Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om försvarsuppfinningar jämte motion

Nr 23

Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om försvarsuppfinningar jämte motion.

Genom en den 22 oktober 1971 dagtecknad proposition, 1971: 138, har Kungl. M aj:t, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att an­ taga vid propositionen fogat förslag till lag om försvarsuppfinningar. Med anledning av propositionen h ar väckts en motion, 1971: 1526, av herr Löfgren (fp). Motionen redovisas på s. 5.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till ny lag om försvarsuppfin­ ningar. Lagen är avsedd att ersätta den nuvarande lagen om uppfin­ ningar av betydelse för försvaret, vilken gäller till utgången av år 1971. Med försvarsuppfinning förstås enligt förslaget uppfinning som sär­ skilt avser krigsmateriel. En svensk försvarsuppfinning får enligt försla­ get inte offentliggöras eller yppas, innan en särskild nämnd, granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, h ar prövat om uppfinningen skall hållas hemlig. Om näm nden finner att det är av väsentlig bety­ delse för försvaret att uppfinningen hålls hemlig, skall näm nden för­ ordna att uppfinningen inte får offentliggöras eller på annat sätt obe­ hörigen yppas. E n ansökan om patent på en försvarsuppfinning skall förklaras vilande och får inte offentliggöras eller leda till patent så länge uppfinningen skall hållas hemlig. Innehavaren av en uppfinning som om­ fattas av ett förordnande om hemlighållande kan begära att staten över­ tar uppfinningen. Om staten inte inom viss kortare tid övertar uppfin­ ningen, skall denna inte längre hållas hemlig. Ä r en försvarsuppfinning av väsentlig betydelse för försvaret, kan Kungl. M aj:t besluta om ex­ propriation av rätt till uppfinningen. Förslaget innehåller också bestäm­ melser om ersättning av allm änna medel, när förordnande om hemlig­ hållande eller expropriation h ar meddelats. I fråga om utländska för­ svarsuppfinningar föreslås att särskilda förutsättningar skall vara upp­ fyllda för att förordnande om hemlighållande skall kunna meddelas. Bestämmelserna om vilandeförklaring av patentansökan, om expropria­ tion och om ersättning av allmänna medel föreslås emellertid gälla också utländska försvarsuppfinningar. 1 Riksdagen 1971. 8 sami. Nr 23

LU 1971:23 2

Lagförslaget h ar följande lydelse.

Förslag till

Lag om försvarsuppfinningar

Härigenom förordnas som följer

Inledande bestämmelser

1 § M ed försvarsuppfinning förstås i denna lag uppfinning som sär­ skilt avser krigsmateriel. Konungen m eddelar föreskrifter om vad som i denna lag avses med krigsmateriel. 2 § Fråga om hemlighållande av försvarsuppfinning prövas av granskningsnämnden för försvarsuppfinningar. 3 § Granskningsnämnden består av ordförande och sex andra leda­ möter. F ö r ledamöterna finns ersättare till det antal Konungen bestäm­ mer. Ledamöter och ersättare förordnas av Konungen. Näm nden är beslutför, när ordförande och tre andra ledam öter är närvarande. Som granskningsnämndens beslut gäller den mening varom de flesta ledamöter förenar sig eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.

Svenska försvarsuppfinningar

4 § Försvarsuppfinning som tillkommit i Sverige eller tillhör här bo­ satt fysisk person eller tillhör svensk juridisk person (svensk försvars­ uppfinning) får ej offentliggöras eller på annat sätt obehörigen yppas, innan granskningsnämnden enligt vad nedan sägs prövat om uppfinning­ en skall hållas hemlig. 5 § Ansökan om patent på svensk försvarsuppfinning skall av patent­ myndigheten underställas granskningsnämnden för prövning, huruvida uppfinningen skall hållas hemlig. Den som vill att svensk försvarsupp­ finning, varå patent icke sökts, skall få offentliggöras eller på annat sätt yppas, skall hos granskningsnämnden ansöka om sådan prövning. 6 § Finner granskningsnämnden vid prövning som avses i 5 § att det är av väsentlig betydelse för försvaret att uppfinningen hålles hemlig, skall nämnden förordna att uppfinningen icke får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen yppas. 7 § H ar i ärende, som patentmyndigheten underställt gransknings­ nämnden, förordnande enligt 6 § ej meddelats inom tre m ånader efter den dag då beskrivning över uppfinningen m ed tillhörande ritning och patentkrav på svenska inkommit till patentmyndigheten, upphör upp­ finningen att vara hemlig enligt denna lag. 8 § Granskningsnämnden skall p å ansökan eller när annan anledning därtill föreligger pröva, om förordnande enligt 6 § skall bestå. Om­ prövning av förordnandet skall i varje fall ske inom ett år från det för­ ordnandet meddelades eller senast prövades.

