Bet. 1971:LU21

Lagutskottets betänkande i anledning av motion angående påföljden av utebliven likvid vid el-leverans

Typ: Betänkande
Datum: 1971-11-17
Källa: data.riksdagen.se

Nr 21

Lagutskottets betänkande i anledning av motion angående påföljden av utebliven likvid vid el-Ieverans.

I m otionen 1971: 658 av fru M ogård (m) och fru K ristensson (m) hem ställs a tt riksdagen i skrivelse till K ungl. M a j:t m åtte u tta la a tt av stängning som påföljd vid u n d erlåtenhet a tt fullgöra betalningsskyldighet gentem ot elkraftsleverantör ej b ö r tilläm pas u tan föregående prövning i det enskilda fallet av läm plig m yndighet. U tsk o ttet h a r inhäm tat utlåtan d e över m otionen från G ö ta hovrätt, socialstyrelsen, kom m erskollegium och konsum entom budsm annen. På begäran av utskottet h a r y ttran d en därjäm te avgivits av H yresgästernas riksförbund, Stockholm s kom m un, Svenska elverksföreningen och Svens ka kom m unförbundet. Stockholm s kom m un h a r b ifogat y ttra n d en av industriverksstyrelsen och socialnäm nden i kom m unen.

Gällande rätt

E nligt lagen (1902: 71 s. 1) in n efattan d e vissa bestäm m elser om elektriska anläggningar (ellagen) fo rd ras koncession för a tt u tfö ra starkström sledning. E nligt 2 § 4 m om . ellagen ä r den som innehar om rådeskoncession för yrkesmässig distribution av elektrisk starkström pliktig att, om ej särskilda skäl ä r till undantag, tillhandahålla ström å t envar som inom om rådet h a r behov d ära v fö r n o rm alt förbrukningsändam ål. F rå g o r om förpliktelser enligt lagrum m et prövas av kom m erskollegium enligt bem yndigande i kungl, brev den 15 novem ber 1957. Enligt 2 § 7 m om . ellagen ä r koncessionshavaren skyldig att, på fram ställning av den som n y ttjar elektrisk ström från anläggningen eller önskar kom m a i å tn ju ta n d e därav, för åstadkom m ande av skälig prissättning underkasta sig reglering av pris och övriga villkor fö r leverans eller överföring av ström m en. Prisregleringen verkställs av en särskild näm nd, bestående av fem av K onungen för viss tid fö ro rd n ad e ledam öter. F ram ställning om prisreglering skall inges till kom m erskollegium , som, därest fram ställning en ej finnes u p p en b a rt ogrundad, h a r a tt överläm na den till näm ndens prövning. Ö ver kom m erskollegii eller näm ndens beslut m å klagan inte föras. A vtal, stridande m ot näm ndens beslut, ä r u ta n verkan. Författningsbestäm m else, som ger m yndighet rä tt att ingripa till konsum ents fö rm å n om denne avstängs frå n elleverans p å grund av utebliven betalning, finns inte.

Riksdagen 1971. 8 sami. N r 21

N äm n d a bestäm m elser i ellagen tillkom genom lagändring (1957: 383) den 27 juni 1957. Till grund fö r lagstiftningen låg ett av elk ra ftu tre d ningen av å r 1943 å r 1954 avläm nat betänkande angående elk raftfö r sörjningen (SOU 1954: 12). I b etänkandet (s. 262) anfördes i fråga om rättsfö rh ållan d e t m ellan elkraftleverantören och abonnenten a tt d etta i allm änhet regleras av ett avtal, varigenom leverantören å ta r sig a tt tillhandahålla k ra ft och abonnenten a tt betala kraften. U tredningen an fö rd e vidare a tt svensk lagstiftning i m ycket ringa utsträckning b erör avtalen om leverans av elkraft. N ågon rättspraxis hade inte utvecklats på om rådet, och inom rättsvetenskapen var hithörande problem knappast alls behandlade. U tredningen fram höll a tt tvister i anledning av avtal m ellan leverantör och ab o n n en t i brist på direkta bestäm m elser fick avgöras m ed ledning av 1915 års lag om avtal och 1905 års lag om köp och byte av lös egendom . A vtalsförhållandena rö ra n d e abonnem ang på elektrisk energi b ru k ar regleras i reglem enten som i huvudsak överensstäm m er m ed ett förslag till reglem ente för kom m unalt elverk, u p p rättat av Svenska elverksföreningen den 18 decem ber 1956. I d etta förslag finns intagen en bestäm melse, p u n k t 41, enligt vilken tillförseln av elenergi m å avstängas om räkning på elenergi eller p å an n a n elverkets kostnad fö r leveransen ej gäldas inom angiven tid. Ifrågavarande bestäm m else bygger alltså på gällande huvudregel om avtalsfrihet på förm ögenhetsrättens om råde. F rå n denna regel finns u n dantag. I d etta sam m anhang kan erinras a tt riksdagen u nder vårsessionen i år antagit lag (1971: 112) om förbud m ot otillbörliga avtalsvillkor. 1 1 § av den n a lag föreskrivs att om villkor, som näringsidkare använ der vid erbjudande av vara eller tjänst till konsum ent fö r enskilt bruk, m ed hänsyn till vederlaget o ch övriga om ständigheter ä r att anse som otillbörligt m ot konsum enten, m arknadsrådet, om det är påkallat från allm än synpunkt, kan m eddela näringsidkaren förbud a tt fram deles i liknande fall använda sam m a eller väsentligen sam m a villkor. F ö rb u d skall förenas m ed vite, om ej d etta av särskilda skäl ä r obehövligt. E nligt 2 § upptas fråg a om förbud efter ansökan. Sådan ansökan görs av ko n sum entom budsm annen. A vstängningsrätt vid leverans av kom m unala nyttigheter förekom m er inte bara i fråg a om elektrisk energi. I lagen (1970: 244) om allm änna vatten- och avloppsanläggningar föreskrives sålunda i 30 § a tt, om fastighetsägare försum m ar a tt b etala avgift som avses i lagen eller a tt i a n n a t väsentligt hänseende iakttaga vad som åligger h onom och h a r huvudm annen ej genom anm aning kun n at åstadkom m a rättelse, huvud m annen få r stänga av vattentillförseln till fastigheten, om d etta k an ske u ta n a tt san itär olägenhet uppkom m er. K o stn ad för avstängningsåtgärd få r påföras fastighetsägaren. H a r h uvudm an eller fastighetsägare över skridit sin r ä tt eller åsidosatt sin skyldighet i förhållande till den andre,

