Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående ifrågasatt förläggning av en skidfabrik till Boden
Nr 24
Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående ifråga satt förläggning av en skidfabrik till Boden.
Ärendet
I motionen 1971: 509 av herr Ericsson i Åtvidaberg m. fl. (fp) hem ställs att riksdagen skall föreslå Kungl. Maj:t att till Statsföretag AB utfärda direktiv om att man omprövar beslutet att förlägga en skidfa brik till Boden samt att Kungl. Maj:t undersöker andra möjligheter att täcka sysselsättningsbehovet därstädes.
Motionen
I motionen erinras om att den svenska skidindustrin sedan mitten av 1940-talet genomgått en omstrukturering och rationalisering. Antalet skidfabriker är nu tre mot 13 år 1946. Produktionen, som under samma tid ökat från ca 300 000 till ca 500 000 par skidor, är helt inriktad på tillverkning av terrängskidor. Mot bakgrund av att det inhemska beho vet av skidor enligt branschens bedömning skulle kunna täckas av två fabrikers produktion ifrågasätter motionärerna en av Svenska industrietablerings AB (Svetab) föreslagen förläggning av en skidfabrik till Bo den. Den ytterligare ökning av produktionsresurserna som skulle bli följ den skulle enligt motionärerna resultera i överproduktion, vilket sanno likt skulle leda till driftsinskränkningar vid redan befintliga företag, av vilka två ligger inom stödområdet.
Uppgifter om Svetabs etableringsplaner
I samband med förhandlingar om samarbete mellan Svetab och Norr bottens sportartikelfabrik (NBS), som tillverkar ishockey- och bandy klubbor, har möjligheten till en expansion inom produktområdet »fri tidsartiklar» undersökts inom Svetab. Av en inom Svetab upprättad pro memoria rörande Svetabs eventuella engagemang i en skidfabrik i Bo den framgår att det angivna produktområdet bedöms som expansivt och att möjligheterna att skapa nya produkter grundade på nya idéer bedöms vara stora. Förutsättningarna för en företagsetablering i Norr land inom detta område anses goda. Av promemorian framgår vidare att i samband med förhandlingarna om ett eventuellt samarbete mellan Svetab och NBS, som vid årsskiftet
1 Riksdagen 1971. 17 sami. N r 24
1970— 1971 övergick i Svetabs ägo, inleddes undersökningar av möjlig heterna att NBS skulle utgöra början till ett företag inom fritidsartikel området. I promemorian anförs i övrigt följande:
NBS är i och för sig ett lönsamt företag men måste för att överleva på sikt expandera bl. a. genom att bredda sitt sortiment för att kunna klara de alltmer betydande kostnaderna för marknadsföring. Det första steget i en sådan expansion är mycket naturligt, nämligen att bredda sortimentet med tillverkning av skidor, vilket bl. a. passar ytterligt väl in i den industriella miljö som föreligger och passar dess utom utomordentligt väl in marknadsföringsmässigt, förutsatt givetvis att marknaden som sådan är intressant. Marknaden har undersökts och bedömts ingående liksom konkurrens förhållandena. Bedömningar har gjorts över de fyra befintliga skidfabrikernas möjligheter att överleva oavsett om en ny produktionsenhet tillskapas i Boden eller ej, och vidare har importen beaktats. Resultatet av dessa undersökningar har blivit att skidkonsumtionen bedöms ökande. Denna slutsats har grundats dels på en framskrivning och bearbetning av befintlig statistik och dels på den allmänna utvecklingen på motionsområdet samt på den utveckling som kommer att ske genom tillkomsten av alltfler elljusspår, en utveckling som kommer att påverka skidkon sumtionen på i princip samma sätt som tillkomsten av konstfrusna ba nor påverkat konsumtionen av ishockeyklubbor. Förutom för den svenska marknaden har bedömningar gjorts över exportmöjligheterna, där en mycket intressant utveckling har börjat på kontinenten när det gäller längdåkning och där liknande tendenser kan spåras i USA. De närmaste åren bedöms medföra en ökad export av svenska skidor, och där möjligheten till samverkan mellan de olika fa brikanterna bör utnyttjas på lämpligt sätt. Slutsatsen har därför blivit att en skidfabrik i Boden med en kapacitet på 120 000 par skidor är en ur marknadssynpunkt riktig satsning och att detta inte kommer att skada de övriga skidfabrikerna, som ej blott har förutsättningar att leva vidare utan bedöms också ha möjligheter till en expansion. Den föreslagna skidfabriken i Boden skall ses som ett steg i uppbygg naden av ett större företag inom fritidsartikelområdet, en uppbyggnad som kan ske enligt flera olika alternativ och där ännu icke ett slutgiltigt ställningstagande föreligger till vilket alternativ som skall väljas. Skid fabriken i Boden passar dock in i alla alternativ som är under diskus sion och alla alternativ kommer på sikt att möjliggöra tillverkning av yt terligare produkter inom fritidsartikelområdet lokaliserad till för Sve tabs målsättning lämpliga orter. Vad beträffar det slutliga beslutet om igångsättning av en tillverk ningsenhet för skidor, är detta ett beslut som Svetabs styrelse har över lämnat till styrelsen för Sirius Sportprodukter AB som är det ombildade NBS, att fatta. Det kommer att ske efter det att en utvärdering skett av de tillgängliga handlingsalternativen.