9 § Om särskilda skäl föreligger, kan Konungen förordna, att upp­ finning som omfattas av förordnande enligt 6 § utan hinder av fö r­ ordnandet får yppas för annan, under förutsättning att hemlighållandet i övrigt av uppfinningen icke därigenom äventyras. 10 § Ansökan om patent eller annan skyddsrätt på svensk försvarsuppfinning, som skall hållas hemlig, får ej göras i främ m ande stat, om ej Konungen medger det. Sådant medgivande får lämnas endast under förutsättning att uppfinningen hemlighålles även i den främ m ande staten.

11 § H ar förordnande enligt 6 § meddelats, kan uppfinnaren eller hans rättsinnehavare hos granskningsnämnden ansöka, att staten över­ tager uppfinningen. Finner nämnden, att förordnandet skall bestå, överlämnar näm nden handlingarna i ärendet till Konungen eller myn­ dighet som Konungen bestämmer. H ar staten ej övertagit uppfinningen inom fyra m ånader efter det att ansökan därom inkom till granskningsnämnden, skall förordnandet upp­ höra att gälla. Om särskilda skäl föreligger, kan Konungen förlänga ti­ den med högst två månader. 12 § H ar ansökan om patent p å uppfinning som avses med förordnan­ de enligt 6 § godkänts för utläggning, skall ansökningen förklaras vilan­ de i avbidan på att förordnandet upphör att gälla. Så länge förordnandet består skall 20— 22 §§ patentlagen (1967: 837) ej tillämpas på ansök­ ningen. Vid tillämpning därefter av dessa paragrafer skall i 20 § angiv­ na tider räknas från den dag förordnandet upphörde att gälla och får patentmyndigheten icke hålla handlingarna i ärendet tillgängliga förrän tre m ånader förflutit från näm nda dag, om ej sökanden begär det. 13 § Ä r svensk försvarsuppfinning av väsentlig betydelse för försva­ ret, kan Konungen förordna, att uppfinningen får utnyttjas för statens räkning eller av den som Konungen bestämmer eller att all rätt till upp­ finningen skall avstås till staten. 14 § Meddelas förordnande att uppfinning skall hållas hemlig, utgår skälig ersättning av allmänna medel för den skada som uppkom m er ge­ nom förordnandet. Meddelas förordnande enligt 13 §, utgår skälig ersättning av all­ m änna medel för den rätt till uppfinningen som förordnandet avser och för den ytterligare skada som förordnandet medför. Talan om ersättning enligt denna paragraf väckes vid Stockholms tingsrätt. I m ål om sådan ersättning gäller i fråga om tingsrättens och hovrättens sammansättning 66 och 67 §§ patentlagen (1967: 837).

Utländska försvarsuppfinningar

15 § Sökes patent i Sverige på annan försvarsuppfinning än sådan som avses i 4 § (utländsk försvarsuppfinning), skall patentmyndigheten underställa granskningsnämnden ansökningen för prövning, huruvida uppfinningen skall hållas hemlig. 16 § Ä r i fall som avses i 15 § uppfinningen hemlig enligt lag i främ m ande stat och får patent på uppfinningen enligt överenskommelse mellan Sverige och den främ m ande staten sökas i Sverige under förut­ sättning att uppfinningen hålles hemlig här, skall granskningsnämnden l f Riksdagen 1971. 8 sami. Nr 23

förordna, att uppfinningen icke får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen yppas. Hålles uppfinningen hemlig enligt lag i främmande stat utan att omfattas av sådan överenskommelse och finner nämnden att det är av väsentlig betydelse för försvaret att uppfinningen hålles hemlig här, skall näm nden förordna, att uppfinningen icke får offent­ liggöras eller på annat sätt obehörigen yppas. 17 § N är uppfinning som omfattas av förordnande enligt 16 § upp­ hör att vara hemlig i den främ m ande staten, skall granskningsnämnden upphäva förordnandet, om ej särskilda skäl föreligger. 18 § Bestämmelserna i 12— 14 §§ äger motsvarande tillämpning i fråga om utländsk försvarsuppfinning.