skall h an enligt 29 § återställa v ad som ru b b ats eller fullgöra v ad som eftersatts sam t ersä tta skadan. V a-näm nden p rö v ar enligt 37 § p u n k t 6 m ål som rö r tvist m ellan huvu d m an och fastighetsägare om skadestånd eller annan påföljd enligt n äm nda pragrafer. A v an d ra bestäm m elser som sy ftar till a tt bereda skydd m ot av b ro tt i m öjligheten a tt bagagna olika nyttigheter m å näm nas följande. I 65 § utsökningslagen (1877: 31) finns regler om u tm ä tningsfrihet fö r viss egendom , näm ligen dels kläder, m öbler och husgeråd, som gäldenären behöver fö r sitt dagliga liv, dels m edel för uppehälle u nder den närm aste tiden. I 3 kap. lagen (1907: 36) om n y ttjan d e rä tt till fast egendom finns bestäm m elser om a tt hyresgäst, som d rö jt m ed betalning av h y ra u n d er så lång tid a tt h yresrätten ä r fö rv erk ad och hyresvärden b erättigad a tt uppsäga avtalet, inte får skiljas frå n lägenheten om rättelse sker innan hyresvärden gjort bruk av sin r ä tt a tt uppsäga avtalet (43 §) eller i fall då hyresvärden uppsagt avtalet, h y ran betalas senast tolfte söckendagen frå n uppsägning (44 §). I 2 § lagen (1915: 219) om avbetalningsköp finns regler som skyddar k ö p are som u n d erlå tit a tt betala fö rfalln a avbetalningsposter fö r p å följd genom bl. a. återtagande av godset. E n ligt 193 § a n d ra stycket utsökningslagen äger utm ätningsm annen u n d er viss tid m edge anstånd m ed avhysning.

Motionen

I m otionen anförs inledningsvis a tt d et i pressen tid efter an n a n refereras fall d ä r fam iljer, m ånga gånger m ed m inderåriga barn, blivit u testängda frå n elleverans p å gru n d av utebliven betalning. E n lig t m o tio n ärern a h a r härigenom inte sällan u p p stå tt olägenheter av fö r v å rt sam hälle icke tolerabel n atu r. E fte r a tt h a erin rat om a tt elk ra ftu tre d ningen av å r 1943 anfört a tt eventuella tvister m ellan leverantör och ab o n n e n t få r lösas m ed ledning av avtalslagen av å r 1915 och 1905 å rs lag om köp och byte av lös egendom fram h åller m otionärerna a tt starka skäl, fra m fö r allt av social n atu r, to rd e föreligga för a tt dylika tvister skall behandlas i en annan ordning. M o tio n ärern a erinrar vidare om a tt d et av Svenska elverksföreningen u tfärd ad e standardreglem entet f ö r k om m unala elverk, på vilket de flesta reglem enten bygger, innehåller en bestäm m else m ed innebörd a tt leverantören äger rä tt a tt om edelbart av b ry ta kraftleveransen till ab o n n e n t om denne u n derlåter a tt fu llgöra sina betalningsförpliktelser gentem ot leverantören. E nligt m o tio n ärern a to rd e bakgrunden till standardreglem entets bestäm m else v ara helt k lar. L iksom vid ett vanligt av talsförhållande sv arar båd a p a rte r fö r a tt u tfä sta p restationer också fullföljes. O m den ena parten, i d etta fall abonnenten, brister i sitt fullgörande skall heller inte den a n d ra parten