Vissa uppgifter om skidindustrin
Antalet skidfabriker i Sverige är (bortsett från ett företag som förutom andra produkter tillverkar barnskidor) f. n. tre, nämligen AB Edsbyver
ken, Sundins fabriker AB och Bröderna Sandströms skidfabrik AB. De tre skidfabrikernas tillverkningskapacitet är följande: AB Edsbyverken 400 000 pär per år Sundins fabriker AB 150 000 par per år Bröderna Sandströms skidfabrik AB 50 000 par per år Edsbyverken utnyttjar f. n. en tillverkningskapacitet av 300 000 par. Enligt vad som uppgetts till utskottet anser sig Sundins kunna höja sin kapacitet till 200 000 par och Sandströms sin till 75 000 par. För en sådan kapacitetshöjning erfordras enligt företagens bedömningar endast obetydliga investeringar. A B Edsbyverken, Edsbyn, tillverkar även möbler för kontor och hem. Personal från skidtillverkningen kan delvis flyttas till möbeltillverkning en, vilken emellertid hämmas av svag orderingång. Företaget har in klusive tjänstemän ca 350 anställda. Företaget grundades 1899 och har vuxit bl. a. genom förvärv av en rad andra företag. Aktiekapitalet är 2 milj. kr. Omsättningen under det senaste verksamhetsåret var ca 31 milj. kr., varav skidtillverkningen svarade för ca 12 milj. kr. Edsbyver ken uppförde 1966— 1967 en ny skidfabrik, vilken delvis finansierades med statligt lokaliseringsstöd, varav bidrag ca 2 1/4 milj. kr. och lån ca 3 1/2 milj. kr. Hela anläggningen har förnyats så att ingen del är äldre än sju år. Av Edsbyverkens skidproduktion exporteras f. n. ca 15 % (i värde). Innevarande år har på grund av den ringa snötillgången i Sverige orderingången blivit endast 30 % av den normala. Sundins fabriker AB, Hudiksvall, har utom skidtillverkning mekanisk industri. I skidtillverkningen sysselsätts f. n. ca 50 man av totalt ca 180. Omsättningen under det senaste verksamhetsåret var ca 13,5 milj. kr., varav skidtillverkningen svarade för ca 5,5 milj. kr. 7 å 8 % av skidproduktionen exporteras. Bröderna Sandströms skidfabrik AB, Lindesberg, som sedan 1966 är dotterbolag till Jofa AB i Malung, tillverkar utom skidor även bandyoch ishockeyklubbor. Av ca 60 anställda sysselsätts ca 40 med skidtill verkning. Denna svarar för en årsomsättning av 2,5 å 3 milj. kr. av totalt 3,5 å 4 milj. kr. Av skidproduktionen exporterades förra året ca 20 %. I år beräknas exportandelen bli ca 30 %. I utlandet möter de svenska skidfabrikerna konkurrens från ett tjugo tal stora skidfabriker särskilt i Österrike och öststaterna. Den näst största skidfabriken finns i Jugoslavien. De svenska skidfabrikerna har fått av stå från att tillverka alpina skidor. Den största utländska skidfabriken tillverkar nu även löpskidor av nordisk typ.