Övriga bestämmelser

19 § Den som uppsåtligen bryter m ot 4 eller 10 § eller m ot förord­ nande enligt 6 eller 16 § dömes, om gärningen ej är belagd med straff i brottsbalken, till böter eller fängelse i högst ett år. 20 § Den som yrkesmässigt utnyttjar uppfinning varå patent har sökts i Sverige och som omfattas av förordnande enligt 6 eller 16 § skall, i den mån patent meddelas på uppfinningen, utge skälig ersättning för utnyttjandet samt ersättning för den ytterligare skada som förord­ nandet medfört, om han hade vetskap om patentansökningen. Ersättning utgår dock endast för utnyttjande som sker efter det att handlingarna i patentärendet tidigast skulle ha offentliggjorts enligt 22 § patentlagen (1967: 837), om förordnande enligt 6 eller 16 § ej hade meddelats. I fråga om talan om ersättning enligt första stycket äger 58 § tredje stycket och 60 § andra stycket patentlagen motsvarande tillämpning.

21 § Rätten kan förordna, att förhandling i mål om ansvar eller er­ sättning enligt denna lag skall hållas inom stängda dörrar.

22 § Talan m ot granskningsnämndens beslut enligt denna lag föres hos Konungen genom besvär.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972, då lagen (1946: 722) med särskilda bestämmelser om uppfinningar av betydelse för försvaret upphör att gälla. 2. Den nya lagen tillämpas även i fråga om uppfinning varå hemligt patent sökts före ikraftträdandet. 3. Ä r uppfinning vid ikraftträdandet hemlig på grund av beslut som meddelats enligt äldre lag, gäller beslutet till dess granskningsnämnden prövat frågan om uppfinningens hemlighållande enligt den nya lagen. 4. Patent, som vid ikraftträdandet är hemligt enligt äldre lag, skall vara hemligt till dess granskningsnämnden efter prövning enligt den nya lagen förordnat, att uppfinningen skall upphöra att vara hemlig. H ar sådant förordnande meddelats, skall anteckning om patentet göras i det allmänna patentregistret samt kungörande och offentliggörande i övrigt ske enligt 26 § patentlagen (1967: 837). 5. Granskningsnämnden skall i fall som avses i 3 och 4 senast den 30 juni 1972 pröva om uppfinningen alltjämt skall hållas hemlig.

Motionen

Yrkande I den m ed anledning av propositionen väckta motionen 1971: 1526 av herr Löfgren (fp) hemställs att riksdagen beslutar ge Kungl. M ajit till känna de i motionen påtalade bristerna beträffande sambandet mellan patenträtten och m önsterrätten vid försvarsuppfinningar, som av uppfin­ nare kan anses böra vara föremål för skyddsansökningar enligt båda dessa lagar.