sorn princip behöva fullfölja sin prestation. M otio n ärern a pekar på a tt d et ibland finns anledning a tt g öra u n d an tag från dessa p å avtalslagen o ch köplagen grundade principer. Så sker också inom ram en för näm nda lagar, främ st fö r a tt skydda den i allm änhet, i förhållande till säljaren, svagare köparen, fram håller m otio n ärern a. Sam hällsutvecklingen h ar, fo rtsätter m otionärerna, inneburit a tt el ström i dag används för betydligt flera olika ändam ål än tidigare. F ö r uppvärm ning, fö r m atlagning, fö r livsm edelsförvaring och fö r belysning ä r elström m en fö r m ånga oundgängligen nödvändig. M o tio n ärern a fra m håller a tt en avstängning på grund av utebliven betalning kan få konse kvenser av fra m fö r allt social a r t som inte stå r i någon rim lig p roportion till det ifrågavarande avtalsbrottet. M o tio n ärern a anser d ä rfö r a tt av stängning, d å d e t gäller hushåll, ej bör få ske m ed m indre prövning skett av m yndighet som kan bedöm a påföljdens verkningar i d et enskilda fal l e t Läm plig m yndighet to rd e enligt m o tio n ärern a vara socialnäm nden som i förekom m ande fall också bör ha m öjlighet a tt ö verta betalnings ansvaret. M o tio n ärern a a n fö r a tt det tidigare gentem ot förslag m ed liknande syfte invänts a tt hotet om avstängning av elkraftleveranserna u tgör ett verksam t m edel fö r a tt tvinga dåliga b etalare till prestation. M otio n ä rern a p åp ek ar em ellertid a tt m öjligheten till avstängning bibehålls enligt deras förslag. D et avgörande är, an fö r de, a tt avstängningshot inte får sättas i verket fö rrä n m yndighet företagit prövning av det enskilda fallet. N ågon risk för överbelastning av dom stolsväsendet, genom a tt lagsök ning och betalningsföreläggande skulle fra m stå som leverantörens enda m öjligheter a tt u tfå betalning, föreligger d ä rfö r knappast enligt m otio närernas m ening. Ej heller anser de a tt m yndigheten to rd e löpa någon stö rre risk för överbelastning på grund av fö r m ånga prövningsärenden, d å de flesta betalningsskyldiga m ed fog kan förutsättas prestera betalning vid upprepade h o t om fram tida indragning av leveranserna. En bestäm melse av ovan skisserat slag skulle m ed största sannolikhet nå dem som ä r i verkligt behov av skydd, m en heller inga flera, anför m o tionärerna avslutningsvis.

Tidigare riksdagsbehandling

V id 1970 års riksdag behandlades m otionsyrkanden m ed sam m a inne håll som fö rev aran d e yrkande (1970: I: 989 av herr Å kerlund sam t 1970: II: 1135 av fru M ogård och fru K ristensson). E fte r a tt ha in h äm tat y ttran d e över m otionerna från Svenska elverksföreningen anfö rd e allm änna beredningsutskottet i sitt utlåtande 1970: 39 a tt utskottet instäm de m ed m otionärerna i a tt avstängning av leveransen av elektrisk energi i vissa fall kan m edföra stora olägenheter inte m inst d ä rfö r a tt elenergin i våra d agar bl. a. används fö r uppvärm ning och fö r

hushållsändam ål, t. ex. fö r frysboxar. U tsk o ttet hänvisade h äre fte r till a tt Svenska elverksföreningen i sitt rem issvar a n fö rt att d om stolarnas a r betsbelastning skulle öka k raftig t om elleverantörerna övergick till a tt allm änt an v än d a lagsökning eller betalningsföreläggande. D et förekom näm ligen hundratusentals fall årligen d ä r elleverantörerna tillgriper avstängningshotet fö r a tt få sina fo rd rin g ar betalda. M ed hänvisning till det a n fö rd a hem ställde utskottet a tt m otionerna inte skulle fö ran led a någon riksdagens åtgärd. Riksdagen biföll utskottets hem ställan.

Remissvaren

In te någon av rem issinstanserna tillstyrker yrkandet om lagstiftning av det slag som m otionärerna åsyftar. I flera av rem issvaren betonas dock behovet av ko n tak t m ellan elleverantörer och socialm yndigheter i avstängningsärenden. S ålunda a n fö r G ö ta hovrätt a tt d et självfallet ä r önskvärt a tt d et p å frivillig väg upprätth ålls sådan k o n ta k t m ellan el leverantörerna, o fta k om m unala organ, och socialm yndigheterna a tt socialm yndigheterna bereds m öjlighet a tt h jälpa i fall d å d et ä r uppen b a rt a tt deras ingripande ä r p åkallat. Socialstyrelsen a n fö r a tt det to rd e vara tillräckligt a tt K ungl. M a j:t u p p d ra r å t socialstyrelsen a tt på läm p ligt sätt göra kom m unerna uppm ärksam m a p å berörda problem och a tt styrelsen i fo rm av m eddelandeblad eller p å a n n a t sä tt läm n ar anvis ningar i enlighet m ed de in tentioner m otio n ärern a i sin m otion fram fört. Svenska elverksföreningen och Svenska ko m m u n fö rb u n d e t fö rk la rar sig h a fö r avsikt a tt i sam band m ed pågående överarbetning av det av elverksföreningen rekom m enderade norm alförslaget und ersö k a vilka p raktiska m öjligheter som stå r till buds fö r a tt fö rh in d ra uppkom sten av olägenheter av bl. a. social n atu r. K o n su m en to m b u d sm a n n en (KO) anser a tt de av m otio n ärern a b erö rd a problem en synes k u n n a lösas inom r a m en fö r lagen om otillbörliga avtalsvillkor. F ö rst om denna lag inte leder till önskat resultat synes särskild lagstiftning i äm net böra över vägas, anför KO . G öta hovrätt h a r in h äm tat upplysningar frå n fem elleverantörer inom hovrättens om råde rörande bland an n at gällande bestäm m elser och deras tilläm pning. I reglem entena fö r elleverans frå n ifrågavarande leverantö re r finns bestäm m elser om a tt tillförseln av elenergi kan avstängas om räkning ej betalas inom angiven tid. H o v rätten h a r gjort följande sam m anställning av h u r bestäm m elserna tilläm pas.

D et h a r upplysts a tt avstängning p å gru n d av utebliven betalning förekom m er i ganska sto r utsträckning. I V äxjö utsändes räkningar tre gånger om året. C irka 1 000 abonnenter per term in betalar ej sin räkning i tid och uppföres på restlängd. O m kring 200 ab onnenter underlåter a tt b etala efter påm innelse, v are fte r avstängning sker.

