a l skattelagen medges så dan s k a ttsk y ld ig vars i n k o m s t e f te r s k atteav d rag pä g ru n d av n ed satt a rb e t s fö r m å g a , långvarig oförvålla d a rb e ts lö s h e t, stor

fö rsö rjn in g sb ö rd a eller a n n a n lik n a n d e o m s tä n d ig h e t und ers tig it vad han kan anses ha b e h ö v t till u n d e rh å ll f ö r sig själv, m a k e o c h o fö r sö rjd a barn ( e x is te n s m i n im u m ) . F ö r sk a tts k y ld ig m e d o f ö r s ö rj d a b a rn f å r avdraget fö r varje så d a n t b a rn ö k as m ed högst 1 5 0 0 kr. Ä r d en sk attsk y ld ig e sam tid ig t be rä ttig a d till s k a t t e r e d u k t i o n enligt 2 § 4 m o m . u p p b ö rd s fö ro r d n i n g e n skall d e t e x tr a avdra get b e rä k n a s m ed b e a k ta n d e härav. Enligt 41 § 2 m o m . u p p b ö r d s f ö r o r d n i n g e n ( 1 9 5 3 : 2 7 2 ) krävs för befrielse från eller n e d s ä ttn in g av skatteavdrag f ö r p re lim in ä r s k a tt att den skattsk y ld ig es in k o m s t u n d e rs tig e r e x is te n s m in i m u m . Befrielse från eller n ed s ä ttn i n g av s k a tte a v d r a g f ö r k v ars tåen d e s k a tt k an d o c k medges även o m in k o m s t e n övers tiger e x is te n s m in i m u m . Beslut o m vad s o m skall fö rbehållas d e n sk a t ts k y ld ig e enligt b e stä m m e lse r n a i u p p b ö r d s f ö r o r d ningen m eddelas av d e n lokala s k a tte m y n d ig h e t e n . Enligt 10 § in försellagen ( 1 9 6 8 : 6 2 1 ) åligger det u tm ä tn i n g s m a n n e n a tt vid beslu t o m införsel b e s tä m m a e tt b e lo p p , s o m vid varje avlöningstillfälle skall fö rb eh ållas g äld en ä ren f ö r eget und erh åll o c h familjens behov sam t till fullgörande av betaln in g s sk y ld ig h et till a n n a n , so m vid införsel n ju te r lika r ä tt so m s ö k a n d e n eller b ä tt r e r ä tt än d e n n a (förbehåll sbelopp). Vid u tm ä tn i n g i in n e s tå e n d e avlö ning få r enligt 67 b § u ts öknin gslagen u tm ä ta s endast b e lo p p so m u p p e n b a r t öv erstiger vad s o m åtgår fö r gäld enä rens o c h hans familjs fö rsörjnin g s a m t till fu llg ö ran d e av underh ållss k y ld ig h et s o m i övrigt åvilar h o n o m . Vid kvittning av arbetsg ivares fo r d r a n på a rb e tsta g a re m o t a rb e t s ta g a res lö n e f o rd ra n får enligt 4 § lagen ( 1 9 7 0 : 2 1 5 ) o m arbetsgivares kv ittn in g srätt k v ittn in g sk e en d a st m o t d en del av lö n e f o rd rin g e n som u p p e n b a r t överstiger vad so m åtg år f ö r a rb e ts ta g a re n s o c h han s familjs försörjnin g sam t till fullgörande av underh ållss k y ld ig h et so m i övrigt åvilar h o n o m . I n n a n k vittning få r ske, skall arbetsgiv a ren enligt 6 § från u tm ä tn i n g s m a n n e n in h ä m ta b esked o m h u r s t o r del av lö n e f o rd rin g e n som skall vara s k y d d a d m o t kvittning. Av fö r a r b e te n a till s is tn ä m n d a b e s tä m m e ls e r fr a m g å r a t t u tm ä tn i n g s m a n n e n har a tt fas tställa e t t högre fö r b e h å lls b e lo p p vid lö n e u t m ä t n in g än vid införsel sam t a t t d e t vid kvittningsa vdra g kan vara befogat a tt fastställa e tt något s tö rre fö r b e h å lls b e lo p p än vid lö n e u tm ä tn in g . R ik ss k a tte v e rk e t (tidigare C entrala f o lk b o k fö rin g s- o c h u p p b ö rd s n ä m n d e n ) fastställer årligen n o r m a lb e lo p p a tt tjän a till ledning fö r ta x e r in g s m y n d ig h e t e rn a o c h de lokala s k a t te m y n d ig h e t e r n a vid b e s tä m m a n d e av e x is te n s m in im u m i d e t särskilda fallet. S u m m a n av k o m m u n a l t g ru n d av d r ag o c h g ällande m a x im ib e lo p p fö r avdrag f ö r n e d s a tt s k a t te fö r måga u tg ö r d en ra m , in o m vilken ri k ssk attev crk et h a r a t t fastställa de s k a tte fr ia n o r m a lb e l o p p e n för e x is te n s m in im u m .