Skäl M otionären anför inledningsvis att han i och för sig ej funnit anled­ ning till erinringar m ot förslaget till ny lag om försvarsuppfinningar. H an hänvisar emellertid till att en ny lag om mönsterskydd gäller fr. o. m. den 1 oktober 1971. M otionären pekar på att skydd enligt den nya mönsterskyddslagen kan sökas för mönster avseende en till utseendet ny form, även om denna form innebär en praktisk och funktionell ef­ fekt. Skydd kan begäras enligt patentlagen men också för samma upp­ finnings till viss form bestämt utförande enligt mönsterlagen om ansök­ ningar inges samtidigt. Om endast patentskydd begärs kan, fortsätter motionären, mönsterskydd ej vid senare tidpunkt begäras ”om den till patentskydd anmälda ansökningen väsentligen ansluter sig till en form ­ givning, för vilken mönsterskydd kan vara aktuell att begäras och om patentansökningen blir offentligen tillgänglig”. M otionären fram håller att det inte kan uteslutas att en uppfinning, för vilken patentansökan inges och som med hänsyn till ifrågasatt be­ tydelse för försvaret hänföres till bedömning av granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, också kan anses böra skyddas genom ansökan om mönsterskydd. H an anför som exempel på sådana uppfinningar en flygplanskropp eller del därav eller en gevärskula, som för sin rätta funktion bör vara av viss form. M otionären påpekar att en sökande som befinner sig i denna belägenhet enligt den nu föreslagna lagen ej har rätt att yppa sin uppfinning genom mönsterskyddsansökan. H an kan visserligen begära hemlighållande av sin mönsterskyddsansökan, men endast under högst sex månader. Enligt motionären kan därför finnas fog för införande av rätt till längre hemlighållande än vad mönsterlagen f. n. medger. M otionären erinrar om att hela lagstiftningen om försvarsuppfin­ ningar avser ett mycket begränsat område inom patenträtten. I proposi­ tionen redovisas att vid slutet av år 1968 antalet gällande hemliga patent uppgick endast till 33 och antalet ansökningar om sådant patent till 44, medan totala antalet patentansökningar per år är omkring 18 000. Oaktat den relativt ringa omfattningen av patentansökningar av särskild betydelse för försvaret har det ansetts angeläget att ha tillgång till en lag­

stiftning av nu föreslagen art. Enligt motionären kan det då också te sig naturligt att rätta till det mindre tillfredsställande förhållande, som han fram fört beträffande sambandet med mönsterrätten. D å det enligt motionären ej är möjligt att m ed säkerhet utan före­ gående utredning av sakkunnig avgöra om det påtalade förhållandet kan lösas enbart genom införande av en möjlighet till längre hemlighål­ lande inom m önsterrätten än vad som f. n. gäller, föreslår motionären att Kungl. M aj:t låter utreda det av honom påtalade sambandet mellan patenträtten och mönsterrätten i fråga om försvarsuppfinningar och där­ efter förelägger riksdagen förslag till lämplig åtgärd för att rätta till bristerna i det påtalade avseendet.

Utskottet

Den lag om försvarsuppfinningar, som Kungl. M aj:t i propositionen föreslår att riksdagen skall antaga, är avsedd att — i likhet med gällan­ de lagstiftning på om rådet — garantera sekretessen kring uppfinningar av betydelse för försvaret och att göra det möjligt för staten att utnyttja sådana uppfinningar. D etta syfte nås genom att i den föreslagna lagen dels föreskrivs undantag från vissa bestämmelser i patentlagen (1967: 837), dels meddelas bestämmelser om erforderlig sekretess. En svensk försvarsuppfinning, varm ed enligt lagförslaget förstås uppfinning som särskilt avser krigsmateriel, får enligt förslaget inte offentliggöras eller yppas, innan en särskild nämnd, granskningsnämnden för försvarsupp­ finningar, har prövat om uppfinningen skall hållas hemlig. Om nämnden finner att det är av väsentlig betydelse för försvaret att uppfinningen hålls hemlig, skall nämnden förordna att uppfinningen inte får offent­ liggöras eller på annat sätt obehörigen yppas. Den viktigaste sakliga ny­ heten i lagförslaget avser undantagen från patentlagens bestämmelser. I gällande lag har m an ett system med hemliga patent, huvudsakligen in­ nebärande att patentansökningen inte som annars är fallet kungörs och utläggs för att bereda allmänheten tillfälle att göra invändning mot an­ sökningen, innan patent meddelas. D etta system h ar kritiserats starkt. Bl. a. har framhållits att det inte kan uteslutas att enligt vissa länders rättsordningar redan meddelandet av ett hemligt patent anses likställt med ett offentliggörande av uppfinningen. Meddelandet av hemligt p a­ tent i Sverige kommer i sådant fall att utgöra hinder m ot att patent be­ viljas på samma uppfinning i det främ m ande landet. Detta h ar ansetts innebära en betydande nackdel för uppfinnaren och en belastning för vårt land vid utbyte av information om uppfinningar på det försvarstekniska om rådet med andra länder. Också av principiella skäl h ar det ansetts mindre tillfredsställande att patent meddelas utan att patent­ lagens regler om utläggning och offentlighet iakttagits. Enligt det nu framlagda lagförslaget skall hemliga patent inte längre meddelas, utan i