In n an ström m en brytes, sker alltid krav m ed hot om avstängning. Jönköpings elverk sänder u t tv å kravbrev m ed uppm aning till abonnenten a tt b etala vid äventyr av avstängning. I Eksjö anm odas abonnenten a tt betala antingen genom a tt elverket sätter sig i förbindelse m ed honom p er telefon eller också genom a tt en m o n tö r gör ett personligt besök. D om neåns K raftak tieb o lag sänder u t två kravbrev efter räkningen. I d e t sista hotas m ed avstängning. V äxjö elverk och S m ålands K ra fta k tie bolag (leverantör till bygden ru n t Nässjö) sänder u t endast ett kravbrev. N ässjö elverk skickar två. D e flesta elverk kom m er inom en snar fram tid a tt lägga räk n in g a r och krav på data. E ksjö kom m er a tt använda ett IBM -system , d ä r endast ett kravbrev sänds ut. I brevet kom m er a tt a n givas h o t om avstängning. Sam tliga elverk an v än d er sig av en m o n tö r vid avstängning. In n a n han bryter ström m en m eddelar han, genom brev, per telefon eller vid personligt besök, n ä r avstängningen skall ske. H an söker också förm å abonnenten a tt betala. D e t ä r m indre vanligt a tt elleverantören i anledning av utebliven be talning ta r k o n ta k t m ed social m yndighet, exempelvis socialnäm nden. Så h änder dock ibland i m indre kom m uner, till exempel i Eksjö och N ässjö, d är m an h a r kännedom om vilka som kan vara i ekonom iskt trångm ål. H os an d ra elverk h äv d a r m an den uppfattningen a tt det an k om m er på abonnenten själv a tt tillse a tt de sociala m yndigheterna ingriper. I såd an a fall u n derlåter m an a tt stänga av ström m en endast om likvid inflyter. H o t om avstängning leder o fta till betalning, antingen från socialbyrå eller från abonnenten själv. O m avstängning skett inflyter likvid i alla de fall d å abonnenten icke avflyttat.

H o v rä tte n fra m h åller a tt det m aterial som sålunda stå tt till hov rättens förfo g an d e ä r begränsat. E nligt h o v rätten saknas em ellertid a n ledning till antagande a tt det ej skulle v ara täm ligen representativt fö r fö rh ållan d en a även i an d ra kom m uner än de angivna. E nligt h o vrättens m ening k änner folk i allm änhet till, oavsett om de erhållit e tt reglem ente eller icke, a tt ström m en kan kom m a a tt avstängas om en elräkning ej betalas. H o v rä tte n a n fö r vidare a tt de upplysningar ho v rätten in h äm tat d ärjäm te synes ge k lart vid handen att, sedan en abonnent und erlåtit betalning, h an på ett eller a n n a t sätt m inst en gång u n d errättas om risken fö r avstängning. D en som befinner sig i ek o n o m iskt trångm ål h a r enligt h ovrätten d ä rfö r tid på sig att, om icke an n a t så genom social m yndighet, få hjälp a tt betala räkningen och därigenom undvika avstängning av ström m en. A tt en socialbyrå skulle neka hjälp i fall som de av m otio n ärern a angivna få r anses uteslutet, an fö r hov rätten och tillägger, a tt den om ständigheten a tt avstängning likväl sker i sto r utsträckning m åste ha sin grund i an d ra om ständigheter, exem pel vis i abonnentens u n derlåtenhet a tt taga del av till honom översända skrivelser eller i hans brist på intresse a tt i tid gå till de sociala m yndig heterna. M o t bakgrunden av vad sålunda angivits, h a r hovrätten fö rk la ra t sig fin n a a tt skäl ej föreligger till en lagstiftning av det slag som m otionä rern a åsyftat.

S to c kh o lm s ko m m u n h a r åb e ro p at en av bo rg arråd et G ö sta A grenius u p p rä tta d prom em oria, varvid fogats tjänsteutlåtanden frå n socialdirek tö ren (åberopat av socialnäm nden) och elverket (åb ero p at av industriverksstyrelsen). P rom em orian h a r följande lydelse.

Stockholm s elverk h a n d h a r uppbördsverksam het fö r el, fjärrvärm e, gas, vatten, avlopp sam t i förekom m ande fall även energiskatt. A ntalet ab o n n en ter ä r 400 000 och årligen u tfärd as ca 1 300 000 räkningar. År 1970 fram ställdes 68 500 avstängningsorder m en an ta le t avstängningar till följd av utebliven betalning v ar endast 862. A v elverkets u tlåtande fram g år a tt kravverksam heten betraktas som en m ycket grannlaga uppgift som handlägges m ed sto r försiktighet och om sorg av särskilt utvald personal. A vstängning tilläm pas endast som ett yttersta m edel sedan alla an d ra m öjligheter a tt få betalt fö r leve re ra d vara prövats. A vstängning som kan d rab b a tredje m an tilläm pas ytterligt sällan och då endast i speciella fall. V id betalningssvårigheter hos privatpersoner kopplas regelm ässigt de sociala m yndigheterna in om gängse åtgärder — påm innelser, telefonkon ta k t personliga besök, h o t om avstängning m . m. — ej gett avsett resultat. T ill uppbördsm ännens arbetsrutin h ö r fö r övrigt a tt i tilläm pliga fall rå d a ab o n n en t a tt själv vända sig till socialbyrå fö r hjälp. S am arbetet m ellan uppbördsm ännen och elverkets uppbördsavdelning å den ena sidan och socialbyråerna och övriga sociala organ å den an d ra löper sm idigt. D e tta b ek räftar socialdirektören i sitt utlåtan d e och a n fö r a tt d et sä tt p å vilket elverket handlägger sina k ravärenden ä r en täm ligen säker garanti fö r a tt ingen verkligt hjälpbehövande skall d rabbas av av bru ten elleverans. I likhet m ed industriverksstyrelsen och socialnäm nden finner jag att m otio n ärern as förslag a tt en särskild m yndighet skall pröva v arje av stängningsärende vara om otiverat och opåkallat. E tt system m ed obliga torisk prövning kan vidare fram stå som ett intrång i den enskildes rä tt a tt själv bestäm m a över sin hushållning. U r elverkets synpunkt ä r det vidare väsentligt a tt rä tte n och m öjligheten till avstängning bibehålles som ett påtryckningsm edel och en m etod a tt i vissa extrem a situationer erh ålla betalning fö r levererad vara. S am m anfattningsvis vill jag d ä rfö r avstyrka m otio n ärern as förslag a tt särskild m yndighet skall p röva varje avstängningsärende, I S tock holm tilläm pas en smidig och om döm esgill avstängningspolitik u n d er ett gott m en inform ellt sam arbete m ed socialnäm nden. N åg ra olägenheter m ed d etta system kan ej påvisas.