De lokala s k a t te m y n d i g h e t e r n a är inte b u n d n a av n o r m a l b e l o p p e n u ta n dessa kan överskridas e f te r u tr e d n in g i d e t enskilda fallet. E x is te n s m in im ib e l o p p e t få r d o c k in te överstiga s u m m a n av g r u n d a v d r a get o c h m a x i m i b e lo p p e t fö r väsentligen n e d s a tt sk a t te f ö r m å g a . F ö r u tm ä tn i n g s m a n n e n gäller in te någon begränsnin g u p p å t då h an fastställer fö r b e h å ll s b e lo p p enligt ovan n ä m n d a lagar.

I m o t io n e n fram hålls a t t d e t fö r h å lla n d e t a t t olika m y n d i g h e te r fastställer f ö r b e h å lls b e lo p p vid t. ex. införsel o c h vid avdrag f ö r s k a tt ibland får den ko n se k v e n s e n att d en enskilde in te erhåller något b o tt e n b e l o p p för sin exis tens. Att d e tt a kan in trä ff a b e ro r enligt m o tio n ä r e r n a på a tt åtskilliga lö ntagare felaktigt för e stä lle r sig a t t e t t av u tm ä tn i n g s m a n n e n vid införsel fastställt fö r b e h å lls b e lo p p också gäller fö r skatte avdrag, v a rf ö r de u n d e r l å te r a tt a n s ö k a o m e x is te n s m in im u m hos den lokala s k a tt e m y n d ig h e t e n . M o tio n ärer n a p e k a r bl. a. på a t t m a n g e n o m a t t in fö ra e tt e n h e tlig t e x is te n s m in im u m skulle säkerställa a tt arb e tsta g a re n alltid erhåller e tt b o tt e n b e l o p p f ö r sin ex is tens. Det väsentliga är d o c k enligt m o t io n ä r e r n a a t t reglerna i u p p b ö r d s - o c h u t s ö k n in g s f ö rfa ttn in g a rn a s a m o r d n a s så a t t en a rb e ts ta g a re , n ä r e x is te n s m in im u m fastställts t. ex. vid införsel f ö r u n d erh ållsb id rag , in te b e höver riskera a t t p å g r u n d av exempelv is kv ars k att få avdrag p å sin lö n u ta n a t t h ä n s y n tas till det b e lo p p h an beh ö v er f ö r sin ex is tens. M otio n ärern a h em s täller d ä r f ö r a t t ri k sd ag en hos Kungl. Maj:t an h å lle r o m öv ersyn av ifrågavarande b e s tä m m e ls e r i syfte a tt få till stå n d en så d a n s a m ordning. Vidare h e m s tä lle r m o t io n ä r e r n a a tt de b e stä m m e lse r , enligt vilka riksskatteverket fastställer n o r m a lb e l o p p a tt tjäna till ledning vid b e s tä m m a n d e av e x is te n s m in im u m , överses i s y f te a t t möjliggöra a t t s tö r r e h ä n sy n än hittills kan ta s till de sociala a s p e k te r n a vid fastställande av b e lo p p e n .

Såsom rik s s k a tte v e r k e t fr am håller i sitt remissvar to r d e d e t vara svårt a t t g e n o m f ö r a ä n d rin g a r i gällande b e s tä m m e ls e r o m e x is te n s m in im u m utan a tt r u b b a p rin c ip e r n a o c h reglerna f ö r b e s k a t tn in g e n . Vidare har det på u ts ö k n in g s r ä tte n s o m r å d e varit lagstiftar en s m e n in g a t t olika f ö r b e h ållsbelopp skall fastställas exempelvis vid införsel o c h lö n e u tm ä tn in g . Av re missvare n fr am går em elle rtid a tt tillä m p n in g e n av n uvarande b e stä m m e lse r i u p p b ö r d s - o c h u ts ö k n in g s f ö r f a t tn in g a r n a kan m ed fö ra m y c k e t allvarliga o lä g e n h e te r f ö r den ensk ilde. Sålunda h a r socialstyrel sen fram hållit a tt hela s y s te m e t enligt styrels ens m ening är a lltf ö r k o m p licer at f ö r a t t de ensk ilda som b erö rs skall k u n n a bev aka sin r ä tt eller ens i e f t e r h a n d fö rstå h u r b e stä m m e lse r n a tillä m p a ts f ö r dem själva. Med h ä n sy n till det a n f ö r d a vill u t s k o t t e t i likhet m e d e n p ra k t is k t taget enhällig rem iss o p in io n a n slu ta sig till m o tio n ä r e r n a s u p p f a ttn in g a tt b e stä m m e lse r n a o m e x is te n s m in im u m på ifrå gavara nde rä t ts o m r å d e n b ö r överses i s y f te a t t å s t a d k o m m a en s a m ordning.