stället skall ansökningar om patent på försvarsuppfinningar förklaras vilande så länge uppfinningen skall hållas hemlig. Beträffande övriga delar av lagförslaget hänvisar utskottet till den översiktliga redogörelse för innehållet i propositionen som intagits i det föregående (s. 1). I den med anledning av propositionen väckta motionen 1971: 1526 av herr Löfgren (fp) fram förs ingen erinran m ot det framlagda lagför­ slaget. Utskottet, som i likhet m ed föredragande statsrådet finner det uppenbart att det föreligger ett behov av att med hänsyn till försvarets intressen kunna undanta en uppfinning från den offentlighet som följer av patentlagens föreskrifter, har inte heller funnit anledning till erinran m ot lagförslaget utan tillstyrker att detta antas. I motionen av herr Löfgren anförs att svårigheter kan uppstå då den som gjort en försvarsuppfinning finner att denna bör skyddas enligt så­ väl patentlagen som mönsterskyddslagen (1970: 485). Med anledning härav vill utskottet till en början lämna en kortfattad redogörelse för de bestämmelser i mönsterskyddslagen som är tillämpliga i sammanhanget. M ed mönster förstås enligt 1 § mönsterskyddslagen förebilden för en varas utseende eller för ett ornament. Den som skapat ett mönster eller hans rättsinnehavare kan genom registrering hos patent- och registre­ ringsverket få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja mönstret för en tid av fem år med möjlighet till förnyelse för ytterligare två femårsperioder. E n förutsättning för mönsterregistrering är enligt 2 § första stycket att m önstret är nytt och att det väsentligen skiljer sig från vad som blivit känt före ansökningsdagen. Också ett icke allm änt tillgängligt mönster skall enligt 2 § andra stycket anses som känt om det bl. a. fram går av en ansökan i Sverige om patent, vilken är eller enligt vad därom är föreskrivet skall anses gjord före den dag som anges i första stycket, och mönstret sedermera i samband med patentansökningens handlägg­ ning görs allmänt tillgängligt. Av dessa bestämmelser fram går att den som vill erhålla skydd för en uppfinning enligt såväl patentlagen som mönsterskyddslagen har möjlighet härtill om han inger ansökningarna samtidigt. Inger han bara ansökan om patent utgör emellertid denna ansökan hinder för honom att senare få mönstret registrerat, om mönst­ ret har avslöjats i patentansökningen. F ör att sökanden skall kunna för­ bereda sin tillverkning och marknadsföring av mönstervaran innan mönstret i ansökningsärendet görs tillgängligt för allmänheten har han enligt 23 § andra stycket lagen (1937: 249) om inskränkning i rätten att utbekomma allmänna handlingar och 19 § mönsterskyddslagen möjlig­ het att åtnjuta sekretess under sex m ånader beträffande sådan handling som visar mönstret. M otionären anför att en försvarsuppfinning kan vara sådan att upp­ finnaren finner att skydd bör begäras för den enligt såväl patentlagen som mönsterskyddslagen, och han anför som exempel på dylika uppfin­ ningar en flygplanskropp eller del därav eller en gevärskula, som för