K om m erskollegium a n fö r a tt det m ed hänsyn till sam hällsutvecklingen och m edborgarens berättigade k rav ä r nödvändigt a tt elleverans till hus hållen fortlö p an d e sker u ta n störningar. E n grun d fö ru tsättn in g h ä rfö r m åste dock anses vara a tt konsum enten b etala r för fö rb ru k ad elk raft. E n avstängning på grund av utebliven betalning kan em ellertid — som m o tio n ä rern a även fram hållit — h a följder av social a rt som ej stå r i rim lig p roportion till konsum entens försum m else, fram håller kollegiet. Enligt kollegiets m ening bör det ankom m a på konsum ent, som står in fö r h o t om avstängning frå n elleverans till följd av utebliven betalning fö r fö rb ru k ad elkraft, a tt k o n ta k ta hjälpläm nande o rg an — de sociala

m yndigheterna. D en som h a r verkligt behov av a tt få hjälp lä r då k unna få denna jäm likt nuvarande sociallagstiftning. D e t kan enligt kollegiets m ening ej vara rim ligt eller ens läm pligt a tt elleverantören skall ta den erforderliga kontakten med de sociala m yndigheterna. K ollegiet an fö r vidare a tt såvitt kollegiet vet vidtages num era vanligen ej åtg ärd er fö r avstängning av en konsum ent, som brister i betalnings skyldigheten gentem ot elleverantören, fö rrän efte r en eller flera påm in nelser. U n d er förutsättning a tt konsum enten ta r kon tak t m ed de sociala m yndigheterna så sn a rt h an finner sig u r stånd a tt betala sin elräkning bö r d ä rfö r tillräcklig tid stå till buds för de sociala m yndigheterna a tt h andlägga fram ställningen om hjälp innan h o te t om avstängning verk ställs. P å grund av det an fö rd a anser kollegiet skäl saknas a tt bifalla m o tionen. Svenska elverksföreningen h a r — u töver de synpunkter som upptagits i allm änna beredningsutskottet ovan (s. 4) redovisade u tlåtande 1970: 39 — an fö rt bl. a. följande. E nligt gällande rä tt kan en ab o n n e n t som finner villkoren fö r elleveransen eller tilläm pningen av dessa oskäliga söka rättelse genom anm älan till den prisregleringsnäm nd, varom grundstadgande finns i 2 §, m om . 7 i lagen den 27 juni 1902 in n efattande vissa bestäm m elser om elektriska anläggningar. N äm nden h a r i flera fall ingripit m ot obillig tilläm pning av leveransvillkor som näm nden i och för sig bedöm t som godtagbara. D ärtill kom m er a tt kungl, kom m erskollegium och elektriska inspek tionen k an ingripa i fall av avstängning. A bonnenten saknar således ingalunda m öjligheter a tt fö ra sin talan, fram håller föreningen. F öreningen a n fö r vidare att den, inte m inst u n d er de senaste åren, äg n at sto r uppm ärksam het å t de problem som kan uppstå i sam band m ed avstängningar. Bl. a. h ar dessa fråg o r aktualiserats vid u ta rb e tan d e t av e tt n y tt norm alförslag till allm änna bestäm m elser fö r elleverans vid lågspänning, vilket kom m er a tt v ara klart inom den närm aste tiden. D et överväges fö r närv aran d e om m an i den till dessa bestäm m elser h ö ran d e kom m entaren skall läm na vissa rekom m endationer till elleve ra n tö re rn a om h u r de bör fö rfara i avstängningsärenden eller om dessa anvisningar skall läm nas i annan ordning. U tfo rm a n d e t av rekom m en d ationerna sker i sam råd m ed bl. a. Svenska kom m unförbundet. Syftet ä r a tt fö rh in d ra uppkom sten av olägenheter av bl. a. social n atu r. A rbete m ed a tt u tfo rm a en handledning i avstängningsfrågor har också påbörjats. Föreningens intresse fö r avstängningsfrågorna föranleds inte endast av om sorg om de berö rd a ab o n n e n te rn a utan tjä n ar också i hög grad elleverantörernas egna intressen. A vstängningsrätten ä r av sto r betydelse som påtryckningsm edel m ot abonnenter m ed bristande betalningsvilja, fram h åller föreningen och tillägger, a tt det ä r angeläget fö r hela branschen a tt sam tliga elleverantörer h an d lar så a tt d et inte