Utskottet
Svenska industrietablerings AB (Svetab) bildades den 1 juli 1969 och är sedan årsskiftet 1969/70 dotterbolag till Statsföretag AB. Svetab har
till uppgift att skapa sysselsättningstillfällen främst i de nordliga länen. Detta kan ske genom etablering av nya och utbyggnad av befintliga företag antingen helt i Svetabs regi eller i samarbete med det enskilda näringslivet, kommunägda företag och kooperationen. I samband med expansions- eller rationaliseringsinvesteringar har Svetab möjlighet att inträda som hel- eller delägare i företag. Enligt de av statsmakterna givna direktiven för verksamheten skall Svetab drivas på affärsmässiga grunder och varje etableringsbeslut föregås av noggranna ekonomiska bedömningar. Under hänvisning till en av Svetab planerad etablering av en skidfa brik i Boden anförs i motionen 1971: 509 att den nuvarande produktio nen av skidor täcker marknadsbehovet och att den ökning av produk tionsresurserna som tillkomsten av denna fabrik skulle resultera i kan komma att medföra en överproduktion med åtföljande svårigheter för de nu existerande företagen i branschen. Motionärerna hemställer att riksdagen skall föreslå Kungl. Maj:t att dels utfärda direktiv till Stats företag AB om att beslutet att förlägga en skidfabrik till Boden skall omprövas, dels låta undersöka andra möjligheter att täcka sysselsättningsbehovet där. Vad avser hemställan om direktiv till Statsföretag AB vill utskottet framhålla att i propositionen om inrättande av ett statligt förvaltnings bolag betonades, att den del av Kungl. Maj:ts ägaransvar som är direkt inriktad på de olika företagens skiftande verksamhet skulle avlastas ge nom att ett förvaltningsbolag inrättades. Enligt de av statsmakterna givna riktlinjerna för bolagets verksamhet (prop. 1969: 121, SU 1969: 168) skall detta uppställa mål för de olika företagen, följa måluppfyllelsen och sörja för att de möjligheter till samverkan som föreligger inom hela företagsgruppen blir effektivt utnyttjade. Förvaltningsbolaget skall dock inte överta ansvaret för den löpande verksamheten vid företagen från dessas styrelser och verkställande direktörer. Särskilt har framhållits att de statliga företagen skall kunna driva sin verksamhet på samma villkor som enskilda företag. Inrättandet av förvaltningsbolaget har av setts ge möjligheter att i större utsträckning än vad tidigare varit fallet hänföra politiska beslut och beslut av verkställande natur till skilda or gan, något som innebär praktiska fördelar och står i överensstämmelse med traditionen inom svensk förvaltning. Utskottet finner det uppenbart att ett uttalande från riksdagens sida i enlighet med vad som föreslås i motionen skulle innebära ett avsteg från de av statsmakterna fastställda riktlinjerna för Statsföretag AB:s verksamhet. Utskottet avstyrker därför motionen i denna del. I övrigt vill utskottet framhålla att Svetabs etableringsbeslut enligt av statsmakterna givna direktiv bör föregås av noggranna ekonomiska bedömningar. Det kan i detta sammanhang erinras om att i Statsföretag AB:s årsredovisning för år 1970 uttalas att en samordnad projektverk
samhet och stränga krav på snabb lönsamhet kommer att vara vägle dande för Svetabs fortsatta verksamhet. Utskottet delar motionärernas betänkligheter i fråga om sådan företagsetablering från Svetabs sida inom stödområdet som kan få menliga konsekvenser för sysselsättning och företag på andra håll inom stödområdet. Utskottet anser det rimligt att Svetab när en etablering övervägs särskilt beaktar om det vid redan befintliga företag inom stödområdet finns outnyttjad kapacitet för eller möjlighet att med förhållandevis ringa investeringar skapa förutsättning ar för motsvarande produktion. I motionen yrkas vidare att alternativa möjligheter att täcka sysselsättningsbehovet i Boden skall undersökas. Utskottet finner inte erforder ligt att riksdagen gör ett särskilt uttalande i denna fråga. Åberopande vad här anförts hemställer utskottet att riksdagen avslår motionen 1971: 509.
Stockholm den 18 maj 1971
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg (fp), Blom kvist (s), Sjönell (c), Svensson i Malmö (vpk), Jonsson i Husum (s), Hov hammar (m) och fru Hambraeus (c).