Förslag a tt in fö ra e t t enhetligt e x is te n s m in im u m , in n e b ä r a n d e a tt

a rb e tsta g a re n alltid erhåller e tt b o t t e n b e l o p p fö r sin existens, har b e h a n d la ts u n d e r vårsessionen av årets riksdag. Med h ä n s y n till a t t arbetsgiva re i a llm ä n h e t in te k ä n n e r till a rb e t s ta g a re n s s id o in k o m s t, fö r m ö g e n h e t, f ö r s ö rjn in g sb ö r d a , m a k e s i n k o m s t m. m. ansågs d e t (S kU 1 9 7 1 :3 6 ) n ö d v än d ig t med e tt a n sö k n i n g s f ö r f a r a n d e i existensm inim ifallen. Förslaget avvisades d ärfö r. Också i flerta let av r e m is s y ttr a n d e n a över fö revarande m o t io n tar m a n av stånd från ta n k e n på e tt en hetlig t e x is te n s m in im u m . In te heller u t s k o t t e t ä r b e r e t t a t t f ö r o r d a e n dylik lösning. Vid d e n ö vers yn av b e s tä m m e ls e r n a o m e x is te n s m in im u m i u p p b ö r d s - o c h u ts ö k n in g s f ö r f a t tn i n g a r n a s o m enligt d e t ovan sagda b ö r k o m m a till stå n d , sy nes d o c k förslag et värt a t t u p p m ä r k s a m m a s . U ts k o t te t vill i sa m m a n h a n g e t p åpeka a t t det fö r h å lla n d e t att en a rb etsta g are k an k o m m a a t t få ut en a ll tf ö r liten del av sin lön eller ka n sk e ingen del alls också k a n in trä ff a i fall d ä r b eslut enligt ifrågavaran de u ts ö k n in g s f ö r f a ttn in g a r in te m eddelats, n äm lig en o m d e n skattsk y ld ig e i fall av s to r t avdrag f ö r k v ars tåen d e s k a tt u n d e r l å te r a t t s ö k a n e d s a t t sk atteavdrag.

Flera rem issin stanser, bl. a. socialstyre lsen, tills ty rk e r m o tio n s fö rsla g e t a tt större h ä n s y n än hittills b ö r ta s till de sociala a sp e k te rn a vid b e s tä m m a n d e av n o rm a lb e l o p p e n . Såsom p å p e k a ts av några re m issorg an f ö r u t s ä t te r em e lle r tid en stö rre h ö jn in g av n o r m a lb e l o p p e n f ö r exis tens m i n im u m vid avdra g f ö r p re lim in ä r s k a tt a tt b e s t ä m m e ls e n i 50 § 2 m o m . tred je st y c k e t k o m m u n a l s k a t t e la g e n o m m a x i m i b e lo p p e t f ö r ex tra avdrag ändras. T ro ts de svårighete r so m således ä r f ö r e n a d e m e d e tt s tö rre h ä n sy n s ta g a n d e än hittills till de sociala a s p e k t e r n a vid b e s t ä m m a n d e av n o r m a lb e lo p p e n a n ser d o c k u t s k o t t e t a t t m o t io n ä r e r n a s förslag i d e tta h än seen d e oc k så b ö r u n d e rs ö k a s vid den ö vers yn av g ällande b e s tä m m e l ser so m u t s k o tt e t u tt a la t sig för.

På g ru n d av vad sålunda a n f ö r t s h em s täller u t s k o t t e t

a t t riksdagen m ed bifall till m o t io n e n 197 1 :6 5 5 h o s Kungl. Maj:t

a n h å lle r a t t b e stä m m e lse r n a o m e x is te n s m in im u m i u p p

bö rd s - o c h u ts ö k n in g s f ö r f a ttn in g a r n a överses i s y f te a t t få till

s tå n d en s a m o r d n in g mellan s k a t te m y n d ig h e t e r n a s o c h ut-

m ä tn in g s m ä n n e n s b eslut o m e x is te n s m in im u m sam t a t t

m ö jlig h eter n a a t t ta större h ä n s y n än hittills till de sociala

a s p e k te r n a vid fa stställande av n o r m a l b e l o p p e n f ö r exis tens

m i n im u m u n d e r s ö k s i s a m b a n d d ä r m e d .

S to c k h o l m den 10 n o v e m b e r 1971 På la g u ts k o tte ts vägnar D A N IE L W IK L U N D

N ärvarande: h e rr a r Wiklund i S to c k h o lm (f p ), Svedberg (s), fr ö k e n A n d e rso n i L e r u m (s), h e r r a r Lidgård (m ), H a m m a r b e r g (s), Sjöholm ( fp), fru L u n d b la d (s), h errar Winberg ( m ), A n d ersso n i Södertälje (s), fru J o n ä n g (c), h e rr a r Israelsson (v p k ) , Olsson i T im rå (s), fru Nilsson i Sunne (s) o c h h err Olsson i Sundsvall (c).

L agu tsk ottets betänkande i anledning av m o tio n om översyn av bestäm ­ melserna om existensm inim um .

Tidigare riksdagsbehandling angående bestäm m elserna om existen sm in i­ mum