u p p står m otiv fö r a tt begränsa avstängningsrätten genom lagstiftning. F öreningen a n fö r v idare a tt eftersom elabonnenternas betalnings vilja inte alltid ä r den bästa ganska m ånga drabbas av h o t om avstäng ning. D et finns enligt föreningen abonnenter som regelbundet v ä n ta r m ed a tt betala tills de finner a tt risken fö r avstängning ä r överhängande. E lleverantörens m eddelanden om förestående avstängning u tfärd as d ä r fö r rutinm ässigt. Själva avstängningen ä r därem ot inte någon ru tin å tg ärd , fram håller föreningen. Bland de ab o n n en ter som inte b etalat finns t. ex. b arnfam iljer som av h u m an itära skäl inte kan få drabbas av avstängning, det finns också ensam boende åldringar och an d ra som kan ha svårt att hålla reda p å sina betalningar osv. E n avstängningsåtgärd är i praktiken ofta utom ordentligt öm tålig. D e t ä r enligt föreningen m ycket vanligt att sam m a abonnent återkom m er p å restlistorna debiteringsperiod efter debiteringsperiod och den personal som handlägger dessa fråg o r blir m ed tiden väl förtrogen m ed problem en. Som regel försöker m an i det längsta u ndvika a tt stänga av. D e t är, an fö r föreningen, m ycket vanligt att m an beviljar betalningsanstånd eller gör up p om en avbetalningsplan. M an stänger av endast i de fall d ä r alla försök a tt kom m a till tals m ed abonnenten misslyckats. D et ä r redan nu m ycket vanligt a tt elleveran tö ren sam råder m ed t. ex. de sociala m yndigheterna innan avstängning sker. E lleverantören riskerar ju alltid bl. a. att avstängningen kan för anleda en anm älan till statens prisregleringsnäm nd för elektrisk ström . F öreningen fram håller också, a tt om de sociala m yndigheterna regel m ässigt skulle ta ställning till alla presum tiva avstängningsärenden och g öra d etta m ed erforderlig snabbhet — dröjsm ål skulle system atiskt kun n a m issbrukas till fö rfån g fö r de u ta n anm ärkning betalande abo n n en te rn a — och m ot bakgrund av e tt eventuellt övertagande av betalnings an svaret så skulle d etta inn eb ära en avsevärd arbetsbelastning. M o tio n äre rn a synes icke ha in h ä m ta t vederbörande m yndigheters bedöm ning av m öjligheterna att h an tera frågan, an fö r föreningen. D et ä r vidare, fo rtsä tte r föreningen, inte b lo tt sociala m yndigheter och hälsovårdsnäm nder som kan vara aktuella instanser i d etta sam m an h ang — i de kanske m est svårbem ästrade fallen ä r det i stället arbets m arknadsm yndigheten som berörs i första hand. Föreningen anser det inte heller k larlagt v a rfö r m otionen begränsar sig till leveranser av elk raft. S am m a problem u p p stå r enligt föreningen vid leveranser av t. ex. gas och fjärrv ärm e och hela den i m otionen u p p ta g n a fråg an b ör alltså ses i ett v idare perspektiv ä n vad som n u ä r fallet. M ed vad som sålunda an fö rts säger sig föreningen h a velat visa, att de i m otionen påvisade olägenheterna av bl. a. social n atu r, vartill av stängning av elabonnenter kan leda, red a n ä r i hög g rad u ppm ärksam m ade av föreningen och dess m edlem m ar. D et i m otionen begärda u t

talan d et av K ungl. M a j:t överensstäm m er enligt föreningen till sitt sak innehåll m ed de rekom m endationer föreningen redan tidigare u tfä rd a t och nu ytterligare förbereder. H ärtill kom m er, a n fö r föreningen, a tt m o tionen icke visar a tt berörda m yndigheter kan handlägga en tillkom m an de ärendebalans av i frågakom m ande storlek och ä r beredda övertaga m o tsvarande betalningsansvar. F öreningen säger sig således inte finna någon g o dtagbar anledning a tt göra frågan om avstängning av elabonnenter till förem ål fö r ett u ttalande av riksdagen och vill därfö r avstyrka m otionärernas förslag. Svenska ko m m u n fö rb u n d e t a n fö r a tt erfaren h eten visar, a tt e tt b e tydande an tal el-abonnenter inte fullgör sina betalningsskyldigheter fö rr ä n de hotas m ed avstängning av elström m en. F ö r eldistributörernas verksam het ä r det d ä rfö r nödvändigt a tt dessa h a r en avtalsrättslig m öj lighet att sätta ett dylikt h o t i verkställighet, fram håller förbundet. V idare fö rtjän a r enligt fö rb u n d e t a tt fram hållas a tt eldistributörerna, såväl kom m unala som icke-kom m unala, driver en affärsm ässig verksam het, som m åste bygga på principen att betalning erhålles för den elström och d e tjänster som läm nas. En helt an n a n fråga sägs vara, a tt eldistri bu tö rern a m ed stö rsta varsam het b ö r utn y ttja sina rättsliga m öjligheter i förhållande till abonnent, som ej fullgör sin betalningsskyldighet. S å vitt fö rb u n d et h a r sig bekant sker d e tta också. In n an elström avstänges blir abonnenten fö rv a rn a d härom i god tid. A bonnent som saknar eko nom iska m öjligheter a tt erlägga betalning fö r utställd a räkningar får därigenom rim lig tid a tt vända sig till vederbörande sociala m yndighet för erhållande av socialhjälp, anför förbundet, och tillägger att hjälpen norm alt läm nas p å det sättet, a tt ifrågavarande elräkning betalas av socialnäm nden. H yresgästernas riksfö rb u n d pekar på a tt kostnaderna för elström till hushållen endast u tg ö r en ringa del av de to ta la boendekostnaderna. H y ro rn a eller, d är det ä r fråga om egenägda hus, rä n to rn a utgör därem ot en m ycket stor belastning för betalningssvaga hushåll. Vid sviktande ekonom i riskeras d ä rfö r i första h an d fö rfo g an d e rä tte n över bostaden, vilket m åste te sig vida allvarligare ä n en te m p o rär avstängning av elleveransen. I de fall, d ä r betalningssvårigheter u p p stå tt av sociala skäl, ä r det de sociala m yndigheternas skyldighet a tt läm na hjälp, fram håller fö r bundet. F örslaget om obligatorisk prövning av m yndighet innan avstängning få r företas anser fö rb u n d e t vara svårförståeligt, då prövningen uppen barligen inte skall avse tvist om exempelvis det debiterade beloppets storlek eller taxas skälighet u tan endast ge sociala m yndigheter en chans att ö verta betalningsansvaret. F ö rb u n d e t pekar på a tt an d ra form er för socialvårdens m edverkan i de av m otio n ärern a beskrivna situationerna står till buds. D et k an inte vara rim ligt a tt in fö ra ytterligare rutiner i den