sin funktion bör vara av viss form. Emellertid, fram håller motionären, lägger den nu föreslagna lagens bestämmelser om förbud att offentlig­ göra eller yppa en försvarsuppfinning hinder i vägen för en ansökan om mönsterskydd, i vart fall om försvarsuppfinningen befinnes böra vara hemlig under längre tid än de sex m ånader som en ansökan om möns­ terskydd kan hållas hemlig. M otionären anför att m an genom att införa rätt till längre hemlighållande än vad mönsterskyddslagen f. n. medger synes kunna komma till rätta med det påtalade förhållandet. H an anser det dock vara osäkert om problemet kan lösas enbart genom ett fö r­ längt hemlighållande och föreslår därför att Kungl. M ajit låter utreda sambandet mellan patenträtten och m önsterrätten i fråga om försvarsuppfinningar och därefter förelägger riksdagen förslag till lämplig åt­ gärd som gör det möjligt att komma till rätta med bristerna i det av honom påtalade avseendet. Enligt uttalanden i den proposition som ligger till grund för mönsterskyddslagen om fattar lagen också mönster för krigsmateriel (prop. 1969: 168 s. 58 och 95). Såsom motionären fram håller utgör emellertid det i den nu föreslagna lagen upptagna förbudet m ot att offentliggöra en fö r­ svarsuppfinning hinder mot att registrering söks för ett mönster, som avslöjar den tekniska uppfinningen, i den m ån uppfinningen hemlighålls under längre tid än de sex m ånader som en mönsterskyddsansökan kan hållas hemlig. I motionen anvisas en förlängning av tiden för hemlig­ hållande av mönsterskyddsansökan såsom en framkomlig väg för att kunna komma till rätta med problemet. Frågan om behovet av särskilda sekretessregler i fråga om mönster för uppfinning som skall hållas hem ­ lig med hänsyn till rikets försvar uppmärksammades av försvarets civil­ förvaltning under remissbehandlingen av det betänkande (SOU 1965: 61) som ligger till grund för mönsterskyddslagstiftningen. Civilförvalt­ ningen fram förde i sitt remissyttrande krav på utredning av denna fråga samt anförde till stöd för sin begäran att svårigheter kan uppstå att hemlighålla en uppfinning som inte får offentliggöras, om föreskrift rörande sekretess för dylika uppfinningars mönster saknas. Med an­ ledning härav anförde departementschefen att det inte är uteslutet att behov kan uppkomma av sekretessregler i fråga om mönster för krigs­ materiel. Departementschefen ansåg dock att det knappast fanns anled­ ning att tillmötesgå kravet på utredning innan någon erfarenhet vunnits av den nya lagens tillämpning. Civilförvaltningen torde m ed sin begäran om utredning ha velat till­ godose försvarets behov av att kunna sekretessbelägga mönstret för en försvarsuppfinning. Förevarande motion därem ot syftar till att i uppfin­ narens intresse möjliggöra skydd för ett sådant mönster. D etta intresse finner utskottet i och för sig vara beaktansvärt. Enligt utskottets mening finns det emellertid inte heller i detta hänseende anledning att tillmötes­ gå kravet på utredning förrän tillräckliga erfarenheter vunnits av den

nya mönsterskyddslagens tillämpning, vilket ännu inte kan anses vara fallet med hänsyn till att lagen bara varit i kraft i drygt ett år. Utskottet vill slutligen understryka att den som finner sig böra skydda en uppfinning enligt mönsterskyddslagen m en hindras från att göra detta genom sekretessbestämmelserna i den föreslagna lagen inte är rättslös om han lider skada till följd av att m önstret inte skyddats. M ed­ delas nämligen förordnande att uppfinning skall hållas hemlig utgår en­ ligt 14 § första stycket i den föreslagna lagen skälig ersättning av all­ männa medel för den skada som uppkommer genom förordnandet (jfr propositionen s. 44). På grund av vad sålunda anförts bör motionen avslås. Utskottet hemställer A. att riksdagen antager det vid propositionen 1971: 138 fogade förslaget till lag om försvarsuppfinningar; B. att riksdagen avslår motionen 1971: 1526.

Stockholm den 1 december 1971

På lagutskottets vägnar DANIEL W IKLUND

Närvarande: herrar Wiklund i Stockholm (fp), Lidgård (m), H am m ar­ berg (s)*, Börjesson i Falköping (c), fru Åsbrink (s)*, fru Lundblad (s)*, herrar Winberg (m), Andersson i Södertälje (s), Israelsson (vpk), Olsson i Tim rå (s), fru Olsson i Helsingborg (c)*, herrar Annerås (fp), Stadling (s), fru Nilsson i Sunne (s) och herr Olsson i Sundsvall (c). * Ej närvarande vid betänkandets justering.

M A R C U S B O K T R . S T H L M 1971 7 1 0 0 2 8