k om m unala byråkratin, an fö r fö rb u n d e t avslutningsvis. Socialstyrelsen delar uppfattningen a tt elström u n d er de senaste år tiondena i allt större utsträckning blivit något som den enskilde individen blivit allt m er beroende av i sin dagliga livsföring. E n avstängning från denna konsum tionsvara kan få k atastro fala följder och d å frä m st fö r b arnfam iljer och gam la m änniskor. E nligt vad socialstyrelsen h a r erfarit sker dess b ättre avstängning av elström p å grund av bristande betalning ytterst sällan fö r ovannäm nda kategorier. D etta har, an fö r socialstyrelsen, sin fö rklaring i a tt leverans av elström sker genom kom m unala stiftelser eller bolag sam t privata an delsföreningar. I ledningen fö r de kom m unala bolagen och o fta också för de p riv ata andelsföreningarna finns kom m unala fö rtroendem än, som även ä r engagerade i an d ra näm n d er och styrelser, bl. a. sociala n äm n der. P å grund härav h a r det i m ånga kom m uner blivit en praxis, a tt i de fall enskilda hushållsabonnenter inte betalt sin elavgift k o n ta k t tas med socialnäm nden eller dess tjänstem än på socialbyrån. Styrelsen säger sig em ellertid också vara m edveten om a tt det finns kom m uner d ä r ett sådant sam arbete hittills inte tilläm pats. Socialstyrel sen anser em ellertid a tt an talet avstängningar av elström fö r enskilda h u shållsförbrukare ä r av så ringa o m fattning a tt något behov av lag stiftning för a tt skydda dessa m änniskor inte synes föreligga. Som inled ningsvis anförts anser d ä rfö r styrelsen a tt det ä r tillräckligt a tt K ungl. M a jit u p p d ra r å t socialstyrelsen a tt på läm pligt sä tt göra kom m unerna u pm ärksam m a på problem en. K O a n fö r inledningsvis a tt en jäm förelse m ed utsökningslagens (1877: 31) regler om u tm ä tningsfrihet fö r viss egendom (65 §) i viss m ån ta lar till fö rm ån fö r bestäm m elser av såd an t innehåll som skisseras i m otionen. R eglerna om utm ätningsfrihet ä r avsedda a tt tillförsäkra gäldenären och hans fam ilj vad m a n b ru k ar kalla livets n ö d to rft. D e problem , som u p p stå r för en fam ilj som ställes u ta n elektrisk ström , ä r enligt K O m ycket snarlika dem som m a n velat förh in d ra genom de b erö rd a reg lerna. I det fall, som avses m ed m otionen, ä r det em ellertid frå g a om rättsfö rh ållan d e t m ellan leverantören och köparen av en viss nyttighet. A tt h elt avstänga leverantören frå n m öjlighet a tt av b ry ta leverans vid b ristande betalning anser K O i likhet m ed m o tio n ärern a vara a tt gå för långt. D ärem o t m åste det anses befo g at a tt skydda elkraftsabonnenten m o t a tt få leveransen avstängd d ä rfö r a tt han d rö jt m ed betalning en k o rt tid eller underlåtit a tt betala e tt m indre belopp. K O p ek a r p å att bestäm m elser m ed lik a rtat syfte finns exempelvis vid dröjsm ål m ed hyresbetalning i 3 kap. lagen (1907: 36) om n y ttjan d e rä tt till fast egen d o m (43 och 44 §§) och vid u n derlåtenhet a tt betala fö rfalln a avbetalningsposter i lagen (1915: 219) om avbetalningsköp (2 §). K O näm ner också m öjligheterna till anstån d m ed avhysning enligt utsökningslagen (193 § an d ra stycket).

K O fram h åller a tt de av m otionärerna berörda problem en synes kunna lösas inom ram en för den lag om otillbörliga avtalsvillkor som nyligen antagits av riksdagen. Lagen kom m er, an fö r K O , a tt göra det m öjligt fö r K O a tt uppta förhandlingar med elkraftleverantörer om m odifiering av sådana bestäm m elser om av b ro tt i elleveranser som bedöm s vara otillbörliga m ot konsum enter. O m tillfredsställande lösningar inte kan u ppnås genom fö rhandlingar kan K O hos m ark n ad sråd et ansöka om fö rb u d fö r elkraftleverantören a tt i fo rtsättningen an v än d a visst av tals villkor. K O a n fö r v idare a tt h a n vid bedöm ningen av vad som skall anses som otillbörligt synes b ö ra särskilt beakta de sociala aspekterna på frågan. Som m inim ikrav torde enligt K O böra sättas a tt tillfälliga betalningssvårigheter och dröjsm ål med betalning av sm ärre belopp inte leder till avstängning av elleverans. E nligt K O synes d et också vara m öjligt a tt söka genom förh an d lin g ar nå fra m till en lösning som innebär a tt avstängning b ara få r ske efter prövning av m yndighet. F ö rst om lagen om otillbörliga avtalsvillkor inte leder till önskat resultat synes särskild lagstiftning i äm n et böra övervägas, an fö r K O av slutningsvis.

Utskottet

R ättsförhållandet m ellan leverantör av elektrisk energi och abonnent regleras i allm änhet av ett avtal, varigenom leverantören åtar sig a tt till handahålla energi och abonnenten att betala energin. D e flesta avtalen regleras i reglem enten, som i huvudsak b ru k ar stäm m a överens m ed ett av Svenska elverksföreningen år 1956 godkänt och till användning re k o m m enderat förslag till reglem ente fö r kom m unalt elverk. Enligt en be stäm m else i d etta förslag äger elverk stänga av tillförsel av elenergi om inte räkning på elenergi eller på annan elverkets kostnad för leveransen betalas inom angiven tid. I m otionen anförs att, eftersom elenergi i våra dagar används fö r be tydligt flera ändam ål än tidigare, t. ex. fö r uppvärm ning och livsmedelsförvaring, tillförsel av ström ä r oundgängligen nödvändig fö r m ånga. A vstängning p å grund av utebliven betalning kan därfö r, fram håller m o tionärerna, få konsekvenser av fram för allt social art som inte står i rim lig p roportion till avtalsbrottet. M otionärerna hem ställer m ed hänsyn härtill att riksdagen i skrivelse till K ungl. M aj:t u tta la r att avstängning ej bö r ske u ta n föregående prövning i det enskilda fallet av läm plig m yn dighet. U tskottet delar m otionärernas uppfattning att elenergi u n d er de se naste årtiondena i ökande om fattning blivit en nyttighet som den en skilde individen blivit alltm er beroende av i sin dagliga livsföring. A v stängning av eltillförseln kan d ärfö r få m ycket svåra följder. Särskilt

utsa tta vid en avstängning är barnfam iljer och gam la m änniskor. Enligt vad socialstyrelsen uppger sig h a erfarit sker dessbättre avstängning för dessa kategorier y tterst sällan. D etta torde ha sin förklaring i a tt det i m ånga kom m uner blivit praxis a tt elverkens uppbördsavdelningar i de fall då enskilda hushållsabonnenter inte betalt sin elavgift ta r kontakt m ed socialnäm nden eller dess tjänstem än p å socialbyrån. Så sker t. ex. i Stockholm s kom m un, d ä r - enligt vad som fra m g år av kom m unens re m issyttrande - det sätt p å vilket elverket handlägger sina kravärenden ä r en täm ligen säker garanti fö r a tt ingen verkligt hjälpbehövande skall drabbas av avbruten elleverans. Såsom bl. a. fram g år av rem issyttrandet frå n G ö ta hovrätt finns det å an d ra sidan k om m uner d ä r sam arbete m el lan elleverantören och social m yndighet inte förekom m er. Rem issvaret frå n Elverksföreningen visar em ellertid att m an i sam band m ed på gående överarbetning av föreningens förslag till norm alavtal avser att u ta rb e ta rekom m endationer till elleverantörerna om h u r de b ö r fö rfara i avstängningsärenden i syfte a tt fö rh in d ra uppkom sten av olägenheter av bl. a. social natur. R ekom m endationerna u tarb etas i sam råd m ed bl. a. K om m unförbundet. M ed hänsyn till den uppm ärksam het, som näm nda organisationer sålunda ägnar frågan, kan enligt utskottets m ening fö r väntas att m an utan lagstiftning skall k unna k o m m a till rä tta m ed de av m otionärerna berörda problem en. Avslutningsvis m å fram hållas a tt problem en enligt konsum entom budsm annens uppfattning också synes k unna lösas inom ram en fö r lagen om otillbörliga avtalsvillkor. V id tilläm pning av denna lag p å bestäm m elser om avbrott i elleveranser säger sig konsum entom budsm annen sär skilt b ö ra beakta de sociala aspekterna vid bedöm ningen av vad som skall anses otillbörligt. P å grund av vad sålunda anförts b ö r m otionsyrkandet om särskild lag stiftning i äm net inte vinna bifall. U tskottet hem ställer d ärfö r att m otionen 1971: 658 avslås.

S tockholm den 17 novem ber 1971

P å lagutskottets vägnar D A N IE L W IK L U N D

Närvarande: h e rra r W iklund i Stockholm (fp), Svedberg (s), fröken A n d e r o n i L erum (s), h errar L idgård (m), H am m arberg (s), Börjesson i F alköping (c), fru Å sbrink (s), fru Lundblad (s), h errar W inberg (m), A ndersson i Södertälje (s), fru Jonäng (c), h e rra r Israelsson (vpk), Ols son i T im rå (s), fru Olsson i H ölö (c) och h e rr E nlund (fp).

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971 712210